Gudrun Brunegård (ChrDem)
Member of the Riksdag
- Constituency
- Kalmar County, seat 293
- Title
- Leg. sjuksköterska/Distriktssköterska.
- Birth year
- 1957
- Address
- Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm
Current assignments
Member of Parliament
Ordinary member
Committee on the Constitution
Member
Committee on Justice
Deputy member
Committee on Foreign Affairs
Deputy member
The Riksdag Steering Group for Bilateral Democratic Development Cooperation
Member
Deputy member
All assignments
Member of Parliament
- Ordinary member
- 2019-04-01 – 2026-09-21
Committee on Education
- Deputy member
- 2021-03-03 – 2022-09-26
- Member
- 2019-04-01 – 2021-03-03
Committee on Foreign Affairs
- Deputy member
- 2022-10-12 – 2026-09-21
- Member
- 2022-03-29 – 2022-09-26
- Deputy member
- 2021-03-03 – 2022-03-29
- Deputy member
- 2020-03-18 – 2020-09-03
Committee on the Constitution
- Member
- 2022-10-04 – 2026-09-21
- Deputy member
- 2020-03-18 – 2020-09-03
Committee on Defence
- Deputy member
- 2020-03-18 – 2020-09-03
Committee on Health and Welfare
- Deputy member
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Committee on the Labour Market
- Deputy member
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Committee on Civil Affairs
- Deputy member
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Committee on Finance
- Deputy member
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Committee on Justice
- Deputy member
- 2022-10-12 – 2026-09-21
- Deputy member
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Committee on Cultural Affairs
- Deputy member
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Committee on Environment and Agriculture
- Deputy member
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Committee on Industry and Trade
- Deputy member
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Committee on Social Insurance
- Deputy member
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Committee on Taxation
- Deputy member
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Committee on Transport and Communications
- Deputy member
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Joint Committee on Foreign Affairs and Defence
- Deputy member
- 2021-11-11 – 2021-12-15
Committee on European Union Affairs
- Deputy member
- 2020-03-18 – 2022-10-04
The Riksdag Steering Group for Bilateral Democratic Development Cooperation
- Member
- 2022-10-27 –
- Deputy member
- 2022-10-27 –
Biography
The information in the biography is information that the commissioner has submitted to the publication Fakta om folkvalda.
Uppdrag inom riksdag och regering
Riksdagsledamot 19–. Ledamot utbildningsutskottet 19–21, utrikesutskottet 22 och konstitutionsutskottet 22–. Suppleant utrikesutskottet 21–22 och 22–, utbildningsutskottet 21–22, socialutskottet 21–22, sammansatta utrikes- och försvarsutskottet 21 och justitieutskottet 22–. Ledamot riksdagens styrgrupp för bilaterala demokratifrämjande samarbeten 22–. Suppleant Riksdagens råd för Riksrevisionen 22–.
Föräldrar
Adjunkten Carl-Åke Pettersson och postkassören Svea Pettersson, f. Andersson.
Utbildning
Grundskola, Oskarshamn och Kalmar, slutår 73. Gymnasieskola, humanistisk linje, Kalmar 73–76. Högskoleexamen i engelska, fonetik och psykologi, Lunds universitet 78. Sjuksköterskeutbildning, Södra Sveriges Sjuksköterskehem, Lund 78–81. Medicinsk och kirurgisk sjukvård, Kopparbergs läns sjuksköterskeskola, Falun 82. Tropikmedicin/International Child Health 20 p, Uppsala universitet 90. Engelska 21–40 p, Hermods/Lunds universitet 93. Engelska 41-60 p, Högskolan i Växjö. Fil.kand.-examen 95. Distriktssköterskeutbildning med förskrivningsrätt för vissa läkemedel, Högskolan i Kalmar 97–98. Medicinsk etik, vetenskapsteori, omvårdnadskunskap, Högskolan i Kalmar. Fil. kand.-examen 00.
Anställningar
Leg. sjuksköterska, Mora lasarett och Leksands sjukhem 81–83. Registered Nurse grade A, Nkinga Hospital, Tanzania 84–85. Leg. sjuksköterska, Mora lasarett 85–86. Skolsköterska, Vimmerby kommun 88–90. Leg. sjuksköterska, Vimmerby sjukhus, 88–90. Nursing Officer, Nkinga Nurses Training School, Tanzania 90–91. Matron in charge/Administrator in charge, Mchukwi Hospital, Tanzania, 91–93. Leg. sjuksköterska, Vimmerby sjukhem, Vimmerby kommun 93. Skolsköterska, Vimmerby kommun, 1993–.
Uppdrag inom statliga myndigheter m.m.
Ledamot i parlamentarisk referensgrupp till Utredningen om meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet 13. Ledamot i referensgrupp för statlig utredning om planering och dimensionering av komvux och gymnasieskola 21–22. Ledamot i referensgrupp för den statliga betygsutredningen 21–22.
Kommunala uppdrag
Kommunfullmäktig, Vimmerby 98– och 1:e vice ordförande 18–22. Ledamot, kommunstyrelsen och arbetsutskottet 03–09. Ledamot, socialnämnden 98–02. Vice ordförande, barn- och utbildningsnämnden, Vimmerby kommun 06–09. Ordförande, bildningsnämnden, Vimmerby kommun, 03-06. Landstingsfullmäktig, Kalmar län 02–, ersättare 00–02. Ledamot, landstingsstyrelsen/regionstyrelsen och arbetsutskottet, Kalmar län 09–19. Ledamot, Vimmerby folkhögskolas styrelse 00–09. Ledamot, folkhälso- och miljöutskottet, Landstinget i Kalmar län 00–06. Vice ordförande, primärvårds- och folktandvårdsutskottet, Landstinget i Kalmar län 09–19. Ersättare, polisstyrelsen, Kalmar län 00–02. Ledamot, styrgrupp för KY-utbildning i entreprenörskap inom hotell och restaurang 03–09. Ersättare, SKL:s utbildningsberedning 07–10. Ledamot, SKL:s primärvårds- och äldreomsorgsberedning 10–15. Ersättare, SKL:s primärvårds- och äldreomsorgsberedning 15–19.
Uppdrag inom förenings- och näringsliv
Styrelseledamot, Kristdemokraterna Vimmerby 99–, vice ordförande 00–02 och 22–, ordförande 02–22. Ledamot, distriktsstyrelsen, Kristdemokraterna Kalmar län 01– och 2:e vice ordförande 21–. Ersättare, Kristdemokraternas partistyrelse 17–19 och ledamot 19–. Ledamot, Kristdemokratiska Kvinnoförbundets förbundsstyrelse 17–19. Ordförande för KDK Kalmar län 16–20. Ledamot distriktsstyrelsen, KDK Kalmar län 17–19.
Said and done
Here you will find what the member has said and done in the Riksdag. This includes motions and speeches in the Chamber, as well as interpellations and written questions to the Government. Here you will also find what government ministers have said and done in the Riksdag. Use the filters to search among the documents. The contents are sorted by date, with the most recent contents at the top.
med anledning av prop. 2021/22:195 Skärpt straff för gravfridsbrott
Motion 2021/22:4620 av Andreas Carlson m.fl. (KD)
Motion till riksdagen 2021/22:4620 av Andreas Carlson m.fl. (KD) med anledning av prop. 2021/22:195 Skärpt straff för gravfridsbrott Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skärpta straff för grovt gravfridsbrott och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer- Inlämnad
- 2022-04-06
- Förslag
- 2
- Datum
- 2022-04-06
- Utskottsberedning
- 2021/22:JuU43
- Riksdagsbeslut
- (2 yrkanden): 1 avslag, 1 bifall,
med anledning av prop. 2021/22:194 Ett modernare straffrättsligt skydd mot hemfridsbrott och olaga intrång
Motion 2021/22:4619 av Andreas Carlson m.fl. (KD)
Motion till riksdagen 2021/22:4619 av Andreas Carlson m.fl. (KD) med anledning av prop. 2021/22:194 Ett modernare straffrättsligt skydd mot hemfridsbrott och olaga intrång Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skydd även ska gälla för vägar, stigar och annan mark och- Inlämnad
- 2022-04-06
- Förslag
- 1
- Datum
- 2022-04-06
- Utskottsberedning
- 2021/22:JuU40
- Riksdagsbeslut
- (1 yrkande): 1 avslag
med anledning av prop. 2021/22:186 En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring
Motion 2021/22:4618 av Andreas Carlson m.fl. (KD)
Motion till riksdagen 2021/22:4618 av Andreas Carlson m.fl. (KD) med anledning av prop. 2021/22:186 En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om anonyma vittnen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det- Inlämnad
- 2022-04-06
- Förslag
- 5
- Datum
- 2022-04-06
- Utskottsberedning
- 2021/22:JuU35
- Riksdagsbeslut
- (5 yrkanden): 4 avslag, 1 bifall,
Mänskliga rättigheter ur ett tematiskt perspektiv
Betänkande 2021/22:UU7
Riksdagen sa nej till ett 110-tal förslag i motioner om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer från allmänna motionstiden 2018, 2019, 2020 och 2021.
Motionerna handlar bland annat om övergripande frågor om folkrätt, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer, brott mot mänskligheten samt demokrati och yttrandefrihet. Andra exempel är kvinnors rättigheter samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.
Anledningen till att riksdagen sa nej till förslagen är bland annat att arbete redan pågår eller har utförts i flera av de frågor som motionerna tar upp. Riksdagen ser även att exempelvis EU, FN och Internationella brottmålsdomstolen (ICC) är centrala aktörer i det globala arbete som rör flera av dessa frågor.
- Behandlade dokument
- 45
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 19
- Anföranden och repliker
- 9, 68 minuter
- Justering
- 2022-03-24
- Datum
- 2022-03-25
- Bordläggning
- 2022-03-30
- Debatt
- 2022-03-31
- Beslut
- 2022-04-06
Ukrainas, Georgiens och Moldaviens ansökningar om medlemskap i EU
Utlåtande 2021/22:UU17
Riksdagen har i ett utlåtande granskat de ansökningar om EU-medlemskap som Ukraina, Georgien och Moldavien har lämnat in till EU:s ministerråd. Riksdagen ser positivt på ansökningarna. EU bör enligt riksdagen ge de tre länderna ett tydligt medlemskapsperspektiv och ge dem som potentiella kandidatländer tillgång till det stöd till reformer som EU erbjuder blivande medlemsländer.
Riksdagen fördömer också Rysslands invasion av Ukraina. Genom att ta ställning för Ukraina som ett potentiellt kandidatland så visar EU, enligt riksdagen, att unionen stödjer Ukrainas rätt att göra sina egna utrikespolitiska vägval utan inblandning. Riksdagen anser även att det är nödvändigt att EU redan nu gör ett tydligt, långsiktigt och omfattande åtagande om stöd till återuppbyggnaden av ett fritt och demokratiskt Ukraina.
Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 5, 27 minuter
- Justering
- 2022-03-24
- Datum
- 2022-03-24
- Bordläggning
- 2022-03-25
- Debatt
- 2022-03-29
- Beslut
- 2022-03-30
Jämställdhet och åtgärder mot diskriminering
Betänkande 2021/22:AU8
Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag från den allmänna motionstiden 2021 om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering. Motionerna handlar bland annat om målen för jämställdhetspolitiken, om arbetet mot mäns våld mot kvinnor och om diskriminering i arbetslivet. Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat att arbete på området redan pågår eller att åtgärder redan har gjorts.
- Behandlade dokument
- 58
- Förslagspunkter
- 16
- Reservationer
- 39
- Anföranden och repliker
- 12, 83 minuter
- Justering
- 2022-03-24
- Datum
- 2022-03-24
- Bordläggning
- 2022-03-25
- Debatt
- 2022-03-29
- Beslut
- 2022-03-30
Minoritetsfrågor
Betänkande 2021/22:KU32
Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om minoritetsfrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i de frågor motionerna tar upp.
Förslagen handlar bland annat om arbetet mot antisemitism, romsk inkludering, sanningskommissioner, samers rättigheter, samepolitiken och Sametingets konstruktion, älvdalskans ställning, information om nationella minoriteter och minoritetsspråk, kommuners och regioners minoritetspolitik, statistik över samiskt näringsliv samt en kontaktyta för dialog mellan Sametinget och riksdagen.
- Behandlade dokument
- 18
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 20
- Anföranden och repliker
- 9, 63 minuter
- Justering
- 2022-03-17
- Datum
- 2022-03-18
- Bordläggning
- 2022-03-22
- Debatt
- 2022-03-23
- Beslut
- 2022-03-23
Etiska regler för telefonförsäljning av lotter och spel
Skriftlig fråga 2021/22:1321 av Gudrun Brunegård (KD)
Fråga 2021/22:1321 Etiska regler för telefonförsäljning av lotter och spel av Gudrun Brunegård (KD) till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S) Nu har det hänt igen! Jag har blivit kontaktad av en telefonsäljare från Kombilotteriet som inte förstår vad ordet nej’betyder. Den här gången slog han nytt rekord. I samband med- Inlämnad
- 2022-03-18
- Besvarare
- Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
med anledning av skr. 2021/22:144 Riksrevisionens rapport om svenskt bistånd till multilaterala organisationer
Motion 2021/22:4464 av Gudrun Brunegård m.fl. (KD)
Motion till riksdagen 2021/22:4464 av Gudrun Brunegård m.fl. (KD) med anledning av skr. 2021/22:144 Riksrevisionens rapport om svenskt bistånd till multilaterala organisationer Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen utförligt bör följa upp Riksrevisionens- Inlämnad
- 2022-03-17
- Förslag
- 8
- Datum
- 2022-03-17
- Utskottsberedning
- 2021/22:UU8
- Riksdagsbeslut
- (8 yrkanden): 8 avslag
med anledning av prop. 2021/22:133 En samlad straffrättslig terrorismlagstiftning
Motion 2021/22:4463 av Andreas Carlson m.fl. (KD)
Motion till riksdagen 2021/22:4463 av Andreas Carlson m.fl. (KD) med anledning av prop. 2021/22:133 En samlad straffrättslig terrorismlagstiftning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om samröre med terrororganisationer och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer- Inlämnad
- 2022-03-16
- Förslag
- 3
- Datum
- 2022-03-16
- Utskottsberedning
- 2021/22:JuU31
- Riksdagsbeslut
- (3 yrkanden): 3 avslag
med anledning av prop. 2021/22:131 Nytt regelverk för kvalificerade säkerhetsärenden
Motion 2021/22:4462 av Andreas Carlson m.fl. (KD)
Motion till riksdagen 2021/22:4462 av Andreas Carlson m.fl. (KD) med anledning av prop. 2021/22:131 Nytt regelverk för kvalificerade säkerhetsärenden Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att hjälp till utvisad utlänning att komma till Sverige ska straffas hårdare och- Inlämnad
- 2022-03-16
- Förslag
- 4
- Datum
- 2022-03-16
- Utskottsberedning
- 2021/22:JuU30
- Riksdagsbeslut
- (4 yrkanden): 4 avslag
Frågestund
Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Socialminister Lena Hallengren (S) Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) Utrikeshandelsminister Anna Hallberg (S) Civilminister Ida Karkiainen (S)Socialminister Lena Hallengren (S) besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.- Datum
- 2022-03-03
med anledning av skr. 2021/22:109 Riksrevisionens rapport om ersättning till rättsliga biträden i brottmål
Motion 2021/22:4424 av Andreas Carlson m.fl. (KD)
Motion till riksdagen 2021/22:4424 av Andreas Carlson m.fl. (KD) med anledning av skr. 2021/22:109 Riksrevisionens rapport om ersättning till rättsliga biträden i brottmål Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en central arvodeshanterare och tillkännager detta- Inlämnad
- 2022-03-02
- Förslag
- 3
- Datum
- 2022-03-02
- Utskottsberedning
- 2021/22:JuU19
- Riksdagsbeslut
- (3 yrkanden): 2 avslag, 1 bifall,
med anledning av skr. 2021/22:105 Riksrevisionens rapport om polisens och åklagarnas arbete mot internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn
Motion 2021/22:4423 av Andreas Carlson m.fl. (KD)
Motion till riksdagen 2021/22:4423 av Andreas Carlson m.fl. (KD) med anledning av skr. 2021/22:105 Riksrevisionens rapport om polisens och åklagarnas arbete mot internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om enhetlighet i verksamheten- Inlämnad
- 2022-03-02
- Förslag
- 3
- Datum
- 2022-03-02
- Utskottsberedning
- 2021/22:JuU16
- Riksdagsbeslut
- (3 yrkanden): , 3 bifall,
Riksrevisionens rapport om yrkeshögskolan
Betänkande 2021/22:UbU8
Yrkeshögskolan lever i stort sett upp till de förväntningar som riksdagen har på skolformen. Det konstaterar Riksrevisionen i en rapport om yrkeshögskolans ambitioner, styrning och uppföljning. Riksrevisionen anser att de utbildningar som yrkeshögskolan erbjuder efterfrågas på arbetsmarknaden, men att det finns delar av yrkeshögskolan som kan utvecklas.
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att utreda ett gemensamt ansökningssystem för alla som vill gå en yrkesutbildning. Dessutom vill Riksrevisionen att Myndigheten för yrkeshögskolan ska utveckla och effektivisera handläggningen av ansökningar om att anordna en utbildning inom yrkeshögskolan. Myndigheten ska också säkerställa att det inte förekommer hot och jäv i verksamheten.
I en skrivelse om Riksrevisionens rapport skriver regeringen att den har tillsatt en utredning som ska föreslå hur ett gemensamt system för ansökningar till yrkeshögskolan kan utformas.
Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 7, 42 minuter
- Justering
- 2022-02-03
- Datum
- 2022-02-04
- Bordläggning
- 2022-02-16
- Debatt
- 2022-02-17
- Beslut
- 2022-02-23
Ämnesbetyg – betygen ska bättre spegla elevers kunskaper
Betänkande 2021/22:UbU7
Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen om en rad ändringar i skollagen. Ändringarna syftar till att betygssättningen ska spegla elevernas kunskaper bättre och främja elevernas kunskapsutveckling.
Ämnesbetyg ska ges istället för kursbetyg när det gäller gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå. I gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det inte längre finnas kurser. Utbildningen inom varje ämne ska istället ges i form av en eller flera nivåer. Betyg ska sättas i ett ämne efter varje avslutad nivå. När ett godkänt betyg sätts på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer ska det betyget ersätta betyg som har satts på de lägre nivåerna.
En ny princip för betygssättning införs också. Den innebär att läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Denna princip ska gälla betygssättning i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå.
Ändringarna i skollagen som handlar om den nya principen för betygssättning och att betygskriterier och kriterier för bedömning av kunskaper ska ersätta kunskapskrav och kravnivåer börjar gälla den 1 juli 2022 och tillämpas från och med samma datum. De ändringar som innebär att ämnesbetyg ska införas börjar gälla den 15 juli 2022 och ska tillämpas på utbildning som börjar efter den 30 juni 2025.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 16, 73 minuter
- Justering
- 2022-02-03
- Datum
- 2022-02-04
- Bordläggning
- 2022-02-16
- Debatt
- 2022-02-17
- Beslut
- 2022-02-23
Erkännande av älvdalskan som språk
Skriftlig fråga 2021/22:1112 av Gudrun Brunegård (KD)
Fråga 2021/22:1112 Erkännande av älvdalskan som språk av Gudrun Brunegård (KD) till Kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S) Älvdalska eller älvdalsmål är en särpräglad nordisk språklig varietet som talas av cirka 2 500 talare i Älvdalens socken i norra Dalarna. Älvdalskan anses ha förgrenat sig från fornnordiskan- Inlämnad
- 2022-02-17
- Besvarare
- Kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S)
Utrikespolitisk debatt
Den 16 februari är det utrikespolitisk debatt i riksdagen. Utrikesminister Ann Linde (S) inleder debatten med att presentera regeringens utrikesdeklaration, det vill säga regeringens mål och prioriteringar för utrikespolitiken. Den utrikespolitiska debatten äger rum en gång om året i februari varje år. Då presenterar utrikesministern- Datum
- 2022-02-16
Situationen för religiösa minoriteter i Indien
Skriftlig fråga 2021/22:1000 av Gudrun Brunegård (KD)
Fråga 2021/22:1000 Situationen för religiösa minoriteter i Indien av Gudrun Brunegård (KD) till Utrikesminister Ann Linde (S) Det folkrika Indien är Asiens största demokrati. Landet är också en viktig handelspartner för Sverige och övriga Europa. Sverige framhålls som ett viktigt land för indiska investerare som vill- Inlämnad
- 2022-02-03
- Besvarare
- Utrikesminister Ann Linde (S)
Utökade möjligheter att stänga skolor med allvarliga brister
Betänkande 2021/22:UbU10
Skolinspektionen ska få större möjligheter att stänga både fristående och kommunala skolor som har allvarliga och återkommande brister. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bland annat innebär att det ska införas en möjlighet att besluta om verksamhetsförbud för kommunala skolor, vilket inte är möjligt med dagens lagstiftning.
Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2022.
Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning till regeringen om att det ska bli tydligare vad som ska vara särskilda skäl för att undantas från den så kallade tvåårsregeln. Regeln innebär att ett tillstånd att starta en fristående verksamhet kan dras tillbaka om verksamheten inte har kommit igång inom två år från det att tillståndet utfärdades.
- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 9
- Anföranden och repliker
- 26, 97 minuter
- Justering
- 2022-01-20
- Datum
- 2022-01-25
- Bordläggning
- 2022-01-25
- Debatt
- 2022-01-26
- Beslut
- 2022-02-02
