Frågestund

Fru talman! Min fråga går till miljöminister Karolina Skog.

Nyligen presenterades en rapport från Högskolan i Kristianstad som visade att det årligen släpps ut 600 kilo läkemedel i de skånska vattendragen, haven och sjöarna. Undersökningen gällde bara 21 av flera hundra läkemedelssubstanser som används för behandling av sjukdomar. Mörkertalet är stort. Med stor sannolikhet läcker flera ton läkemedel ut årligen i åar, sjöar och hav i hela Sverige. De här läkemedelsresterna påverkar ekosystemet. De bidrar till infertila och till och med tvåkönade fiskar och kan bidra till uppbyggnad av antibiotikaresistens.

Men läkemedlens påverkan är inte bara ett problem inom Sveriges gränser. Ca 70 procent av de läkemedel som används i Sverige tillverkas i indiska Hyderabad. Utsläpp till vattendragen av läkemedelsrester från produktion är en starkt bidragande orsak till antibiotikaresistens i Indien.

Regeringen har fortsatt den satsning på avancerad reningsteknik som alliansregeringen påbörjade, vilket är positivt. Men jag undrar vilka andra åtgärder regeringen har vidtagit för att minska miljöpåverkan från våra läkemedel.

Fru talman! Jag tackar Kristina Yngwe för att denna viktiga fråga får fokus i kammaren. Precis som Kristina Yngwe säger har vi fortsatt det gedigna arbete som startades av alliansregeringen för att bygga upp kunskap och hitta åtgärder för att minska effekterna av läkemedel i vatten.

Vi har gjort två saker i och med budgetpropositionen. Dels har vi aviserat ett nytt kunskapscenter för läkemedel och miljö, dels har vi infört ett stöd som de innehavare av va-anläggningar som vill och kan investera i rening av läkemedel kommer att kunna ansöka om, så att fler anläggningar tar steget och investerar i rening.

Det finns i dag tre pilotanläggningar eller fullskaliga anläggningar där man använder olika tekniker för att rena bort läkemedlet: ett i Linköping som är igång, ett annat i Kristianstad med en pilotanläggning och ett tredje i Stockholm som har aviserat en fullskalig anläggning.

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.

Att satsa pengar är bra. Det gör även vi. Ökad kunskap genom ett center är också bra. Men det behövs faktiskt åtgärder här och nu. Det är också någonting som har lyfts fram starkt. Man önskar att Sverige tar ett ledarskap i den här frågan genom konkreta åtgärder. Det handlar om att kanske titta på krav och inte bara stöd, om att i högre grad väga in miljöaspekter när läkemedel upphandlas och om att titta mer på miljöhänsyn vid bedömning av nya läkemedel. Det finns en hel del som måste göras. Vad tänker ni göra framöver?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! En viktig roll som Sverige kan ta är att bygga upp kunskap i de här frågorna, inte minst som vi nu har flera fullskaliga anläggningar som man kommer att kunna testa. Utifrån de konkreta exemplen kommer vi att kunna bygga upp kunskap. Jag agerar också på den internationella arenan och har tagit upp de här frågorna inom Unep men också med Världshälsoorganisationen.

Fru talman! Min fråga går till arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson.

Sverige saknar i dag kontroll över hur många personer som vistas i landet illegalt. Uppgifter pekar på att det kan handla om upp till 50 000 personer, men kontrollen är som sagt alldeles för dålig. Antalet asylsökande som stannar kvar trots avslag väntas dessutom öka kraftigt de kommande åren. Det rör sig om över 40 000 personer på fyra år. Om inte detta stoppas kommer det att leda till att vi får ett permanent skuggsamhälle som kan präglas av utsatthet, utnyttjande av människor och kriminalitet, och det vore ingen bra framtid för Sverige. I stället för att återvända till sina hemländer väljer många att leva ett liv vid sidan av det svenska samhället. För dem kommer inkomsterna ofta från illegalt arbete och kriminalitet.

Med anledning av detta skulle jag vilja fråga Ylva Johansson: Vad avser regeringen att göra för att se till att fler av dem som har fått avslag återvänder i stället för att vistas illegalt i Sverige?

Fru talman! Det är ett allvarligt problem som Christian Holm Barenfeld tar upp. Under många år har mellan 6 000 och 8 000 personer fått nej på sin asylansökan men ändå stannat i landet. Det har legat relativt stabilt under en ganska lång tid. Det är inte acceptabelt med en sådan utveckling. Människor som får nej på sin asylansökan måste också lämna landet. Regeringen intensifierar arbetet när det gäller resurser till polisen för att kunna verkställa avvisningar av människor. Det är också något som sker. Dessutom ökar naturligtvis antalet personer som frivilligt lämnar landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Utöver problemet med folk som avviker efter att ha fått nej på sin asylansökan finns det också människor som befinner sig i vårt land utan att någonsin ha sökt asyl och utan att ha rätt att stanna här. Även det är ett allvarligt problem. Många utnyttjas illegalt på arbetsmarknaden. Därför föreslår vi en del åtgärder, vilket jag återkommer om i mitt nästa inlägg.

Fru talman! Det är inte värdigt ett land som Sverige att låta folk etablera sig i ett laglöst parallellsamhälle där de löper stora risker. Det finns nu 17 000 personer som är föremål för utvisning, men i fjol verkställde polisen endast 4 000 utvisningsärenden, vilket är en minskning jämfört med hur det såg ut före flyktingkrisen. Vi ser också att detta framgent kommer att öka. I dag finns det bara 357 förvarsplatser i Sverige. De är viktiga för att personer inte ska kunna avvika. Där föreslår vi moderater tydliga förstärkningar. Vad gör regeringen?

Fru talman! Många som befinner sig illegalt i Sverige försörjer sig också genom att arbeta illegalt och utnyttjas ofta av oseriösa arbetsgivare. Därför har regeringen satsat stort på resurser för att kunna komma åt dessa. Arbetsmiljöverket samordnar insatser tillsammans med gränspolisen, Skatteverket och andra relevanta myndigheter och gör tillslag ute på arbetsplatserna. Vi återkommer med lagförslag när det gäller möjligheten för polisen att själv gå in på arbetsplatser för att kunna se om människor utan rätt att vara i Sverige utnyttjas.

Fru talman! Min fråga riktar sig till arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson. Den är av allmänpolitisk karaktär och är migrationskopplad.

Det har varit en spännande vecka politiskt i vårt södra grannland. Vi kunde i början av veckan notera att danska Socialdemokratiet gick ut och konstaterade det som för oss sverigedemokrater har varit självklart under lång tid: att asyl ska sökas nära krisområden. Man ska inte hålla liv i ett system som innebär att människor söker asyl i vår del av världen om det inte är hit man närmast kommer om man flyr, utan det ska ske på annan plats. Det är där det ska prövas, och det är också där man ska ta hand om flyktingar som behöver hjälp.

Jag noterade till min förvåning att den svenska statsministerns svar på detta inte bestod av de tillmälen som vi är vana vid att höra, utan framför allt handlade om att detta är praktiskt svårt att genomföra. Min fråga är därför om Socialdemokraterna numera skulle vara beredda att sitta ned - om inte med oss så med sina danska motsvarigheter - och diskutera hur man praktiskt kan gå en sådan lösning till mötes.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Insatser behöver göras på de ställen och i de länder där många flyktingar finns. Ungefär 60 miljoner människor är på flykt i världen. De allra flesta har inte kommit till Europa utan finns i andra länder. Och där behöver det göras stora insatser.

Det står dock inte i motsatsställning till att stå upp för asylrätten. Den här regeringen kommer alltid att stå upp för asylrätten. Jag tror att det är en mycket farlig utveckling om man börjar tumma på asylrätten.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill tacka för svaret.

En kort och enkel följdfråga hade kunnat vara om EU i nuvarande form tummar på asylrätten när det finns en lagstiftning om första-lands-principen. Asylrätten handlar inte om var man söker asyl utan om individers rätt att på annan plats söka skydd från förtryck och förföljelse i hemlandet.

Man ska kunna säkerställa att detta erbjuds.

Vi har i dag och har under lång tid haft ett system som innebär att det lönar sig att ta sig långt bort från sitt hemland för att söka asyl i ett specifikt land. Det vill inte vi se, och det vill inte ert systerparti se, Ylva Johansson. Varför vill Socialdemokraterna fortfarande se ett sådant system?

Fru talman! Paula Bieler blandar ihop två saker här. Det är självklart viktigt med stora insatser på de platser där flyktingar redan finns. Men det står inte i motsättning till att stå upp för internationella konventioner som värnar asylrätten. Båda sakerna behöver göras.

Självklart behövs insatser. Sverige är en stor givare, också till UNHCR som ger stöd till flyktingar på plats.

Men vi kommer att värna asylrätten. Jag vill varna för en utveckling där länder inte står upp för asylrätten.

(Applåder)

Fru talman! Jag har en fråga till miljöminister Karolina Skog.

I dag skriver den samlade miljörörelsen ett öppet brev till regeringen och kräver ett avverkningsstopp av skogen i det så kallade Ore skogsrike i norra Dalarna. Den skogen är ett område med stor biologisk mångfald. Miljörörelsen har, vid en egen inventering, dokumenterat bland annat 26 rödlistade arter.

Det är Sveaskog som vill hugga ned den skogen. Det är ett statligt skogsbolag som vi äger tillsammans. Det är regeringens uttalade ambition att Sveaskog inte ska avverka så kallade skyddsvärda skogar.

Därför undrar jag vilka åtgärder miljöministern ämnar vidta för att den skyddsvärda skogen i Ore skogsrike inte ska avverkas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Regeringen är tydlig med att alla statliga bolag ska agera som föredöme i hållbarhetsarbetet. Vi har också uttalat specifikt att det är viktigt när det gäller skogen. Våra statliga bolag och våra statliga myndigheter ska agera som föredöme för ett hållbart skogsbruk.

Jag välkomnar att folkrörelserna granskar denna princip noga, så att vi kan vara säkra på att våra myndigheter och bolag lever upp till det.

Beslut om avverkningar på en enskild plats är däremot myndighetsbeslut. Det är inte något som bolagen bestämmer själva, utan vi har en ordning där Skogsstyrelsen fattar beslut om avverkning. Och liksom i alla frågor är det myndigheterna själva som äger myndighetsbesluten.

Fru talman! Jag tycker att Sveaskog bedriver ett mycket bra skogsbruk runt om i Sverige överlag. Men i just det där fallet, Ore skogsrike, är jag mycket oroad.

Har miljöministern tagit del av det öppna brev som miljörörelsen har skrivit?

När skyddsvärd skog hotas av avverkning är det en uttalad ambition som hotas. Då borde väl regeringen kunna agera.

Fru talman! Jag kan bekräfta att jag och två av mina statsrådskollegor i dag har mottagit ett brev från miljöorganisationerna. Vi kommer självklart att analysera det och återkomma med kommentarer när vi har hunnit göra det.

Fru talman! Jag har en fråga till arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson.

Förra veckan meddelade Moderaterna att om det - Gud förbjude! - blir en alliansregering efter valet i höst kommer man att försämra lagen om anställningsskydd. Oavsett syfte innebär det att arbetsgivarnas makt ökar, och det blir på bekostnad av arbetstagarnas trygghet, som om det skulle vara för många som känner trygghet i dag.

Sveriges Ingenjörers förhandlingschef, Camilla Frankelius, har tidigare varnat för att en försämring av LAS skulle kunna innebära att alla blir provanställda på livstid. Det gjorde hon efter att högerns tankesmedja Timbro hade propagerat för att lagen om anställningsskydd skulle avskaffas.

Fackliga representanter från Saco, TCO och LO är helt eniga om att anställningsskyddet behöver stärkas och inte försämras.

Min fråga till arbetsmarknadsministern är: Vilka risker ser du med en försämring av LAS?

Fru talman! Jag hoppas att utvecklingen under den gångna hösten och det kvinnovrål som metoo-rörelsen innebär ska leda till en stor förändring av läget och verkligheten ute på arbetsplatserna. Jag tror att det är uppenbart för de allra flesta att det är just otrygghet i anställningen eller beroendeförhållanden på arbetsplatsen som har lett till att många kvinnor inte har vågat eller tyckt sig kunna slå larm eller protestera när de har utsatts för sexuella trakasserier på sina arbetsplatser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Av det drar jag slutsatsen att man behöver värna anställningstryggheten, inte urholka den. Om man skulle riva upp turordningsreglerna i LAS, så att arbetsgivaren själv kan välja vem som ska avskedas, innebär det att i princip alla på arbetsmarknaden får otrygga anställningar. Jag tror att det skulle få förödande konsekvenser.

(Applåder)

Fru talman! Tack för svaret, Ylva Johansson!

Det förvånar mig att organisationen Timbro men också de borgerliga kamraterna här i riksdagen verkar okunniga om effekterna. Tror statsrådet att vi behöver folkbildning om arbetsrätten och den svenska modellen?

Fru talman! Jag tror att det är många i vårt land som inte har tillräckliga kunskaper om hur den svenska modellen och arbetsrätten fungerar i praktiken.

Det är arbetsgivaren som själv bestämmer om man behöver säga upp personal. Men man bestämmer inte själv vem som ska sägas upp. Och det är ett skydd för att man inte ska kunna sparka den som man tycker är misshaglig, som har ett annat ursprung eller som har en annan sexuell läggning. Man behöver förhandla om frågan, och det gör man.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Åsa Regnér och gäller förstås den statliga personliga assistansen inom LSS.

Ministerns särskilda utredare Stig Svensson raljerade i går på bästa debattplats i Dagens Nyheter med assistansberättigade på ett ganska ironiskt sätt, som om de vore simulanter och som om de kräver lyxsemestrar. Det kan upplevas som ganska kränkande mot de föräldrar som nu vakar dygnet runt för att deras barn ska kunna äta och andas. Det märker jag också på alla kommentarer som jag har fått sedan i går.

Min enkla fråga till statsrådet är: Står ministern bakom den debattartikel som Svensson skrev i DN i går i sin roll som utredare?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, Bengt Eliasson!

Stig Svensson var utredare och lämnade för en tid sedan över en utredning till regeringen. Han hade i uppgift att kartlägga omfattningen av bland annat felanvändning av medel, hur marknaden såg ut och framför allt vad som inte fungerar när det gäller företag inom statlig personlig assistans. Han har avslutat sitt uppdrag och har, som alla andra, rätt att debattera.

I denna fråga är det viktiga för mig att personer som har rätt till personlig assistans också får det. Rätt person ska ha rätt insats. Medel ska gå just till detta. Det är det som jag och regeringen tycker är viktigt.

Utredarens utredning har överlämnats till den stora LSS-utredningen, som kommer i höst.

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet!

Vi lever i en tid när det planeras för och faktiskt byggs barnhem i vårt land och när det planeras och byggs gruppboenden i ett antal som inte har skådats sedan psykädelreformen. Kommuner som ser människors behov gör nu varje dag sitt bästa för att uppfylla dessa behov när människor kommer från Försäkringskassan.

Min fråga gäller detta fokus på fusk och oegentligheter. Står statsrådet även i fortsättningen bakom det?

Fru talman! Regeringens ambition är att personlig assistans ska gå till de personer som har rätt till det. Därför har vi frusit tvåårsomprövningarna för att minska effekterna av de domar som har fallit under senare tid. Som Bengt Eliasson mycket väl vet är detta effekter av domar och inte något som regeringen har gjort.

Jag förstår föräldrarna. Vi måste ändå se över hela lagstiftningen. Jag väntar därför på det förslag som kommer i oktober.

Fru talman! Jag fortsätter på samma tema, och gärna på det som statsrådet var inne på i sitt svar: Rätt person ska ha rätt insats.

Men när det gäller personlig assistans visar det underlag som kom från myndigheterna strax före jul att denna rätt har urholkats på grund av domar. Det är någonting som vi har känt till, och det är någonting som vi har debatterat i den här kammaren många gånger.

Försäkringskassan säger att åtta av tio har fått indragen assistans helt utan att deras behov har minskat. Rätten har alltså urholkats. Det märks också genom att nästan ingen i dag längre får rätt till personlig assistans. Barn drabbas allra mest.

Frågan är: Vad gör regeringen åt detta? Ni hänvisade hela förra året till det underlag som skulle komma från myndigheterna. Det kom i december. Vi har underlaget. Vi vet vad orsaken är. Men när kommer regeringens förslag till lagändring för att återupprätta det som skulle vara en rättighet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack för frågan, Emma Henriksson! Under tiden har vi, som jag sa i mitt förra svar, frusit tvåårsomprövningarna. Det betyder att de personer som har statlig assistansersättning är skyddade till dess att man tar emot förslaget från utredningen, som kommer i höst, och går vidare med det.

Vi har också följt upp vad som hände med personer som fick avslag eller hamnade utanför på grund av domarna. Jag har stor respekt och förståelse för att människor, om man väntade sig och ansåg att man behövde personlig assistans, hyser mycket stor oro över situationen. Men vi vet ändå att 90 procent har fått andra insatser och att tre fjärdedelar av dessa personer har fått någon annan form av assistans.

När det gäller utredningarna och effekterna av dem återkommer jag i nästa inlägg.

Fru talman! Jag tror att det är många som tycker att det är skönt att man har frusit tvåårsomprövningarna, så att inte ännu fler med behov blir utan det stöd som de har rätt till.

Men problemet är alla de som redan har blivit utan stöd. Över 1 200 personer färre är berättigade till den statliga assistansen i dag. I underlaget framkommer också att bland dem som har blivit av med sin kommunala personliga assistans - för kommunerna påverkas ju av samma lagstiftning och samma rättstolkning - är det 15 procent som inte får något stöd alls.

Lagen behöver ändras, och frågan är: När tänker regeringen göra det?

Fru talman! Som jag sa är detta effekter av domarna eftersom lagen är konstruerad så. Under Emma Henrikssons regeringstid hade ni också kunnat se över domarna eftersom de ligger på varandra. Det gjorde ni inte. Vi har gjort det.

I underlaget när det gäller domarna ser man att det inte är så entydigt exakt hur lagändringen skulle behöva se ut. Vi arbetar med detta i Regeringskansliet, och delar av analyserna har också lämnats över till utredningen eller kommer att lämnas över.

Vi kommer att återkomma om detta.

Fru talman! Min fråga går till konsumentminister Per Bolund. Regeringen har nyligen aviserat att man avser att lagstifta om ett krav på skriftlig bekräftelse när det gäller telefonförsäljning. Konsumentministern har då klargjort att lagstiftningen inte är generell, utan det ska finnas ett undantag för spelmarknaden. Detta har regeringen landat i trots att även telefonförsäljning av till exempel lotter har lett till problem för konsumenter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Regeringen går nu alltså fram med en lagstiftning för att stärka konsumenternas ställning men väljer att undanta spel där just lotter ingår. Det är svårt att förstå.

Min fråga till konsumentministern är: Vilka motiv har regeringen för att undanta just spelmarknaden, där lotter ingår, från kravet på skriftlig bekräftelse?

Fru talman! Tack till Maria Stockhaus för en viktig fråga! Det är otroligt viktigt att vi som konsumenter kan känna oss nöjda med de försäljningskanaler som vi får tillgång till våra varor och tjänster på. När det gäller telefonförsäljning är det uppenbart att så inte är fallet.

Det är många svenskar som är missnöjda med telefonförsäljning som kanal. Där behöver vi göra en skärpning. Vi behöver se till så att vi som konsumenter får makten. Nu inför vi skriftlighetskrav som gör att man får en chans att tänka till på erbjudandet och verkligen kunna vara nöjda med de erbjudanden man får.

När regeringen presenterade förslaget var vi tydliga med att spel och lotterier omfattas av en annan lagstiftning. De omfattas inte av distansavtalslagen, som det nya lagförslaget bygger på. Där finns ett annat konsumentskydd. Det bygger i sin tur på att lotteritjänster inte omfattas av EU:s konsumenträttighetsdirektiv. Det finns i stället annan lagstiftning.

Vi har nyligen från regeringen lämnat lagrådsremissen En omreglerad spelmarknad, som handlar just om att skydda konsumenter när det gäller specifikt speltjänster.

Fru talman! Det socialdemokratiska partiet använder sig av telefonförsäljning av lotter för att fylla på sin partikassa och har vid ett flertal tillfällen kritiserats för sina försäljningsmetoder.

På vilket sätt har det faktum att ett av regeringspartierna har telefonförsäljning av lotter som en stor inkomstkälla påverkat undantaget i det nya lagförslaget?

Fru talman! Regeringen tycker självklart att det är viktigt att vi som konsumenter har ett skydd oavsett vilka produkter och tjänster det är vi använder oss av och vad det är vi köper. Så är också fallet. Att detta nu handlar om två olika lagstiftningsområden utgör inte ett skäl för att vi ska ha ett sämre skydd som konsumenter oberoende av om det gäller en spelmarknad eller inte.

Vilka partier som ingår i regeringen eller vilka tjänster som utförs i dessa partiers namn har självklart inte haft någon påverkan på detta. Det baseras på befintlig lagstiftning, och inte minst på de EU-direktiv som ligger till grund för den svenska lagstiftningen.

Fru talman! Barnfattigdomen är fortfarande ett alldeles för utbrett problem i Sverige. Den innebär att barn som växer upp har olika förutsättningar att ta vara på sin potential. Den har också andra negativa konsekvenser. Det kan handla om att inte kunna ägna sig åt ett intresse som kostar pengar, om stigmatisering i största allmänhet och om trångboddhet, som kan göra det svårare att göra läxor och annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Som värst riskerar en utsatt ekonomisk situation i familjen att leda till vräkning. Lyckligtvis har antalet vräkningar där barn är inblandade minskat under de senaste åren, men jag skulle ändå vilja fråga statsrådet med ansvar för barn, Åsa Regnér: Hur arbetar regeringen för att man ska nå den nollvision som finns när det gäller vräkningar av barn?

Fru talman! Tack, Rasmus Ling, för frågan! Jag delar uppfattningen att detta är en mycket viktig fråga. Därför har regeringen jobbat hårt med barnfamiljers ekonomi.

Det allra viktigaste är förstås att kvinnor liksom män i Sverige som kan ta ett arbete får arbete och har inkomst genom jobb på arbetsmarknaden. Arbetsmarknaden går bra just nu. Därför är det viktigt att Arbetsförmedlingen och andra anstränger sig så att alla vuxna får hjälp att komma in där.

Dessutom ska det finnas bostäder. Därför byggs det mer än på väldigt länge i Sverige just nu, även bostäder som fler har råd med.

Vi har också stärkt barnfamiljers ekonomi, som jag sa. Bland annat har vi höjt barnbidraget, vilket man kommer att märka den 1 mars. Eller den 8 mars kanske det är - jag har glömt utbetalningsdagen, men det är snart i alla fall.

Vi har också höjt underhållsstödet och gjort andra insatser för att stärka barnfamiljers ekonomi.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag är glad att regeringen tar det här problemet på allvar. Det finns en nollvision när det gäller vräkningar av barn, och det är väldigt viktigt. Det är också positivt att trenden har brutits.

Som statsrådet anför finns det många åtgärder som är behövliga.

Ett problem är att den strukturella hemlösheten, som inte beror på något annat än att det fattas bostäder och pengar, har ökat. Kan statsrådet utveckla hur man avser att arbeta vidare med detta?

Fru talman! Man måste ha vissa grundläggande förutsättningar på plats när det gäller att försörja sig, som jag nyss sa. Sedan har socialtjänsten i uppdrag att prioritera barnfamiljer och att också arbeta med olika metoder för att prioritera när man märker att någon har svårt att klara sig på bostadsmarknaden och på andra sätt.

Det är också därför som det är färre vräkningar nu, såvitt jag förstår. Man har kunnat samverka med andra myndigheter.

Jag följer det här noga, för det är förstås oerhört viktigt att barn inte upplever sådana saker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Arbetsmarknadsministern! Sverige är ett land där vi är vana vid att alla i yrkesverksam ålder går till jobbet eller studerar. Att vara utan jobb länge bryter ned självkänslan och tär på relationer. Ekonomin blir dålig och inte sällan också hälsan som en följd av oron.

Jag har själv uppvaktats av långtidsarbetslösa. När de besöker Arbetsförmedlingen får de höra att regeringen prioriterar nyanlända. Det är viktigt att nyanlända ska få bra etablering och jobb, men det är lika viktigt att vi har en arbetsmarknad som är öppen och tillgänglig för alla och att vi inte skapar en vi-och-de-känsla bland långtidsarbetslösa.

Jag undrar därför vad arbetsmarknadsministern kan göra för dem som har varit långtidsarbetslösa och varit det riktigt länge, det vill säga i mer än två år.

Fru talman! Tack, Jamal El-Haj, för en mycket viktig fråga!

Jobben är regeringens viktigaste fråga, och vi har haft en positiv utveckling sedan vi tillträdde med 250 000 fler människor i arbete och en sjunkande arbetslöshet. Glädjande är att antalet långtidsarbetslösa också minskar. Också bland personer som står långt från arbetsmarknaden minskar arbetslösheten, till exempel personer med funktionsnedsättning.

Men mer behöver göras i detta. Det finns absolut ingen motsättning mellan insatser för dem som är nyanlända och dem som är långtidsarbetslösa.

Därför gör regeringen riktade insatser. Vi har avskaffat fas 3 och i stället gjort hela verktygslådan tillgänglig för alla de personer som är långtidsarbetslösa. Man är inte längre fast i en återvändsgränd, utan det finns möjligheter till utbildning, arbetsträning och en lång rad insatser.

Kanske särskilt viktig är utvecklingen av extratjänster där över 11 000 personer i dag, varav många långtidsarbetslösa, har fått chans till ett jobb med en egen, avtalsenlig inkomst.

Fru talman! Tack för svaret, ministern! Det var vad jag hoppades få höra från ministern i dag.

Utrikes födda kvinnor får arbete i betydligt lägre grad än män, i synnerhet kvinnor som bär slöja. Hur kan arbetsmarknadsministern förbättra deras situation på arbetsmarknaden?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Det är en prioriterad fråga. Vi ser en tydlig könsskillnad när det gäller arbetslösheten bland utrikes födda och särskilt bland nyanlända.

Faktum är att högutbildade nyanlända kvinnor får jobb i mindre utsträckning än lågutbildade nyanlända män. Det är mycket allvarligt, och där gör vi riktade insatser.

En viktig sak är att vi har kunnat se att de anställningsstöd som har funnits tidigare, till exempel nystartsjobb, i stor utsträckning har gått till män medan extratjänsterna har en jämn könsfördelning.

Fru talman! Jag har en fråga till miljöminister Karolina Skog.

Veckan före jul kom Försvarsberedningen med information till svenska hushåll som handlade om att vi inte längre kan utesluta risken för krig i Sverige. Det här ställer väldigt stora krav på oss som hushåll, till exempel när det gäller att vi ska kunna värma upp våra hus och laga vår mat.

Därför är det mycket olyckligt att Boverket gick ut med information om att man skulle försvåra vedspisanvändningen i Sverige. Om detta hade vi debatt med bostadsministern i veckan. Då backade glädjande nog Peter Eriksson från vad Boverket sagt, och han sa också att Boverket hade fått många att missförstå vad man egentligen menade.

Min fråga är om Karolina Skog delar bostadsministerns uppfattning om att fler borde vedelda och använda vedspis i Sverige.

Fru talman! Svaret är att självklart är de besked som kommer från bostadsministern regeringens besked. Det finns inga andra besked att ge från något annat departement.

De besked som har kommit från Boverket om vedspisar har tyvärr lett till grava missförstånd och oro ute i landet. Men bostadsministern som är ansvarig minister har på ett tydligt sätt redogjort för att den här oron till stora delar är obefogad.

När man eldar med ved är det viktigt att man eldar effektivt. Det är viktigt att vi som stat agerar för att uppmuntra en förnyelse av de anläggningar som används för att elda så att fler får möjlighet att elda effektivt och därmed inte bidra till vare sig hälsofarliga eller klimatpåverkande utsläpp.

Fru talman! Då skulle jag gärna vilja veta hur det beskedet förhåller sig till det regleringsbrev som Naturvårdsverket fick i december som rörde just vedeldning. I alla fall jag hade uppfattningen att ni ville minska vedeldningen i Sverige, så miljöministern får gärna utveckla hur regleringsbrevet hänger ihop med det som hon sa nu och det bostadsministern sa tidigare i veckan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Det besked som Boverket lämnade före jul rör vedspisar. Det är en implementering av EU:s ekodesigndirektiv.

Det uppdrag som Naturvårdsverket har fått rör vedpannor, det vill säga vedeldning som en primär värmekälla. Båda delarna handlar om att uppmuntra en förnyelse och styra till en effektiv eldning och användning av effektiva anläggningar. De rimmar därför väl med varandra.

Fru talman! Det är nu drygt två år sedan migrationsöverenskommelsen mellan flera av riksdagens partier slöts. En sak i uppgörelsen som jag som centerpartist särskilt gladde mig åt var en ökning av yrkesintroduktionsjobben - både när det gällde vilka som skulle komma att omfattas av anställningsformen och vilka företag som skulle använda den.

Syftet var att öppna för fler att komma i arbete. Förra våren utökades målgruppen från att endast vara ungdomar till att också omfatta nyanlända och långtidsarbetslösa. Kvar var att öppna anställningsformen också för företag utan kollektivavtal.

Som centerpartist håller jag hårt på att det är en hederssak att leverera det man har gjort en överenskommelse om - handslaget gäller.

Min fråga till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson blir: Med vilken fart och frenesi går regeringsarbetet med att öppna yrkesintroduktionsjobben även för företag utan kollektivavtal?

Fru talman! Vi har tagit fram ett lagförslag, en Ds. Den är ute på remiss, och så fort remisstiden går ut kommer vi att gå vidare med beredningsarbetet.

Fru talman! Innebär den skrivelse som är ute på remiss att också företag som i dag saknar kollektivavtal kommer att kunna omfattas som målgrupp för att genomföra den breddade reformen med yrkesintroduktionsjobb så att man därmed vidmakthåller och befäster den överenskommelse som slöts?

Fru talman! Det är min uppfattning, och det är avsikten. Nu har vi en remissbehandling. Vi ska lyssna också på remissinstanserna, och sedan får vi ta slutlig ställning efter det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till miljö- och klimatminister Karolina Skog.

Inom ministerns ansvarsområde faller vargjakten och den licensjakt som avslutats i dagarna. I Västmanland beslutades att sex individer skulle fällas i Kölstareviret utanför Köping. Det är ett revir som ställt till stor skada i området där toleransen för varg blir allt mindre ju mer skada det åstadkommer på människors sätt att leva i området.

Jakten har dessvärre kantats av en hel rad problem som är viktiga att hantera för att de inte ska uppstå igen. Beslutet om jakt på varg är fattat efter konstens alla regler i sann demokratisk anda. Trots detta har ett antal individer som anser sig stå över lagen gjort allt vad de kunnat för att hindra den legala jakten.

Min fråga till ministern är därför hur hon och regeringen ska komma till rätta med acceptansen för rovdjur genom viltförvaltningsdelegationerna när demokratiska beslut inte går att genomföra.

Fru talman! Regeringen har gjort ett antal viktiga förändringar av hanteringen av beslut om varg i Sverige och generellt av beslut om jakt. Vi har tillsett att besluten sker regionalt med regionalt inflytande via delegationerna och i god ordning i domstolarna.

Vi har också tillsett att domstolarna hanterar besluten skyndsamt så att jakten blir genomförbar. Vi behöver inte längre se de sena besked som tidigare präglat ordningen. Om någon i vårt land hindrar genomförandet av beslut som är fattade av myndigheter och domstol är det en polisiär fråga snarare än en politisk.

Fru talman! Tack för svaret, ministern!

Under Västmanlands viltförvaltningsdelegationsmöte så sent som i måndags blev den grupp som befinner sig i skogarna legitimerad av Miljöpartiets representant i delegationen. Det är något som jag finner mycket anmärkningsvärt. Anser ministern att civil olydnad på gränsen mot kriminalitet är okej nu när den inte bara finns i skogen utan även i de politiskt valda församlingarna?

Fru talman! Möjligtvis finns det ett uttalande som har upprört. Jag måste be om förståelse för att jag inte kan kommentera ett uttalande som jag själv inte hört utan har fått via en sekundär källa. Jag har inte någon kommentar till vad en miljöpartist i landet har sagt i ett slutet rum.

Fru talman! Min fråga går till etableringsminister Ylva Johansson.

Behovet av sfi-undervisning har ökat markant efter flyktingvågen 2015. I dag slukar sfi-undervisningen drygt 3 miljarder kronor om året.

I måndags gick programmet Kalla fakta på tv där en medarbetare hade wallraffat en sfi-klass. Det framkom i programmet att undervisningen var undermålig. Ingen lärobok användes i undervisningen, betygssättningen hade brister etcetera. Den wallraffande läraren stod ensam med 50-60 elever. Enligt avtalet skulle det finnas två elever i varje klass.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vad anser statsrådet om den rådande situationen? Har ni planer på att strama upp verksamheten? Är det inte bättre att staten tar över hela verksamheten? Det är skattebetalarnas pengar vi pratar om.

Fru talman! Sfi, svenska för invandrare, är oerhört viktigt. Det är viktigt att människor så snabbt som möjligt lär sig svenska språket. Det är nyckeln in i det svenska samhället. Vi har allt att vinna på att den undervisningen är så effektiv som möjligt.

Jag blir väldigt upprörd när jag tar del av uppgifterna från Kalla fakta där det visar sig att oseriösa aktörer som vunnit upphandlingar i en kommun sedan kan bedriva en helt oseriös verksamhet, i varje fall som det verkar vara enligt tv-programmet. Man levererar inte den kvalitet som man har lovat i upphandlingarna, och det verkar finnas brister i kommunens kontroll.

Självklart måste kommunen ha noggrann kontroll och säkerställa kvaliteten om den väljer att anlita privata aktörer som utförare av sfi. Men jag vill också säga att jag vet att det finns många seriösa och mycket bra privata aktörer som gör ett utmärkt arbete och är viktiga för att vi ska klara svenskundervisning för många nyanlända.

Fru talman! Tack, statsrådet!

Jag vill följa upp frågan. Privata företag har gett sig in på marknaden med sfi-undervisning. Kalla fakta belyste företaget Astar som tog ut 27 miljoner kronor i vinst förra året. Det håller absolut inte vad det lovar.

Är det bara kommunernas ansvar att sköta upphandlingarna? Kan man inte tänka sig ett statligt ansvar? Någonstans är det skattebetalarnas pengar. De verkar inte ställa några krav på företagen.

Fru talman! Det är naturligt att den som gör upphandlingen och ansvarar för betalningen också är den som ansvarar för kontrollen. I det här fallet är det kommunen som gör upphandlingen och som också är ansvarig för kontrollen.

Däremot har regeringen genomfört skärpningar i lagstiftningen när det gäller offentlig upphandling just för att kunna ha en bättre kontroll och ställa högre krav. Det är krav som Sverigedemokraterna inte har stöttat.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Per Bolund.

De nya amorteringskraven kommer att göra det omöjligt för unga hushåll att skaffa sig en bostad samtidigt som de lett till neddragning av bostadsprojekt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Kan statsrådet svara på frågan på vilket sätt bostadsbristen minskar genom att det blir svårare för människor att skaffa sig en bostad.

Fru talman! Vi vet alla, i varje fall om vi lyssnar till våra expertmyndigheter, att hushållens höga och växande skuldsättning i Sverige är en risk för det finansiella systemet. Det är ansvarsfullt att vidta åtgärder för att försöka minska den risken över tid.

Vi vet alla vilka effekter en finansiell kris får på vår ekonomi, vårt samhälle och även på bostadsmarknaden. Det viktiga är att vi får en stabilitet över tid. Vi vet att om det blir obalanser kommer inte minst efterfrågan på bostäder och tillgången till bostäder att påverkas kraftigt.

Jag tycker inte att man ska överdriva effekterna. Vi har gjort ganska genomgående granskningar av vilka effekter det nya amorteringskravet får på olika hushållstyper. Det är en ganska liten grupp som påverkas.

Däremot behöver vi självklart vidta åtgärder för att få fler bostäder på plats. Där har regeringen lyckats med många åtgärder. Vi ligger nu på historiskt höga bostadsbyggnadsnivåer. Det är nivåer som vi inte har sett på årtionden.

Självklart måste vi även titta på bostadsmarknaden. Men det är en mer övergripande politisk fråga.

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet! Den ökade upplåningen beror snarare på att efterfrågan är mycket större än utbudet. Bostadsbristen beror just på bostadsbrist. Det förstärks av det minskade byggande vi ser. Det blir mycket svårare för många att skaffa sig en bostad. Unga, äldre och även människor som separerar och som behöver bostad får ökade kostnader.

Vad säger statsrådet till människor som behöver skaffa sig ett boende? Hur ska de göra när ni låser marknaden på det här viset?

Fru talman! Jag tycker inte att man ska använda sig av överord. Att påstå att regeringen låser marknaden är ett sådant överord som vi kanske inte ska använda i debatten.

Både Isabella Hökmark och jag vet mycket väl att vi har en mycket väl fungerande och levande bostadsmarknad. Det har till exempel inte skett någon minskning av rörligheten. Regeringen avser att vi ska bygga många bostäder. Det gäller inte minst hyreslägenheter som gör att vi får en valfrihet på bostadsmarknaden.

Det som gör det svårast för människor med låga inkomster att komma in på bostadsmarknaden är om vi har en kraftig prisstegring som vi haft de senaste åren. Därför kanske det är bättre med en balanserad utveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Efter demokratins genombrott i Sverige skulle det ta många år innan barnen blev viktiga i politiken. Barnbidraget infördes 1948, samma år som den första boken om Pippi nådde världen.

Den man som mer än någon annan stod upp bakom reformen hette Gustav Möller. Han hade vuxit upp i ett mycket fattigt hem med en ensamstående mamma. Till slut blev han socialminister. Vissa auktoritära politiker tyckte att det var bättre att ge livsmedel till de familjer som hade det sämre ställt. Gustav Möller avskydde den idén.

Från införandet av barnbidraget och förskoleutbyggnaden fram till förbudet mot aga har Sverige varit ett av de länder som gått i spetsen för att förverkliga drömmen om ett barnens välfärdssamhälle.

Därför vill jag fråga statsrådet Åsa Regnér om nästa reform. Vad gör regeringen just nu för att stärka barnens rättigheter inför att barnkonventionen blir till lag?

Fru talman! Tack, Anders Österberg!

Det här är en prioriterad fråga för regeringen. På onsdag nästa vecka kommer vi att anordna ett av de största FN-möten som någonsin har hållits i Sverige. Det handlar om hur man kan förebygga och stoppa våld mot barn i alla dess former. Det gäller barnaga och andra former av våld mot barn.

Vi från regeringen vill göra barnkonventionen till svensk lag. I samband med det vill vi också införa ett kunskapslyft för myndigheter, rättsväsen och andra som fattar beslut om enskilda barn, så att de förstår vad barnkonventionens regler innebär och vad den nya lagstiftningen kommer att betyda.

Det är några exempel på hur vi prioriterar den här väldigt viktiga frågan.

Fru talman! Tack, Åsa Regnér! Jag tycker att det känns väldigt bra att barnkonventionen blir lag. Ser socialministern några hinder eller utmaningar på vägen mot detta?

Fru talman! Det här är en stor förändring och lite av ett pionjärarbete i svensk lagstiftning. Det finns olika synpunkter på hur inkorporeringen ska gå till. Man måste besluta om man ska inkorporera eller inte. Det vill regeringen. Men vi tar också stor hänsyn till olika synpunkter som har förts fram för att den här lagstiftningen ska bli så bra som möjligt. Framför allt har alla barn rätt att känna till sina rättigheter.

Fru talman och arbetsmarknadsministern! Svenska språket har fått ett nytt ord: kompetensutvisning. Ordet är nytt, men inte fenomenet. Nästan dagligen kan man läsa om arbetskraftsinvandrare som utvisas på grund av små, omedvetna fel från arbetsgivarens sida.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Den blivande vd:n för bioteknikföretaget Birka i Lund kommer snart att utvisas för att han själv tillfälligt sänkte sin lön när företaget gick dåligt.

Vad säger arbetsmarknadsministern om det? Har vi råd att utvisa människor som gör rätt för sig, betalar skatt och skapar mer jobb?

Fru talman! Nej, det har vi inte. Vi behöver naturligtvis se till att människor som har kommit till Sverige för att arbeta, som har viktig kompetens, som är efterfrågade och som behövs på arbetsmarknaden också kan fortsätta att arbeta här och inte blir utvisade på grund av misstag eller mindre felaktigheter som inte är av avgörande betydelse.

Den lagstiftning som ligger till grund för det som sker i dag togs ju fram av den tidigare regeringen. Den här regeringen har tagit fram förslag till att ändra detta.

Fru talman! Migrationsöverdomstolen har kommit med två vägledande från december 2017. Dessa domar borde ha satt stopp för utvisningar av hårt arbetande människor för bagatellartade fel. Så är det inte. Kompetensutvisningarna fortsätter.

När kommer regeringen att sätta stopp för detta vansinne?

Fru talman! Som Boriana Åberg vet kan regeringen inte sätta stopp, utan regeringen kan förslå en ny lagstiftning. Det är inte regeringen som tolkar lagarna, utan det gör domstolarna. Den lag som tolkas är den som infördes av den tidigare borgerliga regeringen.

Regeringen vill förändra lagstiftningen, och det kommer en proposition - jag är tyvärr inte exakt uppdaterad på tidsplanen. Det ligger på Justitiedepartementet.

Fru talman! En miljöfråga som har uppmärksammats mycket på senare år, inte minst i samband med regeringens stora havskonferens i New York, är frågan om mikroplaster i hav och vatten.

Det är också en fråga som vi socialdemokrater, inte minst via våra EU-parlamentariker Åsa Westlund och Jytte Guteland, har drivit länge. Också här i riksdagen har vi uppmärksammat frågan.

Nu har regeringen i budgetpropositionen aviserat ett förbud mot mikroplaster i kosmetika. Min fråga till miljöminister Karolina Skog är om vi får se förslaget till förbud här i riksdagen snart och vilka produkter det gäller.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, Marianne Pettersson, för en viktig fråga!

Beslutet om förbud mot mikroplaster i kosmetika som sköljs av är fattat av regeringen. Det är en förordningsändring, det vill säga ett beslut som regeringen äger.

Beslutet kommer att gälla från den 1 juli i år. Sedan har butikerna ett halvår på sig att sälja ut det som de har i lager. Vid årsskiftet blir det helt förbjudet att sälja kosmetika som innehåller mikroplaster.

Det kommer att gälla tandkräm, peelingprodukter och sådant som sköljs av eller spottas ut och som innehåller mikroplaster som är syntetiska. Undantag görs för polymerer som förekommer naturligt, till exempel i ris.

Fru talman! Tack för svaret!

Jag undrar också vilka andra åtgärder som regeringen planerar för att minska mikroplasterna. Hur är det med till exempel konstgräsplaner?

Fru talman! Regeringen har fått en redovisning från Naturvårdsverket om vilka stora källor till mikroplaster som finns. Den största källan är slitage från däck. Därför har vi gett ett utredningsuppdrag till flera myndigheter att se vilka åtgärder som man kan vidta för att minimera mikroplaster.

Naturvårdsverket har fått ett specifikt uppdrag att komma med förslag som handlar om konstgräsplaner.

(Applåder)

Fru talman! Det har varit rätt så mycket diskussion under de senaste dagarna om förbud mot att bära heltäckande slöja på allmän plats, inte minst med anledning av det lagförslag som den danska regeringen avser att lägga fram.

Sverigedemokraterna har länge varit, och är fortfarande, av den uppfattningen att heltäckande slöjor inte ska vara tillåtna i olika offentliga sammanhang, precis som för de flesta andra maskeringar.

Dessutom menar vi att barn kan behöva ett extra lagstöd för att kunna freda sig mot påtryckningar och övergrepp också i privata sammanhang och miljöer.

Min fråga till statsrådet Regnér blir sålunda: Hur ser regeringen på dessa frågor? Har ni för avsikt att återkomma med ett lagförslag likt det danska?

Fru talman! Tack för frågan, Fredrik Eriksson!

Regeringen arbetar väldigt hårt med att skydda barns integritet och att stärka barns rättigheter. Vi har bland annat lagt fram en handlingsplan som omfattar många myndigheter och aktörer för att öka deras samarbete och skärpa uppdraget. Polisen, till exempel, ska ha kvalitet i sitt arbete när det gäller utredningar av övergrepp mot barn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi talade just om att vi ska införa barnkonventionen i lagen. Myndigheter och andra som har ansvar när den genomförs måste veta vad den innebär.

När det gäller sexuella och reproduktiva rättigheter och jämställdhet i Sverige är detta absoluta rättigheter. De omfattar alla. Barns sexuella och reproduktiva rättigheter är också absoluta rättigheter. De omfattar alla oavsett bakgrund och familj.

Något slöjförbud, däremot, förbereder regeringen inte.

Fru talman! Det känns skönt att höra att regeringen jobbar med att värna barns rättigheter i största allmänhet. Men även kvinnor har vissa rättigheter och behov. Jag vet att statsrådets tidigare partiordförande Mona Sahlin år 2010 sa att hon var beredd att kämpa för alla kvinnors rätt att slippa bära heltäckande slöja. Hon var dock inte beredd att stödja ett förbud då.

Det har nu gått åtta år, och den mjuka linjen har inte fungerat. Börjar det inte bli dags att ta till lagstiftning om man verkligen är beredd att kämpa för dessa frågor?

Fru talman! Jämställdhet är en prioriterad fråga för regeringen, och vi jobbar väldigt hårt med den. Vad gäller jämställdhetsområdet och sexuella och reproduktiva rättigheter är det otroligt viktigt att alla barn får del av dem och på det sättet kan rusta sig och värna sin integritet.

En stor fråga för oss är exempelvis aborträtten, som Fredrik Erikssons parti ju ifrågasätter. För oss är det viktigt att alla barn, liksom vuxna, känner till vilka rättigheter de har. Man ska känna till både barns och kvinnors rättigheter, och de ska gälla för alla.

Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Ylva Johansson.

Vi socialdemokrater har under hela mandatperioden arbetat hårt för ordning och reda på svensk arbetsmarknad. Vi hör dock från olika delar av arbetsmarknaden att arbetsmarknadsbrottsligheten biter sig fast och att organiserad brottslighet tjänar pengar på skattefusk, trafficking och prisdumpning.

I veckan träffade jag representanter för Fair Play Bygg. Det är en organisation som drivs av Byggnads Stockholm och Stockholms Byggmästareförening. Organisationens syfte är att stoppa kriminalitet och skapa sunda och trygga arbetsplatser där företag kan konkurrera på lika villkor. Deras arbete är oerhört viktigt, särskilt i Stockholmsregionen där en stark tillväxt och ett ökat byggande tyvärr också har lockat till sig organiserad brottslighet. Därför undrar jag: Hur arbetar regeringen för att stävja arbetsmarknadsbrottsligheten?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, Mathias Tegnér, för en mycket viktig fråga!

Den arbetslivskriminalitet som förekommer är oerhört allvarlig. Inte minst finns det flera bevis på att de är särskilt omfattande inom just bygg och anläggningsbranschen. Det här får förödande konsekvenser för individer som ofta blir utnyttjade och utsatta för farlig, ibland livsfarlig, arbetsmiljö. Dessutom blir seriösa aktörer utkonkurrerade av de oseriösa aktörerna, och därmed riskerar vi att få en väldigt farlig utveckling.

Fair Play Bygg gör ett imponerande arbete. De tipsar ju om olika oseriösa och kriminella aktörer. Jag tror att de förra året lämnade in 40-50 tips till olika myndigheter som då kunde agera. Regeringen agerar också i och med ett särskilt uppdrag till Arbetsmiljöverket, som har till uppgift att samordna ett antal olika myndigheter som gemensamt gör tillslag på arbetsplatserna. Arbetsmiljöverket, Skatteverket, gränspolisen, Ekobrottsmyndigheten och andra relevanta myndigheter gör gemensamma insatser.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Det kanske mest upprörande är att den organiserade brottsligheten också delvis göds av dåliga upphandlingar som görs. Nu hamnar jag kanske lite utanför statsrådets ansvarsområde, men jag vill ändå framhålla det absurda i att den organiserade brottsligheten också kan finansieras av offentliga upphandlingar.

Jag undrar hur ministern ser på detta.

Fru talman! Jag ser oerhört allvarligt på detta. Det här är ett av skälen till att regeringen har förändrat och skärpt upphandlingsreglerna så att man kan ställa andra och tydligare krav - så kallade sociala krav - i upphandlingar.

Det är viktigt att vi på område efter område kan sätta stopp för kriminaliteten och att vi får bättre kontroll. Det kan exempelvis gälla personalliggare i byggbranschen, identitetsfrågor, långa entreprenadskedjor och mycket annat. På område efter område tänker vi fortsätta tills vi får ordning och reda i hela bygg- och anläggningsbranschen.

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till konsumentminister Per Bolund.

Mycket glädjande har vi nu fått veta att regeringen lägger fram ett förslag om att införa skriftlighetskrav när det gäller telefonförsäljning. Jag är mycket glad över att regeringen går fram med detta trots att stödet i riksdagen har varit lite oklart. S, V och MP har varit för detta hela tiden. Kristdemokraterna har nu sagt att de också är för förslaget. Jag hoppas verkligen att andra också är det. Det här är nämligen en väldigt viktig fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Bara en enda procent av konsumenterna upplever det som positivt att bli uppringda av företag som de inte redan har en kundrelation till. 58 procent tycker att det finns risk att man blir lurad och vilseledd, och 11 procent säger att de har blivit lurade och fått en vara som de inte har beställt.

Min fråga är: Hur ser vi till att konsumenterna nu får veta detta och att tillsynen över att lagen följs fungerar?

Fru talman! Tack, Hillevi Larsson, för en otroligt viktig fråga!

Även jag tycker att vi tar ett mycket stort steg framåt för konsumentskyddet i Sverige. Från många undersökningar och tyvärr alltför många exempel som har rapporterats om i medierna är det väl känt att telefonförsäljning inte alltid har fungerat som kanal. Missnöjet är stort och grundmurat.

Vi har sett exempel på företag som har inriktat sig på att ringa till exempelvis äldreboenden för att med ganska aggressiva metoder försöka övertyga de boende om att bli kunder. Mer än var tionde svensk säger i enkäter att de har fått varor eller tjänster hemskickade efter telefonförsäljning som de anser att de inte har gått med på eller köpt.

Det har alltså funnits behov av en reglering och bättre villkor för oss konsumenter. Vi behöver också större möjligheter att påverka. Nu kommer vi att kunna få erbjudanden i text för att sedan kunna ta ställning till och svara om vi vill ha dem eller inte.

Självklart måste vi också se till att reglerna efterlevs. Där har inte minst Konsumentverket en väldigt viktig uppgift för att se till att de försäljningsföretag som finns i Sverige sköter sig.

Fru talman! Precis som ministern säger har det här varit ett stort problem för äldre, personer med funktionsnedsättningar och personer som inte behärskar svenska språket. Därför är det väldigt viktigt för dessa grupper, ja för hela folket, att detta nu kommer fram.

Det är också viktigt att påminna om att man kan bekräfta ett avtal på olika sätt: via sms, e-post eller post. Det kommer att finnas många vägar att lösa detta praktiskt.

Fru talman! Det här är ett viktigt steg framåt. Vi har sett hur man i andra länder har infört skriftlighetskrav vid telefonförsäljning. De seriösa aktörerna finns fortfarande kvar där och har en väl fungerande verksamhet. Kontentan av det är att både de som levererar och kunderna blir mycket nöjdare med ett sådant system.

Vi behöver dock också stärka våra myndigheter. Ett exempel på att vi gör det är att vi har gett Konsumentverket mycket större muskler. När de nu ser en kampanj som är vilseledande eller som inte följer reglerna kan de faktiskt stoppa försäljningskampanjen omedelbart. Detta är ett viktigt steg framåt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson.

Under många år har det tyvärr tagit väldigt lång tid för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden. Men nu visar ny statistik från SCB att det går allt snabbare för nyanlända att komma i arbete. Tidigare har det tagit upp till tio år innan hälften av de nyanlända har kommit i arbete. SCB:s nya siffror visar att nästan hälften av de som togs emot 2011 hade jobb efter fem år.

Detta är naturligtvis en glädjande utveckling. Men fortfarande tar det lång tid att etablera sig. Därför vill jag fråga ministern vilka åtgärder som ligger bakom denna glädjande förbättring. Och vilka ytterligare åtgärder kan vidtas för att snabba på nyanländas etablering på arbetsmarknaden?

Fru talman! Tack, Thomas Strand! Detta är en väldigt viktig fråga. Under många år har tiden innan hälften av de nyanlända är etablerade på arbetsmarknaden, alltså inte tiden till första jobbet, pendlat mellan sju och tio år.

Nu ser vi att vi halverar den tiden, och det är oerhört glädjande. Prognoserna framåt ser ännu bättre ut. Särskilt snabbt går det för män. Efter tre år har hälften av männen etablerat sig på arbetsmarknaden, medan det tar mycket längre tid för kvinnorna.

Det är därför det är viktigt att fortsätta med insatser. Fokus på jobb från första dagen är oerhört viktigt. Det är också viktigt att utnyttja den goda konjunkturen, där många arbetsgivare efterfrågar arbetskraft, genom att rusta individerna med utbildning och genom snabba och effektiva språkinsatser, som är anpassade och utgår från individernas olika förkunskaper och även tar hänsyn till särskilt yrkeskunnande. Från den 1 januari ställer vi också ökade krav på individen.

Fru talman! Tack, Ylva Johansson, för svaret! Det är glädjande att vi ser en så positiv trend vad gäller nyanländas etablering. Men vi har fortfarande stora utmaningar, som ministern sa. Jag tänker särskilt på kvinnorna, som har svårare att etablera sig; det tar längre tid.

Finns det några speciella åtgärder man kan vidta för att se till att nyanlända kvinnor snabbare etableras och kommer upp i männens takt - eller kanske ännu bättre?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Ja, det gör det. Regeringen satsar särskilda resurser för att den som är föräldraledig ska kunna fortsätta med sfi, så att man inte tappar kontakten med svenskundervisningen under föräldraledigheten. Vi har särskilda resurser för uppsökande verksamhet gällande folkbildning för just utrikes födda kvinnor, för att motivera till studier. Inom etableringsuppdraget införs utbildningsplikt för den som är kortutbildad. Vi har särskilda resurser när det gäller studiestartstöd, som vänder sig till den som är kortutbildad. Och vi ser över samhällsorienteringen i syfte att skärpa jämställdheten.

Frågestunden var härmed avslutad.