Annika Hirvonen (Grn)

Motion till riksdagen 2022/23:763 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) Avveckling av minkfarmarna Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avveckla minkfarmarna och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sedan den förra djurskyddslagen kom 1988 har frågan om hållning

Inlämnad

2022-11-21

Förslag

1

Datum

2022-11-21

Utskottsberedning

2022/23:MJU9

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:762 av Katarina Luhr m.fl. (MP) En bostadspolitik för fler Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om blandade boendeformer i alla bostadsområden och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Inlämnad

2022-11-21

Förslag

12

Datum

2022-11-21

Utskottsberedning

2022/23:CU1 2022/23:CU10 2022/23:CU12 2022/23:CU14 2022/23:FiU22 2022/23:SoU16

Riksdagsbeslut

(12 yrkanden): 12 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:761 av Katarina Luhr m.fl. (MP) Minskat matsvinn Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska matsvinnet med 50 procent till 2030 och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa

Inlämnad

2022-11-21

Förslag

5

Datum

2022-11-21

Utskottsberedning

2022/23:MJU10 2022/23:MJU18 2022/23:SoU20

Riksdagsbeslut

(5 yrkanden): 5 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:181 av Märta Stenevi m.fl. (MP) Stärk demokratin och de mänskliga rättigheterna Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en ny maktutredning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Inlämnad

2022-11-16

Förslag

35

Datum

2022-11-16

Utskottsberedning

2022/23:AU7 2022/23:JuU16 2022/23:KrU1 2022/23:KrU8 2022/23:KU23 2022/23:KU24 2022/23:KU25 2022/23:KU26 2022/23:KU27 2022/23:KU28 2022/23:KU30 2022/23:SfU15 2022/23:SoU13 2022/23:SoU17 2022/23:SoU21 2022/23:UbU5 2022/23:UbU6 2022/23:UU15 2022/23:UU16

Riksdagsbeslut

(35 yrkanden): 35 avslag

Interpellation 2022/23:2 Prostitution och utvisning på grund av bristande vandel av Annika Hirvonen (MP) till Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M) I Tidöavtalet specificeras att man ska utreda förutsättningar för att återinföra möjligheten att utvisa utlänningar på grund av bristande vandel”I uppräkningen av vad som

Inlämnad

2022-10-20

Besvarare

Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)

Motion till riksdagen 2022/23:41 av Rasmus Ling m.fl. (MP) Sanktioner mot kommuner som inte tar emot kvotflyktingar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sanktioner mot kommuner som vägrar ta emot kvotflyktingar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering

Inlämnad

2022-11-03

Förslag

1

Datum

2022-11-03

Utskottsberedning

2022/23:AU6

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:40 av Rasmus Ling m.fl. (MP) Ett skärpt regelverk kring anonyma donationer till partierna Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett skärpt regelverk kring anonyma donationer till partierna och tillkännager detta för regeringen. Motivering

Inlämnad

2022-11-03

Förslag

1

Datum

2022-11-03

Utskottsberedning

2022/23:KU30

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:36 av Per Bolund m.fl. (MP) Åtgärder för att ge Sverige EU:s billigaste och miljövänligaste energi Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anta ett planeringsmål för 150 TWh havsbaserad vindkraft till 2040 och tillkännager detta för regeringen.

Inlämnad

2022-10-31

Förslag

30

Datum

2022-10-31

Utskottsberedning

2022/23:CU1 2022/23:CU12 2022/23:CU9 2022/23:FöU4 2022/23:MJU13 2022/23:MJU16 2022/23:NU17 2022/23:NU8 2022/23:NU9 2022/23:SkU11 2022/23:SkU14 2022/23:TU4

Riksdagsbeslut

(30 yrkanden): 30 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:25 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) med anledning av prop. 2021/22:284 Ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens proposition. Motivering Sverige har sedan 2008 ett efterfrågestyrt regelverk för arbetskraftsinvandring, som

Inlämnad

2022-10-11

Förslag

1

Datum

2022-10-11

Utskottsberedning

2022/23:SfU9

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:24 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) med anledning av skr. 2021/22:282 Riksrevisionens rapport om migrationsdomstolarnas handläggningstider i asylmål Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder för att förbättra handläggningstiderna och tillkännager

Inlämnad

2022-10-11

Förslag

2

Datum

2022-10-11

Utskottsberedning

2022/23:SfU8

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Val av andre vice talman

Datum

2022-09-26

Interpellation 2021/22:547 Bemannade skolbibliotek av Annika Hirvonen (MP) till Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S) Att kunna läsa är en grundpelare för deltagandet i samhällsdebatten. Att kunna läsa är också en förutsättning för fortsatt lärande i skolan. Läsningens betydelse för vår demokrati och vår framtid kan

Inlämnad

2022-06-14

Besvarare

Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)

Interpellation 2021/22:532 Insatser för återvandring av Ludvig Aspling (SD) till Statsrådet Anders Ygeman (S) Regeringen beslutade den 18 maj att uppdra åt Migrationsverket att analysera behovet av insatser för att stödja återvandring och frivilligt återvändande av de ukrainska medborgare som har sökt skydd i Sverige.

Inlämnad

2022-06-01

Besvarare

Statsrådet Anders Ygeman (S)

Interpellation 2021/22:515 Återvandring av andra grupper än ukrainare av Tobias Andersson (SD) till Statsrådet Anders Ygeman (S) På regeringssammanträdet den 19 maj återfanns punkten Uppdrag till Migrationsverket att analysera och föreslå insatser för att stödja återvandring och frivilligt återvändande till Ukraina”på

Inlämnad

2022-05-24

Besvarare

Statsrådet Anders Ygeman (S)

Elevhälsan och utbildningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning ska stärkas. Det är syftet med regeringens förslag till ändringar i skollagen. Riksdagen sa ja till förslaget.

Bland annat innebär lagändringarna att elevhälsans arbete ska vara en del av skolans systematiska kvalitetsarbete och att det ska finnas tillgång till specialpedagog eller speciallärare för elevhälsans specialpedagogiska insatser. En annan ändring är att en rektor ska få besluta att en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan ska gå om en årskurs och att det beslutet ska kunna överklagas. Det ska också införas en garanti för tidiga stödinsatser i svenska, svenska som andraspråk och matematik inom grundsärskolan.

Några av förändringarna rör benämningar som förekommer i skollagen:

• Uttrycket utvecklingsstörning ersätts av intellektuell funktionsnedsättning.
• Grundsärskolan, gymnasiesärskolan och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå ska byta namn till anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå.
• Benämningen träningsskola tas bort.

Lagändringarna ska börja gälla 2 juli 2023, med undantag för ändringen att en rektor ska få besluta att en elev ska gå om en klass som börjar gälla 1 januari 2024, samt ändringen om en garanti för tidiga stödinsatser som ska börja gälla 1 juli 2024.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

11

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

16, 68 minuter

Justering

2022-06-14

Datum

2022-06-15

Bordläggning

2022-06-17

Debatt

2022-06-20

Beslut

2022-06-21

Regeringen har föreslagit att föräldrapenningdagar på grundnivå ska vara reserverade på samma sätt som föräldrapenningdagar på sjukpenningnivå, där 90 dagar är vikta för vardera föräldern. Riksdagen sa ja till förslaget.

I dag är 90 dagar med föräldrapenning inte möjliga att avstå till den andra föräldern om det är fråga om dagar på sjukpenningnivå, vilket är den högsta ersättningsnivån av föräldrapenning. Med regeringens förslag skulle samma regler gälla för föräldrapenning på grundnivå, som betalas ut till föräldrar som haft låga eller inga inkomster.

Regeringens förslag innebär också vissa rättigheter och stärkta skyddsbestämmelser för den som har barn under åtta år eller som vårdar en närstående och som av omsorgsskäl begär flexibla arbetsformer, till exempel arbete på distans eller flexibel arbetstid. Arbetsgivaren ska bland annat besvara arbetstagarens begäran om flexibla arbetsformer inom skälig tid, och arbetstagaren ska ha rätt att återgå till det ursprungliga arbetsmönstret när tiden för en förändring av arbetsmönstret löper ut.

Förslagen är en anpassning för att Sverige ska leva upp till EU:s balansdirektiv, som ska göra det lättare att förena arbete och privatliv.

Lagändringarna börjar gälla den 2 augusti 2022, med undantag för en följdändring i lagen om ledighet för närståendevård som börjar gälla den 1 oktober 2022.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

14, 65 minuter

Justering

2022-06-14

Datum

2022-06-14

Bordläggning

2022-06-17

Debatt

2022-06-20

Beslut

2022-06-21

Vid frågestunden svarar statsminister Magdalena Andersson (S) på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.

Datum

2022-06-16

Regeringen har lämnat förslag på hur ungdomars och vuxnas etablering på arbetsmarknaden ska göras lättare och hur kompetensförsörjningen till välfärd och näringsliv ska förbättras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ändringarna innebär att arbetsmarknadens behov ska vägas in vid planering och dimensionering av vissa utbildningar på gymnasial nivå. Mer konkret innebär det att när en kommun, region eller enskild huvudman lägger fram vilka gymnasieutbildningar eller utbildningar i den kommunala vuxenutbildningen (komvux) som ska erbjudas och hur många platser utbildningarna ska ha, ska det tas hänsyn till både ungdomarnas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Kommunerna ska genom avtal med minst två andra kommuner även samverka om planering, dimensionering och erbjudande av utbildning i ett primärt samverkansområde.

Vidare ska det vara tydligt för den sökande vilken inriktning utbildningen har och vad utbildningen kan leda till. Det ska även vara möjligt att fritt söka till de yrkesutbildningar inom komvux som erbjuds i det primära samverkansområde som den sökande är hemmahörande i.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas 2025.

Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag i följdmotioner.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

11

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

17, 88 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-15

Debatt

2022-06-16

Beslut

2022-06-16

Riksdagen sa nej till merparten av regeringens förslag om ett mer likvärdigt skolval. Förslaget innebär bland annat förändringar i urvalsgrunder för förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Exempelvis ska kötid inte få användas som urvalsgrund enligt förslaget. Regeringen föreslår också att huvudmän för skolorna aktivt ska verka för en allsidig social sammansättning av elever.

Riksdagen menar att regeringens förslag har stora brister. Bland annat är det otydligt för huvudmän och rektorer och skulle begränsa föräldrars möjlighet att välja skola.

Dock sa riksdagen ja till den del av regeringens förslag som handlar om urvalsgrunden i resursskolor. Förslaget innebär att om det inte finns plats för alla sökande till kommunala resursskolor med förskoleklass eller fristående resursskolor med förskoleklass, grundskola och grundsärskola ska de elever prioriteras som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att återkomma med ett nytt förslag om ett utvecklat skolval.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

49, 152 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-14

Debatt

2022-06-15

Beslut

2022-06-16

Riksdagen sa ja till ändringar i skollagen för att öka kontrollen av konfessionella, det vill säga religiösa, inslag i skolan. Ändringarna innebär bland annat att det ställs högre krav på de huvudmän som vill bedriva verksamhet med konfessionell inriktning samt att konfessionella inslag som huvudregel ska vara skilda från övriga aktiviteter inom skolan så att eleverna kan välja om de vill delta eller inte.  

Ändringarna innebär också att definitionerna av undervisning och utbildning i skollagen förtydligas och att det införs nya definitioner av begreppen konfessionellt inslag och konfessionell inriktning. Det innebär bland annat att skolor, förskolor och fritidshem med offentlig huvudman ska kunna genomföra avslutningar och uppmärksamma traditionella högtider i gudstjänstlokaler, så länge det inte förekommer konfessionella inslag.

Lagändringarna börjar gälla den 2 januari 2023.

Riksdagen avslog också samtliga motionsyrkanden i ärendet.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

6

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

8, 184 minuter

Justering

2022-06-07

Datum

2022-06-08

Bordläggning

2022-06-13

Debatt

2022-06-14

Beslut

2022-06-15