Tillfälligt höjt tak för rotavdraget

Fru talman! Att verka på andras uppdrag är mycket hedersamt. Jag är oerhört stolt att jag fått förtroende att företräda det svenska folket, mitt parti Socialdemokraterna och min valkrets Gotland. Jag menar att det kräver hårt arbete och allt som oftast svåra avvägningar mellan olika var för sig angelägna behov. Ansvaret vilar tungt på oss som lagstiftare att säkra att alla är lika inför lagen men också säkra att portalparagrafer i lagstiftningen efterlevs. En sådan portalparagraf är hälso- och sjukvårdslagen, som stipulerar att hälso- och sjukvård ska ges efter behov och att åtskillnad inte får göras på grund av till exempel geografi eller inkomst.

Det blir dock allt svårare, herr talman, att säkra den jämlika hälso- och sjukvården när de svenska regionerna går på knäna och behoven av resurstillskott ökar för varje dag. Det finns pengar i våra gemensamma system, men det råder olika uppfattningar i svensk politik om var resurserna gör bäst nytta. Det parti jag företräder, Socialdemokraterna, menar att det är djupt oansvarigt att höja taket för rotavdraget och möjliggöra ännu fler lyxrenoveringar i ett läge där det mest elementära, vår välfärd, har skriande behov av medel för att klara sitt grunduppdrag.

Herr talman! Det finns fler komplicerande faktorer. Att höja taket för rotavdraget utan att ha kommit till rätta med de brister som utformningen i dag har bygger in ytterligare problem i redan utmanade branscher. Därtill innebär det högre taket för rotavdraget att redan välbeställda hushåll får kraftigt förbättrade förutsättningar, medan mindre bemedlade hushåll står utan stimulanser eller bättre marginaler. Det är glasklart att de mest välbeställda hushållen är vinnare på den här så kallade reformen, och det i ett läge där behoven i välfärden är enorma och till exempel ett extra barnbidrag hade gjort grym skillnad. Fattiga barnfamiljer blir inte ett dugg mättare av att det renoveras på städernas gräddhyllor.

Herr talman! Jag måste säga att det förvånar mig en aning att SD-regeringen tuffar på med högre tak för rotavdraget. Det är ju faktiskt inte bara vi socialdemokrater som anser att den här så kallade reformen är gravt missriktad. Riksrevisionen är oerhört tydlig: Rotavdraget är inte kostnadseffektivt i sin nuvarande form när det gäller att vare sig öka arbetsutbudet eller minska svarta löner i branschen. Då hade det kunnat finnas ett hopp om att man innan man fläskar på med mer av samma skulle stöpa om eller åtminstone vässa rotavdraget, men icke - rotavdraget, som alltså brister i fråga om att minska svartarbete och inte bidrar nämnvärt till högre sysselsättning, ska byggas ut.

Herr talman! Att använda våra gemensamma resurser på det här viset, när Sverige befinner sig i lågkonjunktur och byggbranschen är i akut behov av insatser som i praktiken ökar sysselsättningen, är ansvarslöst och huvudlöst. Vi socialdemokrater förordar ett reformerat rotavdrag som medger mer insatser för energieffektiviseringar på bekostnad av andra åtgärder på rotområdet. Det gör vårt förslag offentligfinansiellt neutralt. Detta vore en långt mer ansvarsfull hantering av gemensamma medel men också betydligt mer gynnsamt för en hårt pressad byggsektor.

Herr talman! Arbetslivskriminaliteten grasserar i Sverige i dag. Enorma belopp undanhålls från beskattning, och människor far fruktansvärt illa i en sektor där profit är det enda som räknas för oseriösa aktörer. Att höja taket för rotavdraget utan att adressera insatser för att bekämpa arbetslivskriminaliteten är faktiskt helt ofattbart.

Av respekt för den sammanhållna budgetprocessen har vi inte reserverat oss mot beslutet. Men alla som följer debatten kan vara lugna för att vi kommer att följa frågan noga och fortsätta efterfråga insatser mot arbetslivskriminalitet men också en mer ansvarsfull användning av gemensamma resurser. Att höja taket för lyxrenoveringar när välfärden blöder och många svenska hushåll går på knäna är cynisk högerpolitik med grymma och gravt omfördelande effekter. Sverige förtjänar så oerhört mycket bättre än så här, herr talman.

(Applåder)

Herr talman! I propositionen föreslås att taket för rotavdraget tillfälligt ska höjas samt att det tillfälligt ska införas separata tak för rot och rut. Förslaget innebär att man under 2024 ska få använda sig av rotavdrag för 75 000 kronor per person. Att fler ska kunna byta ut sina fungerande kök eller bygga sig en ny altan med skatteavdrag är regeringens politik, medan den som bor i hyresrätt ibland inte ens får nödvändigt underhåll utfört.

Herr talman! När rotavdraget infördes fanns det förhoppningar om ganska många positiva konsekvenser. Det fanns många positiva mål man ville nå. Nu har Riksrevisionen granskat hur väl avdraget lever upp till dessa målsättningar. Viktiga slutsatser i Riksrevisionens rapport är att självfinansieringsgraden för avdraget är mycket låg och att det vore kostnadseffektivt att sänka taket för rotavdraget.

Riksrevisionens rapport visar även att det är betydligt vanligare att nyttja rotavdrag bland hushåll med höga inkomster än bland hushåll med lägre inkomster. Mer än hälften av det totala avdragsbeloppet används av de 20 procent av hushållen som har de högsta inkomsterna. Eftersom en höjning av taket gynnar dem som redan i stor utsträckning använder sig av rotavdraget kommer en höjning att gynna hushåll med höga inkomster.

Regeringens egen konsekvensanalys visar att förslaget framför allt kommer att gynna de 10 procent av hushållen som har de högsta inkomsterna. Det är framför allt hushåll i storstadsregionerna Stockholm och Göteborg som gynnas. Regeringens förslag är dyrt, ineffektivt och ett slöseri med begränsade resurser. Propositionen bör därför avslås och Vänsterpartiets och Miljöpartiets gemensamma reservation bifallas.

Riksrevisionen konstaterar i sin rapport att rotavdraget i sin nuvarande utformning inte skapar tillräckligt stora skatteintäkter genom minskat svartarbete och ökat arbetsutbud för att motivera statens kostnader för rotavdraget. Riksrevisionen konstaterar också att samtidigt som hushållen har minskat sin efterfrågan på svarta tjänster har användningen av svarta löner ökat inom byggindustrin. Utvecklingen är särskilt tydlig bland små byggföretag som också utför merparten av alla rottjänster.

Riksrevisionen framhåller att många av de rottjänster som hushållen uppfattar som vita i konsumentledet i själva verket betalas med svarta löner i något eller flera led bortom konsumentledet. Jag förstår att det i vissa fall behövs underentreprenörer, men det är oerhört svårt för den enskilde att följa och kontrollera att alla led betalar skatt. Därför behöver vi också se över och begränsa antalet underleverantörer, bland annat i byggbranschen men också i andra branscher, vilket är en av de frågor som Vänsterpartiet nu driver inför det stundande EU-valet.

Trots Riksrevisionens förslag om att sänka taket för rotavdraget föreslår nu alltså regeringen att det ska höjas ytterligare. Jag tycker verkligen att riksdagen borde följa Riksrevisionens rekommendationer och inte genomföra förslaget om höjt tak för rotavdraget.

Förslaget motiveras bland annat med att man vill främja sysselsättningen i byggbranschen. Jag håller med om att byggindustrin behöver stödjas ytterligare nu när byggandet bromsat in kraftigt. Men det ska inte ske med ett utökat rotavdrag, som i praktiken utgör bidrag till höginkomsttagarna. Det är inte privatpersoners renoveringar som kommer att hålla byggbranschen uppe, utan det är att vi får fart på byggandet igen och att regioner och kommuner kan genomföra de nödvändiga investeringar som de i dag skjuter på framtiden på grund av den svältbudget som regeringen satt dem på.

Vänsterpartiet har i stället föreslagit ett kraftigt statligt stöd för att hålla byggandet och sysselsättningen igång, ett stöd som kan användas både för subventionerade anställningar och för att kommuner och regioner ska kunna tidigarelägga sina investeringar. Det är så vi räddar byggbranschen, inte genom utökat rotavdrag.

Jag yrkar därmed bifall till reservation 1.

Herr talman! I detta betänkande, SkU24, behandlas proposition 86 Tillfälligt höjt tak för rotavdraget. Rut- och rotavdrag infördes 2007 respektive 2008, och syftet var att öka arbetsutbudet och därigenom stimulera sysselsättningen och tillväxten.

Det förslag som nu ligger på bordet är en följd av den budgetproposition som regeringspartierna tillsammans med Sverigedemokraterna förhandlade fram och som röstades igenom i höstas. Den budgetpropositionen utgick ifrån att Sverige befinner sig i en svag konjunktur som förväntades försvagas ytterligare.

Fokus för budgeten var inflationsbekämpning samtidigt som stora satsningar behövde göras på försvar och rättsväsende. Den höga inflationen ledde till stigande räntor, vilket i kombination med svag global efterfrågan förväntades öka arbetslösheten i landet. Alla dessa svårigheter har regeringen förväntats leda Sverige igenom.

Många steg har också tagits gällande satsningar på försvar och rättsväsende. Våra bränslepriser är nu lägst i Västeuropa, vilket har bidragit till fortsatt minskad inflation, och räntorna har nu börjat sänkas.

Men fortfarande har byggsektorn det svårt på grund av höga finansieringskostnader och höga produktionskostnader i kombination med en svag efterfrågan. För att stötta sektorn vill regeringen höja rotavdraget med 25 000 kronor den 1 juli i år. Det utökade taket gäller för helåret 2024, och taken för rut och rot separeras också från 1 juli så att det blir 75 000 kronor för vardera.

Dessutom stimuleras kommuner att anta planer som möjliggör nya områden för småhusbebyggelse. Anslaget Bostadspolitisk utveckling ökas med 60 miljoner kronor 2024. För att stimulera kommuner att anta eller ändra detaljplaner som möjliggör omvandlingar från lokaler till bostäder skjuter regeringen till 20 miljoner kronor extra 2024.

I denna proposition är det dock bara rotavdragshöjningen och separationen av taken för rot och rut som behandlas. Men det känns ibland svårt att helt och hållet separera de ingående delarna av ett smärre paket av åtgärder.

Förslaget förväntas öka efterfrågan på rotarbete, vilket i så fall kommer gynna de företag som är verksamma i branschen. Det ökar också möjligheten för dessa företag att behålla sin arbetskraft i ett kärvt läge tills inflations- och räntenivåer gått ned. Till saken hör också att det framför allt är mindre företag som utför rotarbete.

Den här åtgärden är, som tidigare nämnts, tillfällig. Den upphör att gälla vid årsskiftet. Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! Vi debatterar som sagt tillfälligt höjt tak för rotavdraget. Rotavdraget trädde första gången i kraft den 8 december 2008. Syftet med rot- och rutavdragen är bland annat att öka arbetsutbudet och därigenom stimulera sysselsättningen och tillväxten samt att minska svartjobben.

Med rotavdrag kan du få skattereduktion för hushållstjänster genomförda hemma hos dig eller på ditt lantställe. Man kan få avdrag för arbetskostnaderna men inte för material och resor.

Man får dra av 75 000 kronor per år med rutavdraget per person. Men nu är förslaget att från den 1 juli 2024 ska taket tillfälligt vara 75 000 kronor även för rotavdraget. Dessa är alltså separerade.

Byggbranschen och våra byggnadsarbetare har det tufft. Det höga ränteläget och inflationen har försämrat kalkylen kraftigt för nybyggnationer och renoveringar. Vi har gjort vad vi har kunnat för att släcka inflationsbrasan, och det har gett resultat. Samtidigt har konjunkturen börjat vika, och vi har sett hur arbetslösheten har börjat stiga betydligt mer i byggbranschen än i näringslivet i stort.

För att stötta byggbranschen och minska risken för ökad arbetslöshet föreslår vi därför ett tillfälligt höjt tak i rotavdraget. Det ger incitament för att genomföra reparationer, underhåll samt om- och tillbyggnad redan i år, i stället för att man väntar tills räntor och byggmaterialpriser sjunkit. Det hoppas vi kommer att bidra till att upprätthålla produktionen och sysselsättningen i byggsektorn.

För att inte skada sysselsättningen i rutbranschen föreslår vi alltså separata tak för rot och rut. Det gör att de som använder ruttjänster fortfarande kan göra det, även om de väljer att renovera samma år, utan att minska rotutrymmet.

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser har visat att sysselsättningen i nischen för rotarbete hade varit 11 000-16 000 personer lägre utan rotavdraget. Det är 11 000-16 000 hantverkare färre som jobbar mot privatpersoner.

Det visar hur otroligt viktigt rot är för att människor ska ha råd att äga sitt boende. Kritik riktas ofta mot att den största effekten av rot landar i Göteborg och Stockholm, eftersom lönerna är högre där. Men rotavdraget är nästan ännu viktigare för oss som bor utanför storstan på landsbygden.

På många orter är bostadsvärdena så låga att det inte lönar sig att bygga nytt. Men med rot minskar i alla fall arbetskostnaderna så drastiskt att det blir möjligt för en vanlig familj att byta tätskikt i badrummet, dra om elen eller dränera runt huset och få hus som håller över tid, vilket bidrar till mindre miljöpåverkan.

Samtidigt som alla som jobbar fått se de senaste årens löneökningar brinna i inflationsbrasan och arbetslösheten i byggbranschen stiger föreslår vissa personer att rot borde avskaffas, vilket är helt fel i det här fallet.

Vid ett seminarium som föreningen Hantverkarna deltog i här i riksdagen sa man att 80 procent anser att rotavdraget har stor eller mycket stor betydelse för hantverksbranschen. Riksrevisionen bedömer att rotavdraget har haft en relativt stor betydelse för att minska efterfrågan på svarta hantverkstjänster.

Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Herr talman! Tack till Crister Carlsson för anförandet!

Politik är att vilja, men det är också att välja. Precis som många av oss har redogjort för här i debatten befinner sig Sverige i en svår tid och i ett svårt läge. Crister Carlsson var själv inne på det. Det jag vill poängtera är att välfärden blöder och bostadsbristen är skriande, och då har vi olika vägar att välja.

SD-regeringen har uppenbarligen gjort sitt val. Det ska renoveras i fullt funktionella kök och badrum, och det ska ske i stället för att investera i till exempel energieffektivisering, nyproduktion, eller för all del i stället för att lindra plågorna i välfärden eller i hårt pressade hushåll. Därtill är den valda åtgärden enligt Riksrevisionen ineffektiv.

Herr talman! Jag undrar därför hur det gick till när Moderaterna valde väg. Vad ska det höjda taket för rot de facto åstadkomma som gör det värt besväret och utgiften, och mer värt än så oerhört många andra åtgärder som hade kunnat göra större skillnad i Sverige av i dag?

(Applåder)

Herr talman! Regeringen gör nu många saker. Man bekämpar framför allt inflationen. Det har varit prio ett i dag och under perioden.

Socialdemokraterna säger att de vill miljöeffektivisera. De vill såvitt jag förstår att det ska gå att göra högre avdrag för solceller, vattenburen värme och ett antal andra saker. Men det finns också andra saker att göra i ett hus.

För att ett hus ska hålla över tid och för att vi inte ska riva hela huset och bygga ett nytt så småningom måste man naturligtvis renovera. Som jag sa handlar det inte bara om vissa saker utan om hela huset. Det kan vara dräneringar runt ett hus. Om det till exempel luktar mögel i ett badrum eller i ett kök vill man naturligtvis renovera det. Det handlar inte om några lyxrenoveringar, utan det handlar om rent funktionella renoveringar så att man kan bo i och använda sitt hus över tid.

Herr talman! Det som Crister Carlsson anför här är obsolet. Vi verkar leva i helt olika verkligheter och ha helt olika bild av var behoven finns.

Jag vänder mig lite emot beskrivningen av så kallade miljöåtgärder. Det jag pratade om var energieffektivisering, och vi har ganska starka indicier på att det är oerhört gynnsamt både för statskassan och för den enskilde.

Vi socialdemokrater vill att det ska byggas bostäder, att välfärden och barnfamiljerna ska stöttas och att byggbranschen får stimulanser som gör skillnad på riktigt.

Låt oss gå vidare, eftersom jag och Crister Carlsson uppenbarligen lever på olika ställen. Om vi för ett ögonblick stannar upp vid organiserad brottslighet och arbetslivskriminalitet och pratar rot i samma mening undrar jag hur det kommer sig att Moderaterna inte oroas mer av kopplingen mellan organiserad brottslighet och arbetslivskriminalitet.

Riksrevisionen varnar för risken för ökat svartarbete, och jag tycker att det är så oerhört beklämmande att man som moderat och som ledande parti i regeringen inte vidtar åtgärder. Om man höjer taket i rot, varför kompletterar man då inte med åtgärder för att begränsa penningflödet till de kriminella gängen?

Jag kan inte förstå hur det här inte kan oroa regeringen. Jag har själv debatterat arbetslivskriminalitet med finansminister Elisabeth Svantesson, som säger att frågan är oerhört prioriterad. Men när regeringen sedan går fram med det höjda taket i rotavdraget lyser åtgärderna mot arbetslivskriminalitet med sin frånvaro. Det får oerhörda konsekvenser för den svenska statskassan, men det får också oerhörda konsekvenser för de människor som faller offer för arbetslivskriminalitet. Det borde oroa Crister Carlsson. Det oroar mig oerhört.

(Applåder)

Herr talman! Jag tycker att Hanna Westerén blandar äpplen och päron. Hon blandar in arbetslivskriminalitet, vilket regeringen vidtar otroligt många åtgärder mot liksom mot välfärdskriminalitet.

Vi höjer rotavdraget så att även vanliga människor, som jag känner från min bakgrund, som jobbar i vården och som absolut inte har några feta löner men som ändå använder sig av rotavdragen ska kunna få renovera sina hus och sina lägenheter. Jag förstår inte motsatsen här.

Arbetslivskriminaliteten i byggbranschen måste naturligtvis företagen, och även vi med de åtgärder som regeringen nu föreslår, kunna motarbeta. Att vi tillfälligt höjer rotavdraget från 50 000 till 75 000 kronor från den 1 juli i år till den 1 januari 2025 berör inte detta. Jag förstår inte riktigt hur Hanna Westerén får ihop sina äpplen och päron.

(Applåder)

Herr talman! Centerpartiet föreslog i sin budgetmotion för 2024 en halverad höjning av taket för rottjänster jämfört med den som föreslås i propositionen.

Vi ville egentligen att mellanskillnaden skulle gå till att stärka det gröna avdraget. Det gröna avdraget kan liknas vid rot och rut; det är en skattereduktion som man får när man till exempel installerar grön teknik. Det har blivit väldigt populärt, och i dag omfattar det exempelvis solceller som är knutna till elnätet, laddningspunkter i hemmet eller olika sätt att lagra el hemma. Det omfattar alltså den egenproducerade elen.

Vi skulle vilja utvidga det gröna avdraget, för vi ser att människor, inte minst under vintern, får väldigt höga elräkningar. Så var det också den här vintern, även om det kanske inte blev lika dyrt som föregående vinter. Många människor har elelement. Det blir väldigt dyrt under vintermånaderna, inte minst om man bor i norra Sverige där det är ganska kallt.

Därför skulle vi vilja utvidga det gröna avdraget till att även omfatta energieffektiviseringar, det vill säga att man skulle kunna installera värmepumpar, borra för bergvärme eller använda annan grön teknik för att sänka sina energikostnader. Vi skulle även vilja att skattereduktionen omfattade vattenbesparande åtgärder.

Innan jag avslutar vill jag säga att jag tycker att det blir en lite märklig debatt när man säger att en tillfällig höjning av rot bara skulle vara någonting som är lyxigt. Precis som en del andra i det här rummet känner jag många som har både lägre och medelhöga löner och som bor på landsbygden runt omkring där jag själv befinner mig till vardags som använder sig av exempelvis rot. Många säger att de inte skulle kunna vidta de här åtgärderna om de inte hade haft möjlighet till skatteavdraget.

Vi befinner oss i en ekonomisk vinter. Inflationen har bitit sig fast. Även om vi ser att det börjar vända är det många byggfirmor som går väldigt dåligt. Vad är alternativet? Ska vi låta byggfirmorna bli utan jobb och kanske tvingas lägga ned sina företag? Det innebär ju också att människor blir utan jobb. Är det alternativet?

Det tillfälligt höjda rotavdraget har ju att göra med att man helt enkelt vill att byggföretag ska kunna överleva. Dessutom gäller höjningen bara året ut; det ska vi komma ihåg. Det här är en åtgärd för att företagen ska kunna överleva den ekonomiska vintern.

Avslutningsvis: Centerpartiet hade, som jag nämnde, ett annat förslag. Det följer inte helt propositionen från regeringen, men för att värna en ordnad och sammanhållen budgetprocess avstår jag emellertid från att delta i beslutet.

Herr talman! För att främja sysselsättningen i byggsektorn under den pågående lågkonjunkturen i svensk ekonomi har regeringen föreslagit att taket för rotavdraget tillfälligt ska höjas och att det tillfälligt ska införas separata tak för rot- och rutavdragen under 2024.

Syftet är framför allt att främja byggsektorn genom att öka efterfrågan på rotarbeten. Det kan vara reparation, underhåll och om- och tillbyggnad i människors hus under en period när byggandet av nya bostäder minskar. Vi kan på så sätt öka arbetsutbudet och stimulera sysselsättningen och tillväxten i en tillfälligt utsatt bransch.

Sverige befinner sig i ett besvärligt ekonomiskt läge där många företag har pressats hårt av inflationen. Det drabbar inte minst byggsektorn, som möter ökade priser och minskad efterfrågan. Nybyggnationerna har minskat under lågkonjunkturen. De minskade med 70 procent under åren 2021-2023, alltså delvis under den förra regeringen. Det förväntas bli fortsatt låga nivåer under de kommande åren inom byggandet.

Enligt byggbranschen och Hantverkarbarometern från Beijers anser 80 procent att rotavdraget har stor eller mycket stor betydelse för hantverksbranschen. Rotavdraget har visat sig minska svartarbetet och öka arbetsutbudet.

Det är viktigt att vi upprätthåller den kompetens som finns på hantverksområdet under den pågående byggminskningen så att vi behåller den inom branschen tills det vänder och byggandet ökar igen. Därför är ett tillfälligt höjt tak för rot viktigt.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)