Andreas Norlén (M)
Talman
- Parti
- Moderaterna
- Valkrets
- Östergötlands län
- Titel
- Jur.dr
- Född år
- 1973
- Adress
- Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm
- Telefon
- 08-786 48 00
Aktuella uppdrag
Riksdagsledamot
Talman
Riksdagsledamot
Ledig
Alla uppdrag
Riksdagsledamot
- Talman
- 2018-09-24 – 2026-09-21
Riksdagsledamot
- Ledig
- 2018-09-24 – 2026-09-21
- Ordinarie
- 2018-01-01 – 2018-09-24
- Ledig
- 2017-09-11 – 2017-12-31
- Ordinarie
- 2006-10-02 – 2017-09-10
Konstitutionsutskottet
- Ordförande
- 2014-10-07 – 2018-09-24
- Ledamot
- 2010-10-12 – 2014-09-29
- Ledamot
- 2009-02-09 – 2010-10-04
Civilutskottet
- Suppleant
- 2009-02-11 – 2010-10-04
- Ledamot
- 2006-10-10 – 2009-02-09
Justitieutskottet
- Suppleant
- 2006-10-10 – 2010-10-04
Krigsdelegationen
- Ledamot
- 2014-10-14 – 2016-12-01
Utrikesnämnden
- Suppleant
- 2015-02-12 – 2018-10-02
Domarnämnden
- Personlig ersättare
- 2012-02-14 – 2018-10-24
Biografi
Uppgifterna i biografin är information som ledamoten har lämnat till skriften Fakta om folkvalda.
Uppdrag inom riksdag och regering
Riksdagsledamot 06–. Talman 18–. Ledamot civilutskottet 06–09 och konstitutionsutskottet 09–14, ordförande konstitutionsutskottet 14–18. Suppleant justitieutskottet 06–10 och civilutskottet 09–10. Ledamot krigsdelegationen 14–16 och ordförande 18–. Ledamot Utrikesnämnden 18–. Suppleant Utrikesnämnden 15–18. Ordförande riksdagsstyrelsen 18–. Ordförande Stiftelsen Sveriges Nationaldag 18–. Ledamot moderata riksdagsgruppens förtroenderåd 15–18. Ledamot moderata riksdagsgruppens kommittékonferens 14–18. Personlig ersättare Domarnämnden 12–18.
Föräldrar
Ekonomichefen Urban Norlén och tidningschefen Gunilla Persdotter Norlén.
Utbildning
Gymnasieskola, samhällsvetenskaplig linje, Mjölby, slutår 92. Affärsjuridisk magister, Linköpings universitet 96. Jur.kand., Stockholms universitet 00. Jur.dr., Linköpings universitet 04.
Anställningar
Verksam i familjeföretaget, Kurirengruppen i Sverige AB, 93–. Doktorand, universitetsadjunkt, programansvarig för de affärsjuridiska programmen och gästlärare, Linköpings universitet 98–05.
Uppdrag inom statliga myndigheter m.m.
Ledamot, Yttrandefrihetskommittén 11–12, Integritetskommittén 14–16, Mediegrundlagskommittén 15–16, parlamentariska EU-kommittén 16–17, Kommittén om en tydligare budgetprocess 17 och 2017 års riksrevisionsutredning 17–18.
Kommunala uppdrag
Kommunfullmäktig, Motala 98–02 och 06–14. Ersättare, fritids- och kulturnämnden, Motala kommun 95–98. Ledamot, revisionsberedningen, Motala kommun, 06–14 och ordförande 06–10. Landstingsfullmäktig, Landstinget Östergötland 98–99 och ersättare 94–98. Ersättare, primär- och tandvårdsnämnden 94–98.
Uppdrag inom förenings- och näringsliv
Vice ordförande, Moderata ungdomsförbundet i Ödeshög 88–90 och ordförande 90–92. Styrelseledamot, Moderata ungdomsförbundet i Östergötland 93–95 och ordförande 95–97. Styrelseledamot, Moderaterna i Motala 97–98. Styrelseledamot, Moderaterna i Östergötland 97–01 och 2:e vice ordförande 01–06. Kyrkofullmäktig, Motala församling 97–01. Styrelsesuppleant, Kurirengruppen i Sverige AB, Länstidningen Östergötland AB och Förvaltningsaktiebolaget Länstidningen Östergötland.
Litteratur
Oskälighet och 36 § avtalslagen (04, avhandling). "IT-rättsliga avtal" i Vänbok till Hans Stenberg (02). "Att hantera omständigheter" i Vänbok till Ingrid Arnesdotter (12). "Domstolarnas oberoende samt vissa näraliggande frågor om makt, juridik och politik" i Vänbok till Fredrik Wersäll (18).
Bostadsort
Motala
Sagt och gjort
Här hittar du det ledamoten har sagt och gjort i riksdagen. Det kan gälla motioner, anföranden i kammaren eller interpellationer och skriftliga frågor till regeringen. Här hittar du även det som regeringens ministrar har sagt och gjort i riksdagen. Använd filtren för att hitta bland dokumenten. Innehållet är sorterat i datumordning, där det senaste visas högst upp.
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten
Utlåtande 2017/18:KU48
EU-kommissionen föreslår nya regler som ska skydda så kallade visselblåsare, alltså personer som slår larm om allvarliga arbetsrelaterade missförhållanden och brott mot EU-regler. Riksdagen tycker att delar av förslaget går för långt.
Enligt förslaget ska större företag och arbetsplatser inom offentlig sektor skapa rapporteringskanaler för att anställda ska kunna anmäla missförhållanden både inom och utanför organisationen. Syftet är enligt kommissionen bland annat att underlätta för visselblåsare och därmed bidra till att gemensamma EU-regler följs.
Riksdagen håller med om vikten av ett fungerande skydd för visselblåsare och att det behövs gemensamma EU-regler när det gäller brott mot EU:s lagstiftning. Däremot anser riksdagen att beslut om detaljer för hur visselblåsare ska skyddas bäst fattas på nationell nivå i respektive EU-land. Därmed tycker riksdagen att delar av förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen lämnar därför ett motiverat yttrande till EU om detta.
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 3, 15 minuter
- Justering
- 2018-06-14
- Bordläggning
- 2018-06-15
- Debatt
- 2018-06-18
- Beslut
- 2018-06-19
Indelning i utgiftsområden och en sammanhållen budgetprocess
Betänkande 2017/18:KU40
Riksdagen sa ja till ett förslag från regeringen om att ändra ändamål och verksamheter för utgiftsområden i statens budget. Regeringens förslag gäller samordning av åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, lokal statlig service och statsbidrag till kommuner med socioekonomiskt eftersatta områden. Dessutom godkände riksdagen Konstitutionsutskottets förslag om ändring av ändamål och verksamheter på utgiftsområden, som gäller en myndighetsgemensam infrastruktur för säkra elektroniska försändelser.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till ändring i riksdagsordningen. Ändringen innebär att det i riksdagsordningen ska stå att lagförslag som har en tydlig koppling till statens budget och som lämnas i eller i anslutning till ett regeringsförslag om statens budget ska ingå i något av besluten om statens budget. Lagändringen börjar gälla den 1 september 2018.
Riksdagen uppmanade även riksdagsstyrelsen i ett tillkännagivande att se över bestämmelserna om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter samt föreslå de ändringar som bedöms vara nödvändiga.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 3, 16 minuter
- Justering
- 2018-06-07
- Bordläggning
- 2018-06-15
- Debatt
- 2018-06-18
- Beslut
- 2018-06-19
Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar
Betänkande 2017/18:KU46
Landstingen i Stockholms, Kalmar, Blekinge, Södermanlands, Värmlands, Dalarna och Västerbottens län får överta det regionala utvecklingsansvaret i respektive län från staten. Därmed kommer det regionala utvecklingsansvaret i hela Sverige ligga på landstingen respektive Gotlands kommun, och genom förändringen uppnås därför ett mer enhetligt system. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Syftet är att regionerna ska ges möjligheter att växa och utvecklas efter sina särskilda förutsättningar. Detta gäller såväl städer och stadsregioner, tätorter och tätortsregioner av olika storlek som olika typer av landsbygd och landsbygdsregioner.
Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 4, 19 minuter
- Justering
- 2018-06-07
- Bordläggning
- 2018-06-15
- Debatt
- 2018-06-18
- Beslut
- 2018-06-19
Granskningsbetänkande
Betänkande 2017/18:KU20
Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 33 anmälningar från riksdagsledamöterna. Anmälningarna handlar om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden, regeringens ansvar för förvaltningen, statsråds tjänsteutövning och Transportstyrelsens outsourcing.
Efter debatten i kammaren lade riksdagen KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Anföranden och repliker
- 53, 77 minuter
- Justering
- 2018-06-07
- Bordläggning
- 2018-06-15
- Debatt
- 2018-06-18
Val
Riksdagen väljer ordförande och ledamöter till Nämnden för prövning av statsråds och statssekreterares övergångsrestriktioner.- Datum
- 2018-06-18
Allmänna helgdagar m.m.
Betänkande 2017/18:KU28
Efter valet 2018 borde en parlamentarisk kommitté, med representanter från de olika riksdagspartierna, utses och sätta igång ett arbete med att se över bland annat ordensväsendet och antalet allmänna flaggdagar. Det tycker riksdagen som riktar fyra uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:
- Att låta kommittén se över det offentliga belöningssystemet med fokus på bland ordensväsendet och regeringens belöningar.
- Att låta kommittén se över de allmänna flaggdagarna i Sverige med utgångspunkt att antalet flaggdagar minskas vid nästa tronskifte.
- Att låta kommittén se över utformningen av riksdagens ekonomiska anslag till hovet, alltså organisationen runt kungen och det svenska kungahuset.
- Att regeringen borde överväga möjligheten att besluta om en tillfällig allmän flaggdag den 17 december 2018 med anledning av att det då är 100 år sedan riksdagen fattade det principiella beslutet att införa allmän och lika rösträtt.
Förslagen om tillkännagivande kommer från ett så kallat utskottsinitiativ och från en motion. Ett utskottsinitiativ betyder att förslagen har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.
- Behandlade dokument
- 16
- Förslagspunkter
- 15
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 9, 48 minuter
- Justering
- 2018-05-24
- Bordläggning
- 2018-05-29
- Debatt
- 2018-05-30
- Beslut
- 2018-05-30
Ändrade mediegrundlagar
Betänkande 2017/18:KU16
Riksdagen har behandlat förslag från regeringen som gäller ändringar i bland annat tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).
Regeringen har föreslagit att det ska bli möjligt att förbjuda söktjänster som innehåller personuppgifter om att privatpersoner har begått brott, förekommer i fällande domar eller har varit föremål för tvångsmedel. Riksdagen sa nej till det befintliga förslaget. I stället uppmanade riksdagen regeringen i ett tillkännagivande att låta utreda frågan om att begränsa grundlagsskyddet för dessa söktjänster igen.
Riksdagen sa ja till att det ska bli möjligt att i vanlig lag införa förbud för söktjänster som innehåller vissa känsliga personuppgifter om de finns tillgängliga på ett sätt som innebär stora risker för att privatpersoners personliga integritet skadas. Det kan till exempel gälla uppgifter om etniskt ursprung eller politiska åsikter.
Regeringen har även föreslagit ändringar i TF och YGL som gäller grundlagsskyddet för publicering på internet. Bland annat föreslås att om en utgivare av en databas som fått en underrättelse från Justitiekanslern om att material i databasen kan utgöra yttrandefrihetsbrott tar bort materialet kan han eller hon inte hållas ansvarig för material som har funnits tillgängligt i databasen i mer än ett år. Det kan till exempel gälla en dagstidnings webbplats. Flera av regeringens övriga förslag handlar om språk, struktur och samordning och syftar till att göra grundlagarna mer lättillgängliga och lättare att använda.
Riksdagen sa ja till dessa förslag från regeringen som vilande. De ändrade reglerna ska börja gälla den 1 januari 2019. Eftersom det handlar om ändringar i grundlagar fattar riksdagen beslut två gånger med val emellan.
- Behandlade dokument
- 17
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 12, 71 minuter
- Justering
- 2018-05-22
- Bordläggning
- 2018-05-29
- Debatt
- 2018-05-30
- Beslut
- 2018-05-30
Behandlingen av riksdagens skrivelser
Betänkande 2017/18:KU21
Regeringen har redogjort för sin behandling av riksdagens skrivelser under 2017. Bland annat redogör regeringen för åtgärder till följd av de tillkännagivanden, så kallade uppmaningar, som riksdagen riktar till regeringen.
Konstitutionsutskottet, KU, har granskat regeringens redogörelse och konstaterar att själva redogörelsen har förbättrats för varje år. Det ser riksdagen positivt på.
KU tycker också att det är bra att regeringen vill redovisa vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av tillkännagivanden så tidigt som möjligt. Däremot vill KU framhålla att syftet med uttalandet i utskottets betänkande förra året inte var att tillkännagivandena skulle redovisas i propositioner och skrivelser som behandlar sakfrågor som inte är direkt kopplade till tillkännagivandena.
Riksdagsstyrelsen har också lämnat en redogörelse över hur riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen behandlats under 2017.
Riksdagen lade båda redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Anföranden och repliker
- 2, 17 minuter
- Justering
- 2018-05-22
- Bordläggning
- 2018-05-28
- Debatt
- 2018-05-29
- Beslut
- 2018-05-30
med anledning av prop. 2017/18:206 Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar
Motion 2017/18:4146 av Andreas Norlén m.fl. (M)
Motion till riksdagen 2017/18:4146 av Andreas Norlén m.fl. M med anledning av prop. 2017/18:206 Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen beslutar att 3 första meningen lagen om regionalt utvecklingsansvar ska lyda: Denna lag gäller för landstingen, dock inte Stockholms läns landstingMotivering- Inlämnad
- 2018-04-25
- Förslag
- 1
- Utskottsberedning
- 2017/18:KU46
- Riksdagsbeslut
- (1 yrkande): 1 avslag
Offentlig förvaltning
Betänkande 2017/18:KU37
Riksdagen anser att ett utökat straffansvar för tjänstefel i den offentliga förvaltningen skulle förbättra medborgarnas rättssäkerhet och öka förtroendet för den offentliga verksamheten. Därför uppmanade riksdagen i ett tillkännagivande regeringen att se över lagstiftningen om tjänstefel, med inriktningen att fler handlingar än i dag ska kunna bestraffas.
Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att en introduktionsutbildning för statsanställda ska införas. Riksdagen lyfte fram hur viktigt det är att statsanställda har goda kunskaper om den statliga värdegrunden och de grundläggande regler som gäller i statsförvaltningen, som till exempel regler om offentlighet och sekretess.
Riksdagens tillkännagivande kom när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner.
- Behandlade dokument
- 74
- Förslagspunkter
- 20
- Reservationer
- 13
- Anföranden och repliker
- 12, 48 minuter
- Justering
- 2018-04-10
- Bordläggning
- 2018-04-17
- Debatt
- 2018-04-18
- Beslut
- 2018-04-18
Författningsfrågor
Betänkande 2017/18:KU36
Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om författningsfrågor, som bland annat rör statsskicket, medborgarinitiativ, Sveriges EU-medlemskap, en minskning av antalet riksdagsledamöter, en författningsdomstol och domstolarnas oberoende.
Riksdagen uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att tillsätta en utredning som ska se över behovet av att stärka domstolarnas och domarnas oberoende på lång sikt. I Sverige fungerar domstolsväsendet bra i dag, enligt riksdagen. Men det kan ändå finnas anledning att överväga om domstolarnas och domarnas oberoende bör stärkas ytterligare. Regeringens utredning bör särskilt ta upp följande frågor:
- Grundlagsreglering av justitierådens antal och pensionsålder.
- En möjlighet för de högsta domstolarna att sammanträda i särskild sammansättning.
- Domstolsverkets organisation, styrning och roll.
Riksdagen sa nej till övriga motioner.
- Behandlade dokument
- 87
- Förslagspunkter
- 29
- Reservationer
- 21
- Anföranden och repliker
- 12, 54 minuter
- Justering
- 2018-04-12
- Bordläggning
- 2018-04-17
- Debatt
- 2018-04-18
- Beslut
- 2018-04-18
Översyn av Riksrevisionen - grundlagsfrågor
Betänkande 2017/18:KU15
Riksdagsstyrelsen har föreslagit lagändringar som bland annat innebär att bestämmelsen om riksrevisorernas antal flyttas från regeringsformen till riksdagsordningen så att antalet riksrevisorer lättare ska kunna ändras i framtiden. Det införs också krav på kvalificerad majoritet för att riksdagen ska kunna skilja en riksrevisor från sitt uppdrag. Konstitutionsutskottet får rätt att tillsätta en utredning om att skilja en riksrevisor från uppdraget.
Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag till ändring i riksdagsordningen och utskottets förslag om ändring i regeringsformen som vilande. Eftersom det bland annat handlar om grundlagsändringar fattar riksdagen beslut två gånger med ett val emellan. Riksdagen beslutade också att behandlingen av vissa av riksdagsstyrelsens förslag skjuts upp till nästa riksmöte. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 14, 42 minuter
- Justering
- 2018-03-28
- Bordläggning
- 2018-04-10
- Debatt
- 2018-04-11
- Beslut
- 2018-04-11
med anledning av prop. 2017/18:151 En generell rätt till kommunal avtalssamverkan
Motion 2017/18:4056 av Andreas Norlén m.fl. (M)
Motion till riksdagen 2017/18:4056 av Andreas Norlén m.fl. M med anledning av prop. 2017/18:151 En generell rätt till kommunal avtalssamverkan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör göra en uppföljning och utvärdering av tillämpningen av den nya bestämmelsen- Inlämnad
- 2018-04-04
- Förslag
- 1
- Utskottsberedning
- 2017/18:KU30
- Riksdagsbeslut
- (1 yrkande): 1 avslag
Bristande konsekvensutredningar i Regeringskansliet
Skriftlig fråga 2017/18:963 av Andreas Norlén (M)
Fråga 2017/18:963 Bristande konsekvensutredningar i Regeringskansliet av Andreas Norlén M till Statsminister Stefan Löfven S Regelrådet inrättades 2008 som ett led i regeringens arbete med regelförenkling för företag och är numera ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket. Regelrådet består av fem ledamöter som utses- Inlämnad
- 2018-03-06
- Besvarare
- Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)
Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning
Betänkande 2017/18:KU10
Konstitutionsutskottet, KU, har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.
KU konstaterar att det i vissa fall är långa handläggningstider. Det gäller bland annat en ansökan om medgivande av att överlämna skolväsendet på entreprenad. Det vill säga att en kommun eller annan huvudman sluter ett avtal om att ett annat företag ska ta hand om undervisning. Handläggningstiderna borde i dessa fall vara snabbare, men samtidigt framhåller KU att det är viktigt att det finns tillräckligt med underlag för att kunna fatta ett säkert beslut.
Dessutom har utskottet granskat sekretessmarkeringar hos Utrikesdepartementet (UD). UD:s sekretessmarkeringar är utformade som de ska vara enligt lagen. Däremot är det flera handlingar som har kommit bort, något som KU menar är oacceptabelt. Departementet framhåller att de har vidtagit åtgärder för att förbättra rutinerna för dokumenthanteringen.
KU har granskat kommittéväsendet, det vill säga de utredningar som regeringen genom kommittédirektiv har tillsatt. Åren 1989, 1992, 1999, 2007, 2011 och 2015 har ingått i granskningen.
Utskottet har bland annat tittat på om det har varit en särskild utredare eller en kommitté som utrett ärendet, om det funnits parlamentariska inslag, utredarens eller kommittéordförandens bakgrund och hur utredningens sammansättning har sett ut i övrigt. Dessutom har kommittédirektivens innehåll när det gäller bland annat utredningsuppdragets omfattning samt utredningstiden gåtts igenom. Granskningen visar bland annat att andelen särskilda utredare har varierat över tid, och under 2000-talet har den ökat. Andelen utredningar med parlamentariskt inslag har totalt sett minskat sedan 1990-talet. Däremot har det blivit vanligare med att en särskild utredare har gjort en utredning där det har funnits någon form av parlamentariskt inslag. Parlamentariska inslag innebär till exempel att det funnits företrädare för partier med i kommittéer eller referensgrupper knutna till en särskild utredare.
KU har också tittat på hur regeringen har hanterat hur myndigheterna styrs, om det är av en styrelse eller ett insynsråd. Regeringskansliet har tagit fram en vägledning med kriterier för att kunna avgöra vilken form av styrning en myndighet ska ha. Det tycker utskottet är positivt men det lyfter också fram vikten av att kontinuerligt följa upp styrelsernas och insynsrådens arbete och att se över styrelseformen.
Utskottet har granskat hur myndighetschefer utses. Hur många som har politisk bakgrund och hur fördelningen ser ut mellan män och kvinnor. När det gäller personer som utnämnts till chefer vid myndigheter i Sverige har andelen med politisk bakgrund varit ungefär densamma under de senaste mandatperioderna. Det gäller även andelen kvinnor, som legat på strax under 50 procent. Det är också fortsatt stor andel av rekryteringarna som utannonseras externt, något som KU ser positivt på.
I EU förekommer så kallade trepartsmöten för att effektivisera lagstiftningsprocessen. Trepartsmötena är möten mellan EU-rådet, EU-kommissionen och EU-parlamentet. Informella trepartsmöten kan leda till att möjligheten till insyn och ansvarsutkrävande i lagstiftningsprocessen försvagas. Utskottet har granskat hur regeringen hanterar dessa trepartsmöten. För att öka insynen i förhandlingarna anser utskottet att regeringen bör informera och samråda med riksdagen även under tiden som trepartsförhandlingarna pågår.
- Anföranden och repliker
- 11, 79 minuter
- Justering
- 2017-12-19
- Bordläggning
- 2018-01-16
- Debatt
- 2018-01-17