Sänkt energiskatt på bensin och diesel

Betänkande 2021/22:SkU19

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
24 mars 2022

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Energiskatten på bensin och diesel sänks (SkU19)

Regeringen har föreslagit att energiskatten ska sänkas på bensin och diesel. Skattesänkningen innebär att priset vid pump sänks med 50 öre per liter från och med den 1 maj 2022. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Propositioner: 1

Från regeringen

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2022-03-01
Justering: 2022-03-17
Trycklov: 2022-03-17
Reservationer: 1
Betänkande 2021/22:SkU19

Alla beredningar i utskottet

2022-03-01

Energiskatten på bensin och diesel sänks (SkU19)

Regeringen föreslår att energiskatten ska sänkas på bensin och diesel. Skattesänkningen innebär att priset vid pump sänks med 50 öre per liter från och med den 1 maj 2022. Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2022-03-22
Debatt i kammaren: 2022-03-23
Stillbild från Debatt om förslag 2021/22:SkU19, Sänkt energiskatt på bensin och diesel

Debatt om förslag 2021/22:SkU19

Webb-tv: Sänkt energiskatt på bensin och diesel

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 107 Lorentz Tovatt (MP)

Sänkt energiskatt på bensin och diesel

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservationen.

Vi befinner oss i två akuta kriser just nu. Först och främst gäller det naturligtvis krisen och kriget i Ukraina. Det är en humanitär katastrof och ett olagligt anfallskrig regisserat av Putin. Den andra krisen är det akuta klimatnödläget. Vi har temperaturer på över 40 grader över det normala i Antarktis och 30 grader över det normala i Arktis. Översvämningar och stormar kommer som en följd av klimatnödläget. En färsk IPCC-rapport understryker allvaret i situationen.

Det finns en gemensam nämnare för dessa båda kriser. Den heter energianvändning. Vilket bränsle vi fyller svenska bilar med, vad som kommer ur svenska skorstenar och vad vi värmer våra hus med spelar roll dels för möjligheterna att nå våra klimatmål och Parisavtalet, dels för möjligheterna att sätta stopp för Putins krigsmaskineri.

Den första delen känner vi här inne till väl. Låt oss därför titta lite på den andra. Just nu importerar EU rysk energi till ett värde av 600 miljoner euro om dagen. Kol, gas, olja och uran från Ryssland göder Putins krigskassa. Över hälften av de ryska exportintäkterna kommer från energi, och EU är den största marknaden för Ryssland.

Vad har då detta med Sverige att göra, kan man fråga sig. Jag ska berätta vad det har med oss att göra. Först och främst är Sverige beroende av ryskt uran. Ungefär hälften av det anrikade uran som importerades till Sverige förra året kom från Ryssland. Vilket kanske är ännu viktigare är dock att 10 procent av den råolja som importerades till Sverige kom förra året direkt från Ryssland.

Mer än hälften av all bensin och diesel raffineras utomlands. För dessa drivmedel finns i dag inga metoder för att granska ursprunget eftersom oljelobbyn har lyckats sätta stopp för sådana åtgärder. Men det betyder att drygt hälften - 61 procent - i EU har sitt ursprung utanför EU. Väldigt mycket av det kommer från Ryssland.

Utöver att konsumtionen av fossila drivmedel och råolja från Ryssland göder Putins krigskassa betyder det också att när vi konsumerar råolja och fossila drivmedel från andra länder bidrar vi med att hålla priset uppe och möjliggör för Putin att skicka sin energi någon annanstans om vi väljer att strypa den till Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sänkt energiskatt på bensin och diesel

Sist men inte minst är Sverige och svensk industri fortfarande väldigt beroende av rysk gas.

Denna situation står vi mitt i. Vi har ett djupt fossilberoende som dels göder den ryska krigsmaskinen, dels eldar på det galopperande klimatnödläget.

Miljöpartiet står ensamt på den sida som vill ta oss ur detta beroende. Miljöpartiet är det enda parti som gör slag i saken för att lyfta oss ur beroendet av fossila bränslen. Det beslut vi står inför nu talar sitt tydliga språk i fråga om detta.

Lyssnar man på de andra partierna i kammaren kan man lätt få för sig att det inte finns några alternativ, att den enda lösningen vi har är att subventionera och fortsätta underblåsa beroendet av fossil energi. Men det finns alternativ. Det finns alternativa metoder för att stötta hushåll, lantbruk och företag i vårt land.

Miljöpartiet har de senaste veckorna presenterat paket efter paket som handlar om att stötta dessa grupper utan att elda mer fossilt i Sverige. Det behövs. Bördan av det pågående kriget, inflation och dyrare priser är något som vi kommer att behöva bära gemensamt. Då krävs det att vi solidariskt delar på bördan.

Låt mig ge några exempel på vad Miljöpartiet i stället tycker att man ska göra:

halvera matmomsen

sänk skatten kraftigt i glesbygd, motsvarande 4 000 kronor mer i plånboken för vanligt folk

ge ett engångsbidrag på 2 000 kronor i glesbygd

höj försörjningsstödet

stöd kollektivtrafiken

höj studiebidraget

ge 1 000 kronor i extra stöd till garantipensionärer

inför en särskild glesbygdsbonus till dem som väljer att skrota sin fossilbil och i stället köper en elbil. Vi vill ha en särskild bonus på 90 000 kronor för det.

Jag skulle kunna rabbla upp mycket mer.

Poängen är att det finns alternativ och sätt att stödja dem som verkligen behöver stöd i denna svåra stund. Men låt oss inte göra det på ett sätt som göder Putins krigskassa eller som späder på det galopperande klimatnödläge som vi just nu befinner oss i. Stöd hushållen, inte Putin!

(Applåder)


Anf. 108 Hannah Bergstedt (S)

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till förslaget.

Dagens debatt är en konsekvens av att regeringens budget i december föll. En av de få justeringar som gjordes var en skattesänkning på drivmedel, som regeringen nu lägger fram på riksdagens bord.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sänkt energiskatt på bensin och diesel

Den här mandatperioden har minst sagt varit av det stökigaste slaget, i alla fall sedan jag tillträdde i riksdagen. Det är en högermajoritet i den här kammaren. Men den borgerliga sidan har inte lyckats hitta ett stöd för att bilda regering, som är en konsekvens av att ett av partierna inte kan svälja ett samarbete med Sverigedemokraterna.

Det har gett oss en tid som ställt krav på den regering som har tagit ansvar för att styra landet, att förhandla och hitta lösningar på olika sätt för att kunna leda Sverige genom en orolig tid. Lägg till det två år av pandemi som drabbat världen och Sverige hårt! Det har krävts omfattande insatser för att klara av att hålla landet på fötter, att fortsätta framåt i form av omsorg om både arbeten och hushållens ekonomi.

Jag tror att jag talar för fler än mig själv när jag säger att längtan efter ett normalläge har varit stor, att lättnaden när den där tredje sprutan var tagen och vi äntligen kunde öppna upp samhället var stor. Att vi nu står inför ytterligare en kris med krig till följd av Putins avskyvärda övergrepp på ett fritt, demokratiskt land har ställt ytterligare krav på den numera socialdemokratiskt ledda regeringen och på riksdagen, som med största sannolikhet inte har fattat det sista svåra beslutet.

Sedan processen av dagens beslut började har mycket vatten flutit under broarna. Besluten i riksdagen tar i regel en hel del tid utifrån både arbetsbörda och demokratisk synpunkt.

Den skattesänkning vi i dag debatterar känns helt plötsligt inte riktigt aktuell på grund av den prisutveckling som vi sett på drivmedel den senaste tiden. Och regeringen har redan lagt fram ett förslag på ytterligare skattelättnader ned till EU:s miniminivå.

Jag bor i ett län med stora avstånd. I Pajala, en av kommunerna där, kör hemtjänsten två varv runt jorden årligen. En närstående till mig har dagligen tolv mil att köra till jobbet, och det anses inte särskilt långt. I mitt hemlän transporteras malmen och skogen långa sträckor. Och människorna som arbetar med det här behöver många gånger tillgång till fordon, och kollektivtrafik är inte ett val som särskilt många kan göra. Drivmedelspriser är därför ett ständigt aktuellt ämne.

Med anledning av utvecklingen av kostnader för drivmedel på världsmarknaden har regeringen, utöver det vi debatterat i dag, föreslagit att sänka skatten till det som i dag är EU:s lägsta nivå samt att ge ett stöd till hushållen med 1 000 kronor eller 1 500 kronor i glesbygd per ägd bil. Många har påpekat att det inte är särskilt träffsäkert. Men konstruktionen är sådan för att stödet helt enkelt ska nå ut till hushållen nu när behovet finns. På längre sikt genomförs ett förslag om ett reseavdrag.

Det där snacket om att vi ska ge bidrag för att klara av skatter är ju givetvis bara ett sätt att dölja att de egna förslagen kanske riskerar att utebli helt eller dröja ganska ordentligt. Men om förutsättningarna och verkligheten förändras, det vill säga om EU-kommissionen skulle få gehör för ett förändrat regelverk och få med 27 medlemsländer, får vi väl ta utgångspunkt i det, för det finns möjlighet att söka ett undantag. Men då ska vi vara medvetna om att kommissionen har tre månader på sig att hantera förslaget. Man ska ha med sig 27 medlemsländer för att det ska vara genomförbart, och efter det ska vi börja lagstifta.

Kommissionen har redan fyra gånger tidigare lyft fram ett förslag till revidering av regelverket, och varje gång har förslaget stupat på kravet på 27 länders enighet. De 5 kronorna vid pumpen hänger på detta, som vi har hört tidigare. Det tycker jag att man behöver vara uppriktig med mot väljarna och medborgarna. Det är nämligen så att det som regeringen föreslår är genomförbart utifrån hur verkligheten ser ut i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sänkt energiskatt på bensin och diesel

Att vi behöver ställa om till fossiloberoende torde stå var och en klart. Klimatförändringarna kommer ju inte att vänta. I dag rapporterades om de högsta temperaturerna uppe i Kiruna sedan mätningarna började. Min barndoms vårvinter är inte längre densamma, och klimatförändringarna har redan fått långtgående konsekvenser för djurlivet i mitt hemlän.

Den som eventuellt fortfarande känner sig som en klimatskeptiker kan ta perspektivet säkerhetspolitik i stället. Just nu borde det vara uppenbart att vi inte längre kan fortsätta att vara beroende av länder som inte respekterar demokrati och mänskliga rättigheter. Att bryta det fossila beroendet har också blivit en säkerhetspolitisk och demokratisk fråga. Vi behöver bryta det fossila beroendet, och har vi goda förutsättningar att göra det om vi hjälps åt.

Är vi överens om att omställning krävs behöver vi gemensamt bära ansvar för den omställning som sker. Och det kommer att kosta, men det kan också ge nya förutsättningar om vi inte räds förändring.

Den basindustri som Reinfeldt pratade om som basically gone leder i dag den gröna omställningen i stålindustrin i Sverige, i Norrbotten. Via fackföreningsrörelsen har vi lärt oss att det största hotet mot jobben inte är förändringarna i omvärlden utan tvärtom att inte förändras med dem. Kostnaderna för och konsekvenserna av förändringarna måste också bäras gemensamt för att människor ska våga lita på att de inte lämnas ensamma att bära kostnaderna, utan att de ska klara sig genom omställningstiden tillsammans. Det har vi gjort tidigare, och det kan vi göra nu. I Sverige finns förutsättningar att öka den inhemska produktionen av bättre drivmedel. I min hemstad Piteå tillverkar vi en del av dem.

Vi bor i ett transportberoende län. Men vi bor också i ett län som många gånger tvingats att ställa om, och det har vi gjort gemensamt. Därför menar jag att våra bästa förutsättningar att klara av att möta framtiden är en regering som menar att vi både ska dela på ansvaret och våga satsa på framtiden.

Ett nytt reseavdrag läggs därför fram med resurser avsatta för att fortsättningsvis ställa om fordonsparken och ekonomisk lindring för hushållen för att gemensamt ta oss an framtiden. Och det är förslag som är genomförbara nu, inte kanske.

(Applåder)


Anf. 109 Niklas Wykman (M)

Fru talman! De flesta eller alla politiska frågor förbleknar givetvis i ljuset av det fruktansvärda som pågår i Ukraina och Rysslands helt vansinniga krigsföring och krig mot västvärldens Ukraina och det ukrainska folket. Icke desto mindre ska givetvis också de andra frågorna behandlas och få en korrekt prövning här i Sveriges riksdag.

Jag håller med Lorentz Tovatt när han konstaterar att det finns flera kriser här i världen. Kriget i Ukraina är en av dem. De problem som finns på miljöområdet är en annan. Möjligtvis glömmer Miljöpartiet bort - det vet svenska hushåll väldigt väl om - att de problem som finns inte bara är de i den stora världen, utan det är också de problem som människor upplever i sin vardag. Bränslepriserna, priset för att arbeta, priset för att vara beroende av bilen, priset för att hämta på träningen eller hälsa på mamma på äldreboendet har skjutit i höjden på ett sådant sätt att det för många människor inte lönar sig att arbeta över huvud taget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sänkt energiskatt på bensin och diesel

Fru talman! Vi har kunnat läsa i tidningar, höra på radio, se på tv och på andra sätt ta del av information om personer som har slutat arbeta, helt enkelt därför att det inte längre lönar sig när det är så dyrt att åka till jobbet. Vi har hört om föräldrar som inte längre har råd att skjutsa sina barn till olika fritidsaktiviteter. Vi har hört om företag som lever under ett ständigt konkurshot för att likviditeten är så dålig när drivmedelskostnaderna är så höga.

Vi har hört om människor som bor framför allt på landsbygd som inte bara drabbas av att det blir dyrt att åka bil utan som också drabbas av allt högre livsmedelspriser. När det blir dyrt att transportera råvaror och matvaror märks det också när man ska betala i kassan i butiken.

Fru talman! Det är ingen överraskning att det har blivit så här. Nu befinner vi oss i en kris baserad på att vi har ett krig i vår närhet. Det har negativa konsekvenser för Sverige. Men många av de problemen har vi skapat helt själva.

Det är alltid viktigt när man fattar politiska beslut och för ett politiskt samtal att man ser sin egen del i de problem som finns. Sverige har skapat många av de problemen själva. Vi har varnat för det under en längre tid.

Vi har haft en utveckling där man har beskattat bränsle allt hårdare. Vi har fått nya regleringar om att vi ska ha världens högsta inblandning i våra bränslen, vilket gör dem mycket dyrare.

Det har tillkommit en rad olika skatter på hushåll som är beroende av bilen. Det gäller till exempel ett mycket illa utformat bonus malus-system som år för år har blivit sämre och ännu dyrare.

Det har helt enkelt lagts börda på börda på bilen. Det hade inte varit ett omfattande problem om det hade varit ett lätt val eller fullt ut möjligt att ställa om och ta ett annat transportslag eller skaffa en elbil.

Men för väldigt många hushåll är verkligheten den att en ny elbil har man inte råd med. Om man ens hade någon elbil finns det ingen möjlighet att ladda den någonstans, så det är inget alternativ.

Det som är det riktigt stora problemet för Miljöpartiet är att elbilar går på el. Det vill man inte heller tillverka någon. Den kommer inte bara av sig självt, utan el kommer av att vi producerar el med kärnkraft och vattenkraft.

Vi har haft en inriktning i svensk politik på att ta bort så mycket elproduktion som möjligt. Finansminister Mikael Damberg har till exempel tidigare uttryckt det som en seger för demokratin när vi har stängt ned kärnkraftverk i Sverige.

Med den typen av politisk riktning har vi heller inte underlättat för de hushåll eller företag som skulle vilja ställa om. Faktum är att vi i dag inte har möjlighet till omställning till el. Det beror helt enkelt på att det många gånger, under stora tider på dygnet och flera gånger per år, saknas el.

Det spelar ingen roll ifall det finns jättemycket el om en månad eller att det fanns jättemycket el för två månader sedan. Det är en sak som behövs här och nu, alltid, ständigt och jämt.

Det går inte att ställa om en hel fordonsflotta om man inte först kan säkra denna permanenta och stabila tillgång på el årets alla dagar och dygnets alla timmar. Därtill behöver man bygga ut laddinfrastrukturen, vilket vi föreslår.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sänkt energiskatt på bensin och diesel

Fru talman! Det är inte heller möjligt för en familj att bara resa kollektivt. Det finns inte kollektivtrafik överallt.

Helt ärligt: Jag är från början från Kalmar och kalmarit men bor sedan länge i Solna här i Stockholmsområdet. Absolut: Om man inte har barn, inte har husdjur, inte har fritidsaktiviteter och inte behöver storhandla går givetvis livet här att leva med tunnelbana, pendeltåg och så vidare.

Men för de flesta familjer ser det annorlunda ut. Det finns ingen busstur från hemmet till förskolan, till skolan och till arbetsplatsen, tillbaka för att hämta det sjuka barnet och lämna hos mormor och tillbaka till arbetet.

Det gäller för den delen också vidare för ett vårdcentralsbesök, att hälsa på mamma på äldreboendet och för att åka till hockeyträningen och hem. Livet funkar inte så. Det går inte att substituera bort bilen för familjer som vill leva ett liv som någorlunda fungerar.

Fru talman! Vi har därför gång på gång hela tiden varnat för den här utvecklingen med ständigt högre skatter på drivmedel. Vi är nu givetvis glada att vi här tar ett steg i rätt riktning. Vi är glada att vi har fått en bred uppslutning för vårt förslag om att sänka skatterna på drivmedel.

Fru talman! Sedan är det den långsiktiga inriktningen som vi diskuterar här i dag med att vi ska få ned beskattningen på bränslen. Det kommer att betyda saker för företag, hushåll, familjer och Sverige på sikt.

Det kommer att bli lite billigare att använda bilen. Det kommer att vara lite mindre dyrt att bo i glesbygden. Vi kommer att få lite mindre prispress uppåt i våra matvarubutiker. Vi kommer att få ett lite mer konkurrenskraftigt näringsliv, få det lite bättre för exporten och så vidare. Det är många små förbättringar.

Sedan pågår det samtidigt en stor diskussion om hur vi ska hantera den nuvarande krisen. Där har Moderaterna - inte regeringen, som påtalades här förut - tillsammans med andra drivit på för och också fått igenom att vi nu ska få rejäla lättnader på plats för de hushåll som är beroende av bilen. Det gäller också de företag som är beroende av drivmedel för att på att konkurrenskraftigt sätt kunna skapa välstånd i Sverige.

Fru talman! Jag har tidigare jobbat på Finansdepartementet med bland annat skattefrågor åt tidigare regeringar. Jag har väldigt svårt för retoriken där man vill ge sken av att vi inte kan sänka kostnaderna på drivmedel i Sverige.

Jag kan lova alla er som lyssnar på den här debatten, hur många det nu är: Det finns ingen EU-reglering som säger att Sverige ska ha Europas dyraste drivmedel. Den finns alltså inte. Det existerar inte någon sådan reglering i EU.

Det finns inga EU-regler om det. Det finns inga EU-krav på det. Det finns ingenting. Den frågan äger vi helt själva. Vi har själva försatt oss i en situation där vi redan innan krisen hade Europas högsta pris på till exempel diesel. Vi har själva försatt oss i den här situationen med det höga bensinpriset.

Det går inte att skylla på någon annan. Det finns inte någon sådan EU-regel. Det inser alla med en gång som funderar på det. De andra länderna med mycket lägre pris är också med i EU.

Fru talman! Jag tror inte att det är klokt och ansvarsfullt i ett läge där vi mer än någonsin behöver varandra i EU, Europa och Västvärlden när vi har en sådan aggressiv granne i öst att tala ned institutionerna och skylla ifrån sig på dem. Att vi har de högsta priserna i världen är det bara Socialdemokraterna som är ansvariga för.


Anf. 110 Lorentz Tovatt (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sänkt energiskatt på bensin och diesel

Fru talman! Det är ganska mycket som jag egentligen skulle vilja replikera på i Niklas Wykmans anförande. Det var ett virrvarr av halvlögner, påhitt och en massa dumheter rent ut sagt om jag ska vara ärlig.

Jag kan bara ta den saken att han inte verkar förstå att hans eget förslag till bonus malus är mycket dyrare än regeringens. Regeringens går back på grund av att man inte har lyssnat på Miljöpartiet när vi har sagt att man borde skärpa både bonus och malus. Därför går det back.

Moderaterna säger nej till alla skärpningar av bonus malus. Det gör att systemet skulle gå många miljarder kronor back. Det är något som de som inte har mycket pengar i plånboken tvingas bekosta för att Niklas Wykmans kompisar i Djursholm ska kunna köpa en törstig suv.

Men detta var inte huvudskälet till att jag tog replik. Det jag tänkte säga någonting om är egentligen klimatmålet. Niklas Wykman representerar ett parti som har signat upp för ett klimatmål till 2030.

Naturvårdsverket gör återkommande granskningar av den förda politiken. Det är väldigt tydligt i frågan om bränslepriserna samt reduktionsplikten. De två styrmedlen är helt centrala för att vi över huvud taget ska vara i närheten av att nå 2030-målet.

Moderaternas besked betyder i praktiken att man ger upp klimatmålet. Jag tänkte egentligen fråga Niklas Wykman om han vill säga det rakt ut. Det är vad det betyder i praktiken. Men jag undrar om han vill säga rakt ut att Moderaternas besked numera är att man har gett upp det svenska klimatpolitiska ramverket och de klimatmål som vi har antagit i Sveriges riksdag.


Anf. 111 Niklas Wykman (M)

Fru talman! Det är precis tvärtom. Det är därför som Moderaterna har föreslagit den mest omfattande klimatpolitiska budget som Sverige någonsin har haft. Att man väljer att inte göra förslagen precis så dumma som Lorentz Tovatt och Miljöpartiet vill ha dem betyder inte att man inte vill ha effektiva åtgärder.

Vi föreslår till exempel tio gånger så stor satsning på koldioxidlagring gentemot vad regeringen gör. Det är den tekniska framkanten för att få bort koldioxid från atmosfären. Den fungerar och går att bygga här och nu. Den kommer att kraftigt minska utsläppen utan att belasta hushåll, och särskilt hushåll i glesbygd.

I övrigt tycker jag att Miljöpartiet får oförtjänt mycket kritik. Miljöpartiet ska givetvis berömmas. Det har lyckats att få igenom sin politik. Det sa till väljarna att det skulle dra ned tillväxten i botten. Det sa att det skulle driva upp drivmedelskostnaderna högst i världen. Man skulle ställa in och bli av med flygen. Väldigt mycket av det har Miljöpartiet faktiskt lyckats med.

Det är bara det att när det väl hände visade det sig att inte ens de som röstade på Miljöpartiet ville ha det. Miljöpartiet lämnade då regeringen i något slags protest mot sig själva och söker nu förnyat förtroende för att komma in i regeringen igen, trots att man nyss valde att självmant lämna den. Jag förstår att Lorentz Tovatt har väldigt svårt att förklara det där för människor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sänkt energiskatt på bensin och diesel

Varför ska man rösta på ett sådant politiskt parti? Det är ett parti som fick igenom sin politik, men det var en politik som blev så belastande för hushållen att de inte ville ha den och inte ville kännas vid den. Sedan sa Miljöpartiet att man avgår, och därefter säger man: Men rösta på oss, för vi vill göra om precis samma sak fast några år senare, när det inte längre känns lika jobbigt!

Jag tror, Lorentz Tovatt, att du behöver förklara för väljarna varför ni gör på det sättet.


Anf. 112 Lorentz Tovatt (MP)

Fru talman! Jag kan berätta för Niklas Wykman varför vi lämnade regeringen. Det var för att hans eget parti lade fram en budget som skadar Sverige och som han tvingade regeringen att genomföra. Budgeten innebar bland annat kraftigt sänkta priser på utsläpp - något som går emot klimatmålen. Detta var skälet till att vi lämnade regeringen; det var egentligen inte något annat.

Okej, klimatmålen ska gälla, enligt Niklas Wykman. Det är en helt revolutionerande uppfinning som han presenterar här i talarstolen, nämligen koldioxidinfångning och lagring på bilarna. Det verkar vara helt otroligt! Om det stämmer är jag i chock över vilken teknisk landvinning Niklas Wykman sitter inne med.

Det klimatmål vi har till 2030 rör just transporter. Det rör inte kraftvärmen, och det rör inte industrin, utan det rör transporternas utsläpp till 2030. Mig veterligen finns det inte - om inte Niklas har kommit på någon själv - någon teknik för att fånga in koldioxid från bilarnas avgasrör. Det är med andra ord andra saker som krävs för att vi ska nå detta klimatmål, så Niklas blir fortfarande svaret skyldig när det gäller hur man ska göra det.

Det var en annan sak som jag ville lyfta och som förvånade mig med Niklas Wykmans anförande. Det var att han vågade nämna elproduktionen. Det finns nämligen ett parti i Sveriges riksdag som är expert, kanske Sverigemästare, på att säga nej till ny elproduktion. Det partiet heter Moderaterna.

71 terawattimmar - betydligt mer än den befintliga kärnkraften i Sverige - ny vindkraft har Moderaterna sagt nej till bara under det senaste året. Det här är projekt som skulle kunna byggas i södra Sverige och som skulle bidra till att lösa effektproblematik och till att sänka kostnaden för vanligt folk. Det säger Moderaterna nej till. Låna ut din röst till Kristersson om du vill ha högre elpriser!


Anf. 113 Niklas Wykman (M)

Fru talman! Jag tror att alla som lyssnar på detta känner att Moderaterna och Miljöpartiet är varandras motpoler i den här debatten och diskussionen. Det budskapet vill jag gärna understryka och förtydliga för svenska folket, för så är det verkligen. Om man är trött på olika typer av miljöpartistisk galenskap är det tryggast att rösta på Moderaterna.

På det lite mer lättsamma temat tror jag att det var en miljöpartist eller kanske en vänsterpartist - jag kan inte komma ihåg det för ibland är det svårt att skilja dessa partier åt - som föreslog att vi skulle lösa energiförsörjningen genom att sätta en vindsnurra på varje bil och på så sätt få något slags evighetsmaskin. Det var någon fysiker som sedan upplyste om att det bröt mot naturens lagar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sänkt energiskatt på bensin och diesel

Jag har aldrig föreslagit, Lorentz Tovatt, att vi ska ha en koldioxidinfångning vid varje avgasrör. Men det blir väldigt illustrativt för vad som egentligen är viktigt för Miljöpartiet. Det viktiga för dem är alltså inte att vi minskar koldioxiden i atmosfären.

Här har Moderaterna det mest ambitiösa förslaget någonsin i Sverige för att fånga in och minska koldioxiden i atmosfären. Lorentz Tovatt och Miljöpartiet underkänner det helt. De säger att det inte spelar någon roll, för det drabbar inte bilisterna. Det gör det inte dyrare för mamman som ska hämta barnen. Det gör det inte dyrare att åka till jobbet. Det gör det inte dyrare att hämta på hockeyträningen. Det gör det inte dyrare att åka till äldreboendet eller vad man nu behöver bilen till. Och då spelar det ingen roll. Då är det som att det inte är viktigt.

Det viktiga för Lorentz Tovatt och Miljöpartiet är att man får ge sig på de familjer som är beroende av bilen, för de gillar inte det. Man ska bo i Stockholm, man ska åka tunnelbana och man ska odla mat på den egna balkongen. Man ska inte se till att det finns några mineral eller någonting annat att ha ekonomisk tillväxt med, utan man ska bo på Södermalm, ägna sig åt balkongodling och moralisera över allt och alla - alltid och i hela världen. Det är viktigt. Då är det miljöpolitik på riktigt.

Men när Moderaterna lägger fram ett förslag som radikalt skulle minska nivån på koldioxid i atmosfären räknas det inte, för det drabbar inte familjerna.


Anf. 114 Eric Westroth (SD)

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till propositionen vi ska debattera här i dag.

Det är sålunda en sänkning av energiskatten på bensin och diesel som kommer att leda till att bränslepriset sänks med 50 öre per liter vid pump. Detta är ett resultat av den gemensamma budgetreservation som Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna lade fram och som vann riksdagens majoritet i höstas.

Visst kan 50 öre per liter låta lite futtigt nu, men det är ändå ett steg i rätt riktning. Man måste också hålla i minnet att vid tiden för förhandlingen om denna skattesänkning var dieselpriset lite drygt 19 kronor per liter.

Fru talman! För att sätta saker i lite perspektiv måste vi titta på vilka förutsättningar vi har i vårt land. Sverige är EU:s tredje största land och samtidigt det näst mest glesbefolkade. Detta är en kombination som gör att väldigt många i Sverige är beroende av bilen för att få sitt livspussel att gå ihop. Det tror jag är ett odiskutabelt faktum.

Redan i höstas hade Sverige bland de högsta bränslepriserna i världen, och sedan den 1 januari 2021 har dieselpriset i Sverige gått upp med cirka 70 procent. Anledningarna är flera: dels utökad reduktionsplikt, dels de årliga skattehöjningar som regeringen gör.

Fru talman! I tre år i rad har regeringen pausat den så kallade bnp-indexeringen av bränsleskatten - en överindexering av skatten som görs varje år. Denna paus säger man sig göra för att kompensera för den utökade reduktionsplikten. Men den automatiska skattehöjningen med KPI-indexering fortsätter man med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sänkt energiskatt på bensin och diesel

År 2019, när regeringen gjorde detta första gången, kallades propositionen Sänkt skatt på drivmedel. Men det var ingen sänkt skatt på drivmedel, om man inte anser att automatiska skatteuppräkningar är någon form av naturlag. Resultatet blev i stället en något reducerad höjning av skatten.

Visst har även kriget i Ukraina de senaste veckorna pressat upp världsmarknadspriset på olja och bränsle, men det är samtidigt en effekt som påverkar hela världen. Däremot är svenska bränsleskatter - för att inte tala om reduktionsplikten - något som verkligen står ut i ett internationellt perspektiv.

Regeringen har lagt fram tafatta förslag om ytterligare sänkt skatt på bränsle med 1,30 per liter vid pump, men det räcker inte som det är nu. Man går även fram med 1 000 kronor till varje bilägare. Vad är nu det för förslag - ett bilbidrag som ska mildra skenande bränslekostnader och bränsleskatter! Att kompensera höga skatter med bidrag i stället för att sänka skatten är inget annat än dumt.

Sverige behöver en nystart. Post corona är det flera branscher som fortfarande lider av sviterna efter den pandemi som vi är på väg ur. Att då underlätta för transporter och kommunikationer, som inte bara är ett smörjmedel i samhället utan även helt nödvändigt för ett fungerande näringsliv, borde vara en självklarhet.

Så vad vill då Sverigedemokraterna? Förutom att ta bort de automatiska skattehöjningarna i form av KPI- och bnp-indexering vill vi sänka bränsleskatten permanent så att det blir 2 kronor billigare vid pump utöver den 50-öring vi beslutar om nu.

Nivån på den reduktionsplikt vi har i Sverige måste ned på en mer harmoniserad nivå. På diesel vill vi sänka den från 30,5 procent till 5 procent och på bensin från 7,8 till 2 procent.

Vi har absolut ingenting emot att vi successivt ersätter den fossila andelen drivmedel med mer miljövänliga bränslen. Men vi kan inte lägga oss så snett i nivåer jämfört med övriga länder. Dessutom är det ett faktum att vi i dag importerar hela 85 procent av de biodrivmedel som vi använder. Det är en import man absolut kan ha diskussioner om när det gäller huruvida den varken är hållbar eller miljövänlig.

Fru talman! Att vi på detta sätt försätter det svenska näringslivet i ett betydligt sämre läge än dess utländska konkurrenter är kontraproduktivt för Sverige som nation. Vi hör nu nödrop från branscher, exempelvis åkerinäringen, som fyller en mycket samhällsviktig funktion och ser till att transporter av varor för bland annat industrier, dagligvaruhandel och sjukvård fungerar. Många av dessa företag riskerar nu att slås ut då de ofta är bundna i avtal där de har svårt att kompensera för de höga bränslepriserna.

Vi ser också hur lantbrukare överväger att lägga ned sin produktion då kostnaderna för drivmedel, gödsel, foder och andra insatsvaror stiger i snabbare takt än man kan kompensera med prisökningar. Detta riskerar leda till en minskad svensk produktion av livsmedel och en minskad självförsörjningsgrad.

Om så tillåts bli fallet strider det mot ambitionen att Sverige måste bli mer självförsörjande på bland annat livsmedel. De senaste två åren under pandemin har vi med diverse undantag kunnat upprätthålla ett någorlunda fungerande varuflöde av livsmedel. Men i det fall vi skulle behöva uppleva andra tider av kris eller ofred är det inte säkert att vi kommer att kunna förlita oss på transporter av livsmedel från utlandet. Vi måste se till att få en högre andel självförsörjning även i fredstid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sänkt energiskatt på bensin och diesel

Låt oss nu inte begå samma misstag som tidigare regeringar gjort med försvaret. Om vi låter de få lantbrukare vi har kvar duka under och låter de svenska åkrarna planteras och växa igen med skog kommer det att ta lång tid att återställa en fungerande svensk livsmedelsproduktion.

Den dagen då vi inte kan ställa mat på bordet eller inte kan äta oss mätta är bränslepriserna en världslig sak. Därför är drivmedelspriserna en ödesfråga, inte bara för industri och lantbruk utan även för landet Sverige.

Vi får inte heller glömma hushållens situation. Vi har kunnat läsa om hur människor säger upp sig från sina jobb för att det har slutat vara lönsamt att arbeta på grund av att det är så dyrt att ta bilen till jobbet. Är man dessutom tvingad att lägga alltmer av sin disponibla inkomst på att tanka bilen har man mindre pengar över för annan konsumtion, och det riskerar även att påverka den ekonomiska återhämtningen från coronan.

Fru talman! Slutligen anser vi även att en tillfällig sänkning av momsen på drivmedel bör införas. En sänkning av momsen från 25 procent till 6 procent skulle ge en effekt på ungefär 3,75 kronor per liter vid pump. Denna momssänkning skulle vara tillfällig och gälla under sex månader.

Faktum är att staten nu på grund av det höga världsmarknadspriset på olja kan kamma hem så mycket som 1 miljard kronor i månaden i höjda momsintäkter. Detta rimmar illa med de många företag och hushåll som har svårt att få vardagen att gå ihop på grund av de höga bränslepriserna.

Sverigedemokraternas föreslagna momssänkning tillsammans med minskad reduktionsplikt och sänkt bränsleskatt skulle ge en effekt på dieselpriset med cirka 9,50 kronor per liter och på bensinpriset med cirka 6,50 kronor per liter.

Hur ska då detta finansieras, undrar naturligtvis vän av ordning. Man skulle också kunna fråga sig vad effekten blir om vi inte gör något. Som jag nämnt är det redan flera branscher och hushåll som går på knäna och riskerar att duka under på grund av de höga bränslepriserna.

Nu ligger det även ett förslag i riksdagens finansutskott med målsättningen att få ned bränslepriset vid pump med totalt 5 kronor per liter för diesel och 4 kronor per liter för bensin. Sverigedemokraterna har ställt sig bakom detta som ett led mot mer rimliga bränslepriser i Sverige.

Jag yrkar ytterligare en gång bifall till propositionen. I övrigt hänvisar vi till vårt särskilda yttrande i betänkandet.

I detta anförande instämde David Lång (SD).


Anf. 115 Aphram Melki (C)

Fru talman! Vi debatterar i dag en fråga som initierades för ett tag sedan. Det hemska kriget i Ukraina och dess påföljder har påverkat många faktorer, inte minst prisnivån på el och drivmedel, på ett drastiskt sätt, vilket föranlett oss i Centerpartiet att presentera flera initiativ för att mildra biverkningarna av de ökade kostnaderna.

För Centerpartiet är möjligheten att leva och verka i hela landet helt central. De höga drivmedelspriserna har inneburit en tuff situation för många, främst för dem som lever på lands- och glesbygd eller som livnär sig inom de gröna näringarna. Samtidigt befinner sig Sverige mitt i en kraftfull grön omställning i hela landet, som måste kunna fortsätta.

Centerpartiet vill sänka utsläppen från transportsektorn, samtidigt som vi behöver underlätta för människor som behöver bilen i sin vardag. Därför har Centerpartiet presenterat ett kraftfullt paket som totalt omfattar 7,4 miljarder kronor för att utsläppen ska minska, inte rörligheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sänkt energiskatt på bensin och diesel

Vi vill sänka skatten på biodrivmedel som blandas in i bensin eller diesel inom reduktionsplikten. Vi vill gynna inblandningen av förnybara drivmedel, som sänker utsläppen. Den sänker också kostnaden för drivmedel vid pump. Vi vill stoppa skattehöjningen på rena biodrivmedel, eftersom de annars i regel är dyrare än sina fossila motsvarigheter.

Vi vill reformera reseavdraget med ett ökat landsbygdsfokus. Människor på landsbygden är ofta beroende av bilen för att få ihop vardagen, och därför slår kostnadsökningarna extra hårt mot dem. Vi måste snabbare fasa ut de fossila bränslena, samtidigt som vi ser till att landsbygdsbor inte bär en orimlig del av kostnaden. Vi vill att den övre avståndsgränsen höjs från regeringens förslag på 8 mil till 15 mil och att ersättningen per kilometer ökar från utredningens förslag på 50 öre till 70 öre.

Vi vill öka biodrivmedelsproduktionen i Sverige för att sänka bränslepriset, samtidigt som vi förbättrar klimatet och skapar jobb på landsbygden. Genom mer produktion i Sverige gör vi oss också mindre beroende av import av fossila drivmedel. Centerpartiet vill snabba på utvecklingen så att Sverige blir nettoexportör av hållbara biodrivmedel. Därför föreslår vi en höjning av Industriklivet med 600 miljoner kronor årligen under 2023-2026 för att öka biodrivmedelsproduktionen i landet.

Vi vill till slut fördubbla dieselnedsättningen, eftersom bränslekostnaden står för en betydande utgift för jordbruket. Återbetalningen är i dag 1,93 kronor per liter; vi föreslår att nedsättningen ökar till 4 kronor per liter. På längre sikt vill Centerpartiet hellre se en skatteväxling där nedsättningen av diesel växlas till ett lika stort jordbruksavdrag som baseras på jordbruksinkomsten.

Fru talman! Eftersom riksdagsmajoriteten i budgetprocessen gav budgetpolitiken en annan inriktning än den vi önskade valde vi i de besluten att avstå. Praxis är sedan att de följdändringar som kommer av budgeten tillstyrks i riksdagen.


Anf. 116 Birger Lahti (V)

Fru talman! Bränslepriserna, ja.

Vänsterpartiet menar att fossila bränslen måste fasas ut och det snabbt. Takten i omställningen måste öka för klimatets skull. Dessutom är det helt orimligt att vi är sårbara och beroende av auktoritära stater som Ryssland.

Vänsterpartiet vill bland annat att järnvägen och laddinfrastrukturen byggs ut, att tåg ersätter inrikesflyg i betydligt större utsträckning än i dag, att kollektivtrafiken byggs ut och priserna sänks samt att utbyggnaden av elkablar till kontinenten och marknadsprissättningen av el på EU-marknaden ses över. I måndags presenterade vi också ett förslag om att bygga ut kollektivtrafiken i stad och på landsbygd och att taxorna halveras så att fler kommer att kunna välja ett mer hållbart färdsätt.

Med anledning av Rysslands aggressionskrig, som ofta nämns och debatteras här i kammaren, har människor dött, miljontals fått fly från sina hem och människor separerats från sina nära och kära. Sanktioner mot Ryssland har införts, kriget har fördömts och Ryssland står så gott som ensamma med hela världen emot sig. Vi hoppas givetvis att Ukraina ska förbli en självständig demokratisk stat och att kriget ska ta slut så snart som möjligt. Sverige ska stå stabilt på Ukrainas sida.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sänkt energiskatt på bensin och diesel

Kriget har inneburit att många varor har blivit bristvaror men också att priser har stigit kraftigt, som på drivmedel. På väldigt kort tid har priserna stigit med flera kronor per liter, och såväl enskilda hushåll som företag har fått problem med att klara de kraftigt ökade kostnaderna.

Fru talman! Vet ledamöterna om att priset på diesel har gått upp med 69 procent sedan den 1 januari 2021? Då har jag inte räknat med topparna då priset snuddat vid 30 kronor litern. Det krävs inte raketforskning för att förstå konsekvenserna för de företag och enskilda som saknar verktyg att kompensera med - antingen högre intäkter eller att spara in på något annat. Jag kommer från den del av landet där avstånden är långa och omställningen går långsamt, och det är inte konstigt att jag får oändligt med reaktioner och samtal om hur människor drabbas.

Jag ska delge er ett exempel som en medborgare gav mig. Hen har i dag en kostnad på 6 000 kronor för bränsle bara för att pendla till jobbet. Hen hade räknat med att det med ett lån för att bekosta byte till en elbil, som skulle passa för de dåliga vägar som det handlar om i detta fall, faktiskt skulle bli lite billigare. Men hör och häpna - bilen kan inte levereras förrän om ett år. Den finns inte på hyllan. Då hjälper det inte med bra argument om att ställa om och om kostnaderna i dag. Att det bara finns en publik laddstation i hela kommunen gör inte valet lättare för den här personen.

Vänsterpartiet är ett parti som ser människors problem i vardagen och gör något åt dem. Vänsterpartiet menar att staten bör träda in och skydda hushåll och företag från den oljeprischock som nu drabbar Sverige. Vi vill att det ska vara möjligt att leva i hela landet, även där det inte finns kollektivtrafik så som vi skulle önska. Vi vill dämpa prischocken genom tillfälliga sänkningar av drivmedelsskatter och genom en minskning av reduktionsplikten.

Mot bakgrund av detta har vi valt att dra tillbaka vår motion med anledning av regeringens proposition Sänkt energiskatt på bensin och diesel och stöder nu regeringens förslag. Men vi vill att nedsättningen endast blir tillfällig då det fossila behovet inte kan få fortsätta.

Vad gäller skatter och avgifter på bränslen måste det till ett system som inte skiljer sig för mycket från våra grannländers och övriga EU-länders. Annars riskerar vi att konkurrensen blir osund och att vi förlorar både livsmedelsförsörjning och åkerier, för att nämna bara två exempel.

Till sist, fru talman, måste vi få till en klimatomställning, och det snabbt. Var och en av oss kan bidra till detta även om ingen av oss kan lösa det ensam. Det behövs systemförändringar och politiskt avgörande beslut om en ordnad klimatomställning. För att vi ska lyckas med detta måste vi ha folkets stöd. Låt oss se till att vi får det.


Anf. 117 Lorentz Tovatt (MP)

Fru talman! Jag vill inte gärna begära replik på Birger Lahti, för jag vet att han har hjärtat på rätt plats. Man får alltså tolka min replik som ett vredesutbrott mot Vänsterpartiets ledning.

Den politik som Vänsterpartiet nu driver innebär fyra saker. Det första är att man tar steg bort från klimatmålet; politiken leder till kraftiga utsläppsökningar. För det andra leder den, som jag pratade om, till att man bidrar till att göda Putins krigskassa. Man ökar konsumtionen av den energi som Putin skickar till EU.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sänkt energiskatt på bensin och diesel

För det tredje är det utifrån ett vänsterperspektiv också särskilt anmärkningsvärt att man väljer att gå fram med förslag som är fördelningspolitiskt katastrofala. De 10 procent som är rikast får åtta gånger mer i skattesänkning än de 10 procent som är fattigast. Fördelningspolitiskt innebär en sänkt skatt på drivmedel att man subventionerar storstadsbilisters omotiverade körande.

För det fjärde innebär detta pengar i fickorna på de stora oljebolagen. Vänsterpartiet vill ha ett tak för hur dyra drivmedlen ska vara. Det innebär att staten ska gå in med mellanskillnaden, vilket direkt översatt innebär att våra skattemedel hamnar i fickorna på de stora oljebolagen.

Alla dessa fyra punkter går rakt emot det som Vänsterpartiet traditionellt sett säger sig brinna för: att inte gynna Putin, att sträva efter klimatmålen, en rimlig fördelningspolitisk profil på politiken och att inte lägga våra skattepengar i de privata oljebolagens fickor. Jag förstår inte hur Vänsterpartiet kunde landa i detta.


Anf. 118 Birger Lahti (V)

Fru talman! Tack, Lorentz, för dina kommentarer! Jag vet inte vilka signaler Lorentz, som bor i en storstad, får. Jag förstår att de kan vara annorlunda än dem jag får. Våra förslag bygger på en tillfällig sänkning av priserna eller ett pristak under tre månader för att dessa företag - jag nämnde bara två stycken - ska få tid att omförhandla sina avtal med sina uppdragsgivare.

Jag tycker, precis som Lorentz, att det inte är hållbart att staten subventionerar bränslen. Men när vi pratar om det här taket är det faktiskt skatter, moms och sådana grejer som utgör toppen ovanpå priset. Som jag nämnde tycker jag att det blir fel om vi har helt andra priser än våra grannländer. Vi kan titta på vår livsmedelsförsörjning och andra branscher som drabbas.

Jag vet inte hur det skulle gå åt mindre bränsle. Den här i Stockholm som är rik kommer att köpa bränsle oavsett vad det kostar. Men de som bor på landsbygden säger att de ska säga upp sig från jobbet för att de inte har råd att ta sig dit.

Man pratar mycket om elbilar. De finns inte på hyllan. Den här människan sa: Jag har försökt göra en kalkyl - jag skulle till och med kunna låna pengar. Då säger man: Ja, det går bra - om ungefär ett år är bilen på plats. Vad ska jag säga till den här personen?

Ni hade förslag om en skattesänkning på landsbygden, Lorentz. Det låter jättebra. Men krävs det mindre bensin för att den här människan ska kunna ta sig till jobbet? Nej - utsläppen blir precis desamma. Vi försöker hitta ett system som funkar här i dag för dem som drabbas jättehårt. Det tycker jag faktiskt att Miljöpartiet missar.


Anf. 119 Lorentz Tovatt (MP)

Fru talman! Tack, Birger Lahti, för repliken! Jag hör exakt samma sak som Birger Lahti. Jag har väldigt stor respekt för att det är svårt att få ihop ekonomin i detta läge. Det är precis därför jag valde att rabbla upp åtgärder för mellan 20 och 30 miljarder kronor som vi i Miljöpartiet har föreslagit.

Skillnaden mellan oss och Vänsterpartiet just nu är att vi inte föreslår en sänkning av priset på just bensin och diesel, fossila energikällor som kommer från Putin. Det är den stora skillnaden här. Vi menar att det går att stötta hushållens, lantbrukets och företagens ekonomi på andra sätt. Vi har presenterat satsningar på mellan 20 och 30 miljarder kronor som vi tydligt riktar in mot dem som verkligen behöver dem, i stället för att som Vänsterpartiet gör sänka skatten för alla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sänkt energiskatt på bensin och diesel

Våra förslag går inte ut på att man ska subventionera Moderaternas kompisar när de ska köra sina suvar från Lidingö in till Stockholms city. Det är där de stora mängderna bränsle går åt, och det är de som får mest pengar i plånboken om skatten sänks på det fossila.

Den stora skillnaden här är alltså att jag välkomnar alla typer av stöd som inte bidrar till mer pengar till oljebolagen, till storstadsregionerna, till Putins krigskassa och så vidare. Låt oss reformera reseavdraget gemensamt, och låt oss ha kontantutbetalningar och sänkt skatt på landsbygden och i glesbygd. Detta är jag helt för. Men låt oss inte elda på det klimatnödläge vi just nu befinner oss i, och låt oss inte fortsätta lägga pengar i Putins krigskassa.


Anf. 120 Birger Lahti (V)

Fru talman! Tack än en gång, Lorentz, för replikskiftet! Vänsterpartiet lade för en månad sedan fram ett utskottsinitiativ i finansutskottet med innebörden att regeringen bör återkomma med kompensatoriska åtgärder för dem som drabbas mest. Vi hade haft lite tid. Jag vet inte om Miljöpartiet stöttade det.

Om man kunde stoppa de pengar som Miljöpartiet vill subventionera landsbygden med i tanken i stället för bränsle skulle jag köpa ditt argument, Lorentz Tovatt. Men så länge som det är bensin eller diesel som man måste köpa för dessa pengar för att ta sig till jobbet, skjutsa barn eller utföra andra sysslor blir det ingen skillnad i utsläpp. Det blir ingen skillnad när det gäller de rika personernas utsläpp i Stockholm, för de kommer att köra lik förbannat. De kommer att köra även om det skulle kosta 40 spänn litern, för de har råd med det.

Men på kort sikt har vi sagt att vi lyssnar på folk där ute. De ska kunna ta sig till jobbet och ha en normal vardag. De ska i alla fall överleva. Då är det detta vi gör på kort sikt.

Jag har all respekt för att man vill ha åtgärder som inte spär på klimatnödläget. Det är vi med på. Men på kort sikt är det också symbolpolitik när man inte har några alternativ. Som jag sa finns det ingen laddinfrastruktur. Det finns inte bilar på hyllan - ett år tar det att få en bil levererad. På kort sikt är detta alltså det bästa vi förmår göra.

Om man kunde lägga pengar i tanken i stället för bränsle skulle jag köpa Lorentz Tovatts argument, men inte annars.


Anf. 121 Magnus Jacobsson (KD)

Fru talman! Politik handlar om att prioritera mellan olika intressen. I dag kommer vi att fatta beslut om sänkta skatter på bränsle - eller rättare sagt: Vi debatterar det i dag och fattar beslut i morgon. Det är bra för alla de som drabbas av de höga bränslepriserna. Samtidigt är det givetvis så att det beslut som vi kommer att ta kan kritiseras ur ett miljöperspektiv.

För oss kristdemokrater är det viktigt att all politik tar ekologiska, sociala och ekonomiska hänsyn. Det är bland annat därför som vi är för en grön skatteväxling, för bonus malus och för reduktionsplikt som metod. Alla förändringar som syftar till att förbättra miljön måste också ställas emot vad de får för konsekvenser i människors vardag och för hur vårt jordbruk och näringsliv klarar av att utvecklas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sänkt energiskatt på bensin och diesel

Fru talman! Det fruktansvärda kriget i Ukraina får också konsekvenser för oss i Sverige. Under normala förhållanden står Ukraina och Ryssland för cirka 40 procent av världens veteexport. Kriget kommer att få som konsekvens att man inte kan så, och därmed inte heller skörda, vilket gör att vi redan nu vet att vi under hösten och under nästa år kommer att få se ökade priser på vete samt hungersnöd i länder som är helt beroende av framför allt Ukrainas skördar.

Vi i Sverige kan öka vår produktion, men just nu får vi fler och fler signaler om att lantbrukare väljer att avveckla sitt jordbruk på grund av bland annat höga energi- och bränslepriser. Denna typ av internationella realiteter måste vi ta med oss när vi diskuterar svensk energi- och bränslepolitik.

Fru talman! Kristdemokraterna ställer sig bakom förslaget i betänkandet om att sänka energiskatten på bensin och diesel så att priset vid pump sänks med 50 öre per liter från och med den 1 maj 2022. Vi kommer senare i vår att fatta ytterligare beslut om sänkt skatt med 1,30 kronor litern i tilläggsbudgeten. Dessa två sänkningar kommer tillsammans med momseffekter att leda till en sänkning på drygt 2 kronor vid pump.

Fru talman! Samtidigt räcker det inte med detta. Vi måste ha energi och bränslekostnader som gör att vårt näringsliv kan utvecklas och konkurrera med andra internationella företag. Vi måste också ha priser som gör att alla medborgare, oavsett var de bor, har möjlighet att klara vardagen. Det är bland annat därför som vi vill se över reduktionsplikten. Det är inte rimligt att Sverige ska ha en reduktionsplikt med en biobränsleinblandning på 30,5 procent när övriga EU blandar in cirka 6-7 procent. Då det är dyrare att producera biobränsle samtidigt som det råder brist på biobränsle leder detta till att det totala bränslepriset ökar när man har en hög inbladning av biobränsle.

Vi är alla överens om att vi måste minska våra utsläpp, och reduktionsplikt är en bra metod för att uppnå lägre utsläpp. Men vi kan inte plåga våra medborgare samtidigt som vi straffar bort svenskt jordbruk och svenska jobb bara för att vi ska vara tre fyra gånger så bra som övriga EU.

En fungerande miljöpolitik måste ha folklig förankring. Annars kommer det i längden att leda till att medborgarna helt enkelt inte tror på den. Man måste balansera alla delarna - det ekonomiska, det sociala och de ekologiska konsekvenserna.

Fru talman! Det som nu sker är en förändring av beskattningen som en reaktion på de extrema kostnader som har drabbat Sverige. Samtidigt behöver vi på sikt se över hela fordons- och bränslebeskattningen. Framtidens fordon kommer att drivas på ett mer miljövänligt sätt, och CO2-utsläppen kommer att fortsätta att minska. Detta gör att vi behöver fundera över hur beskattningen ska se ut över tid.

Vi har under de senaste åren lyft fram behovet av en ny digital fordons- och bränslebeskattning som tar hänsyn till fordonens miljöprestanda, storlek, bränslesystem, körsträcka och vilken tid på dygnet man använder sig av infrastrukturen. Genom att avskaffa övriga beskattningar och avgifter och samla dem i ett nytt system kan vi få en bättre miljöstyrning samtidigt som vi också får möjlighet att beskatta de utländska lastbilar som i dag konkurrerar med våra åkerier.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sänkt energiskatt på bensin och diesel

Jag har inte sett något bra underlag när det gäller hur mycket pengar det handlar om, men i samtal med infrastrukturministern har han konstaterat att det troligtvis rör sig om cirka 3 miljarder som vi i dag inte tar in i avgift ifrån de utländska bolagen. Detta är negativt för oss då vi behöver pengarna för att rusta upp våra vägar. Men det är också negativt då det innebär att våra åkerier får betala för att de kör på våra vägar samtidigt som utländska åkare slipper dessa kostnader.

Denna skillnad i kombination med att de utländska åkarna har lägre personalkostnader och betydligt lägre bränslekostnader leder till att våra företag i längden får oerhört svårt att överleva. Vi måste därför genomföra förändringar som leder till att vi får lägre bränslekostnader på både kort och lång sikt.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag. Därutöver vill jag också travestera Cato: För övrigt anser jag att Putin hör hemma i Haag.


Anf. 122 Helena Gellerman (L)

Fru talman! Vår världsbild har på några veckor dramatiskt förändrats. Rysslands illegala invasion av Ukraina har framför allt inneburit en humanitär katastrof, men samtidigt är den ett hot mot Europas säkerhetsordning. Att i det sammanhanget diskutera bränslepriser känns ganska egendomligt, men de vardagsnära frågorna måste också få ta plats. Följdeffekten av kriget, att energipriserna globalt har ökat dramatiskt, inte minst bränslepriserna, måste hanteras.

Fru talman! Dagens debatt gäller en proposition baserad på det budgetbeslut som fattades i december 2021. Därefter har bränslepriserna skenat som en direkt konsekvens av Rysslands invasion av Ukraina och de tydliga sanktioner som västvärlden har infört. Bränslepriserna är på nivåer som vi aldrig sett tidigare.

Det är viktigt att det folkliga stödet för sanktionerna bibehålls och att sanktionsbesluten är långsiktigt uthålliga om kriget skulle fortsätta en längre tid, vilket tyvärr är ett av de scenarier vi måste planera för.

De kraftigt ökade drivmedelspriserna slår hårt mot landets transporter. Med den snabba prisökning som har skett de senaste veckorna har individer och företag ingen möjlighet att ställa om. Människor runt om i vårt land som inte har tillgång till några alternativa färdsätt riskerar att få sin ekonomi förstörd då pendlingen till jobbet, besök för hälsovård och att besöka släktingar snabbt gröper stora hål i plånboken.

Transportföretag med fasta avtal kan inte låta höjda bränslepriser slå igenom i priserna till kund. Resultatet kan bli att dessa företag är tvungna att köra olönsamma transporter på grund av bränslepriserna. Företagen riskerar då att gå i konkurs, och därmed kan arbetstillfällen gå till spillo.

En följd av de kraftigt stigande världsmarknadspriserna är att statens skatteintäkter ökar. Men det är inte rimligt att hushåll och företag får ta hela effekten av de höga drivmedelspriserna, som är en följd av Putins anfall mot Ukraina, medan staten däremot tjänar pengar. Liberalerna anser därför att det behövs en tillfällig kompensation i form av en tidsbegränsad skattesänkning. I första hand gäller det energiskatten. Den miljöstyrande koldioxidskatten bör däremot ligga kvar. Det är viktigt att prissignalen kvarstår för att vi ska kunna byta till eldrivna fordon och så att vi vidtar åtgärder under omställningen för att minska användningen av diesel och bensin.

Vid den nuvarande prisnivån kommer den klimatstyrande effekten av bränslebeskattningen fortfarande att finnas kvar, även vid en tillfällig skattesänkning.

Även om vi liberaler vill se en annan tillfällig lättnad när det gäller bränslepriserna stöder jag förslaget, som är en följdändring av det budgetbeslut som riksdagen redan fattat för 2022.

Sänkt energiskatt på bensin och diesel

Jag står därmed bakom utskottets förslag och hänvisar samtidigt till vårt särskilda yttrande med samma innehåll som det jag har tagit upp här i dag.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 24 mars.)

Tillfällig utvidgning av statligt stöd genom nedsatt energiskatt

Beslut, Genomförd

Beslut: 2022-03-24
Förslagspunkter: 1, Voteringar: 1
Stillbild från Beslut 2021/22:20220324SkU19, Beslut

Beslut 2021/22:20220324SkU19

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Sänkt energiskatt på bensin och diesel

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    1. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,
    2. lag om ändring i lagen (2021:883) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:84 punkterna 1 och 2.
    • Reservation 1 (MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S850015
    M580012
    SD55007
    C26005
    V20007
    KD17005
    L13007
    MP01303
    -0100
    Totalt27414061
    Ledamöternas röster