Sök

Lagen om tillfälliga bestämmelser om tillstånd att sända lokalradio, den s.k. stopplagen, som nu gäller till utgången av år 2000, ska fortsätta att gälla under det första halvåret 2001. Detta i avvaktan på att riksdagen tar slutlig ställning till regeringens förslag om nya regler för kommersiell lokalradio. Regeringens förslag vilar enligt bestämmelser i regeringsformen (se 1999/2000:KU15 och 1999/2000:KU23 )

Justering

2000-05-30

Debatt

2000-06-07

Riksdagen godkände konstitutionsutskottets granskning av statsråden och regeringen. När det gäller frågan om åtgärder mot Österrike anser utskottet att det var en sådan fråga av större vikt att regeringen normalt sett borde ha överlagt med Utrikesnämnden. Men med hänsyn till den tid som stod till buds får statsråden anses ha haft fog för sin bedöming att överläggning med Utrikesnämnden inte kunde hinnas med före avgörandet. Regeringen bör dock uppmärksamma de problem som en brådskande och informell beredning av samordnade utrikespolitiska ställningstaganden innebär, särskilt med avseende på samarbetet inom EU. När det gäller statsrådet Anders Sundströms ansvar för Industrifondens engagemang i Prosolvia AB anser utskottet att det är angeläget att det införs rutiner i Regeringskansliet om information om anmärkningsvärda åtgärder inom ramen för verksamheten i sådana stiftelser där regeringen ska utse styrelseledamöter eller har att ta ställning till frågan om ansvarsfrihet för styrelsen. År 1999 utsåg regeringen en generaldirektör för Riksrevisionsverket. Utskottet anser att regeringen kunde ha fattat sitt beslut mycket tidigare och att dröjsmålet var obefogat. Två skrivelser från generaldirektör Inga-Britt Ahlenius som levererades till finansminister Bosse Ringholm i bostaden blev inte diarieförda vid Finansdepartementet i tid. Utskottet konstaterar att föreskrifterna i tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen inte följts i dessa fall och att finansministern inte kan undgå kritik för det inträffade. Granskningen av vissa upphandlingsfrågor har visat på brister i olika avseenden. Utskottet understryker starkt vikten av att upphandlingslagens bestämmelser följs inom Regeringskansliet. Regeringskansliets roll som föredöme för andra myndigheter gör detta särskilt viktigt. Med anledning av ett uttalande av finansminister Bosse Ringholm om Riksbankens räntepolitik påpekar utskottet att regeringsformen numera innehåller en särskild bestämmelse som ska garantera Riksbanken ett oberoende när det gäller bankens utövande av penningpolitiken. Detta ger anledning för statsråd att ta särskilda hänsyn även i uttalanden som berör detta ämne.

Justering

2000-05-24

Debatt

2000-06-08

Riksdagen godkände, med vissa ändringar, regeringens förslag om en ny lag om viltvårdsområden, som ersätter den nu gällande lagen om jaktvårdsområden. Den nya lagen innebär att ett viltvårdsområde kan bildas i syfte att främja viltvården genom en samordning av jakten och andra åtgärder till skydd och stöd för viltet. Fastighetsägarna inom området bildar en viltvårdsområdesförening. Verksamheten inom ett viltvårdsområde kommer att omfattas av en tydligare reglering jämfört med vad som gäller för jaktvårdsområdena. Det nuvarande majoritetskravet för bildande av ett viltvårdsområde skärps så att fyra femtedelar av fastighetsägarna måste vara överens om bildandet. Riksdagen beslutade med anledning av motioner (s, v och c) om en utvidgning av den nya lagens räckvidd: Det ska även i fortsättningen vara möjligt att tvångsansluta mark för att samordna jakten på småvilt. Vidare gjorde riksdagen, med anledning av motionsförslag, två tillkännagivanden till regeringen: Regeringen får i uppdrag att återkomma med en samlad redovisning av arbetet med jaktfrågor och vilka åtgärder som planeras. Regeringen får också i uppdrag att ta ett övergripande ansvar för att motverka de ekonomiska förluster och andra olägenheter som fiskenäringen drabbas av till följd av den ökande sälstammen. Regeringen bör i samråd med berörda myndigheter vidta åtgärder som gör det möjligt att bedriva någon form av av jakt för att komma till rätta med problemen.

Behandlade dokument

61

Justering

2000-05-23

Debatt

2000-06-07

Riksdagen godkände konstitutionsutskottets förslag om ändringar av arvodena för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ. De månatliga tilläggsarvodena ska fastställas till en procentuell andel av arvodet som riksdagsledamot, sammanträdesarvodena lagregleras för vissa uppdragstagare där de tidigare reglerats genom föreskrift, reglerna om resekostnadsersättningar förtydligas och det införs en regel om ersättning för förlorad inkomst.

Behandlade dokument

2

Justering

2000-05-23

Debatt

2000-06-07

En ny lag om märkning och registrering av hundar träder i kraft den 1 januari 2001. Alla hundar ska märkas så att hunden kan identifieras, och ägarskapet ska registreras i ett centralt register. Undantag görs för hundar som är äldre än åtta år. En hund som påträffas utan märkning eller som saknar registrerad ägare ska kunna tas om hand av polismyndigheten om hunden utgör eller kan komma att utgöra en fara för människor eller andra djur. Om ägaren inte inom viss tid låter märka hunden eller registrera sitt ägarskap får polismyndigheten besluta att hunden ska säljas, skänkas bort eller avlivas. Bestämmelserna om omhändertagande gäller fr.o.m. den 1 april 2001. Bakgrunden till beslutet är att det i dag ofta är stora problem med att fastställa vem som är ägare till en viss hund. Det gör det svårt att ställa någon till svars för de skador som en hund kan ha orsakat. Problemet har blivit ytterst påtagligt och akut i och med det snabbt ökande antalet aggressiva och farliga hundar.

Behandlade dokument

10

Justering

2000-05-09

Debatt

2000-05-24

Riksdagens parlamentarisk ledningsorganisation ändras fr.o.m. den 1 juli 2000. En ny riksdagsstyrelse inrättas. Styrelsen övertar beslutsuppgifter från talmanskonferensen och förvaltningsstyrelsen. Kammarsekreteraren, med tjänstebenämningen riksdagsdirektör, blir inför styrelsen ansvarig för ledningen av hela riksdagens förvaltning. Riksdagen beslutade också om en ny instruktion för den samlade riksdagsförvaltningen.

Behandlade dokument

2

Justering

2000-05-09

Debatt

2000-05-18

Riksdagen godkände ett protokoll m.m. till två marina konventioner. Protokollet till den s.k. Londonkonventionen innebär en skärpning av bestämmelserna om dumpning och förbränning av avfall till havs. Ändringarna i den s.k. OSPAR-konventionen rör frågor om skydd och bevarande av ekosystem och biologisk mångfald i den marina miljön i nordöstra Atlanten.

Behandlade dokument

1

Justering

2000-05-04

Debatt

2000-05-17

Riksdagen beslutade att vidga bemyndigandet i livsmedelslagen för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om egentillsyn vid hantering av livsmedel.

Behandlade dokument

1

Justering

2000-04-27

Debatt

2000-05-17

Riksdagen beslutade, med hänvisning till 2 kap 12 § tredje stycket regeringsformen, att regeringens förslag om nya regler för tillstånd att sända lokalradio ska vila i tolv månader. Detta eftersom lagförslaget innebär en begränsning av vissa fri- och rättigheter. (Se även 1999/2000:KU15 .)

Justering

2000-04-27

Debatt

2000-05-10

Riksdagen beslutade att inte vidta någon åtgärd med anledning av chefsåklagare Monica Mimers framställning om riksdagens medgivande att få väcka åtal mot riksdagsledamoten Carina Hägg (s) för brott mot upphovsrättslagen. Enligt chefsåklagare Monica Mimer har Carina Hägg spridit det s.k. Scientologimaterialet genom att ge in det till stadsbiblioteket i Jönköping och därigenom gjort sig skyldig till brott mot upphovsrättslagen. Enligt 4 kap. 8 § första stycket regeringsformen får ingen väcka talan mot den som utövar eller har utövat uppdrag som riksdagsledamot på grund av ledamotens yttranden eller gärningar under utövandet av uppdraget, utan att riksdagen har medgivit det genom beslut. Bestämmelsen gäller yttranden eller gärningar som ledamoten gör sig skyldig till under utövandet av uppdraget. Konstitutionsutskottet bedömer att chefsåklagare Monica Mimers framställning inte avser en gärning som har begåtts i den verksamheten.

Justering

2000-04-04

Debatt

2000-04-12

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiderna 1998 och 1999 om helgdagar, ordensväsendet samt om flaggor och flaggning.

Behandlade dokument

13

Justering

2000-04-04

Debatt

2000-04-12

Riksdagen beslutade om ändringar i strålskyddslagen med anledning av ett nytt Euratomdirektiv. Åldersgränsen för arbete med joniserande strålning höjs till 18 år. Utförsel av sådant radioaktivt ämne som inte utgör kärnämne enligt lagen om strategiska produkter blir tillståndspliktigt. Det ska uttryckligen anges i lagen att tillståndsplikt gäller för deponering, återvinning eller återanvändning av visst radioaktivt material. Strålskyddslagens regler ska gälla även för externa arbetstagare, dvs. lagen ska gälla även för arbetstagare som utför arbete i anslutning till en strålkälla utan att vara anställda av den som bedriver verksamheten med strålning. Lagändringarna träder i kraft den 13 maj 2000.

Behandlade dokument

7

Justering

2000-03-30

Debatt

2000-04-27

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1999 om förhandlingarna i Världshandelsorganisationen (WTO) på jordbruks- och miljöområdena. Motionerna avslogs huvudsakligen med hänvisning till tidigare riksdagsuttalanden i frågorna.

Behandlade dokument

4

Justering

2000-03-30

Debatt

2000-05-10

Per Unckel (m) och ytterligare nio riksdagsledamöter hade i skrivelse begärt att lagförslagen om nya regler för tillstånd att sända lokalradio skulle vila i minst tolv månader på grund av att lagförslagen innebar sådan begränsning av fri- och rättigheter som avses i 2 kap 12 § regeringsformen. Riksdagen beslöt att hänvisa lagförslagen till konstitutionsutskottet för att pröva om de i skrivelsen åberopade bestämmelserna är tillämpliga på de aktuella lagförslagen.

Behandlade dokument

16

Justering

2000-03-28

Debatt

2000-04-12

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1998 och 1999 om de grundläggande fri- och rättigheterna enligt regeringsformen. Motionerna behandlar frågor om bl.a. integritet, föreningsfrihet, religionsfrihet, diskriminering, egendomsskydd, miljö, skydd i förhållande till enskilda och ökat minoritetsskydd.

Behandlade dokument

18

Justering

2000-03-09

Debatt

2000-03-22

Riksdagen beslutade om lagändringar som behövs för genomförandet av två EG-direktiv. Det rör sig om dels det s.k. biociddirektivet om utsläppande av biocidprodukter på marknaden, dels ett ändringsdirektiv om innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer.

Behandlade dokument

1

Justering

2000-03-07

Debatt

2000-03-22

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1998 och 1999 om rennäring. Motionerna avslogs bl.a. med hänvisning till det arbete som pågår inom Rennäringskommittén och i samband med regeringens arbete med ratificeringen av en ILO-konvention om ursprungsfolk.

Behandlade dokument

5

Justering

2000-03-07

Debatt

2000-03-30

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1998 och 1999 om offentlighet och sekretess. Motionerna behandlar bl.a. frågor om sekretess vid samarbete mellan myndigheter och sekretess för att skydda uppgifter om t.ex. poliser i offentliga register.

Behandlade dokument

9

Justering

2000-03-07

Debatt

2000-03-30

Skärpta regler om avkodningsutrustning som ger obehörig tillgång till radio- och TV-sändningar börjar gälla den 1 maj 2000. Även informationssamhällets tjänster omfattas av den nya lagen. I stort sett all kommersiell hantering av sådan avkodningsutrustning utan tjänsteleverantörens godkännande kriminaliseras. Den som begår brott mot lagen ska betala ersättning för att den tjänst som gjorts tillgänglig genom brottet har utnyttjats samt ersättning för den ytterligare ekonomiska skada som brottet har medfört. Maximistraffet för brott mot lagen höjs till fängelse i två år, och förutsättningarna för åtal vidgas.

Behandlade dokument

4

Justering

2000-03-07

Debatt

2000-03-30

Riksdagen gav, med anledning av m-motioner, regeringen i uppdrag att göra en kartläggning och översyn av det nuvarande fria handredskapsfisket. En fortsatt positiv utveckling av fisketurismen och sportfisket förutsätter ett uthålligt utnyttjande av fiskeresurserna. Förutom att resursutnyttjandet i större utsträckning än i dag kan behöva kartläggas bör därför även möjligheterna till en lokalt organiserad kontroll av nyttjandet och av vården av fiskeresurserna i berörda områden ses över.

Behandlade dokument

37

Justering

2000-02-24

Debatt

2000-03-22