Rasmus Ling (MP)
Tjänstgörande riksdagsledamot
- Parti
- Miljöpartiet
- Valkrets
- Malmö kommun, plats 14
- Född år
- 1984
- Adress
- Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm
Aktuella uppdrag
Riksdagsledamot
Ordinarie
Justitieutskottet
Ledamot
Konstitutionsutskottet
Suppleant
Socialförsäkringsutskottet
Suppleant
EU-nämnden
Suppleant
Valberedningen
Ledamot
Ledamotsrådet
Suppleant
Alla uppdrag
Riksdagsledamot
- Ordinarie
- 2023-05-08 – 2026-09-21
- Ledig
- 2022-11-07 – 2023-05-07
- Ordinarie
- 2021-01-01 – 2022-11-06
- Ledig
- 2020-05-04 – 2020-12-31
- Ordinarie
- 2014-09-29 – 2020-05-03
Miljöpartiet de gröna
- Gruppledare
- 2023-09-04 – 2024-06-14
- Förste vice gruppledare
- 2022-11-07 – 2023-09-03
- Gruppledare
- 2022-05-19 – 2022-11-07
- Förste vice gruppledare
- 2022-01-11 – 2022-05-18
Skatteutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
- Ledamot
- 2014-10-07 – 2018-09-24
Justitieutskottet
- Ledamot
- 2022-10-26 – 2026-09-21
- Suppleant
- 2022-10-12 – 2022-10-26
- Suppleant
- 2022-01-11 – 2022-09-26
- Ledamot
- 2018-10-02 – 2022-01-11
Socialförsäkringsutskottet
- Suppleant
- 2023-05-22 – 2026-09-21
- Ledamot
- 2022-01-14 – 2022-09-26
- Suppleant
- 2019-02-15 – 2022-01-14
Konstitutionsutskottet
- Suppleant
- 2023-05-22 – 2026-09-21
- Ledamot
- 2022-10-04 – 2022-10-26
- Suppleant
- 2018-10-02 – 2022-09-26
- Suppleant
- 2014-10-14 – 2018-09-24
Finansutskottet
- Suppleant
- 2019-02-07 – 2022-09-26
- Suppleant
- 2014-10-07 – 2018-09-24
Civilutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
- Suppleant
- 2015-02-18 – 2018-09-24
Försvarsutskottet
- Suppleant
- 2019-02-07 – 2022-01-11
Utrikesutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2020-09-03
Arbetsmarknadsutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Kulturutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Miljö- och jordbruksutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Näringsutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Socialutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Trafikutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Utbildningsutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet
- Suppleant
- 2020-03-26 – 2020-09-13
EU-nämnden
- Suppleant
- 2023-05-22 –
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-10-04
Ledamotsrådet
- Suppleant
- 2022-10-12 –
- Ledamot
- 2016-11-09 – 2020-06-03
Nordiska rådets svenska delegation
- Suppleant
- 2021-03-10 – 2022-10-11
- Ledamot
- 2017-09-28 – 2019-10-02
- Suppleant
- 2014-10-07 – 2017-09-28
Valberedningen
- Ledamot
- 2018-09-24 –
- Suppleant
- 2014-09-29 – 2018-09-24
Riksdagsstyrelsen
- Ledamot
- 2023-09-04 – 2024-08-20
- Ersättare
- 2023-06-13 – 2023-09-03
- Ledamot
- 2022-10-04 – 2022-11-08
- Ledamot
- 2022-05-17 – 2022-10-02
- Ersättare
- 2022-01-13 – 2022-05-17
Riksbanksfullmäktige
- Suppleant
- 2022-10-11 – 2023-01-13
- Suppleant
- 2018-10-09 – 2018-11-20
Delegationen till den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol
- Suppleant
- 2019-01-31 – 2022-10-09
Riksdagens råd för Riksrevisionen
- Suppleant
- 2022-10-27 – 2023-02-10
Biografi
Uppgifterna i biografin är information som ledamoten har lämnat till skriften Fakta om folkvalda.
Uppdrag inom riksdag och regering
Riksdagsledamot 14–. Ledamot skatteutskottet 14–18, justitieutskottet 18–22, 22–, konstitutionsutskottet 22 och socialförsäkringsutskottet 22. Suppleant konstitutionsutskottet 14–22, 23–, finansutskottet 14–18, 19–22, civilutskottet 15–18, försvarsutskottet 19–22, socialförsäkringsutskottet 19–22 och justitieutskottet 22. Ledamot riksdagens ledamotsråd 16–20, Nordiska rådets svenska delegation 17–19, riksdagens valberedning 18– och riksdagsstyrelsen 22, 23–. Suppleant riksdagens valberedning 14–18, Nordiska rådets svenska delegation 14–17 och 21–22, riksbanksfullmäktige 18 och 22–23, delegationen till den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol 19–, ledamotsrådet 22– och riksdagens råd för Riksrevisionen 22–23. Ledamot riksdagsstyrelsen 23– och ersättare 22–23. 1:e vice gruppledare Miljöpartiet 22 och 22–23, gruppledare 22 och 23–.
Sagt och gjort
Här hittar du det ledamoten har sagt och gjort i riksdagen. Det kan gälla motioner, anföranden i kammaren eller interpellationer och skriftliga frågor till regeringen. Här hittar du även det som regeringens ministrar har sagt och gjort i riksdagen. Använd filtren för att hitta bland dokumenten. Innehållet är sorterat i datumordning, där det senaste visas högst upp.
Nya skatteregler för företagssektorn
Betänkande 2017/18:SkU25
Ränteavdragen i bolagssektorn begränsas. Begränsningen ska ske enligt den så kallade EBITDA-regeln som innebär att avdragen baseras på ett företags rörelseresultat före räntor, skatter, nedskrivningar och avskrivningar. Utrymmet för att göra avdrag uppgår till 30 procent. Dessutom får företag dra av negativa räntenetton på upp till fem miljoner kronor. Det blir också avdragsförbud för ränteutgifter i vissa situationer. Det gäller till exempel när företagen utnyttjar olikheter i andra länders skatteregler på ett sätt som lagstiftaren inte förutsett.
Förändringarna bygger på tvingande EU-regler och syftar till att minska skatteflykten. Förändringarna i ränteavdragen kombineras med en sänkning av bolagsskatten och expansionsfondsskatten från 22 procent till 20,6 procent. Av offentligfinansiella skäl kommer bolagsskattesatsen
under de första två åren dock att vara 21,4 procent.Samtidigt ändras reglerna om värdeminskningsavdrag för hyreshus. Utöver ordinarie avdrag för värdeminskning får 12 procent av byggnadens anskaffningsvärde dras av. Detta inom en sexårsperioden från det att hyreshuset byggts klart.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 9, 53 minuter
- Justering
- 2018-06-07
- Bordläggning
- 2018-06-12
- Debatt
- 2018-06-13
- Beslut
- 2018-06-14
Frågestund
Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson S Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström S Miljöminister Karolina Skog MP Infrastrukturminister Tomas Eneroth S Arbetsmarknads-- Datum
- 2018-06-07
Redovisning av skatteutgifter 2018
Betänkande 2017/18:SkU24
Regeringen har lämnat sin årliga redovisning av skatteutgifterna. Skatteutgifter är stöd eller utgifter som går via skattesystemet och påverkar statsbudgetens inkomstsida, till exempel i form av förmånliga skatteregler. I en del av redogörelsen diskuteras skatteutgifter och samhällsekonomisk effektivitet och några enskilda skatteutgifter analyseras. Bland annat ges en analys av en nedsättning av egenavgifter, vilket är en skatteutgift som beräknas uppgå till 1,49 miljarder kronor. Nedsättningen av egenavgifter bedöms kunna öka sysselsättningen och minska arbetslösheten i ekonomin, vilket framför allt skulle gälla många nyanlända för vilka egenföretagande kan vara ett alternativ till anställning. Även skattereduktionen för ROT-arbeten analyseras, som för 2018 innebär en skatteutgift på 9,75 miljarder kronor. ROT-avdraget bedöms inte ha någon positiv effekt för sysselsättningen i nuvarande högkonjunktur. Båda dessa skattereduktioner förväntas främst gynna män.
I samband med skrivelsen har motionsförslag lämnats om att utveckla eller förändra den årliga redovisningen. Riksdagen sa nej till motionerna samt la redovisningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 11, 59 minuter
- Justering
- 2018-05-22
- Bordläggning
- 2018-05-30
- Debatt
- 2018-05-31
- Beslut
- 2018-05-31
Det straffrättsliga skyddet mot människohandel och människoexploatering
Betänkande 2017/18:JuU32
Det ska bli straffbart att ägna sig åt människoexploatering, det vill säga att utnyttja människor genom exempelvis tvångsarbete, tiggeri eller arbete under uppenbart orimliga villkor. Villkoren kan till exempel handla om oavlönat arbete eller oacceptabla säkerhetsrisker. Dessutom skärps straffen för människohandel och koppleri. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Lagändringarna innebär bland annat att
- straffet för människoexploatering blir fängelse i högst fyra år. Är brottet grovt innebär det fängelse i lägst två år och högst tio år
- brottet människohandel förtydligas så att lagen blir lättare att tillämpa
- maxstraffet för grovt koppleri skärps från åtta till tio års fängelse.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.
- Behandlade dokument
- 13
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 15, 55 minuter
- Justering
- 2018-05-17
- Bordläggning
- 2018-05-21
- Debatt
- 2018-05-22
- Beslut
- 2018-05-23
Frågestund
Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson S Försvarsminister Peter Hultqvist S Minister för högre utbildning och forskning Helene Hellmark Knutsson S EU- och handelsminister Ann- Datum
- 2018-05-17
Återinförande av skattereduktion för fackföreningsavgift
Betänkande 2017/18:SkU21
Fackföreningsavgiften ska kunna dras av på skatten när skattereduktionen för fackföreningsavgifter återinförs. Det blir därmed möjligt för fackföreningsmedlemmar att dra av 25 procent av årsavgiften i deklarationen. Det gäller under förutsättning att medlemsavgiften är minst 400 kr per år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Tidigare fanns det en liknande skattereduktion som avskaffades 2007 och utskottet ser positivt på att återinföra den. Utskottet tycker att det är viktigt att skydda den svenska modellen där många organiserar sig fackligt och där fackförbunden och arbetstagarorganisationer är starka.
Reglerna börjar gälla den 1 juli 2018.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 23, 75 minuter
- Justering
- 2018-05-03
- Bordläggning
- 2018-05-15
- Debatt
- 2018-05-16
- Beslut
- 2018-05-16
Slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård
Betänkande 2017/18:SkU20
Skattefriheten ska avskaffas för arbetstagare som får förmåner av sin arbetsgivare i form av privat hälso- och sjukvård och sjukvårdsförsäkringar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Arbetstagare som får ersättning från arbetsgivare för patientavgifter i offentligt finansierad hälso- och sjukvård förmånsbeskattas för det samtidigt som arbetsgivare har rätt att göra avdrag för sådana kostnader. Förmåner i form av privat hälso- och sjukvård är däremot skattefria för arbetstagare samtidigt som arbetsgivare inte får göra avdrag för kostnaderna. Enligt förslaget ska samma regler gälla oavsett om förmånen rör privat eller offentligt finansierad hälso- och sjukvård. Det innebär att arbetstagare ska förmånsbeskattas även för förmåner i form av privat hälso- och sjukvård och att arbetsgivare ska kunna göra avdrag för sådana kostnader.
Skattefrihet ska fortfarande gälla när en arbetstagare som blir sjuk vid utlandstjänstgöring får förmåner i form av vård och läkemedel, för statligt anställda som är stationerade utomlands samt vid insatser som företagshälsovård, förebyggande behandling och rehabilitering.
De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2018.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 21, 80 minuter
- Justering
- 2018-05-03
- Bordläggning
- 2018-05-14
- Debatt
- 2018-05-15
- Beslut
- 2018-05-16
Personalliggare i fler verksamheter
Betänkande 2017/18:SkU14
Fler företag ska omfattas av kravet på att ha en personalliggare på sin arbetsplats. Det gäller fordonsserviceverksamhet, livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet och kropps- och skönhetsvårdsverksamhet. Om en företagare både har verksamhet som omfattas av skyldighet att föra personalliggare och annan verksamhet i samma lokal, måste personalliggaren även innehålla uppgifter om de personer som jobbar i den andra verksamheten.
I dag är det restaurang-, tvätteri-, bygg- och frisörbranschen som har krav på sig att ha en personalliggare på arbetsplatsen. En personalliggare är en förteckning över vilka som arbetar på arbetsplatsen. Syftet med att ha en personalliggare är att ge Skatteverket bättre möjligheter att upptäcka och bekämpa svartarbete.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 9, 28 minuter
- Justering
- 2018-03-22
- Bordläggning
- 2018-03-26
- Debatt
- 2018-03-27
- Beslut
- 2018-03-28
Beskattning av företag, kapital och fastighet
Betänkande 2017/18:SkU9
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om beskattning av företag, kapital och fastighet. Anledningen till det är bland annat att det redan pågår arbete inom många av de områden som motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om företagande och investeringar, beskattning vid generationsskiften och skatteregler för ideell sektor.
- Behandlade dokument
- 79
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 22
- Anföranden och repliker
- 15, 66 minuter
- Justering
- 2018-03-15
- Bordläggning
- 2018-03-26
- Debatt
- 2018-03-27
- Beslut
- 2018-03-28
Inkomstskatt
Betänkande 2017/18:SkU8
Riksdagen sa nej till motioner om inkomstskatt av privatpersoner. Motionerna handlar bland annat om skatteskala och grundavdrag, särskild löneskatt för äldre som arbetar, hushållsskatteavdrag (HUS-avdrag), bil- och cykelförmån och utvärdering av effekterna av skatteförändringar. Andra områden är expertskatt, skatt för personer med sjuk- och aktivitetsstöd, reseavdrag och personalförmåner. Riksdagen hänvisar bland annat till att det fortfarande står bakom regeringens förslag på inriktning av skattepolitiken. Motionerna kommer från allmänna motionstiden 2017.
- Behandlade dokument
- 146
- Förslagspunkter
- 15
- Reservationer
- 23
- Anföranden och repliker
- 17, 85 minuter
- Justering
- 2018-03-15
- Bordläggning
- 2018-03-26
- Debatt
- 2018-03-27
- Beslut
- 2018-03-28
Förändrad trängselskatt i Stockholm för förbättrad tillgänglighet och transportinfrastruktur
Betänkande 2017/18:SkU13
Trängselskatten på Essingeleden och i Stockholms innerstad ändras. Bland annat införs ytterligare en tidsperiod, klockan 6.00-6.29, då skatt ska betalas. Skatten för vissa tidsperioder kommer också att höjas. Skillnaderna under låg- och högsäsong ska också öka och trängselskatten ska höjas under högsäsong. Man behöver som högst betala 135 kr per dygn och bil under högsäsong. Trängselskatt tas även ut för de fem första vardagarna utom lördag i juli samt för dagar före vissa helgdagar.
Syftet är att förbättra framkomligheten och miljön i Stockholm. Trängselskatten delfinansierar också en utbyggnad av kollektivtrafiken.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna börjar att gälla den 1 januari 2020.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 8, 20 minuter
- Justering
- 2018-03-08
- Bordläggning
- 2018-03-21
- Debatt
- 2018-03-22
- Beslut
- 2018-03-28
Mervärdesskatt
Betänkande 2017/18:SkU11
Riksdagen sa nej till 35 motioner om mervärdesskatt, alltså skatt som betalas till staten vid inköp av varor och tjänster. Anledningen till det är bland annat att arbete pågår i flera av frågorna som motionerna handlar om.
Motionerna handlar bland annat om skattesatser, utvärdering av effekter av höjning av mervärdesskatt på bio och mervärdesskatt för ideella föreningar.
- Behandlade dokument
- 35
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 9
- Anföranden och repliker
- 15, 59 minuter
- Justering
- 2018-03-08
- Bordläggning
- 2018-03-21
- Debatt
- 2018-03-22
- Beslut
- 2018-03-28
Punktskatter
Betänkande 2017/18:SkU10
En ny skatt på kemikalier i vissa elektroniska produkter infördes den 1 april 2017. Kemikalieområdet präglas av en hög utvecklingstakt. Riksdagen anser att regeringen bör följa utvecklingen på området och utvärdera de samhällsekonomiska effekterna och andra effekter av kemikalieskatten. Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.
Ställningstagandet gjordes i samband med behandlingen av motioner från allmänna motionstiden 2017 om punktskatter. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, som bland annat handlar om skatt på elkraft, skatt på drivmedel, fordonsskatter, trängselskatt, flygskatt samt skatt på alkohol och tobak.
- Behandlade dokument
- 69
- Förslagspunkter
- 15
- Reservationer
- 17
- Anföranden och repliker
- 16, 73 minuter
- Justering
- 2018-03-08
- Bordläggning
- 2018-03-21
- Debatt
- 2018-03-22
- Beslut
- 2018-03-28
Taxiförarlegitimation för nyanlända
Skriftlig fråga 2017/18:867 av Rasmus Ling (MP)
Fråga 2017/18:867 Taxiförarlegitimation för nyanlända av Rasmus Ling MP till Statsrådet Tomas Eneroth S Etablering av nyanlända är en av de mest centrala politiska frågorna. Hur väl vi lyckas avgör om vi kan komma närmare en lösning av rekryteringsproblem och kompetensbrist, eller om vi som samhälle glider längre isär.- Inlämnad
- 2018-02-27
- Besvarare
- Statsrådet Tomas Eneroth (S)
Surrogatmoderskap
Interpellation 2017/18:370 av Sofia Fölster (M)
Interpellation 2017/18:370 Surrogatmoderskap av Sofia Fölster M till Statsrådet Heléne Fritzon S Regeringen har nyligen meddelat att man inte ämnar tillåta surrogatmoderskap i Sverige. I dag är surrogatmoderskap lagligt i bland annat Storbritannien, Nederländerna, Grekland, Ukraina, Indien och delar av USA. Bara mellan- Inlämnad
- 2018-02-08
- Besvarare
- Statsrådet Heléne Fritzon (S)
Public service
Interpellation 2017/18:361 av Niklas Wykman (M)
Interpellation 2017/18:361 Public service av Niklas Wykman M till Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke MP Malmö, en vacker stad fylld med puls och historia men också platsen för allt grövre kriminalitet och djupare utanförskap. Malmö är skyltfönstret för den socialdemokratiska politiken, men den som tittar in- Inlämnad
- 2018-02-05
- Besvarare
- Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)
Frågestund
Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson S Barn-äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér S Finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund MP Miljöminister Karolina Skog MP- Datum
- 2018-02-08
Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning
Betänkande 2017/18:KU10
Konstitutionsutskottet, KU, har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.
KU konstaterar att det i vissa fall är långa handläggningstider. Det gäller bland annat en ansökan om medgivande av att överlämna skolväsendet på entreprenad. Det vill säga att en kommun eller annan huvudman sluter ett avtal om att ett annat företag ska ta hand om undervisning. Handläggningstiderna borde i dessa fall vara snabbare, men samtidigt framhåller KU att det är viktigt att det finns tillräckligt med underlag för att kunna fatta ett säkert beslut.
Dessutom har utskottet granskat sekretessmarkeringar hos Utrikesdepartementet (UD). UD:s sekretessmarkeringar är utformade som de ska vara enligt lagen. Däremot är det flera handlingar som har kommit bort, något som KU menar är oacceptabelt. Departementet framhåller att de har vidtagit åtgärder för att förbättra rutinerna för dokumenthanteringen.
KU har granskat kommittéväsendet, det vill säga de utredningar som regeringen genom kommittédirektiv har tillsatt. Åren 1989, 1992, 1999, 2007, 2011 och 2015 har ingått i granskningen.
Utskottet har bland annat tittat på om det har varit en särskild utredare eller en kommitté som utrett ärendet, om det funnits parlamentariska inslag, utredarens eller kommittéordförandens bakgrund och hur utredningens sammansättning har sett ut i övrigt. Dessutom har kommittédirektivens innehåll när det gäller bland annat utredningsuppdragets omfattning samt utredningstiden gåtts igenom. Granskningen visar bland annat att andelen särskilda utredare har varierat över tid, och under 2000-talet har den ökat. Andelen utredningar med parlamentariskt inslag har totalt sett minskat sedan 1990-talet. Däremot har det blivit vanligare med att en särskild utredare har gjort en utredning där det har funnits någon form av parlamentariskt inslag. Parlamentariska inslag innebär till exempel att det funnits företrädare för partier med i kommittéer eller referensgrupper knutna till en särskild utredare.
KU har också tittat på hur regeringen har hanterat hur myndigheterna styrs, om det är av en styrelse eller ett insynsråd. Regeringskansliet har tagit fram en vägledning med kriterier för att kunna avgöra vilken form av styrning en myndighet ska ha. Det tycker utskottet är positivt men det lyfter också fram vikten av att kontinuerligt följa upp styrelsernas och insynsrådens arbete och att se över styrelseformen.
Utskottet har granskat hur myndighetschefer utses. Hur många som har politisk bakgrund och hur fördelningen ser ut mellan män och kvinnor. När det gäller personer som utnämnts till chefer vid myndigheter i Sverige har andelen med politisk bakgrund varit ungefär densamma under de senaste mandatperioderna. Det gäller även andelen kvinnor, som legat på strax under 50 procent. Det är också fortsatt stor andel av rekryteringarna som utannonseras externt, något som KU ser positivt på.
I EU förekommer så kallade trepartsmöten för att effektivisera lagstiftningsprocessen. Trepartsmötena är möten mellan EU-rådet, EU-kommissionen och EU-parlamentet. Informella trepartsmöten kan leda till att möjligheten till insyn och ansvarsutkrävande i lagstiftningsprocessen försvagas. Utskottet har granskat hur regeringen hanterar dessa trepartsmöten. För att öka insynen i förhandlingarna anser utskottet att regeringen bör informera och samråda med riksdagen även under tiden som trepartsförhandlingarna pågår.
- Anföranden och repliker
- 11, 79 minuter
- Justering
- 2017-12-19
- Bordläggning
- 2018-01-16
- Debatt
- 2018-01-17
Snabbare omval
Betänkande 2017/18:KU18
Reglerna för omval ändras. Tanken är att omval ska kunna hållas snabbare och att samma förutsättningar så långt möjligt ska gälla vid ett omval som vid det ordinarie valet. Omval ska hållas så fort som möjligt och senast inom tre månader efter det att Valprövningsnämnden har beslutat om omval. Inga nya partier ska kunna anmälas till det. Bara de partibeteckningar ska användas som användes i det val som omvalet gäller. Anmälan av ett partis kandidater till ett val ska som utgångspunkt gälla även för omvalet, men ändringar ska kunna göras om det behövs.
Tidsfristerna för att skicka ut röstkort kortas. Överklaganden av ett beslut om att fastställa valresultatet ska lämnas in direkt till Valprövningsnämnden. Rätten för alla att yttra sig över överklaganden i val tas bort.
De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Riksdagen har även behandlat motioner från den allmänna motionstiden 2017. Riksdagen sa nej till förslagen i motionerna.
- Behandlade dokument
- 9
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 11, 37 minuter
- Justering
- 2017-12-19
- Bordläggning
- 2018-01-16
- Debatt
- 2018-01-17
- Beslut
- 2018-01-17
Den svenska ansökan om att få EU-myndigheten EMA till Solna
Interpellation 2017/18:201 av Rasmus Ling (MP)
Interpellation 2017/18:201 Den svenska ansökan om att få EU-myndigheten EMA till Solna av Rasmus Ling MP till Utrikesminister Margot Wallström S Brexit har fått flera konsekvenser. En av dem är att de myndigheter som legat i Storbritannien ska lokaliseras till andra länder i EU. Det har handlat om Europeiska bankmyndigheten- Inlämnad
- 2017-11-21
- Besvarare
- Socialminister Annika Strandhäll (S)