Jacob Johnson (Lft)

Inlämnad

2013-03-07

Besvarare

Gunilla Carlsson (M)

Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag om skatt på finansiella transaktioner går alltför långt. Sverige deltar inte i samarbetet, men finansinstitut i Sverige ska ändå beskattas i vissa fall. Riksdagen anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen och skickade ett motiverat yttrande till EU.

EU har tidigare sagt ja till att låta elva EU-länder inleda ett fördjupat samarbete om skatt på finansiella transaktioner. De länder som deltar i samarbetet är Belgien, Tyskland, Estland, Grekland, Spanien, Frankrike, Italien, Österrike, Portugal, Slovenien och Slovakien. Enligt EU-kommissionens förslag ska all finansiell handel med anknytning till de elva samarbetsländerna kunna beskattas. Det betyder att finansinstitut i Sverige ska beskattas då de handlar med en part som finns inom samarbetsområdet. Handel mellan parter inom Sverige ska också kunna beskattas om den sker med sådana finansiella instrument som har sitt ursprung inom det fördjupade samarbetet.

Riksdagen anser att den delen av förslaget som rör beskattning av aktörer i länder som inte deltar i samarbetet är problematisk. Det är enligt riksdagen oklart hur en sådan beskattning ska fungera rättsligt och praktiskt. Därför är det också svårt att bedöma vilka effekter förslaget kommer att få. Riksdagen anser att förslaget är oklart och att det går längre än vad som är nödvändigt för att nå målen.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

16, 57 minuter

Justering

2013-04-09

Datum

2013-04-09

Debatt

2013-04-11

Beslut

2013-04-11

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om naturvård och biologisk mångfald. Skälet är främst tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om rovdjursförvaltning, skydd av natur, skydd av arter, genetiskt modifierade organismer och satsningar på kunskap inom biologisk mångfald.

Behandlade dokument

71

Förslagspunkter

32

Reservationer

36 

Anföranden och repliker

14, 88 minuter

Justering

2013-03-21

Datum

2013-03-25

Debatt

2013-04-10

Beslut

2013-04-11

Inlämnad

2013-04-09

Förslag

4

Datum

2013-04-09

Utskottsberedning

2012/13:UbU15

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag

Inlämnad

2013-04-09

Förslag

3

Datum

2013-04-09

Utskottsberedning

2012/13:UbU14

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Inlämnad

2013-04-03

Förslag

3

Datum

2013-04-03

Utskottsberedning

2012/13:SoU20

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiderna 2011 och 2012 om statlig förvaltningspolitik och statistik. Orsaken är främst att det redan pågår arbete inom flera av de områden motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om effektiv offentlig förvaltning och gränsen för det offentliga åtagandet, staten som arbetsgivare samt mätetal, användarperspektiv och design i offentlig verksamhet. Andra motioner tar upp statens ägande i Akademiska hus, budgetpropositionens innehåll, pris- och löneomräkningen i staten, alternativ finansiering av infrastruktur och behov av ny statistik.

Behandlade dokument

30

Förslagspunkter

14

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

9, 39 minuter

Justering

2013-03-12

Datum

2013-03-18

Debatt

2013-03-27

Beslut

2013-04-10

Finansutskottet har granskat EU-kommissionens förslag till färdplan för hur EU:s ekonomiska och monetära union, EMU, ska vidareutvecklas och fördjupas. EU-kommissionen har en vision om att EU-ländernas ekonomiska beslut bör samordnas och godkännas på EU-nivå, att det ska utfärdas gemensamma euro-obligationer och att det ska finnas en fristående EU-budget. Det innebär att omfattande finanspolitiska befogenheter förs över till EU-nivå. Men allt går inte att genomföra med en gång, menar kommissionen, och i förslaget ingår åtgärder på kortare och längre sikt.

Utskottet anser att det är viktigt för Sverige att EMU fungerar väl eftersom utvecklingen inom euroområdet påverkar den svenska ekonomin. Utskottet konstaterar att åtgärderna i kommissionens plan endast beskrivs på ett övergripande sätt. Därför är förslagen svåra att bedöma och värdera. Utskottet konstaterar dock att kommissionens plan innebär att den ekonomiska politiken i EU centraliseras betydligt. Det är en mycket oroande utveckling, menar utskottet. Utskottet anser att EU-ländernas befogenheter inte får försvagas vad gäller budget, skatter, arbetsmarknads- och socialpolitik. En sådan utveckling skulle också riskera att öka avståndet mellan euroländerna och övriga EU-länder. Utskottet lyfter också frågan om demokratisk legitimitet, eftersom flera av kommissionens förslag skulle kräva ändringar i EU-fördragen. Det är viktigt att det blir en bred debatt och att de nationella parlamenten får en central roll i den fortsatta behandlingen, påpekar utskottet. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 73 minuter

Justering

2013-03-12

Datum

2013-03-18

Debatt

2013-03-27

Beslut

2013-04-10

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om punktskatter och några motioner som lämnats med anledning av regeringens proposition Investeringar för ett starkt och hållbart trafiksystem. Orsaken är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om energi- och koldioxidskatt i allmänhet, skatt på elektrisk kraft, skatt på drivmedel, jordbrukets drivmedelsskatter, skatt på fartygsbränsle och miljöskatt på flyg, fordonsskatt, trängselskatt samt skatt på alkohol och tobak. Andra frågor som tas upp är privatinförsel av alkohol och försäljning i exportbutiker, tobaksskatt och flyttning av punktskattepliktiga varor, skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel samt skatt på fluorerade växthusgaser. Motionerna innehåller också förslag om skatt på avfall som deponeras och på avfallsförbränning samt skatt på naturgrus, animaliska livsmedel, lotterier, socker och fett, frukt och grönt samt gruvverksamhet.

Behandlade dokument

61

Förslagspunkter

20

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

26, 107 minuter

Justering

2013-03-05

Datum

2013-03-12

Debatt

2013-03-20

Beslut

2013-03-21

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om mervärdesskatt. Motionerna tar bland annat upp frågor som rör skattesatser samt reglerna för avdragsrätt och för ideell verksamhet.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

12, 56 minuter

Justering

2013-02-21

Datum

2013-03-04

Debatt

2013-03-13

Beslut

2013-03-14

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om avfall och kretslopp. Motionerna handlar bland annat om materialåtervinning, källsortering, sanering av förorenad mark och miljöfarliga vrak.

Behandlade dokument

40

Förslagspunkter

13

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

13, 74 minuter

Justering

2013-02-21

Datum

2013-03-04

Debatt

2013-03-13

Beslut

2013-03-13

Inlämnad

2013-03-06

Förslag

1

Datum

2013-03-06

Utskottsberedning

2012/13:AU9

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2013-02-05

Förslag

3

Datum

2013-02-05

Utskottsberedning

2012/13:UbU16

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Inlämnad

2013-01-28

Förslag

6

Datum

2013-01-24

Utskottsberedning

2012/13:AU7

Riksdagsbeslut

(6 yrkanden): 6 avslag

Inlämnad

2013-01-18

Förslag

3

Datum

2013-01-18

Utskottsberedning

2012/13:UbU12

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Inlämnad

2012-12-19

Besvarare

Anders Borg (M)

Inlämnad

2012-12-06

Förslag

1

Datum

2012-12-06

Utskottsberedning

2012/13:FiU28

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för utgiftsområdet skatt, tull och exekution. Det betyder drygt 10 miljarder kronor i anslag till Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket för 2013.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

7, 49 minuter

Justering

2012-11-22

Datum

2012-11-28

Debatt

2012-12-05

Beslut

2012-12-06

Riksrevisionens har granskat användningen av klimatrelaterade skatter, främst energi- och koldioxidskatt. Skatteutskottet har granskat en skrivelse där regeringen behandlar Riksrevisionens rapport. Enligt rapporten är utgifterna för klimatrelaterade skatter ojämnt fördelade. Näringslivet orsakar ungefär fyra femtedelar av koldioxidutsläppen, men hushållen betalar nästan hälften av de klimatrelaterade skatterna. De företag som ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter betalar i praktiken mycket lite för utsläppen. Enligt rapporten saknas en sammanhållen bild av de klimatrelaterade skatternas kostnader och effekter, eftersom ingen myndighet har ett helhetsansvar för rapporteringen.

Regeringen instämmer delvis i det Riksrevisionen säger. Principen om att förorenaren ska betala är en utgångspunkt i miljö- och klimatpolitiken, och därför är koldioxidskatten viktig. Regeringen betonar också att EU:s system för handel med utsläppsrätter är det viktigaste verktyget för att minska utsläppen bland de företag som ingår i systemet. Koldioxidskatt ska i princip inte användas i det systemet. Regeringen fortsätter arbetet med att göra styrningen mer effektiv. Man håller med Riksrevisionen om att ansvaret för samordningen på området är en viktig fråga. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

21, 71 minuter

Justering

2012-11-22

Datum

2012-11-27

Debatt

2012-12-05

Beslut

2012-12-05

En ny lag ska förbättra informationsutbytet mellan Skatteverket och motsvarande myndigheter i andra EU-länderna. Bakgrunden till lagen är ett EU-direktiv. Skatteverket ska kunna lämna ut upplysningar till motsvarande myndigheter i andra EU-länder, tillåta besök från dessa myndigheter på Skatteverkets kontor, göra utredningar för att få fram uppgifter som andra EU-länder begärt ut och hjälpa till med delgivning av beslut. I den nya lagen ingår också sekretessregler. Bland annat får EU-kommissionens rapporter och dokument inte offentliggöras utan kommissionens uttryckliga samtycke. Rapporterna innehåller uppgifter och statistik för analysändamål. Sekretessen ska gälla i högst fyrtio år. Uppgifterna i EU-kommissionens rapporter och dokument ska vara föremål för tystnadsplikt och inte omfattas av meddelarfriheten, rätten att lämna ut uppgifter till media för publicering.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen påpekade också att det är viktigt att den långtgående svenska meddelarfriheten uppmärksammas under förhandlingsarbetet i EU. Därför gav riksdagen regeringen i uppdrag att återkomma i ett annat sammanhang och redogöra för hur regeringen avser att följa utvecklingen.

• Voteringsresultat. Punkt 1. (pdf 1Mb)
• Voteringsresultat. Punkt 2. (pdf 1Mb)

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

20, 63 minuter

Justering

2012-11-27

Datum

2012-11-28

Debatt

2012-12-05

Beslut

2012-12-05