Adam Marttinen (SweDem)

Motion till riksdagen 2017/18:4009 av Adam Marttinen och Patrick Reslow (SD, med anledning av prop. 2017/18:123 Det straffrättsliga skyddet mot människohandel och människoexploatering Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nationellt tiggeriförbud och tillkännager detta

Inlämnad

2018-03-21

Förslag

2

Datum

2018-03-21

Utskottsberedning

2017/18:JuU32

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

För att ungdomsbrottsligheten ska motverkas borde informationsutbytet mellan socialtjänst och polis förenklas, fler brottsmisstänkta barn under 15 år drogtestas och fler unga dömas till ungdomstjänst. För att motverka utvecklingen med en ökad gängkriminalitet med brott som begås av unga borde fler brott som begås av personer under 15 år utredas. Dessutom behövs en snabbare lagföring vid ungdomsbrottslighet och fler former av straff för unga som är skyldiga till brott. Riksdagen uppmanar regeringen, genom sex tillkännagivanden, att återkomma med förslag och insatser för att motverka ungdomsbrottsligheten.

Förslagen om tillkännagivanden kommer från motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

23

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

14, 58 minuter

Justering

2018-02-15

Datum

2018-02-15

Bordläggning

2018-03-06

Debatt

2018-03-07

Beslut

2018-03-08

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Finansminister Magdalena Andersson (S) Utrikesminister Margot Wallström (S) Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S) Migrationsminister Heléne Fritzon (S) Finansminister Magdalena

Datum

2018-03-01

Hittills är det cirka 300 personer som har rest från Sverige till Syrien och Irak för att gå med i våldsbejakande islamistiska grupper. Det framgår av en skrivelse från regeringen som riksdagen har behandlat som handlar om tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll. Granskningen tar bland annat upp utvecklingen av terroristbrott i Sverige och globalt. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen anser att den lagstiftning som finns i dag är viktig i arbetet för att bekämpa terrorism, men att lagen om särskild utlänningskontroll är svår att omsätta i praktiken. Därför menar riksdagen att det finns anledning att bland annat se över om lagen kan omfatta fler brott än terroristbrott. Riksdagen uppmanade därför, i ett tillkännagivande, regeringen att se över lagen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

18, 54 minuter

Justering

2018-02-08

Datum

2018-02-08

Bordläggning

2018-02-14

Debatt

2018-02-15

Beslut

2018-02-15

Motion till riksdagen 2017/18:3977 av Adam Marttinen och Patrick Reslow (SD, med anledning av prop. 2017/18:81 Elektronisk övervakning av kontaktförbud Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förenkla utfärdandet av kontaktförbud för utsatta kvinnor och tillkännager detta

Inlämnad

2018-02-07

Förslag

5

Datum

2018-02-07

Utskottsberedning

2017/18:JuU25

Riksdagsbeslut

(5 yrkanden): 4 avslag, 1 bifall,

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Samordnings- och energiminister Ibrahim Baylan (S) Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke

Datum

2018-02-01

Länsstyrelserna ska ta över vissa av polisens nuvarande uppgifter som gäller hantering av djur. Det gäller till exempel omhändertagande av vanvårdade djur och administration av kostnader för djuren. Syftet med ändringarna är att renodla polisens arbetsuppgifter så att de kan koncentrera sig på sina huvudsakliga uppgifter, att upprätthålla allmän ordning och att förebygga och utreda brott.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2018.

Tidigare har riksdagen uppmanat regeringen att återuppta och skynda på en utredning om hur polisens arbetsuppgifter kan renodlas. Riksdagen anser inte att regeringen har gjort det i tillräcklig utsträckning. Därför uppmanar riksdagen återigen regeringen, i ett tillkännagivande, att återuppta utredningen senast den 1 mars 2018.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

10, 33 minuter

Justering

2017-12-14

Datum

2017-12-15

Bordläggning

2018-01-23

Debatt

2018-01-24

Beslut

2018-01-24

Fråga 2017/18:644 Intagna som begår brott av Adam Marttinen (SD) till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) Enligt en analys från Brottsförebyggande rådet (Brå) ökar antalet brott som begås av intagna. Det tredje vanligaste brottet som intagna begår är olovlig körning och rattfylleri. Det är brott som då

Inlämnad

2018-01-24

Besvarare

Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Fråga 2017/18:643 Illegala vapen från Balkan av Adam Marttinen (SD) till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) Sverige sägs vara den största marknaden för illegala vapen från Balkan. När gränspolisen ökade sina kontroller i samband med flyktingkrisen 2015 togs även fler illegala vapen i beslag. Med anledning

Inlämnad

2018-01-24

Besvarare

Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) Minister för högre utbildning och forskning Helene Hellmark Knutsson (S) Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) Migrationsminister och

Datum

2018-01-18

Motion till riksdagen 2017/18:3954 av Adam Marttinen och Patrick Reslow (SD, med anledning av skr. 2017/18:50 Riksrevisionens rapport om Polisens forensiska organisation Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppföljningskrav när det gäller Polismyndighetens forensiska verksamhet

Inlämnad

2018-01-18

Förslag

1

Datum

2018-01-18

Utskottsberedning

2017/18:JuU22

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:3953 av Adam Marttinen och Patrick Reslow (SD, med anledning av prop. 2017/18:58 Genomförande av oskuldspresumtionsdirektivet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förenklad delgivning och tillkännager detta för regeringen. Motivering Den

Inlämnad

2018-01-18

Förslag

1

Datum

2018-01-18

Utskottsberedning

2017/18:JuU12

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Riksdagen har tidigare riktat en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att polisen ska få större möjlighet än i dag att använda sig av kameraövervakning i områden med hög brottslighet. Regeringen har meddelat att den håller med och före årets slut tänker tillsätta en ny utredning, som bland annat ska överväga om kravet på tillstånd för polisens kameraövervakning ska tas bort och ersättas med anmälningsplikt.

Riksdagen befarar dock att regeringens arbete med frågan kan ta för lång tid och vill skynda på ärendet. Riksdagen uppmanade därför regeringen att komma med ett förslag om att polisens krav på tillstånd för kameraövervakning tas bort och ersätts av en anmälningsplikt. De nya reglerna bör enligt riksdagen börja gälla senast när den nya lag om kamerabevakning som är planerad börjar gälla, det vill säga den 25 maj 2018.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 20 minuter

Justering

2017-12-07

Datum

2017-12-08

Bordläggning

2017-12-13

Debatt

2017-12-14

Beslut

2017-12-15

45,8 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet rättsväsendet. Mest pengar, 24,5 miljarder kronor, går till Polismyndigheten. Drygt 8,6 miljarder kronor går till Kriminalvården och Sveriges domstolar får 5,6 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Riksdagen riktade också elva uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen uppmanas att:

• se till att tydliga och mätbara mål för polisens verksamhet tas fram
• göra en översyn av Rekryteringsmyndighetens verksamhet med målsättningen att förbättra rekryteringen till polisutbildningen
• arbeta för en lokalt förankrad, närvarande och synlig polis i hela landet
• arbeta för en ökad polisiär närvaro i brottsutsatta områden
• utreda och införa en särskild brottskod för brott med hedersmotiv
• kartlägga brottsutvecklingen över tid och analysera motåtgärder när det gäller angrepp på så kallad blåljuspersonal, alltså polis, räddningstjänst och ambulanspersonal
• ta fram en samlad strategi för att höja kunskapen i hela rättsväsendet när det gäller IT-relaterad brottslighet
• arbeta för ökad kompetens inom rättsväsendet när det gäller arbetet mot människohandel med barn
• stärka polisens förmåga att bekämpa och utreda narkotikabrott
• se till att polisens återkoppling till brottsutsatta förbättras när det gäller information om brottsutredningen och det stöd som brottsoffer kan få tillgång till
• säkerställa att samtliga personer i rättsväsendet som hör eller förhör barn har genomgått en särskild utbildning.

Behandlade dokument

127

Förslagspunkter

75

Reservationer

54 

Anföranden och repliker

53, 185 minuter

Justering

2017-11-30

Datum

2017-12-06

Bordläggning

2017-12-05

Debatt

2017-12-06

Beslut

2017-12-06

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S) Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S)  Barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér (S) Miljöminister Karolina Skog (MP)

Datum

2017-11-23

Straffet för grovt vapenbrott och grovt brott mot tillståndsplikten för explosiva varor höjs från fängelse i lägst ett och högst fyra år till fängelse i lägst två och högst fem år. Minimistraffet för synnerligen grova vapenbrott höjs från fängelse i tre år till fängelse i fyra år. Maxstraffet för vapenbrott och brott mot tillståndsplikten för explosiva varor av normalgraden ändras från fängelse i två år till fängelse i tre år. Syftet med lagändringarna är att minska antalet illegala vapen och handgranater i samhället och förhindra dödligt våld. De börjar gälla den 1 januari 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen vill också att maxstraffet för synnerligen grova vapenbrott ska höjas och att fler vapenbrott än i dag ska anses som grova. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett tillkännagivande, om detta till regeringen. Det betyder att regeringen senare bör återkomma till riksdagen med sådana förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 36 minuter

Justering

2017-11-16

Datum

2017-11-16

Bordläggning

2017-11-21

Debatt

2017-11-22

Beslut

2017-11-22

Den 16 november, efter voteringen, hålls en aktuell debatt om attacker mot rättsväsendet. Debatten har begärts av Liberalerna. Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) deltar. Debatten går att se direkt och i efterhand via webb-tv.

Datum

2017-11-16

Motion till riksdagen 2017/18:3927 av Adam Marttinen och Patrick Reslow (SD, med anledning av prop. 2017/18:35 Kontroll av biometriska kännetecken i resehandlingar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om straffskärpning för den som lämnar ut sitt pass eller sin resehandling

Inlämnad

2017-11-09

Förslag

2

Datum

2017-11-09

Utskottsberedning

2017/18:JuU7

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Skyddet för barn mot sexuella övergrepp ska förstärkas ytterligare. Sedan 2009 kan en person dömas för kontakt med barn i sexuellt syfte. För att det ska bli en fällande dom krävs att förövaren dels föreslår en träff med barnet, dels gör något mer för att träffen verkligen ska bli av.

Nu skärps alltså lagen. Redan när en person föreslår en träff med barn i sexuellt syfte kommer handlingen vara brottslig. Detta gäller om det går att bevisa att avsikten med mötet är att begå ett sexuellt övergrepp. Syftet med förändringen är att i större utsträckning kunna förhindra att en förövare och ett barn träffas. En uppföljning från Brottsförebyggande rådet har visat att lagen från 2009 inte fungerat som den var tänkt.

Maxstraffet höjs samtidigt från ett års fängelse till två års fängelse. Lagen ska gälla kontakter som syftar till sexualbrott vid såväl fysiska möten som möten över internet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 13 minuter

Justering

2017-10-26

Datum

2017-10-27

Bordläggning

2017-11-07

Debatt

2017-11-08

Beslut

2017-11-08

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Samordnings- och energiminister Ibrahim Baylan (S) Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) Barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér (S) Infrastrukturminister Tomas Eneroth

Datum

2017-10-26