Carina Ödebrink (SocDem)

För att öka rättssäkerheten och säkra barnrättsperspektivet för brottsmisstänkta så vill regeringen bland annat införa tidsgränser för häktningar och regler för isolering. Riksdagen sa delvis ja till förslaget.

Regeringen har föreslagit att tiden en person kan sitta häktad begränsas till högst sex månader. Är den misstänkte under 18 år är motsvarande tid tre månader. Riksdagen sa ja till förslaget, men med en bortre tidsgräns för vuxna på nio månader i stället för sex månader. Det skulle motverka alltför långa häktningstider, samtidigt som förutsättningarna för utredningsarbetet inte försämras.

Andra delar i regeringens förslag handlar bland annat om följande åtgärder:

• En misstänkt som är under 18 år och intagen i häkte ska ha rätt att vistas med personal eller någon annan i minst fyra timmar varje dag.
• Domstolarna ska, efter förslag från åklagaren, besluta vilka slags restriktioner åklagaren får ge en misstänkt, till exempel förbud att ta emot besök i häktet. I dag beslutar domstolarna om ett generellt tillstånd, sedan bestämmer åklagaren vilka restriktioner som ska införas.
• Möjligheterna att hålla en så kallad gemensam häktnings- och huvudförhandling utökas. Det innebär att tiden den misstänkte sitter häktad kan kortas, och att ett eventuellt fängelsestraff kan tidigareläggas.
• Åklagaren ska redovisa en tidplan för förundersökningen.
• Den som inte har fyllt 18 år får bara hållas i förvar i polisarrest om det är absolut nödvändigt. I första hand ska barnet placeras på något annat ställe, till exempel i ett förhörsrum.
• Det ska tydliggöras att den som inte har fyllt 18 år bara får anhållas om det finns synnerliga skäl. Bedömningen görs utifrån den misstänktes ålder och brottets allvarlighetsgrad.

Riksdagen sa ja till de här förslagen. Alla lagändringar börjar gälla 1 juli 2021.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

12

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

20, 86 minuter

Justering

2021-03-25

Datum

2021-03-26

Bordläggning

2021-04-06

Debatt

2021-04-07

Beslut

2021-04-07

Riksrevisionen har granskat effektiviteten vid Kriminalvårdens anstalter under perioden 2015-2018. Granskningen visar att variationen är stor och att vissa anstalter har större förbättringspotential än andra. I genomsnitt bedömer Riksrevisionen att det finns utrymme för en resurseffektivisering med upp till 20 procent.

Riksrevisionens analys är att större och färre anstalter skulle gynna effektiviteten och rekommenderar därför Kriminalvården att fortsätta att arbeta i den riktningen. Kriminalvården rekommenderas också att utveckla rutiner för datainsamling som gör det lättare att följa upp effektiviteten.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning. I enlighet med regeringen anser riksdagen att granskningen bidrar med nyttig kunskap inför vidare arbete med att effektivisera anstalterna. Dock bedömer riksdagen, precis som regeringen, att tidsperioden efter 2018 i högre grad borde ha vägts in i analysen. Regeringen bedömer vidare att större anstalter har förutsättningar att vara mer resurseffektiva men att Riksrevisionen har överskattat de möjliga kostnadsbesparingar som en fullskalig stordrift skulle kunna ge. Riksdagen delar även den bedömningen.

Riksdagen sa nej till olika motionsförslag inom området och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

16, 64 minuter

Justering

2021-03-25

Datum

2021-03-26

Bordläggning

2021-04-06

Debatt

2021-04-07

Beslut

2021-04-07

För att förhindra att skyddstillsynsdömda personer återfaller i brottslighet vill regeringen att Kriminalvården ska få utökade möjligheter att besluta om stöd- och kontrollåtgärder för den gruppen. Riksdagen sa ja till förslaget, som är en del av regeringens så kallade 34-punktsprogram med olika åtgärder mot gängkriminaliteten.

De utökade kontrollmöjligheterna skulle motsvara reglerna som gäller för villkorligt frigivna personer. Regeringens förslag innehåller bland annat följande åtgärder:

• Reglerna för övervakning vid skyddstillsyn ska ändras så att övervakningen inte upphör automatiskt efter ett år, utan vid behov kan fortsätta under de tre år som skyddstillsynen pågår. Det kan exempelvis behövas om personen genomgår en behandlingsplan, eller missköter sig.
• Möjligheten att besluta var den dömde ska eller inte får vistas ska bli tydligare. Utöver ort ska Kriminalvården också kunna besluta vilka platser eller områden den dömde personen ska eller inte får vistas i, till exempel nära ett brottsoffers bostad.
• Kriminalvården ska vid behov kunna besluta om fotboja för att säkra att reglerna följs, eller om det exempelvis finns risk att personen begår nya brott.
• Kriminalvården ska i stället för övervakningsnämnden besluta om åtgärder om den dömde missköter sig. Myndigheten ska till exempel kunna besluta om en varning eller begära att skyddstillsynen avslutas. Syftet är att snabbt och flexibelt kunna fatta beslut.

De nya reglerna börjar gälla 1 maj 2021.

Riksdagen riktade också två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen. Dels bör regeringen säkra att det i lag framgår att enda möjligheten för Kriminalvården att bara utdela en varning vid misskötsamhet är om händelsen är av mindre betydelse. Dels bör regeringen införa ett vistelseförbud som en ny form av påföljd. Förbudet ska kunna vara längre än strafftiden. Det ska också vara straffbart att överträda förbudet.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

10, 48 minuter

Justering

2021-03-18

Datum

2021-03-18

Bordläggning

2021-03-23

Debatt

2021-03-24

Beslut

2021-03-24

Regeringen har lagt fram ett förslag som ska ge en tydligare koppling mellan att delta i åtgärder för att förebygga återfall och att friges villkorligt. Den villkorliga frigivningen ska kunna skjutas upp i större utsträckning än i dag för den som under tiden på anstalt missköter eller inte deltar i återfallsförebyggande åtgärder eller andra liknande åtgärder. Möjligheterna att skjuta upp den villkorliga frigivningen för den som missköter sig även på andra sätt ska utökas.

De nya reglerna börjar gälla den 1 maj 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att den så kallade presumtionen för villkorlig frigivning tas bort och att större hänsyn ska tas till hur den intagne har skött sig under sitt fängelsestraff. Regeringen bör också överväga att villkorlig frigivning ska kunna ske först efter tre fjärdedelar av strafftiden och aldrig för den som har återfallit i brott.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

9

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

24, 77 minuter

Justering

2020-12-17

Datum

2021-01-15

Bordläggning

2021-01-26

Debatt

2021-01-27

Beslut

2021-01-27

Motion till riksdagen 2020/21:2016 av Carina Ödebrink m.fl. (S) Principbeslut för nya stambanor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen studera förutsättningarna för ett principbeslut om att bygga nya stambanor och tillkännager detta för regeringen.

Inlämnad

2020-10-05

Förslag

1

Datum

2020-10-05

Utskottsberedning

2020/21:TU16

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2020/21:2162 av Diana Laitinen Carlsson m.fl. (S) Säkra tillgången till läkemedel i hela landet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för ett sammanhållet system för lagerhållning av läkemedel samt ett insynssystem för

Inlämnad

2020-10-05

Förslag

1

Datum

2020-10-05

Utskottsberedning

2020/21:SoU14

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2020/21:2161 av Diana Laitinen Carlsson och Carina Ödebrink (båda S) Förstärkt arbetsmiljöarbete Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Arbetsmiljöverket och dess uppdrag och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Inlämnad

2020-10-05

Förslag

2

Datum

2020-10-05

Utskottsberedning

2020/21:AU11

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2020/21:2160 av Diana Laitinen Carlsson m.fl. (S) Kommunikationer och infrastruktur Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen studera förutsättningar för förbättrad infrastruktur i Jönköpings län och tillkännager detta för

Inlämnad

2020-10-05

Förslag

1

Datum

2020-10-05

Utskottsberedning

2020/21:TU16

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2020/21:2159 av Diana Laitinen Carlsson m.fl. (S) Jämlik och tillgänglig tandvård Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tandvården ska vara jämlik och tillgänglig för alla och tillkännager detta för regeringen. Motivering En jämlik tandvård

Inlämnad

2020-10-05

Förslag

1

Datum

2020-10-05

Utskottsberedning

2020/21:SoU16

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2020/21:2158 av Diana Laitinen Carlsson m.fl. (S) Jämställd fördelning av ekonomiskt bistånd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över lagstiftningen i syfte att fördela utbetalningar av ekonomiskt bistånd lika mellan de vuxna i hushållet

Inlämnad

2020-10-05

Förslag

1

Datum

2020-10-05

Utskottsberedning

2020/21:SoU24

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2020/21:2034 av Joakim Sandell m.fl. (S) Enhet för att stävja fusk hos Försäkringskassan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en ny enhet för utredning av brott enligt bidragsbrottslagen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen

Inlämnad

2020-10-05

Förslag

2

Datum

2020-10-05

Utskottsberedning

2020/21:SfU21

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2020/21:2015 av Carina Ödebrink m.fl. (S) Offentliggörande av skolstatistik Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att införa offentlighetsprincipen i alla offentligt finansierade skolor och tillkännager detta för regeringen. Motivering

Inlämnad

2020-10-05

Förslag

1

Datum

2020-10-05

Utskottsberedning

2020/21:UbU10

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2020/21:2014 av Carina Ödebrink m.fl. (S) Delnings- och plattformsekonomin Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa och stödja utvecklingen av delnings- och plattformsekonomin för att främja de positiva delarna och för en konkurrens på lika

Inlämnad

2020-10-05

Förslag

1

Datum

2020-10-05

Utskottsberedning

2020/21:NU20

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2020/21:2494 av Joakim Sandell m.fl. (S) Inrätta en nationell insatsstyrka mot livsmedelsfusk Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att bekämpa livsmedelsfusket och tillkännager detta för regeringen. Motivering Livsmedelsfusket

Inlämnad

2020-10-05

Förslag

1

Datum

2020-10-05

Utskottsberedning

2020/21:MJU18

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2020/21:1849 av Johanna Haraldsson m.fl. (S) En trygg och förutsägbar sjukförsäkring Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över sjukskrivningsprocessen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Mellan 2007 och 2014 försvagade den

Inlämnad

2020-10-02

Förslag

1

Datum

2020-10-02

Utskottsberedning

2020/21:SfU21

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2020/21:1847 av Johanna Haraldsson m.fl. (S) Skärpta krav och kontroll av yrkestrafiken Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att snarast återkomma med förslag på skärpta regler och sanktioner inom yrkestrafikområdet, för

Inlämnad

2020-10-02

Förslag

1

Datum

2020-10-02

Utskottsberedning

2020/21:TU2

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2020/21:1846 av Johanna Haraldsson m.fl. (S) Jönköping Universitys betydelse för regional tillväxt Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beakta Jönköping Universitys betydelse för regionens ekonomiska tillväxt och välfärd och tillkännager detta

Inlämnad

2020-10-02

Förslag

1

Datum

2020-10-02

Utskottsberedning

2020/21:UbU14

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2020/21:1477 av Hanna Westerén m.fl. (S) Åtgärder mot vattenbrist Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att skapa samhällsberedskap för effekterna av extrem torka såväl som att anpassa aktuell lagstiftning till vattenbrist

Inlämnad

2020-10-02

Förslag

1

Datum

2020-10-02

Utskottsberedning

2020/21:CU14

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2020/21:1686 av Laila Naraghi m.fl. (S) Konkurrensneutralitet mellan medieföretag verksamma i Sverige Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över globala digitala reklam- och medieleverantörers beskattning i Sverige för att stärka konkurrensneutraliteten

Inlämnad

2020-10-02

Förslag

1

Datum

2020-10-02

Utskottsberedning

2020/21:SkU19

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2020/21:1625 av Laila Naraghi m.fl. (S) Instiftandet av en internationell konvention som förbjuder kärnvapen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av instiftandet av en internationell konvention som förbjuder kärnvapen och tillkännager detta

Inlämnad

2020-10-02

Förslag

1

Datum

2020-10-02

Utskottsberedning

2020/21:UFöU4

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag