Sänkt skatt på bensin och diesel och sänkt skatt på jordbruksdiesel

Anf. 130 Peder Björk (S)

Fru talman! Vårt land genomgår den största och svåraste ekonomiska krisen sedan 1990-talet. Inflationen har nått rekordhöga nivåer, svensk ekonomi krymper och arbetslösheten stiger. Det slår hårt mot hushållen. Vanliga familjer med vanliga inkomster får allt svårare att betala räkningarna.

Sverige är ett land med långa avstånd. Många i vårt land är beroende av bilen. Priserna vid pump är fortsatt höga, precis som när SD-regeringen tillträdde, trots deras löften om 10, 9 eller 6 kronor billigare bränsle vid pump.

Förra året slängde de iväg åtskilliga miljarder på att åstadkomma 14 öres sänkning vid pump. Det åts snabbt upp av höjda priser på olja runt om i världen. Nu försöker de göra om samma bränslebluff igen. Det förslag som vi debatterar här i dag gör nämligen väldigt liten skillnad för priset på bensin. Och för dieseln innebär det faktiskt en skattehöjning nästa år. Ja, ni hörde rätt: SD-regeringens politik ger en skattehöjning på diesel 2024.

Fru talman! Det här är djupt respektlöst. Det är vanliga, hårt arbetande svenskars ekonomi vi pratar om. Man kan inte ställa ut helt orealistiska vallöften, bryta mot dem och sedan siffertrixa när man presenterar sina budgetåtgärder. Detta hjälper inte de svårt pressade hushållen att klara kostnadskrisen.

För att möta de höga bränslepriserna föreslår vi socialdemokrater i stället en tankrabatt. Detta ger pengar rakt ned i fickan på vanligt folk som är beroende av bilen. Som mest ger den 2 000 kronor per bil för dem som bor i glesbygd. Med vårt förslag får den som äger en bil en direkt utbetalning som inte riskerar att ätas upp av höjda bränslepriser. Detta, fru talman, skulle göra skillnad på riktigt.

Men, fru talman, det är inte bara de svenska hushållen som har det ekonomiskt tufft. Det svenska jordbruket har också pressats hårt av ökade kostnader. Sverige är beroende av ett starkt och konkurrenskraftigt jordbruk. Det är viktigt för jobben och tillväxten i hela landet, för att säkra vår livsmedelsberedskap och för att vi ska kunna ha svensk mat på våra bord.

För att stötta de svenska jordbruksföretagen införde den socialdemokratiska regeringen en utökad nedsättning av skatten på jordbruksdiesel. Effekterna av kriget i Ukraina var den utlösande faktorn. Förutom att kostnaderna ökade fanns också ett behov av att upprätthålla och stärka svensk livsmedelsproduktion under den extraordinära situation som råder på grund av händelserna i vår omvärld. Tyvärr, fru talman, kvarstår dessa skäl även i dag, och i flera avseenden har problemen fördjupats. Vi socialdemokrater tycker att det är bra att den tillfälliga nedsättningen ligger fast under den tid det svåra ekonomiska läget kvarstår.

Fru talman! För att värna en ordnad och sammanhållen budgetprocess avstår vi från att delta i beslutet i detta ärende. Men låt det vara tydligt: Det finns en annan väg att gå för att stötta de hushåll och familjer som nu har det ekonomiskt tufft.

SD-regeringens bränslebluff kostar över 5 miljarder kronor men kommer att innebära att vanligt folk i bästa fall får bensin eller diesel som blir några ören billigare per liter vid pump. Detta är en felriktad ekonomisk politik i den ekonomiska krisen.

Vanliga hushåll behöver få stöd för att klara sin vardagsekonomi. Just därför föreslår vi socialdemokrater i vår budgetmotion, utöver en tankrabatt, bland annat att vanliga svenska familjer ska få en rättvis skattesänkning, en extra utbetalning av barnbidraget och höjt underhållsstöd.

Men det är inte bara hushållens ekonomi som försvåras av SD-regeringens prioriteringar. Man hotar också hela vår gemensamma välfärd. Jag önskar innerligt att SD-regeringen kunde lyssna på de kommun- och regionpolitiker från såväl vänster som höger som desperat ropar efter ekonomiskt stöd för att inte behöva göra nedskärningar i skolan, äldreomsorgen och sjukvården.

Vi socialdemokrater väljer i stället att i vår budgetmotion tydligt prioritera resurser till välfärden och föreslår bland annat dubbelt så mycket resurser till den svenska sjukvården jämfört med det som föreslås av SD-regeringen.

Fru talman! Den sjukvårdskris vi står inför är djupt oroande. Och för alla som har tagit del av rapporteringen från Sverigedemokraternas partidagar den gångna helgen är det alldeles uppenbart att de prioriterar helt andra frågor än den svenska välfärden. De förespråkar en politik som skapar rädsla, ställer människor mot varandra och skapar misstro mot det svenska samhällets demokratiska spelregler. Detta är en direkt attack på den sammanhållning som utgjort grunden i det svenska samhället.

Med SD-regeringen har Sverige blivit både fattigare och farligare. Inga sänkta skatter på bensin eller diesel, eller för den delen några andra sänkta skatter, kan någonsin kompensera för det som nu riskerar att gå förlorat. Och tystnaden från moderater, kristdemokrater och liberaler är inte bara oroande - den är direkt skadlig för vårt land.

(Applåder)

Anf. 131 Per Söderlund (SD)

Fru talman! Låt mig räkna upp några ungefärliga siffror som är tänkta att illustrera det förslag som Socialdemokraterna lägger fram för att kompensera för höga bensinpriser. Jag tänker hålla mig till ämnet, till skillnad från vad Peder Björk nyss gjorde.

Ponera att man har en liten, ganska modern bil som drar 0,6 liter milen. Man bor på landsbygden och kommer att få ta del av det stöd som Socialdemokraterna föreslår. Man åker ungefär 1 500 mil per år.

Med regeringens förslag skulle det innebära 540 kronor lägre bensinkostnad. Det låter kanske inte mycket; ert förslag är 2 000. Men till detta kommer en kostnadsökning som gör att bensinen i detta exempel blir ungefär 1 400 kronor dyrare. Det blir alltså 600 kronor kvar. Då har man ungefär tre och en halv mil till jobbet och åker inte privat utöver detta.

Åker man i stället 1 800 mil med samma bil - en inte helt ovanlig körsträcka om man bor i glesbygd - skulle vårt förslag ge 648 kronor lägre bränslekostnad. Med ert förslag skulle bränslekostnaden gå upp med 1 760 kronor. Det blir alltså 240 kronor kvar.

Detta förslag kommer alltså att gynna dem som har korta sträckor till och från arbetet. De som har långt kommer att missgynnas. Är detta rimligt? Rimmar det väl med Socialdemokraternas politik i övrigt?

Inflationen hanteras inte alls med ett sådant stöd som ni föreslår. Vi föreslår breda sänkningar av skatten på bensin och även diesel, som kommer att påverka stort och även motverka inflation.

Anf. 132 Peder Björk (S)

Fru talman! Jag uppskattar en politisk debatt där man är konkret och tydlig med sina förslag. Men jag önskar också, fru talman, att Per Söderlund gentemot väljarna skulle vara tydlig med om hans och regeringens förslag är utformat på ett sådant sätt att SD-regeringen kan garantera att den skattesänkning som den nu föreslår faktiskt går till dem som behöver det, det vill säga de hushåll som behöver en förstärkning av hushållskassan därför att den här regeringen inte klarar att styra landet och utsätter hushållen för en kostnadskris.

På vilket sätt ska SD-regeringen försäkra sig om att den skattesänkning som man nu föreslår faktiskt går till de ekonomiskt utsatta hushållen och inte i stället hamnar hos drivmedelsbolagen eller äts upp av kraftigt ökade priser på olja runt om i världen?

(Applåder)

Anf. 133 Per Söderlund (SD)

Fru talman! Jag noterar Peder Björks debatteknik att i stället för att svara på en fråga ställa en motfråga. Jag upprepar därför min fråga: Är det rimligt att de som har närmast till jobbet tjänar mest på ersättningen - det är ju vad ni föreslår - medan de som har långt kommer att förlora på den jämfört med vårt förslag?

Det är som jag säger: De som har längst att åka och har störst behov av minskade drivmedelskostnader kommer att tjäna på vårt förslag. Ert förslag kommer drabba dem som åker över 1 800 mil med 0,6 liter i förbrukning. Det kan jag garantera.

Sedan har vi andra åtgärder som vi också presenterar. De kommer ju. Där har vi bland annat en minskning av reduktionsplikten, som ska ned till 6 procent för både bensin och diesel, och det kommer göra stor skillnad för dieselpriserna. Hur stor del av dessa skattesänkningar som stannar vid bensinbolagen är omöjligt att säga. Riksrevisionen har räknat på det en gång och påpekat att en del alltid kommer att stanna där. Men ändå ser vi effekter som illustreras av de siffror jag föredrog. Det är ungefärliga siffror, så jag kan inte säga att det blir exakt 648 kronor för den som åker 1 800 mil per år, utan vi får vänta och se, men det kommer att ligga däromkring. Det är det svar jag kan ge.

Anf. 134 Peder Björk (S)

Fru talman! Jag kan konstatera att det låter precis som i valrörelsen. Då hette det att Per Söderlunds parti skulle sänka bensinskatten med 10 kronor, 9 kronor eller 6 kronor vid pump. När jag nu ställer frågan till Per Söderlund säger han att det inte är säkert att det blir en sådan sänkning.

Ja, det är klart att några av bolagen kommer att skära emellan. Det är ju detta som är skillnaden mellan den politik som vi socialdemokrater företräder och den politik som Per Söderlund företräder. Vi har lagt ett förslag som stärker de enskilda hushållens ekonomi, inte riskerar att ätas upp av världsmarknadspriset på olja och där vi inte riskerar att bensinbolagen tar hand om mellanskillnaden. Det förslag vi debatterar här i dag är visserligen ett förslag om sänkt skatt på bensin, men den så kallade sänkta skatten på diesel blir i praktiken en höjning av skatten på diesel med 12 öre per liter. En höjning av skatten på diesel med 12 öre är alltså vad SD-regeringen föreslår. Förra gången man genomförde en sådan här förändring blev det sänkt skatt med 14 öre samma dag. Men dagen efter var prissänkningen borta.

Vi socialdemokrater ser till de enskilda hushållens ekonomi. Vårt förslag om tankrabatt stöder de utsatta hushållen i kostnadskrisen. Det är ett stöd för dem som behöver ha bilen varje dag. Det är detta som är skillnaden mellan socialdemokratisk politik och Sverigedemokraternas politik.

(Applåder)

Anf. 135 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Ett av Tidöregeringens allra största löftessvek är bränslepolitiken. Efter att i valrörelsen ha gjort helt orimliga utfästelser på upp till 10 eller ibland till och med 12 kronors sänkt pris vid pumpen har resultatet i stället blivit i bästa fall oförändrat pris, samtidigt som klimatutsläppen skjuter i höjden. Genom att sprida ut skattesänkningen på bensin och diesel på alla hushåll, där huvuddelen har gått till stadspendlare som har goda möjligheter till kollektivtrafik, har man spätt ut effekten så att det nästan inte blir någon effekt alls.

Sänkningen motiveras med behoven på landsbygden. Det är sant att i glesare delar av Sverige där kollektivtrafiken inte har tiominuterstrafik finns det ett betydligt större behov av bilen. Då hade det också varit rimligt att fokusera på att åtgärderna ska hamna just där.

Regeringen talar ofta om att klimatpolitiken ska vara effektiv och att man inte spä på inflationen med dåligt riktade satsningar. Därför är det förvånande hur regeringen så ograverat bryter mot sin egna utfästelser i det här ärendet. I stället för att skicka pengarna till storstäderna och dess kranskommuner hade det varit fullt möjligt att göra precis som Centerpartiet vill. Vi föreslår ett riktat och direkt stöd till landsbygden. Det hade dessutom kunnat ge verklig effekt.

I vårt budgetalternativ visar vi hur det hade gått att sänka priset vid pumpen med 3 kronor på landsbygden. Regeringens halvhjärtade försök har visat att sänkningen i bästa fall blir några ören, om priset över huvud taget sänks. Men om regeringen hade velat fokusera på sänkt skatt - jag som liberal gillar ju sänkt skattetryck - finns det andra sätt att göra det på.

Vi i Centerpartiet har med vår politik om att tanka svenskt visat att det skulle gå att sänka priset med 4 kronor vid pumpen samtidigt som vi skapar tiotusentals arbetstillfällen i den gröna bioekonomin och minskar utsläppen. Varför regeringen inte väljer att gå en väg som är billigare, effektivare och klimatsmartare är för mig en gåta, och för många andra också. Möjligen skulle det kunna bero på fantasilöshet och en fascination inför fossila bränslen. Att den fascinationen dessutom stöttar skurkstater som producerar den fossila oljan - Ryssland, Saudiarabien och Qatar - gör ju det här ärendet bara ännu värre.

Regeringen har inte ens klarat av att remittera Bioekonomiutredningens första delbetänkande, med förslag som hade kunnat ge dessa arbetstillfällen, minska behovet av fossila bränslen och sänka drivmedelspriserna. I stället samlar det damm på regeringens bord, och det är oklart varför. Jag vet inte om det beror på att en ökad andel förnybart skulle gå emot de vallöften som man har ställt ut och den låsning vid fossila drivmedel som man har. För mig är det oförklarligt.

Men det som trots allt är bra i det här betänkandet, åtminstone till hälften, är att regeringen genomför den tillfälligt utökade nedsättningen av koldioxid- och energiskatt på diesel som används i svenskt jord- och skogsbruk. Den infördes ju på grund av de kraftigt höjda priserna som följd av Rysslands krigföring i Ukraina. En ytterligare motivation var behovet av att upprätthålla och stärka den svenska livsmedelsproduktionen i en extraordinär situation. Så har det varit nu, med tanke på omvärlden.

Men jag sa "till hälften". Både Centerpartiet och livsmedelsproducenterna har nämligen varit tydliga med att skattenedsättningar av den här typen inte är hållbara i längden. Dessutom erhåller endast de som kör på fossila bränslen en sådan skattenedsättning. De som kör på förnybart får ingenting alls.

I stället borde det införas jordbruksavdrag som ges teknikneutralt och gäller permanent. Även här finns en färdig utredning som samlar damm på regeringens bord. Den är dessutom remitterad och klar. Det är bara att genomföra den, vilket också är vad branschen vill att man ska göra. Därför yrkar jag bifall till vår reservation 2 i det här betänkandet.

Centerpartiets politik tar sin utgångspunkt i hela landets förutsättningar, i konkurrenskraft och i klimatutmaningen. Vi klarar av att kombinera alla dessa tre perspektiv.

Regeringen verkar bara klara av att hålla en tanke i huvudet samtidigt och förordar därför bara fortsatt fokus på fossila bränslen. Det är ett hot mot Sveriges säkerhet, mot vårt klimat och mot vår konkurrenskraft.

(Applåder)

Anf. 136 Per Söderlund (SD)

Fru talman! Inledningsvis vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

I det betänkande vi nu debatterar hanterar vi energiskatt på bensin och nedsatt skatt på jordbruksdiesel. Regeringen föreslår att energiskatten på bensin ska sänkas med 1,31 kronor jämfört med den nivå som skulle ha gällt med nuvarande omräkningsregler. En liknande nedsättning gjordes förra året, och om man slår ihop dessa båda har vi alltså en ganska stor sänkning totalt.

Summan av energi- och koldioxidskatten för sådan bensin blir då 60 öre lägre per liter för år 2024 jämfört med skatten i år. Regeringen föreslår också att skatten på diesel för 2024 sänks med 341 kronor per kubikmeter jämfört med den nivå som skulle ha gällt med nuvarande omräkningsregler. Detta är alltså den lägsta nivå vi kan lägga oss på enligt EU. Till detta kommer sedan reduktionsplikten.

Därutöver föreslås även en utökad nedsättning av koldioxid- och energiskatten för så kallad jordbruksdiesel även för 2024. Jag tänkte börja med att ta upp just det sistnämnda, då jag anser att det är viktigt för oss alla.

Fru talman! Den tillfälligt utökade nedsättningen av skatten på så kallad jordbruksdiesel infördes mot bakgrund av att priset på flera viktiga insatsvaror inom dessa näringar hade ökat kraftigt, inte minst på grund av kriget i Ukraina. Den motiverades också av behovet av att upprätthålla och stärka svensk livsmedelsproduktion under den extraordinära situation som rådde på grund av händelserna i omvärlden.

Regeringen anser att de förhållanden som motiverade åtgärden i första läget alltjämt kvarstår - det är en uppfattning som vi i Sverigedemokraterna delar. Därför föreslår regeringen nu att en utökad nedsättning av skatten på jordbruksdiesel bör gälla även för sådan förbrukning som sker under 2024.

Att inte förlänga nedsättningen av dessa skatter skulle innebära att dessa branschers kostnader skulle rullas över på konsumenterna, vilket skulle vara mycket olyckligt under de konjunkturmässiga förhållanden som nu råder.

Det är inte svårt att se att dessa åtgärder, som sätts in tidigt i produktionskedjorna, håller nere prisökningar som annars skulle drabba hushållen och att de därmed även håller nere inflationen. Det är något som jag tror att vi alla är överens om är något positivt.

Det har föreslagits att detta ska permanentas, vilket är lite svårt att göra då den maxnedsättning som vi får göra räknas i euro. Om valutakursen ändras skulle vi alltså ändå vara tvungna att ändra den permanenta nedsättningen. Därför har man valt den här vägen.

Fru talman! Liksom förra året har Miljöpartiet och Vänsterpartiet motionerat om att avslå propositionen och återgå till tidigare nivåer i fråga om nedsättningen av dessa skatter. Det skulle slå hårt mot landets lantbrukare och andra som tar del av nedsättningen. Kostnadsökningar skulle drabba alla medborgare som försöker stötta svensk livsmedelsproduktion genom att köpa svenska produkter.

Miljöpartiet skriver i sitt särskilda yttrande: "För att ställa om jordbruket behöver energin i maskiner och transporter komma från förnybara bränslen och el."

Jag kan hålla med om det. Det låter vackert. Men det finns en utredning, som det hänvisades till i reservationerna förra året. Det är utredningen Vägen mot fossiloberoende jordbruk, SOU 2021:67. Där fastslår man att svensk produktion i jämförelse med andra länder har låga utsläpp av växthusgaser per producerad enhet. I utredningen konstaterar man också att på kort sikt, fram till 2030, ligger den största potentialen för att minska fossilberoendet i att öka användningen av biodrivmedel.

Vi har alla sett hur inblandningen av just biodrivmedel har ökat drivmedelspriserna. Det är alltså något som vi vill motverka. Man ska också vara medveten om att LRF och Maskinentreprenörerna önskar en minskning av inblandningen av biodrivmedel.

Vidare konstaterar man i utredningen att "det i dag saknas större arbetsmaskiner som kan drivas av el eller andra drivmedel som biogas och etanol". Man bedömer att "till 2045 bör en omställning till självkörande arbetsmaskiner och nya system för att bruka marken, vilka i dag är under utveckling, att vara verklighet".

Utredningen bekräftar alltså i princip att det inte går att ersätta jordbruksmaskiner med dagens teknik. Lösningarna ligger mer än 20 år framåt i tiden.

Då kan man inte blunda för de problem som bland annat landets lantbrukare tampas med medan vi står här och diskuterar.

Miljöpartiet säger sig vilja se ett levande lantbruk som säkrar en hög självförsörjningsgrad när det gäller livsmedel, foder, energi och råvaror i hela Sverige. Men deras politik på detta område säger något helt annat.

Fru talman! Den mer generella nedsättningen av skatten på bensin och diesel, alltså inte den som bara rör jordbruksdiesel, innebär att skatten sänks med 60 öre jämfört med 2023. Det är också en åtgärd som får bred påverkan på hela samhället då den minskar kostnader för transporter som såväl varor som människor är beroende av.

Att hålla nere bränslepriserna är, liksom nedsättningen när det gäller jordbruksdiesel, ett sätt att motverka inflation. Man kan såklart föreslå bränslecheckar eller tankrabatt - kalla det vad man vill - men det kommer inte att motverka inflationen lika effektivt som en bred nedsättning av bränsleskatten. Visst hjälper det hushållen en stund, men det är stor risk att en sådan åtgärd äts upp av en ökande inflation. Den är inte värd så mycket när matpriser och priser på kollektivtrafikbiljetter stiger kraftigt. Därför är det viktigt att en sådan åtgärd faktiskt träffar såväl företag som privatpersoner.

Anf. 137 Elin Söderberg (MP)

Fru talman! Per Söderlund talar om jordbruket i Sverige och framhåller därför vikten av sänkt skatt på bensin och diesel just för jordbruket. Nu är det så att Tidöpartiernas samlade politik leder till att utsläppen av växthusgaser ökar så kraftigt i Sverige att Sverige inte längre väntas nå sina EU-åtaganden för ESR-sektorn. I ESR ingår transporter och jordbruk. Det handlar inte bara om jordbrukets arbetsmaskiner och sådant. När man tittar på växthusgasutsläppsstatistik ser man att det som redovisas under jordbruk huvudsakligen handlar om djurs matsmältning.

Om man inte driver en politik som gör att transporter och arbetsmaskiner kan ställas om till fossilfritt lägger man egentligen en jättestor börda på svenska mjölkbönder. Ska de då försöka rädda upp detta när regeringen inte når klimatmålen, som vi är ålagda att nå inom ramen för EU:s klimatmål för den icke handlande sektorn?

Det är i dagsläget så att det svenska jordbruket inte vet vad som gäller, för regeringen har rivit upp klimatpolitiken. Man ökar utsläppen, vilket gör att vi inte når klimatmål. Och man har inte levererat ett enda svar på hur klimatmålen ska nås. Ska skogsnäringen överprestera? Ska jordbruket täcka upp för de ökade utsläppen i transportsektorn, eller vad är det som gäller? Sverigedemokraterna måste leverera svar, för just nu är det jordbruket som får dra lasset när ni inte kan leverera klimatpolitik.

Anf. 138 Per Söderlund (SD)

Fru talman! Elin ställde nu en fråga om utökade utsläpp för jordbruket. Jag skulle säga så här: Om det inte finns teknik att ersätta dagens teknik med är det omöjligt att göra denna omställning. Annars kommer dessa företag att vara tvungna att lägga ned sin produktion i Sverige. Mjölkbönder får lägga ned. Vi får köpa mjölk från andra länder, och det kommer absolut inte att hjälpa oss att nå våra klimatmål, tvärtom.

Vi driver en klimatpolitik som ska tolereras av folket, och näringslivet ska klara av att överleva den. Vi kör inte med skygglappar. Vi ser en helhet som ni totalt har missat. Vi ser verkligheten för de bönder och lantbrukare som är där ute.

Jag skulle vilja fråga: Vilka tillverkare har de produkter som ni tycker att man ska byta till - eltraktorer, elskogsmaskiner och så vidare? Och hur ska en elskogsmaskin laddas i skogen? Ska vi dra ut elkablar flera kilometer i skogen?

Enda chansen att ladda dessa maskiner ute i skogen är att göra det med dieselkraft, dieselverk. Annars får man släpa hem dem på en stor lastbil när kvällen är slut, och sedan får man släpa ut dem i skogen nästa morgon. Jag tycker inte att det är en hållbar klimatpolitik.

(Applåder)

Anf. 139 Elin Söderberg (MP)

Fru talman! Nej, det ska inte gå långa elsladdar ute i skogen. Det har Miljöpartiet aldrig sagt. Men vi ska ha en klimatpolitik som accepteras av befolkningen, som accepteras av jordbruket och som accepteras av EU, där Sverige har bindande åtaganden.

Sverige har ett bindande åtagande när det gäller vilket utsläppsutrymme vi har för transporter och jordbruk fram till 2030. Med regeringens politik når vi inte det bindande åtagandet.

Vi har tidigare i dag debatterat att man nu försöker använda handeln med utsläppsrätter för att täcka upp för misslyckandet inom ESR-sektorn. Men det är också så att vi nu riskerar att förlora upp till 38 miljarder från EU:s återhämtningsfond för vårt klimatmisslyckande.

I och med att regeringen och Sverigedemokraterna inte bidrar till att hjälpa transportsektorn och jordbruket att ställa om till fossilfrihet sätter man nu detta i knät på jordbruket - att försöka minska utsläppen. Jag vill inte se några fler nedlagda mjölkgårdar. Vi behöver en ökad inhemsk livsmedelsproduktion. Vi behöver öka matproduktionen i Sverige. Det är också en viktig klimatanpassningsåtgärd i och med att livsmedelsproduktionen i andra länder kommer att drabbas värre av torka och översvämningar.

Regeringens och Sverigedemokraternas politik går inte ihop. I och med att man bedriver en politik som ökar utsläppen riskerar man enorma kostnader i statsbudgeten och uteblivna EU-stöd. Dessutom lämpar man över detta på hushållen och på jordbruket - de ska klara denna omställning själva. Det är fullständigt oacceptabelt.

Anf. 140 Per Söderlund (SD)

Fru talman! Det är möjligt att Miljöpartiet i dessa sammanhang aldrig har sagt att vi ska ha elkablar ute i skogen. Men jag har hört miljöpartistiska företrädare föreslå att vi ska byta skogsmaskiner mot eldrivna diton, vilket alltså inte är möjligt i dag.

Elin Söderberg vill att vi ska hjälpa jordbruket. Genom vad? Ska vi tvinga dem att byta till teknik som inte finns? Det går inte i dag. Miljöpartiets politik är totalt verklighetsfrånvänd på dessa punkter. Det finns stöd för det jag säger i utredningen Vägen mot fossiloberoende jordbruk, SOU 2021:67. Maskinerna kommer att finnas först 2045. Man kan alltså inte byta till dem i dag.

Det spelar ingen roll hur mycket vi höjer priserna på diesel för lantbrukare. Det enda som kommer att hända är att matpriserna går upp för familjer och hushåll. Det är inte en politik som jag tänker bidra till. Dessutom kommer produktionen att läggas ned i Sverige så att vi får importera mer varor från andra länder, och det är inte heller klimatsmart. Det bästa vi kan göra är att ha produktionen i Sverige och se till att den är så miljövänlig och klimatsmart som möjligt - när tekniken finns. Vi kan inte göra det i dag.

(Applåder)

Anf. 141 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Det var intressant att lyssna på det föregående replikskiftet, för jag tror att det som ledamoten från Sverigedemokraterna inte förstår är att EU:s ESR-mål, som handlar om den icke handlande sektor som inte har med utsläppsrätter att göra, fungerar så att vi ska minska utsläppen med 50 procent. Det behöver vi göra i transportsektorn, på arbetsmaskiner och i jordbruket. Totalt handlar det om 50 procent.

Vi ska tydligen inte minska utsläppen i transportsektorn eftersom regeringen sänker skatten på fossila bränslen och tar bort reduktionsplikten, det vill säga ökar andelen fossila drivmedel med 4 miljoner liter fossil diesel om dagen. Då behöver vi göra det någon annanstans. Det var det ledamoten från Miljöpartiet försökte säga.

Om man nu inte ska göra någon minskning i transportsektorn är det bara jord- och skogsbruket kvar. Då blir det precis så som ledamoten från Sverigedemokraterna säger. Det blir dyrare. Vi kommer att jaga lantbrukare ut ur Sverige. Vi kommer att köpa maten någon annanstans ifrån i stället. Min fråga är alltså otroligt enkel: Hur ska vi lösa det här och nå EU:s klimatmål utan att det drabbar jordbruket, med tanke på de beslut som regeringen fattat?

Ledamoten pratar om teknik som inte finns och om att vi i stället borde använda teknik som finns i dag. Men vi har ju förbränningsmotorer på ganska många ställen i dag där det finns teknik som fungerar alldeles utmärkt. Det handlar om förnybara drivmedel. Varför inte använda den tekniken och se till att behålla ett konkurrenskraftigt jordbruk, till exempel med ett jordbruksavdrag, som jag sa? Det gör att man får ersättning om man använder det förnybara. Det är min fråga till ledamoten.

Anf. 142 Per Söderlund (SD)

Fru talman! Det är som vanligt fina ord men aldrig någon tanke på konsekvenser.

Om det här är vägen man vill gå måste man tydligt kommunicera till väljarna att man ska tvinga svenska lantbrukare att använda teknik som inte finns och förklara hur det ska gå till. Tekniken finns ju inte i dag, hur gärna ni än vill det och hur mycket vi än får betalt från EU!

Elen som behövs för att ställa om transportflottan finns inte i Sverige i dag. Produktionen finns inte, för den har avvecklats. Den stavas kärnkraft. Den har man tagit bort. Det hade varit en möjlighet, men om alla svenska bilar skulle bli eldrivna i dag har vi inte el så att det räcker för att ladda dem. Den elproduktionen är borta.

Det här hänger såklart ihop med andra beslut som man har fattat. Man kan inte se det här isolerat. Man måste se en helhet, och det är det jag säger att vi gör. Det finns ingenting att ersätta dagens teknik med. Det finns visserligen, enligt utredningen som jag hänvisar till, traktorer som kan användas inomgårds, det vill säga flytta pallar och varor inom gården. Men ute på åkrarna finns det ingenting i dag. Vad ska de lantbrukarna använda? Vad är Centerpartiets svar på den frågan?

Anf. 143 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Nu tror jag att ledamoten från Sverigedemokraterna får lyssna lite bättre, därför att det här är ett samlat paket från EU. Om man inte minskar utsläppen i transportsektorn måste man minska dem i jordbrukssektorn. Men regeringen har valt att inte minska i transportsektorn utan tvärtom öka. Hur ska ni nå EU-målen?

Dessutom är ett antal uttalanden falska. Fendt kommer med en eltraktor inom två år, och Ponsse har redan en eldriven skotare. Volvos eldrivna lastmaskiner är ganska populära. Det finns alltså saker nu, inte 2045 som ledamoten pratade om.

Det jag och Centerpartiet föreslår är att använda teknik som finns i dag. Förnybar diesel går alldeles utmärkt att använda och kommer från skogsrester, slakteriavfall och annat. Man behöver inte köpa in fossil olja från skurkstater som Ryssland, Saudiarabien och Qatar.

Det är fel att säga att vi inte har den el som skulle behövas för att köra alla våra bilar. Om alla personbilar i Sverige skulle konverteras till eldrift skulle det gå åt 10-15 terawattimmar. Förra året exporterade vi mer än 30 terawattimmar. Det stämmer alltså inte. Dessutom är laddningen flexibel och skulle kunna ske nattetid, vilket norska energimyndigheten har visat kan göras nästan utan att stärka elnätet.

Det är väldigt mycket fel i sak från Sverigedemokraterna i den här diskussionen. Jag vill veta hur Sverigedemokraterna och deras regeringskompisar ska klara EU:s mål som inbegriper transportsektor, jordbruk och arbetsmaskiner om de inte ska lösa något inom transportsektorn. Det vill jag ha svar på, för att om man inte löser det är det bara jord- och skogsbruk kvar, och inom den sektorn är de livrädda för att behöva ta smällen som er politik orsakar. Hur ska ni klara målen?

Anf. 144 Per Söderlund (SD)

Fru talman! Det är inte jag som påstår att tekniken inte finns förrän 2045. Det är faktiskt en statlig utredning, SOU 2021:67, som påstår den saken. Tekniken finns inte i dag. Utredningen är väldigt tydlig med det.

LRF och Maskinentreprenörerna, som svarat på remissen, vill se en minskning och inte en ökning av inblandning av biodrivmedel. Det är alltså LRF - lantbrukarna själva - och Maskinentreprenörerna, som delvis jobbar i skogen, som säger det. Det är inte mina ord, utan de kommer från utredningen.

Anf. 145 Boriana Åberg (M)

Fru talman! Inflationen är vår största fiende. Sedan den moderatledda regeringen tillträdde har den prioriterat bekämpning av inflationen. De som var med under krisen på 90-talet kommer ihåg hur räntorna steg, köpkraften försvann och människor tvingades sälja sina bostäder till underpris och hade skulderna kvar. Därför har regeringen gjort allt den förmår för att förhindra en stigande inflation och därmed en förödande fastighets- och bolånekris. Samtidigt har man stöttat hushållen.

Sänkningen av bensin- och dieselskatten är en del av stödet till hushållen. Många är beroende av bilen för att ta sig till jobbet och för att hämta och lämna barnen i förskola och skola och på olika aktiviteter. Priset på bränsle spelar roll, inte bara för dem som är beroende av bilen utan för alla - för livsmedelsaffärerna, hantverkarna och alla andra näringsidkare.

Höga drivmedelspriser leder till höjda priser på varor och belastar i slutändan alltid konsumenterna. Därför är det en viktig del i regeringens politik att sänka bränslepriserna.

För att bemöta spydiga kommentarer om sänkningens storlek och löftena i valrörelsen vill jag påpeka att tillsammans med den mer betydande sänkningen av reduktionsplikten som träder i kraft den 1 januari uppfyller vi vårt löfte om en sänkning med 5 kronor per liter. Politiska beslut måste alltid ses i sin kontext.

Regeringen förlänger också den utökade nedsättningen av skatten på bränsle som förbrukas i arbetsmaskiner, skepp och vissa båtar i yrkesmässig jord, skogs- och vattenbruksverksamhet - det som har samlingsnamnet jordbruksdiesel - till att gälla under hela 2024.

Nedsättningen av skatten på jordbruksdiesel räknas som statligt stöd och ryms inom tillämpningsområdet för GBER, EU-kommissionens gruppundantagsförordning. För att nedsättningen ska vara förenlig med GBER får nedsättningen inte vara större än att stödmottagarna betalar minst minimiskattenivån som föreskrivs i energiskattedirektivet.

För att ytterligare stödja näringsidkare inom de areella näringarna föreslår regeringen en övergång från helårsåterbetalning av energi- och koldioxidskatten för jordbruksdiesel till kvartalsåterbetalning.

Dessa stöd behövs verkligen. Rysslands invasionskrig i Ukraina har förutom allt lidande för det ukrainska folket lett till väldigt höga priser på drivmedel, utsäde, konstgödsel, foder och andra insatsvaror för svenska bönder. Även elpriset är väldigt högt, vilket är ett direkt resultat av den stängning av kärnkraftsreaktorer som skedde under den förra regeringen.

Kriget i Ukraina har också öppnat våra ögon för hur viktigt det är att vara förberedd och för behovet av att säkra livsmedelsförsörjningen i en kris- eller krigssituation. Sveriges självförsörjningsgrad är cirka 50 procent, och de enda livsmedel vi är helt självförsörjande på är morötter och sockerbetor.

Miljöpartiet skriver vackert i sin motion om den gröna omställningen. Men för att nå den gröna omställningen krävs ett livskraftigt jordbruk som har ekonomiska muskler för att kunna ställa om. Det behöver göras mycket för att jordbrukssektorn ska få bättre likviditet. Det är en sektor med låga marginaler. Framför allt borde det svenska jordbruket befrias från alla onödiga regelbördor, och lagstiftningen borde harmoniseras med övriga EU:s.

Efterfrågan på svenska jordbruksprodukter måste öka, och det sker definitivt inte genom kampanjer om att äta mindre kött. Den offentliga sektorn måste ta ett tydligt och större ansvar och till exempel efterfråga svenskproducerad mat vid offentliga upphandlingar.

Sänkningen av skatten på jordbruksdiesel är en välbehövlig del av stödet till det svenska jordbruket. Utöver att företagen kompenseras innebär det att våra hushåll stöttas i en tuff tid.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag, herr talman.

(Applåder)

Anf. 146 Rickard Nordin (C)

Herr talman! Det var många fina ord om livsmedelsförsörjning och jordbruk från Boriana Åberg. Hon lyfte bland annat att vi behöver köpa mer svenskt, så det är ju konstigt att regeringen har valt att skrota det förslag som fanns om ursprungsmärkning av mat på restauranger och i storkök, till exempel.

Hon talade också om att säkra livsmedelsförsörjningen i tider av kriser och oro. Nu är det så att det största beroendet vi har är beroendet av drivmedel. Det tar en vecka eller två, och sedan står traktorerna och arbetsmaskinerna still. Regeringen ökar ju det beroendet i och med att vi importerar i princip allt vårt fossila drivmedel. Det kommer från skurkstater som Ryssland, Qatar och Saudiarabien. Detta väljer man att göra i stället för att fokusera på drivmedel som vi skulle kunna producera själva. Det finns en färdig utredning på regeringens bord om att producera mer biodrivmedel, och den har regeringen inte ens remitterat.

Min fråga till Boriana Åberg och Moderaterna är därför: Hur räknar man med att kunna stärka en livsmedelsförsörjning i tider av kris och oro när man explicit gör det svårare för den att klara sig och svårare att tillhandahålla drivmedel i tider av kris och oro?

Anf. 147 Boriana Åberg (M)

Herr talman! Det är viktigt att minska det onödiga regelverk som betungar producenterna av både kött och andra livsmedel.

Att tvinga restauranger att märka produkter tror jag skulle skapa en rätt stor onödig regelbörda just för de restauranger som fortfarande dras med efterverkningarna från pandemin. Folk kom inte för att äta, man fick friställa personal - och personalen hittade andra jobb. Vi har därför en väldigt utsatt besöksnäring som jag absolut inte vill ska belastas med onödiga regelverk.

När det gäller användningen av drivmedel är jordbruket, som har sagts tidigare, beroende av maskiner som drar rätt mycket diesel. Förvisso visas det på olika mässor upp jordbruksmaskiner och skogsbruksmaskiner som går på el, men det är inte så att vi har särskilt mycket el i det här landet. Man stängde nämligen välfungerande kärnkraftreaktorer - och Centerpartiet var väldigt delaktigt i detta.

Rickard Nordin talade i ett tidigare inlägg väldigt mycket om löftessvek, och jag vill påminna honom om att Centerpartiet inte går fritt från detta. Jag minns när man lovade dyrt och heligt att inte stödja en socialdemokratisk regering - det var en sko inblandad, som man skulle äta upp - och vad hände? Jo, likväl gjorde Centerpartiet det.

Anf. 148 Rickard Nordin (C)

Herr talman! Jag tror att Boriana Åberg ska fundera på det där med löftessvek. Hon kan ju börja med att prata med Hédi Fried.

Om det är något den utsatta besöksnäringen har problem med är det att regeringen rycker undan den arbetskraft man får via arbetskraftsinvandringen, vilket kommer att öka näringens kostnader radikalt. Man har även höjt skatten för unga, vilket också drabbar besöksnäringen. Det är betydligt mycket värre än att behöva redovisa varifrån man köper sitt kött.

Jordbruksmaskiner går på diesel; så är det. Men det finns ju förnybar diesel, vilket är fantastiskt. Den går dessutom att göra på slakteriavfall, matrester och allt möjligt. Det hade varit betydligt mycket bättre att göra diesel på slaktrester från Sverige - eller från norra Tyskland, som rätt mycket kommer från - i stället för att köra på fossil olja när vi vet att världsproducenterna av den heter Ryssland, Saudiarabien och Qatar. Det är vansinnigt ur ett säkerhetspolitiskt eller försörjningstrygghetsmässigt perspektiv att, som regeringen, vilja fortsätta använda fossila bränslen. Det går helt enkelt inte ihop.

När det kommer till elen finns det som sagt ganska gott om sådan. Om Boriana hade lyssnat på det förra replikskiftet hade hon hört att vi har så mycket el att vi skulle kunna köra elbilarna nästan tre gånger om även om vi ersatte alla de förbränningsmotorbilar som finns i dag med elbilar. Att en debatt om sänkt skatt på bensin och diesel och sänkt skatt för jordbruket slutar i en kärnkraftsdebatt visar rätt mycket på fantasilösheten och svarslösheten från regeringens sida.

Det jag vill höra från Boriana Åberg är hur regeringen, med tanke på EU:s bindande utsläppsmål, ska se till att det inte blir jordbruket som får tar smällen när nu transportsektorn inte ska göra det. Ett jordbruksavdrag hade varit en bra start, och där finns saker förberedda. Men hur ska man se till att det inte blir jordbruket som får ta smällen när regeringen ökar utsläppen?

Anf. 149 Boriana Åberg (M)

Herr talman! Vem har sagt att jordbruket ska ta smällen? Vi jobbar väldigt mycket på elektrifieringen. Det ska sättas in nya laddstolpar. Människor som har köpt elbilar ska ha någonstans att ladda dem - och helst med energi som de har råd med. Kärnkraften är därför en röd tråd genom hela den moderata politiken. Kärnkraft är miljövänligt och har inga utsläpp. Det är genom elektrifiering vi ska rädda klimatet, inte genom hittepå-åtgärder.

När det gäller arbetskraftsinvandringen är det väldigt intressant att Centerpartiet vill att människor ska komma hit som underbetalda arbetskraftsinvandrare. Det finns en nivå som regeringen har satt, nämligen 27 000 kronor. Om man får den lönen och behövs på arbetsmarknaden ska man kunna komma hit och arbeta. Den ansvarslösa migrationspolitik som har lett både till kriminalitet och till utnyttjande av försvarslösa människor - den politik som Centern har varit väldigt drivande för - är förbi.

Anf. 150 Elin Söderberg (MP)

Herr talman! Vi i Miljöpartiet vill öka den inhemska livsmedelsproduktionen, stärka svenskt jordbruk och ställa om Sverige till fossilfrihet så att vi också minskar de klimatrelaterade riskerna inte minst för det svenska jordbruket.

Boriana Åberg från Moderaterna talade om att man ska lösa klimatomställningen genom elektrifiering och inte hittepå-åtgärder. Då undrar jag hur Moderaterna ser på att när Miljöpartiet satt i regering minskade vi utsläppen så mycket att de svenska klimatmålen väntades nås till 2030. Vi skulle också nå vårt bindande åtagande inom EU när det gäller klimatet till 2030.

Men när Moderaterna har innehavt statsministerposten i ett år väntas utsläppen öka radikalt. Vi väntas inte längre nå våra klimatmål till 2030, och de klimatförändrande riskerna ökar. Jag skulle vilja säga att det är Moderaterna som jobbar med hittepå när de säger att de ska minska utsläppen men i handling gör det motsatta.

Jordbruket förtjänar en förbättrad ekonomi. Med Miljöpartiets politik kan man få fler inkomstkällor och mer inhemskt producerade biodrivmedel som också ger högre krisberedskap. Man minskar också sin utsatthet för volatila oljepriser.

Var har Moderaterna att komma med? Det är ökat fossilberoende, ökad utsatthet för volatila oljepriser och ingen lösning för hur vi ska klimatanpassa jordbruket för att stärka livsmedelsproduktionen.

Slutligen kommer jag till arbetskraftsinvandringen. Här talar man om underbetalda arbetskraftsinvandrare och vill höja till medianlön. Menar Moderaterna att halva den svenska arbetskraften är underbetald?

Anf. 151 Boriana Åberg (M)

Herr talman! När Miljöpartiet var med och styrde i regeringen hade vi pandemin. Då reste människorna inte. I princip stängde världen. Man kunde inte ta flyget, och man kunde inte resa någonstans. Industrier stängde. Det var en total lockdown av den ekonomiska aktiviteten. Det är inte konstigt att man inte hade några utsläpp. Miljöpartiet har ingenting att vara stolt över.

När det gäller att människor är underbetalda handlar det inte om att de är underbetalda så att de inte kan klara sig med 27 000 kronor i månaden. Jag menar att 27 000 kronor i månaden är den nivå där man både kan klara sin livsföring och också bidra till sin egen välfärd.

Svenskar som får under 27 000 kronor i månaden får hjälp av andra för förskola, äldreomsorg och välfärdssatsningarna. Det gör de gärna. När det däremot kommer människor utifrån ska de försäkras en lön vars skatt också täcker deras konsumtion av välfärd.

Anf. 152 Elin Söderberg (MP)

Herr talman! Det är väldigt många som tack och lov under väldigt lång tid har kommit till Sverige och jobbat. Ser man på den samlade arbetskraftsbasen till 2030 kommer delen av dem som är inhemskt födda att minska.

Samtidigt har vi en situation där välfärden och näringslivet skriker efter personal och där försvaret nu med Natomedlemskap skriker efter personal. Men den inhemskt födda arbetskraften väntas minska.

När regeringen lägger fram förslag som kraftigt ska begränsa arbetskraftsinvandringen, hur ska man då personalförsörja verksamheter? Vilka verksamheter ska lägga ned?

Jag kan berätta för Moderaterna att de som utsätts först är just jordbruk och skogsbruk. Det är jättemånga som arbetar i de gröna näringarna som kommer från andra länder och har kompetensen att jobba i de näringarna som efterfrågas i Sverige. Hur ska man upprätthålla jordbruket om man slår undan personalen så att det inte går att rekrytera?

Det är direkt felaktigt att säga att utsläppen minskade till följd av pandemin när jag talar om att Miljöpartiets politik ledde till minskade utsläpp. Det jag talar om är att när man ser till vår samlade politik beräknades den leda till att vi minskade utsläppen över tid och nådde våra klimatmål till 2030, det vill säga under de kommande åren.

Men med regeringens politik väntas utsläppen av växthusgaser bara inom transportsektorn öka med nästan 50 procent enbart nästa år. Det väntas leda till att vi inte når våra klimatmål till 2030. Det kommer att leda till extremt höga kostnader för svenska staten genom att vi inte får ta del av EU:s åtgärdsprogram. Vi riskerar att där förlora uppemot 38 miljarder.

Nu vill man använda statsbudgeten, använda flexibiliteter och smita undan via olika bakvägar bara för att man inte tar klimatansvar.

Anf. 153 Boriana Åberg (M)

Herr talman! Att försöka rekrytera personal inom försvaret med arbetskraftsinvandrare tycker jag är direkt felaktigt när man tänker på alla infiltrationsförsök och det terrorhot vi lever med.

När det gäller hur vi ska få människor att jobba i jordbruket kommer vi att införa sänkt bidragsstöd. Det finns så många människor för vilka det inte lönar sig att ta steget från bidragsförsörjning till ett arbete bland annat i jordbruket.

Jag minns när jag träffad en jordgubbsodlare på Eriksgården i Sjöbo. Han berättade att det inte finns någonting som kan få någon som lever på bidrag, vanligtvis också invandrare, att komma tidigt på morgonen för att plocka jordgubbar ett par timmar. Det är mycket bekvämare att leva på bidrag. Det ska vi sätta stopp för.

När det gäller Miljöpartiets politik handlar det om de teoretiska beräkningarna om vad som kommer att inträffa efter ett tag. Dem kan vi lämna därhän. Däremot är det Miljöpartiet som bär skulden för att Sverige har tvingats att importera smutsig kolkraft från Polen och Tyskland.

Det är Miljöpartiet som bär ansvaret för att vi har haft Karlshamnsverket i drift när det har varit energibrist. Jag minns när Miljöpartiets dåvarande energipolitiska talesman Lorentz Tovatt var så glad och stolt över att man hade drivit den socialdemokratiska regeringen mot att stänga välbehövlig kärnkraft. Ni har inte mycket att vara stolta över i miljöhänseende.

(Applåder)

Anf. 154 Peder Björk (S)

Herr talman! Jag förstår att Boriana Åberg känner sig besvärad när vi från oppositionen påminner om vallöftena som kom från Moderaterna och övriga borgerliga partier under den senaste valrörelsen. Under den valrörelsen utställdes löften om sänkta bensin- och dieselpriser med 10, 9, 6 och 5 kronor. Det skulle ske direkt efter valet om man fick möjlighet att bilda regering tillsammans med Sverigedemokraterna.

Nu står vi här över ett år senare. Först och främst kan vi konstatera att bensin- och dieselpriserna fortfarande är väldigt höga i Sverige. Vi kan också konstatera att när regeringen lade fram ett förslag och riksdagen sedan röstade igenom det förra året med en skattesänkning på bensin blev sänkningen vid pump inte 9 kronor, inte 6 kronor och inte 5 kronor. Den blev 14 öre den dagen. Sedan ökade priserna igen.

När vi nu diskuterar det förslag som ligger om att sänka bensinskatten nästa år undrar jag ändå: Hur tänker Boriana Åberg försäkra sig om att den sänkning av skatten som nu föreslås inte hamnar hos bensinbolagens ägare utan faktiskt hamnar hos de hushåll som behöver ekonomiskt stöd i en kostnadskris?

(Applåder)

Anf. 155 Boriana Åberg (M)

Herr talman! Att säga att jag känner mig besvärad av oppositionen är faktiskt en överdrift. Jag är snarare road. När jag läste de fyra budgetmotionerna upptäckte jag att oppositionen aldrig kan få ihop det - den ena vill en sak, och den andra vill en annan.

Ni har ingenting gemensamt. Ni kan kalla er för opposition, men ni är allt annat än en samlad opposition.

Peder Björk är min motpart i detta replikskifte. Jag vill fråga honom: Vill Socialdemokraterna, som oppositionskompisen Miljöpartiet, öka arbetskraftsinvandringen av människor som tjänar under 27 000 i månaden?

Jag skulle också gärna vilja veta hur Socialdemokraterna ställer sig när det gäller kärnkraft. Jag minns att Stefan Löfven verkligen tyckte att kärnkraft var bra på den tid då han var ordförande för Metall. Det skulle man satsa på!

Jag minns också kongressen i november, när Magdalena Andersson var rolig och sa: "Haha, kärnkraft någon - vill ni verkligen det? Det är ju för dyrt."

Partisekreteraren Baudin sa att Socialdemokraterna alltid har varit för kärnkraft.

Jag vill gärna att Peder Björk berättar - gärna med ett diagram, så att jag kan förstå hur Socialdemokraternas intresse för kärnkraft fluktuerar.

Anf. 156 Peder Björk (S)

Herr talman! Det kanske är några lyssnare som kommer in i debatten precis nu. Jag vill säga att den debatt som äger rum nu handlar om ett ärende här i kammaren som gäller sänkt skatt på bensin och diesel. Jag tänker uppehålla mig vid det ärende som vi debatterar.

Till skillnad från SD-regeringen har Socialdemokraterna lagt fram ett förslag om en tankrabatt som faktiskt skulle göra att vi stöder de hushåll som har det tufft i den ekonomiska krisen med ett direkt stöd som hamnar i hushållens fickor. Det skulle vara ett stöd i vardagen för de människor runt om i hela vårt land som behöver ha bilen för att kunna ta sig till jobbet och för de familjer som inte har något alternativ till att använda bilen för att skjutsa barnen till träningen. Med Socialdemokraternas tankrabatt får de upp till 2 000 kronor per år i ett direkt stöd.

Mot detta, herr talman, står i den här debatten SD-regeringens förslag om en sänkning av skatten på bensin. Boriana Åberg och SD-regeringen kan inte svara på hur de ska säkerställa att detta faktiskt går till de hushåll som behöver det.

Vi har ju sett löftena i valrörelsen. Vi såg hur det gick förra året. Det blev ingen sänkning av bensin- och dieselpriserna, för pengarna försvann någon annanstans.

Hur ska Boriana Åberg och SD-regeringen säkerställa att det de säger sig värna faktiskt gör att detta stöd hamnar hos de familjer och hushåll som verkligen behöver det i den här ekonomiska krisen?

(Applåder)

Ilona Szatmári Waldau (V)

Anf. 157 Boriana Åberg (M)

Herr talman! Peder Björk har helt rätt: Debatten handlar om sänkta priser på bensin, diesel och jordbruksbränsle. Man kan dock inte låta bli att förledas i debatten när man tänker på till exempel den extremt stora reduktionsplikt som Socialdemokraternas kompisar Miljöpartiet tvingade på den förra regeringen och som resulterade i ohemula bensin- och dieselpriser.

Mycket riktigt har Socialdemokraterna föreslagit en tankrabatt på upp till 2 000 kronor för landsbygden. Är det så att sjuksköterskan som bor i Stockholm och åker till sitt nattpass inte behöver bilen? Hon kanske är rädd för att vistas ute med tanke på den kriminalitet som den förra regeringen inte lyckades stävja.

Ert förslag är inte klockrent, om jag får säga så. Dessutom vill ni fortfarande att reduktionsplikten ska vara 19 procent. Som vi vet sågade Konjunkturinstitutet detta. Det var inte Moderaterna eller Moderaternas samarbetspartier, utan det var Konjunkturinstitutet som tyckte att reduktionsplikten inte har fallit så väl ut. Däremot har Konjunkturinstitutet sagt att de skattesänkningar som Moderaterna har presenterat tillsammans med sänkningen av reduktionsplikten kommer att ge en sänkning med 5 kronor per liter.

(Applåder)

Anf. 158 Ilona Szatmári Waldau (V)

Herr talman! Regeringen konstaterar i sin konsekvensanalys av förslagen att de sänkta bensin- och dieselskatterna innebär att drivmedelsskatternas styrning mot minskad klimat- och miljöpåverkan minskar. Regeringen noterar vidare att detta leder till att incitamenten till transporteffektivisering, elektrifiering och användning av höginblandade fossilfria drivmedel försvagas. Förslagen leder därmed till att konsumtionen av fossila drivmedel ökar. Förslagen är synnerligen anmärkningsvärda då världen står inför ett klimatnödläge.

Vänsterpartiet kan inte ställa sig bakom förslag som ökar konsumtionen av fossila drivmedel när det samtidigt saknas åtgärder som på andra sätt kan motverka de negativa effekterna på klimatet. För att stötta personer på landsbygden, som inte har tillgång till kollektivtrafik, föreslår Vänsterpartiet andra åtgärder.

Skatten på diesel som används i arbetsmaskiner i jord- och skogsbruket har länge varit nedsatt. Denna nedsättning förstärkte regeringen i samband med budgetpropositionen för 2023. Vänsterpartiet kan se många andra sätt att stödja jordbruket som inte bidrar till en ökning eller bevarande av dagens fossila utsläpp. Vi har också förslag i vår budget.

Vänsterpartiet anser att denna proposition borde avslås. Eftersom riksdagens praxis är att ledamöter under innevarande år inte reserverar sig mot förslag i särpropositioner som utgår från den beslutade rambudgeten avstår jag från att yrka på vår motion, men jag beklagar verkligen att riksdagen tidigare i dag fattade beslut i enlighet med regeringens budgetförslag.

Vänsterpartiet kommer också att avstå vid omröstningen.

Cecilia Engström (KD)

Anf. 159 Cecilia Engström (KD)

Herr talman! Sverige behöver reformer som kan vända utvecklingen och främja en levande landsbygd. De senaste årens rusande drivmedelspriser har slagit hårt mot familjer i Sverige, inte minst på landsbygden. Det är dyrt att vara svensk, och de negativa följderna är många.

Allmän inflation och den svenska kronans växelkurs har påverkat kostnaderna för bland annat transporter. Höga drivmedelspriser och elpriser påverkar svenska hushåll såväl som företag. Regeringen sänker därför skatten på bensin och diesel för att motverka ökande pumppriser och för att minska kostnadsökningarnas konsekvenser.

Herr talman! Sverige behöver reformer som kan vända utvecklingen och främja en levande landsbygd. Kristdemokraterna jobbar utifrån målet att svensk livsmedelsproduktion ska öka.

Just diesel är en stor kostnad i jordbruket. Vi kristdemokrater är därför stolta över att ha drivit igenom tre viktiga beslut inom regeringen inför nästa års budget: en fortsatt förlängning av nedsättningen av dieselskatten för lantbrukare, sänkt skatt på bensin och diesel och minskad reduktionsplikt.

Det är beslut som kommer att göra skillnad. För en lantbrukare med blandad växtodling på 100 hektar förväntas den ekonomiska effekten bli 40 000 kronor per år jämfört med om reformerna inte hade genomförts. Det är en av flera åtgärder som kan underlätta situationen för hårt prövade lantbrukare och bidra till stärkt konkurrenskraft inom svenskt jordbruk. Säkerhetspolitiskt svåra tider som dessa påminner oss om hur centralt det är att Sverige blir mer självförsörjande på livsmedel.

Herr talman! Svenskt lantbruk kan också både minska överkonsumtionen av antibiotika och vara klimatvänligt. Klimateffektiviteten i svenskt jordbruk är hög i ett internationellt perspektiv, och produktion av livsmedel från svenskt jordbruk bör därför öka och ta marknadsandelar från livsmedelproduktion som producerats på sätt som är värre för klimatet.

Att svenskt lantbruk dessutom är en förebild i djurskyddshänseende lyfts inte tillräckligt i debatten. När mindre pengar går till drivmedel för familjer ökar även möjligheten att välja svenska kvalitetsprodukter på tallriken. Att köpa svenskt i stället för utländskt kött är en god investering i öppna landskap och i en djurvälfärd som andra länder saknar.

Svensk landsbygd kan räkna med Kristdemokraternas stöd. Framtiden för svenskt jordbruk och dess bidrag till samhället och ekonomin står högt på vår agenda. Kristdemokraterna jobbar utifrån målet att svensk livsmedelsproduktion ska öka.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Linus Lakso (MP)

Anf. 160 Linus Lakso (MP)

Herr talman! Jag vet inte om det är brist på kreativitet eller kreativt, som Rickard Nordin sa, att den här debatten handlar om kärnkraft.

Jag vill börja med att bemöta några av de grövsta felaktigheterna som har påståtts här i debatten. När Moderaterna styrde i alliansregeringen var Sverige importberoende. Vi importerade el, inte minst tysk kolkraft. Men efter åtta år med en rödgrön regering har vi alltså ökat elproduktionen på totalen så mycket att vi har blivit EU:s största nettoexportör av el och, precis som nämndes tidigare, mer än väl för att täcka behoven i transportsektorn.

Om man tittar på elpriser så låg månadspriset i september 2020 på 45 öre per kilowattimme. Det var efter att fyra reaktorer hade avvecklats. Kostnadschocken kom naturligtvis i och med Rysslands invasion av Ukraina. I september 2021 hade vi ett pris på 103 öre och för 2022 var priset 248 öre. År 2023, när Europa började kunna hantera det beroende vi hade försatt oss i av fossila bränslen från Ryssland, var priserna nere på 37 öre.

Den stora utmaningen när det gäller att producera mer el är ju framåt, och där är den här regeringen svaret skyldig. Det är dock inte ämnet för den här debatten, herr talman, så jag lämnar det.

Herr talman! Här gäller det att kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt. Så brukade också en viss person säga ganska ofta, nämligen Sveriges nuvarande statsminister. Jag har inte hört honom säga det på ett tag, och det kan ju bero på att den här regeringen i praktiken inte klarar av att göra just det.

För här gäller det att hålla två tankar i huvudet samtidigt: att både hjälpa och stötta Sveriges hushåll i en tid av hög inflation och kraftigt höjda räntor och samtidigt göra allt vi kan för att undvika en än värre klimatkatastrof. En klok politik klarar både och. Men regeringens politik misslyckas med båda delarna.

Regeringen glömmer all tanke på klimatet trots att vi vet att september i år var den varmaste månaden som någonsin har uppmätts med temperaturer på 1,8 grader över förindustriell nivå och trots att vi vet att de globala temperaturerna kommer att nå 3 graders uppvärmning om politiken fortsätter på samma bana som nu. Det skulle få katastrofala följder inte minst för svenskt lantbruk och svensk landsbygd med ökad risk för jordskred, översvämningar och så vidare.

Trots att regeringen vet detta ökar de Sveriges utsläpp för första gången i modern tid. Regeringens och SD:s politik på transportområdet kommer redan under nästa år att öka utsläppen med 50 procent.

Herr talman! Det verkar som om regeringen inte lägger en tanke på klimatet. Men den har en lika usel fördelningspolitik för de hushåll som har svårt att få ekonomin att gå ihop. Sänkt skatt på drivmedel är en ineffektiv politik som inte skapar lika stora prissänkningar som man har utlovat.

Under valrörelsen lovade regeringspartierna stora prissänkningar på diesel med uppemot 10 kronor per liter vid pumpen, men nu kan de inte ens garantera att skattesänkningen kommer att märkas för konsumenterna. Det finns risk för nya prischocker och att bensinbolagen höjer sina egna marginaler. Då kan prisminskningen helt utebli. Dessutom kommer det att bli väldigt dyrt. Under 2024 kommer sänkningen av skatt på bensin och diesel att kosta skattebetalarna 13 miljarder.

Man verkar inte ens ha tänkt tanken att man skulle kunna hjälpa folk på ett annat sätt i denna svåra tid, för det går faktiskt att stötta hushållen på ett sätt som inte förvärrar klimatkrisen. Exempelvis kan man, som vi föreslår, sänka skatten i glesbygd. Det är ett förslag som skulle ge glesbygdsbilister mer i plånboken i form av skattesänkning på inkomster än man får av en skattesänkning på drivmedel.

Man kan också underlätta situationen för alla hushåll som inte har en bil, däribland några av de fattigaste hushållen. Därför vill Miljöpartiet bland annat se ett Sverigekort för all lokal och regional kollektivtrafik i Sverige, som endast ska kosta 500 kronor i månaden och hälften av det för unga. Det skulle göra transporter billigare för dem som åker kollektivt.

Alla kan inte åka kollektivt, och därför vill vi ha ett leasingstöd för elbilar på minst 1 500 kronor i månaden. Finns det något sätt att sänka transportkostnaderna med bil är det ju genom att kunna ha en elbil. Vi vill se till att även låginkomsttagare ska ha råd att leasa en bil så att den som inte kan eller inte vill köpa en elbil ändå har råd att köra en.

Dessutom vill vi inflationssäkra flera av de stöd som är viktiga för Sveriges barnfamiljer, däribland barnbidraget och bostadsbidraget för barnfamiljer. Det går att träffsäkert stötta svenska hushåll utan att öka utsläppen, men regeringen verkar tyvärr misslyckas med båda delarna.

Regeringen misslyckas inte bara med att ha två tankar i huvudet samtidigt. Deras politik gör också hushållen en björntjänst. Politiken låser fast hushållen i ett fossilberoende som gör oss sårbara. Vi blir sårbara för framtida prischocker som kan göra att priserna på drivmedel skenar igen på grund av världsmarknadspriset. Men det gör också att vi är fortsatt beroende av skurkstater som Ryssland och Saudiarabien för våra transporter. Det vi borde göra är att stötta hushållen i omställningen så att vi kan transportera oss med hjälp av egenproducerad energi med billiga och väl fungerande tekniker av olika slag.

Herr talman! Den kostnadschock som har drabbat det svenska jordbruket efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina med höga energipriser har också här tydligt påvisat riskerna med Sveriges beroende av fossila bränslen. Det är ett beroende som regeringen väljer att fördjupa. Det höga kostnadsläget för många av jordbrukets viktiga insatsvaror har lett till ett svårt läge för svenskt jordbruk. För Miljöpartiet är det otroligt viktigt att stötta lantbruket men utan att undergräva omställningen till ett fossilfritt lantbruk med ökad miljö- och klimatnytta.

Precis som konstaterades tidigare vill Miljöpartiet se ett levande lantbruk i hela Sverige som kan säkra en hög livsmedelsförsörjning. Det är ett förslag som vi har drivit länge med hjälp av egenproducerad energi och egenproducerade råvaror. Därför krävs nya stödformer som inte fördjupar beroendet av fossila bränslen.

Vi kan ställa om till mer eldrivna tekniker. Det finns för vissa delar av lantbruket. Där de inte finns går det naturligtvis att använda biodiesel och andra biodrivmedel. Den tekniken finns redan i dag. Därför vill vi införa en biopremie som gör biodrivmedlen billigare, men framför allt vill vi införa ett jordbruksavdrag på motsvarande 2 miljarder som kompenserar för de högre kostnaderna utan att göra det via just fossila bränslen.

Precis som har nämnts av tidigare talare håller vi på principen om att inte yrka bifall till reservationer.

I detta anförande instämde Camilla Hansén och Elin Söderberg (båda MP).