Annika Hirvonen (Grn)

Områden som är särskilt utsatta för allvarlig brottslighet bör i större utsträckning kunna kameraövervakas. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen med uppmaningen att se till att det sker.

Polisen kan använda sig av hemlig avlyssning och hemlig övervakning av elektronisk kommunikation om det misstänkta brottet bedöms vara tillräckligt allvarligt. Som det är i dag är ett beslut om hemlig avlyssning eller hemlig övervakning kopplat till ett telefonnummer eller en adress och inte till en person. Riksdagen anser att det borde utredas om denna typ av beslut på ett rättssäkert sätt istället skulle kunna kopplas till en person. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen med uppmaningen att se till att detta utreds.

En rapport från fackförbundet Jusek visar att mer än var fjärde medlem inom rättsväsendet har utsatts för våld, trakasserier, skadegörelse, hot eller mutförsök eller annan påverkan under de senaste två åren. Regeringen har gett en utredare i uppdrag att se över ordningen och säkerheten i domstolarna. Men riksdagen tycker att det bör utredas hur arbetet med att förhindra brott mot rättsväsendets anställda kan stärkas i stort. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tredje tillkännagivande.

Behandlade dokument

52

Förslagspunkter

23

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

11, 46 minuter

Justering

2017-03-30

Datum

2017-03-31

Bordläggning

2017-04-04

Debatt

2017-04-05

Beslut

2017-04-06

Riksdagen riktade åtta tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

• Livstidsstraff bör bli normalstraffet för mord och därför användas i betydligt större utsträckning än i dag. Den lagändring som gjordes 2014 i detta syfte har inte fått avsedd effekt. Riksdagen anser att det är viktigt att regeringen skyndsamt återkommer till riksdagen med ett nytt lagförslag som säkerställer detta.
• Riksdagen vill också att regeringen ser över lagstiftningen om kränkande fotografering. Riksdagen framhåller att det via media har kommit indikationer på att lagen inte omfattar alla situationer som den borde.
• Riksdagen anser att det krävs en bredare sexualbrottslagstiftning än i dag. Lagstiftningen bör tydligt markera var och ens rätt att själv bestämma om man vill ha sex eller inte. Riksdagen anser också att det bör införas ett oaktsamhetsbrott för våldtäkt, vilket i praktiken innebär att ett brott blir lättare att bevisa.
• Regeringen bör överväga att införa en ny brottsrubricering, grovt sexuellt ofredande. Straffskalan bör vara fängelse i minst nio månader och högst tre år.
• Straffen bör i högre grad än i dag grunda sig på den brottsliga handlingens straffvärde och mindre på gärningspersonens ålder eller andra omständigheter som är knutna till gärningspersonen.
• Poliser, personal inom räddningstjänsten, hälso- och sjukvården bör få ett bättre straffrättsligt skydd.
• Möjligheterna att införa ett tillträdesförbud till butiker för personer som upprepade gånger stjäl eller beter sig illa bör utredas.
• Regeringen bör utreda om personer som misskött sig i en simhall kan få tillträdesförbud dit. Det kan till exempel röra sig om en person som tidigare begått brott av sexuell karaktär i simhallen.

 

Behandlade dokument

111

Förslagspunkter

46

Reservationer

42 

Anföranden och repliker

29, 94 minuter

Justering

2017-03-30

Datum

2017-06-02

Bordläggning

2017-04-04

Debatt

2017-04-05

Beslut

2017-04-06

Trots att flera lagändringar har gjorts för att komma till rätta med oseriös utlåning av snabblån finns det problem i branschen och många hamnar i en skuldfälla. Riksdagen uppmanar därför i ett tillkännagivande regeringen att vidta ytterligare åtgärder för att motverka oseriös kreditgivning på snabblånemarknaden. Åtgärderna bör framför allt riktas mot brister vid kreditprövningen och marknadsföringen av krediter.

Riksdagen anser också att regeringen bör se över reglerna vid köp av levande djur. Detta eftersom konsumentköplagens regler om fel på en vara inte är anpassade för köp av levande djur. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om att verka både nationellt och inom EU för att se över om reglerna vid köp av djur är ändamålsenligt utformade.

Riksdagen sa nej till övriga motioner om konsumenträtt. Dessa handlar bland annat om reklam riktad till barn, bluffakturor, lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam, telefonförsäljning, konsumentvägledning, betalningstider i näringslivet och miljömärkning av produkter.

Behandlade dokument

73

Förslagspunkter

24

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

33, 111 minuter

Justering

2017-03-30

Datum

2017-03-31

Bordläggning

2017-04-04

Debatt

2017-04-05

Beslut

2017-04-06

Regeringen bör se till att Kriminalvården skyndsamt följer upp den kartläggning myndigheten har gjort av metoder och arbetssätt som kan användas för att motverka våldsbejakande extremism och radikalisering. Det är också angeläget att regeringen driver på och vidtar åtgärder för att säkerställa att Kriminalvården genomför och prioriterar ett arbete med den här inriktningen. Det anser riksdagen som riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av motioner om kriminalvårdsfrågor.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

24

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

12, 58 minuter

Justering

2017-03-23

Datum

2017-03-24

Bordläggning

2017-03-29

Debatt

2017-03-30

Beslut

2017-03-30

Den 17 mars klockan 11 hålls en aktuell debatt om tryggheten i Sverige. Debatten har begärts av Moderaterna. Inrikesminister Anders Ygeman (S) deltar. Debatten kan ses direkt eller i efterhand via riksdagens webb-tv.

Datum

2017-03-17

Regeringen har lämnat skrivelsen Makt, mål och myndighet - feministisk politik för en jämställd framtid till riksdagen. I skrivelsen presenterar regeringen det övergripande målet och sina delmål för jämställdhetspolitiken och ger en beskrivning av hur den ser på de områden som omfattas av målen.

Skrivelsen tar också upp åtgärder för en strategisk, sammanhållen och långsiktig styrning på jämställdhetspolitikens område samt varför regeringen anser att en jämställdhetsmyndighet bör inrättas. En viktig del av skrivelsen är också regeringens tioåriga nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, som även omfattar frågor om hedersrelaterat våld och förtryck.

Arbetsmarknadsutskottet har granskat skrivelsen utifrån de områden och frågor som utskottet ansvarar för, samt även behandlat motioner inom området jämställdhetspolitik.

Utskottet välkomnar den inriktning för jämställdhetspolitiken som regeringen presenterar i skrivelsen. Regeringens insatser och prioriteringar under 2014-2018 är enligt utskottet gedigna och förväntas bidra till att uppnå ett jämställt samhälle. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till samtliga motioner.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

5

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

65, 215 minuter

Justering

2017-02-16

Datum

2017-02-17

Bordläggning

2017-02-21

Debatt

2017-02-22

Beslut

2017-02-22

För att polisen ska få större möjlighet att ägna sig åt sin kärnverksamhet får Kriminalvården nu rätt att transportera frihetsberövade personer åt andra myndigheter.

Förändringen innebär också att polisen får rätt att överlämna transporter av frihetsberövade till Kriminalvården. Dessutom ska myndigheter som får begära hjälp med att flytta en frihetsberövad person i vissa fall vända sig direkt till Kriminalvården, i stället för till polisen. Reglerna om när en begäran om hjälp med transport får göras blir också tydligare.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 april 2017. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 32 minuter

Justering

2017-02-02

Datum

2017-02-20

Bordläggning

2017-02-15

Debatt

2017-02-16

Beslut

2017-02-16

Det ska bli förbjudet att maskera sig vid idrottsarrangemang. Den som befinner sig på en idrottsanläggning vid till exempel en fotbollsmatch och helt eller delvis täcker ansiktet på ett sätt som gör det svårare att bli identifierad kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det finns en del undantag från förbudet. Det gäller till exempel inte den som täcker ansiktet av religiösa skäl eller personer som i tjänsten bär utrustning som täcker ansiktet, som brandmän och poliser.

Lagändringen börjar gälla den 1 mars 2017.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

3

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

10, 49 minuter

Justering

2017-01-19

Datum

2017-01-19

Bordläggning

2017-01-24

Debatt

2017-01-25

Beslut

2017-01-25

Regeringen har lämnat en skrivelse med handlingsplanen 2016-2018 för att skydda för barn mot människohandel, exploatering och sexuella övergrepp. Justitieutskottet har granskat regeringens skrivelse och ser positivt på handlingsplanen. Utskottet anser, precis som regeringen, att arbetet mot detta bör vara en högt prioriterad fråga. Utskottet tror att åtgärderna i handlingsplanen kommer att minska riskerna för dessa brott och tror att det som föreslås kan:

• öka effektiviteten och samordningen hos statliga myndigheter
• utveckla kunskapen inom området
• förebygga och hindra brott mot barn
• ge barn det stöd de behöver.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till motioner inom området. Motionerna handlade bland annat om förbättring och effektivisering av arbetet mot människohandel, polisens arbete mot barnprostitution samt möjligheten att ändra straffreglerna för grooming.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

20

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

25, 80 minuter

Justering

2016-12-08

Datum

2016-12-09

Bordläggning

2017-01-24

Debatt

2017-01-25

Beslut

2017-01-25

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S) Inrikesminister Anders Ygeman (S) Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) EU- och handelsminister Ann Linde (S) Arbetsmarknads-

Datum

2017-01-19

Riksdagen anser att det är viktigt att könsfördelningen blir avsevärt jämnare än i dag när det gäller vilka som deltar i ekonomiskt beslutsfattande. Den rådande könsfördelningen i börsbolagens styrelser är inte tillfredsställande. Däremot tycker riksdagen att en jämnare könsfördelning bör främjas med andra medel än med tvingande lagstiftning. Riksdagen uppmanade därför regeringen att verka för att det även i fortsättningen ska vara ett aktiebolags ägare som bestämmer könsfördelningen i bolagets styrelse. Riksdagen uppmanade också regeringen att verka inom EU för nationellt självbestämmande i fråga om könsfördelningen i svenska börsbolags styrelser.

Riksdagen riktade dessutom ytterligare två uppmaningar till regeringen:

• Regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att kravet på aktiekapital i privata aktiebolag sänks till 25 000 kr.
• Regeringen bör ta initiativ till att överväga om fler företag kan undantas från revisionsplikten.

Riksdagens beslut grundar sig i motioner från allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17. Riksdagen sa nej till övriga motioner om associationsrätt.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

14

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

48, 140 minuter

Justering

2017-01-12

Datum

2017-01-13

Bordläggning

2017-01-17

Debatt

2017-01-18

Beslut

2017-01-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar i statsbudgeten för 2017 inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Sammanlagt går 32,6 miljarder kronor till detta område. Mest pengar går till kommunersättningar vid flyktingmottagande (21,6 miljarder), etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare (6,4 miljarder) och ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare (3,6 miljarder).

Beslutet innebär även bland annat utökade medel till arbetet mot mäns våld mot kvinnor och att pengar avsätts för samordning av verksamheter som syftar till att minska segregationen i samhället.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

100, 277 minuter

Justering

2016-12-06

Datum

2016-12-09

Bordläggning

2016-12-13

Debatt

2016-12-14

Beslut

2016-12-14

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S) Minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat Isabella Lövin (MP) Försvarsminister Peter Hultqvist (S) EU- och handelsminister

Datum

2016-12-08

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar i statsbudgeten inom utgiftsområdet Rättsväsendet. Sammanlagt går 42,5 miljarder kronor till detta område. Mest pengar går till Polismyndigheten (21,9 miljarder), Kriminalvården (8,3 miljarder) och Sveriges domstolar (5,5 miljarder).

Riksdagen riktade även sammanlagt åtta tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om

• en lokalt förankrad polis
• fler områdespoliser och kommunpoliser
• vikten av polisens närvaro i brottsutsatta områden
• mer praktik i polisutbildningen
• brott mot äldre
• statistik om brott mot äldre
• kartläggning, uppföljning och statistik om hedersrelaterad brottslighet
• åtgärder mot bedrägeribrott

Behandlade dokument

95

Förslagspunkter

67

Reservationer

40 

Anföranden och repliker

87, 206 minuter

Justering

2016-12-01

Datum

2016-12-07

Bordläggning

2016-12-06

Debatt

2016-12-07

Beslut

2016-12-07

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.

Datum

2016-12-01

Antalet migrationsmål i domstolarna väntas öka kraftigt de närmaste åren. För att migrationsdomstolarna ska kunna hålla handläggningstiderna på en rimlig nivå i migrationsmål sa riksdagen ja till ett förslag från regeringen om en tillfällig lösning under tre år. Det innebär att en migrationsdomstol ska kunna lämna över migrationsmål, och även andra mål, till andra förvaltningsdomstolar. Även den kammarrätt som är Migrationsöverdomstol ska få lämna över andra mål än migrationsmål till andra kammarrätter. Ett mål kan bara lämnas över till en domstol som redan har hand om samma typ av mål. Ytterligare en förutsättning för att mål ska få lämnas över är att det inte medför någon avsevärd olägenhet för någon part.

De tillfälliga bestämmelserna ska gälla från och med den 1 januari 2017 till och med 31 december 2019. Därefter ska möjligheterna att lämna över mål bara gälla migrationsmål som under samma förutsättningar som ovan ska få lämnas över mellan de olika migrationsdomstolarna.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 21 minuter

Justering

2016-11-17

Datum

2016-11-18

Bordläggning

2016-11-22

Debatt

2016-11-23

Beslut

2016-11-23

Polismyndighetens och Säkerhetspolisens symboler, så kallade heraldiska vapen, ska bara få användas på Polismyndighetens och Säkerhetspolisens motorfordon. Detsamma gäller ordet polis. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Undantag ska kunna göras för konstnärlig verksamhet och musei- och samlarverksamhet och det är Polismyndigheten som ska besluta om sådana undantag. Lagen börjar gälla den 1 januari 2017.

Riksdagen anser dock att regeringens lagförslag är alltför begränsat och att det finns en risk att det inte får önskat resultat. Riksdagen uppmanar därför regeringen, i fyra tillkännagivanden, att återkomma med kompletterande förslag som går i linje med riksdagens synpunkter.

• Riksdagen anser att det bör bli kriminellt att köra ett fordon som kan förväxlas med polisens fordon.
• Riksdagen vill att polisen ska ges tillstånd att stoppa fordon som har polisens kännetecken. Polismyndigheten bör ges möjlighet att förhindra fortsatt färd och se till att kännetecken på ett fordon tas bort på ägarens bekostnad.
• Riksdagen anser att den nya lagen ska gälla alla typer av fordon, såsom till exempel båtar.
• Riksdagen anser slutligen att samma lagstiftning bör gälla alla myndigheter som har rätt att använda sig av tvångsmedel, exempelvis Kustbevakningen och Tullverket.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

11, 46 minuter

Justering

2016-11-10

Datum

2016-11-11

Bordläggning

2016-11-15

Debatt

2016-11-16

Beslut

2016-11-16

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S) Finansminister Magdalena Andersson (S) Finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund (MP) Civilminister Ardalan Shekarabi (S) Närings-

Datum

2016-10-27

En brottsmisstänkt som är frihetsberövad och företräds av en offentlig försvarare, eller av en privat försvarare som uppfyller motsvarande krav, får en oinskränkt rätt att träffa och samtala i enrum med sin försvarare. Detsamma ska gälla för andra former av kontakt mellan frihetsberövad och försvarare, till exempel via telefonsamtal eller brev. Med frihetsberövad menas en person som blivit gripen, häktad eller anhållen.

Det ska också stå tydligt i reglerna att ett barn som har frihetsberövats ska ha rätt att omedelbart få en närstående underrättad om varför detta har skett.

Beslutet innebär att svenska regler anpassas till EU-regler. Lagändringarna ska börja gälla den 27 november 2016.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 31 minuter

Justering

2016-10-20

Datum

2016-10-21

Bordläggning

2016-10-25

Debatt

2016-10-26

Beslut

2016-10-26

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Energi- och samordningsminister Ibrahim Baylan (S) Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) Barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér (S) Infrastrukturminister Anna

Datum

2016-10-20