Ilona Szatmári Waldau (Lft)

Den tillfälliga utökade skattenedsättningen på viss diselanvändning inom jord-, skogs- och vattenbruket ska gälla under hela 2023. Riksdagen har tidigare fattat beslut om en tillfällig skattenedsättning, och riksdagen sade ja till regeringens förslag om att förlänga tiden för så kallad jordbruksdiesel. Enligt beslutet ska en nedsättning av koldioxidskatten beviljas med 2 491 kronor per kubikmeter för diesel som förbrukas under tiden 1 juli till 31 december 2023. För en sådan dieselförbrukning under perioden ska nedsättning av energiskatten beviljas med 1 582 kronor per kubikmeter. Bakgrunden till beslutet är att stödja svenska näringar som fått kraftigt ökade kostnader.

 

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 30 minuter

Justering

2023-05-23

Datum

2023-05-23

Bordläggning

2023-05-29

Debatt

2023-05-30

Beslut

2023-05-31

Interpellation 2022/23:274 Situationen för pensionärer födda 1957 av Janine Alm Ericson (MP) till Finansminister Elisabeth Svantesson (M) Den 1 januari 2023 höjdes åldersgränsen i flera delar av pensionssystemet. När pensionsåldern höjs införs normalt sett övergångsregler för att det inte ska uppstå orimliga konsekvenser

Inlämnad

2023-03-17

Besvarare

Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att förtydliga lagen om investeringssparkonto. Ett investeringssparkonto är en sparform som schablonbeskattas, vilket betyder att skatten inte baseras på den faktiska avkastningen utan på en årlig skatt som beräknas på värdet av tillgångarna på kontot.

Riksdagen anser att det idag finns begränsade möjligheter för sparare att föra in aktier som tecknats i samband med en börsintroduktion eller en nyemission direkt på ett investeringssparkonto. Enligt dagens regelverk måste man ha sitt investeringssparkonto hos det emissionsinstitut som hanterar börsintroduktionen för att få in sina aktier direkt. Har man sitt investeringssparkonto hos en annan part måste aktierna gå via en aktiedepå eller värdepapperskonto in på investeringssparkontot. Vid en sådan överföring anses aktierna därmed vara skattemässigt avyttrade, det vill säga sålda och eventuell kapitalvinst måste tas upp och kapitalförlust dras av. Förtydligandet innebär att innehavare av investeringssparkonton ska behandlas lika och därmed kunna delta i fler nyemissioner

Tillkännagivandet kom i samband med att riksdagen behandlade motioner som inkommit under allmänna motionstiden 2022.

Riksdagen sa nej till övriga motioner om företag, kapital och fastigheter. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

13

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

28, 90 minuter

Justering

2023-04-20

Datum

2023-04-27

Bordläggning

2023-05-10

Debatt

2023-05-11

Beslut

2023-05-24

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till nya regler för hanteringen av elstöd till företag. Reglerna behövs för att Skatteverket ska kunna handlägga stödet.

Förslagen handlar bland annat om att den som har fått elstöd beviljat ska få det reglerat på sitt skattekonto. Om det finns ett överskott på kontot ska det beloppet automatiskt betalas ut. Den som har fått stödet med ett felaktigt belopp ska betala tillbaka.

Den nya lagen ska börja gälla den 8 maj 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

20, 58 minuter

Justering

2023-04-26

Datum

2023-04-27

Bordläggning

2023-04-28

Debatt

2023-05-02

Beslut

2023-05-03

Riksdagen sa ja till regeringens föreslag om en ny lag om mervärdesskatt, så kallad moms. Lagen innebär en anpassning till EU:s mervärdesskattedirektiv. Lagen ska också bland annat tydliggöra vad som gäller när ideella föreningar säljer tjänster internt.

Riksdagen har tidigare, i ett tillkännagivande, pekat på att det rått oklarheter kring vad som gäller när ideella föreningar säljer tjänster internt. Idag är ideella föreningar, så som idrottsrörelsen, studieförbund och registrerade trossamfund, undantagna från kravet på att betala moms. Detta kan även gälla när en fristående grupp inom en förening säljer en tjänst internt. Exempelvis kan det handla om en stor organisation, där flera föreningar ingår, som har en gemensam avdelning som säljer it-support till föreningarna.

Om tjänsten istället hade kunnat köpas på marknaden, kan det dock bedömas som att undantaget från moms leder till en snedvridning av konkurrensen. I sådana fall får undantaget från moms inte tillämpas. De interna försäljningarna bedöms då som momspliktiga. Riksdagen uppmanade i sitt tillkännagivande regeringen att utreda hur frågan kan lösas utan att orsaka en snedvridning av konkurrensen, och utan att öka risken för fusk med mervärdesskattesystemet.

Den nya lagen innebär en anpassning till EU:s mervärdesskattedirektiv, och ska därför inte kunna tillämpas snävare än direktivet. Enligt EU-domstolens praxis ska hänsyn tas till syftet med undantaget från momsplikten, nämligen att stödja civilsamhället. Undantaget får inte tolkas så restriktivt att det förlorar sin effekt. I vissa fall kan den nya lagen innebära att undantaget från momsplikten tillämpas annorlunda.

Riksdagen välkomnar den nya lagen, och konstaterar att regeringen därmed har tillgodosett tillkännagivandet.  

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023. 

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 50 minuter

Justering

2023-04-13

Datum

2023-04-13

Bordläggning

2023-04-19

Debatt

2023-04-20

Beslut

2023-04-20

Riksdagen sa nej till 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om punktskatt och tull. Riksdagen hänvisar bland annat till att utredningar och beredningar pågår och till att riksdagen redan har tagit ställning i dessa frågor.

Motionerna handlar bland annat om skatterna på el, bränsle, fordon, kemikalier, alkohol, tobak, flygresor, avfall och plastbärkassar, om Tullverkets befogenheter och verksamhet samt om betalning av tull och importskatter.

Behandlade dokument

49

Förslagspunkter

13

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

20, 85 minuter

Justering

2023-04-13

Datum

2023-04-13

Bordläggning

2023-04-18

Debatt

2023-04-19

Beslut

2023-04-20

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om kommunala frågor. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2022.

Motionerna handlar bland annat om utjämningssystemet, tillsynsavgifter, vinster i välfärden och riktade statsbidrag. Riksdagen hänvisar i sitt beslut till befintlig lagstiftning och att utredningsarbete inom området pågår.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

12

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

24, 78 minuter

Justering

2023-03-21

Datum

2023-04-04

Bordläggning

2023-04-12

Debatt

2023-04-13

Beslut

2023-04-19

Motion till riksdagen 2022/23:2363 av Ciczie Weidby m.fl. (V) med anledning av prop. 2022/23:85 En fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbetsvillkoret bör sänkas till 40 timmar per kalendermånad och tillkännager detta för

Inlämnad

2023-03-30

Förslag

3

Datum

2023-03-30

Utskottsberedning

2022/23:AU10

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Statsminister Ulf Kristersson (M) återrapporterar från Europeiska rådets möte den 23–24 mars. Statsministern inleder, därefter får ledamöter tillfälle att ställa frågor.

Datum

2023-03-28

Motion till riksdagen 2022/23:2358 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) med anledning av prop. 2022/23:69 Förlängning av den tillfälligt utökade skattenedsättningen på viss dieselanvändning inom jord-, skogs- och vattenbruk Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens proposition 2022/23:69 Förlängning av

Inlämnad

2023-03-28

Förslag

1

Datum

2023-03-28

Utskottsberedning

2022/23:SkU17

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Riksdagen har behandlat cirka 120 förslag om inkomstbeskattning, som har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om jobbskatteavdraget, rut- och rotavdrag, grön skatteväxling och omställningsavdrag.

Riksdagen sa nej till samtliga förslag, bland annat med hänvisning till att man ställer sig bakom regeringens skattepolitik.

Behandlade dokument

72

Förslagspunkter

14

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

32, 96 minuter

Justering

2023-03-09

Datum

2023-03-09

Bordläggning

2023-03-14

Debatt

2023-03-15

Beslut

2023-03-15

Statsminister Ulf Kristersson (M) återrapporterar från möte med EU:s stats- och regeringschefer den 9–10 februari. Statsministern inleder, därefter får ledamöter tillfälle att ställa frågor.

Datum

2023-02-14

Motion till riksdagen 2022/23:2332 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) med anledning av prop. 2022/23:58 Extra ändringsbudget för 2023 Tillfällig skatt på vissa elproducenters överintäkter 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag

Inlämnad

2023-02-14

Förslag

3

Datum

2023-02-14

Utskottsberedning

2022/23:FiU33

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till extra ändringsbudget till följd av de höga energipriserna och det försämrade säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde. Ändringen innebär bland annat att svenska företag ska få en utökad möjlighet till att få tillfälliga uppskov med att betala in skatter och avgifter. Det handlar om avdragen preliminär skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt. Det innebär även ett tillfälligt ekonomiskt stöd till hushåll i södra Sverige med gas som energikälla, till följd av höga gaspriser.

Försvarsmateriel, som kan avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid, ska skänkas till Ukraina. Det handlar om bland annat pansarskott, minröjningsutrustning, pansarvärnsrobot 57 och stridsfordon 90 till ett värde om högst cirka 4,3 miljarder kronor.

Sammantaget innebär regeringens förslag att statens inkomster beräknas minska med cirka 16,2 miljarder kronor och statens utgifter beräknas öka med cirka 1,8 miljarder kronor 2023. Statens finansiella sparande försvagas med cirka 1,6 miljarder kronor och statens lånebehov ökar med cirka 18 miljarder kronor 2023. Uppskovet med inbetalning av skatter och avgifter innebär en förskjutning i tiden av när betalningen görs och påverkar inte det finansiella sparandet. Detta förklarar skillnaden mellan lånebehovet och det finansiella sparandet.

Lagändringarna ska börja gälla den 13 februari 2023.

Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

14, 54 minuter

Justering

2023-02-07

Datum

2023-02-07

Bordläggning

2023-02-07

Debatt

2023-02-08

Beslut

2023-02-08

Riksdagen konstaterar att legitimiteten för den årliga omräkningen av myndigheternas anslag vilar på att den är transparent och förutsägbar och ser därför positivt på att regeringen kontinuerligt arbetar med att öka transparensen både i själva modellen och i informationen om pris- och löneomräkningen.

Varje år tilldelas myndigheterna anslag från statens budget för att bland annat finansiera löner och lokaler. Inför varje nytt budgetår räknar Finansdepartementet om anslagen så att myndigheterna inte ska påverkas av pris- och löneökningar i omvärlden.

Modellen för pris och löneomräkning (även kallad PLO) infördes för cirka 30 år sedan och uträkningen görs automatiskt för att statens roll som arbetsgivare ska hållas åtskild från regeringens politiska prioriteringar. För att myndigheterna ska nå en produktivitetsutveckling i nivå med den privata tjänstesektorn görs ett så kallat produktivitetsavdrag.

Det är med anledning av Riksrevisionens granskning av PLO och produktivitetsavdraget som regeringen har inkommit med en skrivelse. Granskningen visar bland annat att det inbyggda kravet på produktivitet har fungerat som en styrsignal för effektivisering och att det inte hindrat myndigheterna att utföra sina uppdrag.

Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

 

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Justering

2022-12-19

Datum

2022-12-19

Bordläggning

2023-02-07

Debatt

2023-02-08

Beslut

2023-02-08

Motion till riksdagen 2022/23:2321 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) med anledning av prop. 2022/23:46 Ny mervärdesskattelag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att konkurrensrekvisitet måste kompletteras på så sätt att det tydligt framgår av lagtexten att undantaget

Inlämnad

2023-02-01

Förslag

1

Datum

2023-02-01

Utskottsberedning

2022/23:SkU10

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:2315 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) med anledning av prop. 2022/23:41 Bättre möjligheter för Skatteverket att göra dataanalyser och urval i folkbokföringsverksamheten 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2022/23:41. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Inlämnad

2023-01-27

Förslag

2

Datum

2023-01-27

Utskottsberedning

2022/23:SkU8

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om AP-fondernas verksamhet till och med 2021, bedömningen av fondernas resultat och kostnader på lång sikt, arbetet med hållbarhet med mera.

Regeringen bedömer att fonderna hittills har uppfyllt sin roll i pensionssystemet och att de bidragit positivt till den långsiktiga finansieringen av inkomstpensionssystemet. Vidare bedömer regeringen att Första-Fjärde AP-fonden har förvaltats på ett föredömligt sätt enligt utsatta mål. Riksdagen delar regeringens bedömning.

Riksdagen har också behandlat ett förslag från allmänna motionstiden 2022 som handlar om ett förbud mot AP-fonder att investera i företag som bedriver lobbying för fossila bränslen. Riksdagen sa nej till förslaget och la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 22 minuter

Justering

2023-01-19

Datum

2023-01-20

Bordläggning

2023-01-24

Debatt

2023-01-25

Beslut

2023-01-25

Motion till riksdagen 2022/23:2308 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) med anledning av prop. 2022/23:35 Höjd mervärdesskatt på vissa reparationer Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2022/23:35 Höjd mervärdesskatt på vissa reparationer. Motivering Propositionen föreslår att mervärdesskatten för

Inlämnad

2023-01-17

Förslag

1

Datum

2023-01-17

Utskottsberedning

2022/23:SkU7

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Cirka 45,9 miljarder kronor i statens budget ska gå till EU-avgiften för 2023. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa också ja till att regeringen får ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten 2023.

Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner från allmänna motionstiden 2022/23 på området.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 45 minuter

Justering

2022-12-19

Datum

2022-12-19

Bordläggning

2022-12-20

Debatt

2022-12-21

Beslut

2022-12-21