Sök

Efter förslag från socialutskottet beslutade riksdagen att behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till nästa riksmöte, riksmötet 2022/23. Det gäller skrivelse 2021/22:249 Vissa frågor inom hälso- och sjukvårdsområdet.

Även eventuella nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till socialutskottet under resten av riksmötet 2021/22 skjuts upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter

1

Justering

2022-06-14

Bordläggning

2022-06-20

Debatt

2022-06-21

Beslut

2022-06-21

Riksdagen har tagit del av regeringens skrivelse för En samlad strategi för alkohol-, narkotika,- dopnings-och tobakspolitiken samt spel om pengar 2022-2025. I den föreslår regeringen på olika sätt hur tillgången till och beroendet av alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobaks-och nikotinprodukter samt skadeverkningarna av spel om pengar ska minska. Dessutom vill regeringen att barn och unga ska skyddas mot produkterna och skadliga effekter orsakade av dessa med mera.

Riksdagen riktar tre tillkännagivanden, uppmaningar till regeringen i dessa frågor.

• Regeringen bör skyndsamt genomföra de beslut som riksdagen fattade den 15 juni 2021 om ANDTS-strategin
• Regeringen bör se över hur vård och behandling för skadligt bruk och beroendesjukdom kan bli mer tillgänglig inom kriminalvården.
• Regeringen bör utan dröjsmål vidta nödvändiga åtgärder när det gäller ökat tillgängliggörande av naloxon.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

29

Reservationer

56 

Anföranden och repliker

16, 71 minuter

Justering

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-16

Debatt

2022-06-17

Beslut

2022-06-21

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om vården i de särskilda ungdomshem som Statens institutionsstyrelse, Sis, ansvarar för. I skrivelsen redogör regeringen för genomförda, pågående och beslutade insatser när det gäller en trygg och säker vård, placeringsformer för flickor och tvångsåtgärden avskiljning, det vill säga att hålla den unge skild från övriga ungdomar. Skrivelsen gjordes efter tillkännagivanden där riksdagen uppmanat regeringen att vidta åtgärder för att förbättra situationen på hemmen inom dessa områden.

I samband med behandlingen av skrivelsen beslutade riksdagen att rikta fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen som handlar om

• placerade barns och ungas tillgång till psykiatrisk och somatisk vård samt tandvård
• samverkan med kommunerna i samband med att kommunen avser att avsluta en placering
• en ny enhet inom Kriminalvården som tar över ansvaret från Sis och socialtjänsten för unga som begår grova brott
• att regeringen senast den 1 februari 2023 ska återkomma till riksdagen med en skrivelse och redogöra för arbetet med att minska användningen av avskiljningar.

Riksdagen beslutade också att avsluta ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

14

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

15, 76 minuter

Justering

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-15

Debatt

2022-06-16

Beslut

2022-06-21

Regeringen har föreslagit ändringar i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Riksdagen sa ja till förslaget.

Bland annat ändras vad som räknas som ett grundläggande behov enligt LSS. Nytt grundläggande behov blir det stöd som en person behöver på grund av en psykisk funktionsnedsättning för att förebygga att han eller hon fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom.

Dessutom ska insatser för att aktivera och motivera en person att klara av något av de grundläggande behoven personlig hygien, måltider, av- och påklädning och kommunikation med andra, räknas som en del av hjälpen med just det grundläggande behovet.

Ett grundläggande behov som tas bort ur LSS är annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade. Det kommer istället att regleras genom andra bestämmelser.

Ytterligare ändring i LSS är att det införs ett schablonavdrag för föräldraansvar, så kallat föräldraavdrag.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2023.

Riksdagen beslutade även att rikta tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om att

• det bör gå att göra undantag från bestämmelsen om schablonavdrag
• det bör införas en särskild bestämmelse om att barnets bästa ska beaktas i fråga om personlig assistans enligt LSS
• lagstiftningen bör följas upp och utvärderas bland annat för att säkerställa kvalitet och motverka fusk.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

13

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

19, 72 minuter

Justering

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-15

Debatt

2022-06-16

Beslut

2022-06-21

Riksdagen sa ja till ny lag om sammanhållen dokumentation för vård- och omsorgsgivare. Den nya lagen innebär att vårdgivare får tillgång till personuppgifter direkt eller på annat sätt elektroniskt hos andra vård- och omsorgsgivare. I lagen införs åtgärder för att för att stärka integriteten för vårdtagare samt starkare skydd för barns samtycke till behandling av personuppgifter.

Lagändringarna börja gälla den 1 januari 2023.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag i frågan.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

16, 48 minuter

Justering

2022-06-07

Bordläggning

2022-06-10

Debatt

2022-06-13

Beslut

2022-06-14

Kravet på att vara bosatt i en region för att kunna delta i sprututbytesverksamhet där bör tas bort. Det anser regeringen och riksdagen sa ja till förslaget.
Kravet infördes bland annat för att underlätta tillståndsgivningen och för att fler regioner skulle vilja erbjuda sprututbytesverksamhet. Numera bedriver de flesta av landets regioner sprututbytesverksamhet och regeringen bedömer att kravet på bosättning inom regionen, den så kallade bosättningsprincipen, har spelat ut sin roll.

Förslaget förväntas öka tillgängligheten till sprututbyten och därigenom underlätta ett effektivt smittskyddsarbete.

Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-31

Bordläggning

2022-06-10

Debatt

2022-06-13

Beslut

2022-06-14

Riksdagen har behandlat cirka 430 förslag om hälso- och sjukvård i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Några av motionsförslagen ligger till grund för ett antal uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, som riksdagen beslutade att rikta till regeringen. Tillkännagivandena handlar om att

• stärka den medicinska kompetensen och personalförsörjningen inom äldreomsorgen
• ha ett större fokus på barn i anhörigstödet inom hälso- och sjukvården
• utreda hur ett nationellt kompetenscentrum för sjukdomen ME kan inrättas
• förstärka de tidiga insatserna för psykisk hälsa inom primärvården och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP)
• följa upp och analysera arbetet med en jämställd vård och bland annat föreslå konkreta åtgärder
• öka kunskapen om patientens delaktighet, så kallat brukarinflytande, hos kommuner, regioner och andra myndigheter
• skapa förutsättningar för minskade vårdköer genom utökad samverkan mellan sjukvården och Försäkringskassan.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.

Behandlade dokument

127

Förslagspunkter

24

Reservationer

67 

Anföranden och repliker

16, 78 minuter

Justering

2022-06-02

Bordläggning

2022-06-10

Debatt

2022-06-13

Beslut

2022-06-14

Regeringen har lagt fram flera förslag till ändringar i ett par lagar som gäller vård av unga, framför allt i lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU:

• När vård har beslutats med stöd av LVU får socialnämnden i en kommun inte besluta att vården ska upphöra förrän de förhållanden som gör att vården behövs har förändrats på ett genomgripande sätt och under en längre tid.
• När ett barn har varit placerad i samma familjehem i två år ska socialnämnden överväga om det finns skäl att ansöka om att ändra vårdnaden om barnet.
• När vård enligt LVU upphör ska socialnämnden följa upp situationen för den som är under 18 år.
• När socialnämnden prövar om vård enligt LVU ska upphöra ska nämnden överväga om det finns anledning att ansöka om förbud att flytta på barnet.
• Socialnämnden får möjlighet att uppmana en förälder eller vårdnadshavare till ett barn som vårdas enligt LVU att lämna ett drogtest före umgänge och innan en prövning av om vård enligt LVU ska upphöra.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen beslutade också att rikta fyra uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen som handlar om

• en ny lag med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU
• hur bestämmelsen om en varaktig och genomgripande förändring ska utformas
• hur lång uppföljningstiden ska vara efter avslutad vård enligt LVU
• obligatoriska drogtester.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

21

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

25, 96 minuter

Justering

2022-05-19

Bordläggning

2022-05-25

Debatt

2022-05-30

Beslut

2022-05-31

Riksdagen anser att det är viktigt att ständigt arbeta för att utsatta barn ska få en bättre och tryggare tillvaro. Riksdagen har tidigare uppmanat regeringen att vidta åtgärder för att förbättra situationen för dessa barn. Enligt riksdagen har regeringen inte gjort tillräckligt. Därför beslutade riksdagen att rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att den så snart som möjligt vidtar åtgärder inom den sociala barn- och ungdomsvården.

Beslutet om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 330 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen beslutade att säga nej till övriga motioner främst med hänvisning till pågående arbete och utredningar.

Behandlade dokument

80

Förslagspunkter

6

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

11, 54 minuter

Justering

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-18

Debatt

2022-05-19

Beslut

2022-05-31

Riksdagen riktade tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen med anledning av förslag i motioner om bland annat e-hälsa och bristande eller svårtillgänglig information inom nätbaserad vård.

Regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att

• ta fram en nationell plattform för mer lättillgänglig information om kvalitet, väntetider och utbud av vård
• utreda frågan om en långsiktig patientreform
• utreda behovet av ett brett nationellt kvalitetsregister för kognitiva sjukdomar.

Syftet med uppmaningarna är bland annat att förenkla och underlätta för patienter att på nätet kunna hitta information om bland annat väntetider, behandlingar, uppföljning och jämförelse samt medicinering.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av cirka 150 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motioner med hänvisning till att arbete redan pågår inom området.

Behandlade dokument

59

Förslagspunkter

18

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

15, 62 minuter

Justering

2022-05-10

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-19

Eftersom Internationella vaccininstitutet avser att etablera ett Europakontor i Stockholm har ett värdlandsavtal mellan Sveriges regering och institutet upprättats. I avtalet regleras ställning, immunitet och privilegier för Internationella vaccininstitutets Europakontor, kontorets personal och deras familjemedlemmar. Regeringen därför att Internationella vaccininstitutet läggs till i bilagan till lagen om immunitet och privilegier i vissa fall, vilket innebär att värdlandsavtalets bestämmelser blir gällande i Sverige.

Riksdagen beslutade att godkänna värdlandsavtalet och antog därmed regeringens förslag till ändring i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall.

Lagändringen föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-10

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-18

Regeringen har föreslagit att en möjlig organdonator under vissa förutsättningar ska kunna ges en så kallad organbevarande behandling före döden. Det innebär intensivvårdsinsatser och andra åtgärder för att bevara organens funktion eller förbättra förutsättningarna för transplantation.

Samtidigt har regeringen föreslagit förändringar som handlar om närståendes roll i donationsprocessen. Bland annat innebär det att det så kallade närståendevetot tas bort. Det vill säga att närstående inte längre har möjlighet att förbjuda donation i de fall den möjliga donatorns inställning till donation är okänd.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2022.

Riksdagen sa ja till förslagen och riktade även två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

• Det nordiska njurbytesprogrammet - där frivilliga donatorer matchas med patienter som behöver ny njure - bör stärkas och utökas. På så sätt skulle fler personer i Sverige kunna bli transplanterade med njurar från levande donatorer.
• Anhöriga till avlidna organdonatorer över hela landet bör få ett systematiskt och jämlikt bemötande med bland annat möjlighet till uppföljningssamtal.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

7, 39 minuter

Justering

2022-05-10

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-19

Riksdagen riktar fem uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen i folkhälsofrågor:

• Regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att se över hur hivförebyggande läkemedel och hivtestning kan utökas i regionerna, samt göra insatser för att öka kunskapen om hiv bland allmänheten.
• Regeringen bör ge Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ta fram ett underlag till ett nationellt vaccinationsprogram för äldre.
• Regeringen bör se över hur det förebyggande arbetet mot barnfetma kan stärkas och utvecklas i hela landet.
• Regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att samordna det förebyggande arbetet inom allergiområdet samt att arbeta för att vården av allergiska personer ska bli mer jämlik.
• Regeringen bör se över hur staten kan ta över det långsiktiga ansvaret för pollenmätningar i Sverige.

Tillkännagivandena gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 210 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga förslag. Anledningen är främst att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

72

Förslagspunkter

19

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

20, 79 minuter

Justering

2022-05-05

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-19

Regeringen föreslår vissa ändringar av övergångsbestämmelserna för medicintekniska produkter och en ändring av lagteknisk karaktär i de svenska reglerna med kompletterande bestämmelser till EU:s regler om medicintekniska produkter. Avsikten är att anpassa de svenska reglerna till EU:s regelverk inom området. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ändringen av övergångsbestämmelserna börjar gälla den 26 maj 2022 och ändringen av lagteknisk karaktär börjar gälla den dagen regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-05

Bordläggning

2022-05-10

Debatt

2022-05-11

Beslut

2022-05-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att den som har hemtjänst ska kunna erbjudas en fast omsorgskontakt, om det inte bedöms vara uppenbart obehövligt. För att säkra kompetens ska endast den som har yrkestiteln undersköterska kunna utses till fast omsorgskontakt.

Syftet med förslagen är att tillgodose den enskildes behov av trygghet och kontinuitet, samt en individanpassad omsorg och samordning.

Kravet på att erbjuda en fast omsorgskontakt börjar gälla den 1 juli 2022. Kravet att den som utses till fast omsorgskontakt ska ha yrkestiteln undersköterska börjar gälla den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

7, 37 minuter

Justering

2022-04-21

Bordläggning

2022-05-03

Debatt

2022-05-04

Beslut

2022-05-04

Riksdagen riktade tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen med anledning av förslag i motioner om bland annat socialtjänstens arbete och våld i nära relationer.

Enligt uppmaningarna bör regeringen

• ge en myndighet i uppdrag att se över förutsättningarna för att erbjuda koordinatorstöd och en fast myndighetskontakt till familjer och andra anhöriga till barn med funktionsnedsättning
• överväga om och i så fall hur staten kan genomföra en granskning som kan klargöra frågor om vanvård och övergrepp vid olika statliga inrättningar under 1900-talet
• i kommande lagförslag om stärkt kvalitet och barnrättsperspektiv i skyddat boende beakta vissa åtgärder för att bättre tillgodose barnets rättigheter och säkerställa att det sker en fullgod dokumentation och uppföljning av barns vistelser på skyddade boenden.

Beslutet om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av cirka 320 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motioner, med hänvisning till att arbete inom området redan pågår.

Behandlade dokument

111

Förslagspunkter

13

Reservationer

33 

Anföranden och repliker

16, 73 minuter

Justering

2022-04-21

Bordläggning

2022-04-27

Debatt

2022-04-28

Beslut

2022-05-04

Riksrevisionen har granskat statens arbete med suicidprevention, arbetet med att förebygga självmord. Riksrevisionens övergripande bedömning är att arbetet med suicidprevention inte har varit tillräckligt effektivt. Revisionen lämnar en rad rekommendationer till regeringen och berörda myndigheter.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport. Riksdagen välkomnar Riksrevisionens granskning. En av rekommendationerna till regeringen är att ta initiativ till en nationell enhetlig hantering av inkommande samtal via 112 som rör hot om suicid, självmord. Detta för att underlätta för ambulans, polis och räddningstjänst att fatta beslut vid utryckning. Riksdagen anser att denna rekommendation är mycket viktig. En enhetlig hantering som bygger på aktuell kunskap och beprövad erfarenhet kan ha avgörande betydelse för hur dessa ärenden slutar. Därför beslutade riksdagen att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att ta initiativ till en nationell enhetlig hantering av inkommande samtal till nödnumret 112 som rör hot om suicid.

Riksdagen sa nej till övriga motioner och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

6

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

8, 55 minuter

Justering

2022-04-07

Bordläggning

2022-04-20

Debatt

2022-04-21

Beslut

2022-04-27

Riksdagen riktade fyra uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården. Kompetensförsörjning innebär bland annat att på kort och lång sikt säkerställa att en verksamhet har tillgång till medarbetare med rätt kompetens.

Enligt uppmaningarna bör regeringen

• se över frågan om ett införande av ett krav på - och rätt till - en kontinuerlig fortbildning för personal inom hälso- och sjukvården. Det vill säga en löpande uppdatering av kunskaper och färdigheter inom områden som personalen redan har utbildning för, eller är verksam inom
• se över vissa övergripande frågor inom mödrahälso- och förlossningsvård
• se över frågan om att modernisera abortlagstiftningen i syfte att stärka kvinnors självbestämmande och möjliggöra medicinsk abort i hemmet
• se över frågan om könsstympning.

Besluten om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden 2021 om kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården. Riksdagen sa nej till övriga motioner med hänvisning till pågående arbete.

Behandlade dokument

152

Förslagspunkter

23

Reservationer

48 

Anföranden och repliker

28, 113 minuter

Justering

2022-04-05

Bordläggning

2022-04-20

Debatt

2022-04-21

Beslut

2022-04-27

Valet av enskilda personers vårdcentraler och motsvarande vårdenheter ska ske genom listning på förhand. Listningen innebär att uppgifter om personen förs in i en förteckning över vårdcentralens patienter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med ett förtydligande tillägg.

I dag kan personer välja och byta vårdcentral och vårdenhet utan begränsning. Personen väljer i praktiken vårdcentral vid varje tillfälle i stället för att valet sker på förhand genom att patienten listar sig där. Enligt regeringen förväntas listning på förhand ge bättre förutsättningar för kontinuitet och kvalitet för patienten samt nödvändig stabilitet, planeringsmöjligheter och förutsägbarhet för verksamheterna inom hälso- och sjukvården. Riksdagens tillägg förtydligar att listning inte påverkar personers rätt enligt patientlagen att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård.

Enligt beslutet ska regionen vara skyldig att erbjuda ett elektroniskt system för listning av patienter genom en listningstjänst. Listning ska endast få göras hos vårdcentraler och vårdenheter som bedrivs i en regions egen regi eller som har ett kontrakt med en region. Vidare ska byte av vårdcentral och vårdenhet få göras högst två gånger under en period om ett år, om det inte finns särskilda skäl.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Riksdagen riktade två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om nationella principer för ersättningssystem och ersättningssystem för digital vård. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

23

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

12, 71 minuter

Justering

2022-03-31

Bordläggning

2022-04-05

Debatt

2022-04-06

Beslut

2022-04-06

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen ska upphöra att gälla den 31 mars 2022.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att sjukdomen covid-19 inte längre ska anges som en allmänfarlig eller samhällsfarlig sjukdom.

Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2022.

Riksdagen avgjorde ärendet trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas, som är det vanliga.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

23, 73 minuter

Justering

2022-03-21

Bordläggning

2022-03-22

Debatt

2022-03-23

Beslut

2022-03-23