Sök

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om 2023 års redogörelse för företag med statligt ägande. Riksdagen framhåller betydelsen av den årligt återkommande skrivelsen och understryker vikten av att regeringen fortsätter att utveckla innehållet i den så att riksdagen får en god bild av utvecklingen i företagen med statligt ägande.

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om bland annat statens ägande och förvaltning av företag, som lämnats under den allmänna motionstiden 2023.

Riksdagen lade därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

17

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

11, 53 minuter

Justering

2024-01-25

Bordläggning

2024-02-06

Debatt

2024-02-07

Beslut

2024-02-07

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om 2022 års redogörelse för företag med statligt ägande. Riksdagen framhåller betydelsen av den årligt återkommande skrivelsen och understryker vikten av att regeringen fortsätter att utveckla innehållet i den så att den ger en bättre bild av utvecklingen i de statligt ägda bolagen.

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner om bland annat statens ägande och förvaltning av företag, som lämnats under den allmänna motionstiden 2022.

Riksdagen lade därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

12

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

23, 72 minuter

Justering

2023-01-31

Bordläggning

2023-02-07

Debatt

2023-02-08

Beslut

2023-02-08

Riksdagen ser behov av att göra en extern utredning av Samhall och riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

Bakgrunden är bland annat tidigare kritik mot Samhall, vars uppdrag är att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Kritiken har exempelvis handlat om risk för osund konkurrens, samt risk för att högre krav på arbetsförmåga gör att färre i målgruppen har chans att få anställning inom Samhall.

Tillkännagivandet om en extern utredning har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ från arbetsmarknadsutskottet. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

16, 65 minuter

Justering

2021-09-23

Bordläggning

2021-09-28

Debatt

2021-09-29

Beslut

2021-09-29

Riksdagen sa nej till 70 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om målen för jämställdhetspolitiken, åtgärder mot hedersrelaterat våld och förtryck, åtgärder för jämställdhet och mot diskriminering i arbetslivet samt en utvärdering av diskrimineringslagen. Riksdagen sa nej till motionerna eftersom arbete redan pågår inom dessa områden.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

15

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

19, 73 minuter

Justering

2020-02-11

Bordläggning

2020-03-04

Debatt

2020-03-05

Beslut

2020-03-05

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens rapport om diskrimineringslagens krav på lönekartläggning. Genom lönekartläggning ska arbetsgivare säkerställa att alla medarbetare, oavsett kön, hanteras lika vid lönesättning.

Riksrevisionen har granskat hur väl lönekartläggning fungerar för att motverka osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män. Riksrevisionen ger bland annat rekommendationer till regeringen om att se över lagstiftningen om lönekartläggning. Riksdagen vill, i likhet med regeringen, peka på att diskrimineringslagens regler om aktiva åtgärder nyligen ändrades. Där ingår bestämmelserna om lönekartläggning. Ändringarna gjordes bland annat för att underlätta för dem som ska använda lagen och för att arbetet med lönekartläggning ska kunna anpassas till verksamheten. Riksdagen förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen på området och att en översyn av diskrimineringslagen kommer att göras vid behov. Enligt riksdagen är det för tidigt att väcka frågan om en ny utredning av bestämmelserna om lönekartläggning.

Riksdagen sa nej till olika motionsförslag inom området och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 29 minuter

Justering

2020-01-30

Bordläggning

2020-02-04

Debatt

2020-02-05

Beslut

2020-02-05

Riksdagen sa nej till cirka 70 motionsyrkanden om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering. Anledningen är bland annat den sakpolitiska överenskommelse som slöts i januariavtalet och att det i vissa frågor redan pågår arbete. Motionerna handlar bland annat om jämställdhetspolitikens mål, jämställdhetsintegrering, åtgärder mot hedersrelaterat våld och förtryck samt åtgärder för jämställdhet och mot diskriminering i arbetslivet.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

8

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

15, 62 minuter

Justering

2019-03-14

Bordläggning

2019-03-27

Debatt

2019-03-28

Beslut

2019-04-03

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om arbetsmarknadsfrågor och arbetslöshetsförsäkringen. Motionerna handlar exempelvis om framtidens arbetsmarknad och kompetensutveckling. Andra områden är Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadspolitiska program och insatser samt arbetslöshetsförsäkringen.

Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

49

Förslagspunkter

7

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

32, 130 minuter

Justering

2019-03-14

Bordläggning

2019-03-26

Debatt

2019-03-27

Beslut

2019-03-27

Knappt 98 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Mest pengar läggs på området aktivitets- och sjukersättningar, knappt 44 miljarder kronor. Cirka 37 miljarder kronor går till området sjukpenning och rehabilitering och Försäkringskassan får drygt 8,6 miljoner kronor. Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa också nej till alternativa förslag i motionerna.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen sa också ja till förslaget i regeringens budgetproposition om att regeringen får befogenhet att se till att Försäkringskassan har en kredit i Riksgäldskontoret för att kunna betala ut ersättning för vård i andra länder.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

28, 85 minuter

Justering

2018-12-13

Bordläggning

2018-12-19

Debatt

2018-12-20

Beslut

2018-12-20

EU-kommissionen har lämnat förslag på gemensamma EU-regler för att motverka att företag i livsmedelskedjan använder otillbörliga handelsmetoder. Förslaget innebär en gemensam miniminivå för skydd mot dessa handelsmetoder i hela EU. Det innehåller bland annat en kort förteckning över särskilda förbjudna handelsmetoder.

Riksdagen anser att EU-förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen. Den principen innebär i korthet att beslut ska fattas på lägsta ändamålsenliga nivå. Riksdagen anser att de här problemen hanteras bäst på nationell nivå och att det är viktigt att värna den svenska avtalsfriheten. Riksdagen anser också bland annat att kommissionen och regeringen inte har gjort det tillräckligt tydligt på vilket sätt förslaget ska lösa gränsöverskridande problem på EU:s inre marknad.

Riksdagen beslutade att lämna ett motiverat yttrande om detta till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 15 minuter

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-13

Debatt

2018-06-14

Beslut

2018-06-14

Riksdagen sa nej till motioner om livsmedelspolitik från allmänna motionstiden. Anledningarna är bland annat att gällande regler är tillräckliga eller att arbete redan pågår på området.

Motionerna handlar bland annat om livsmedelslagstiftningen, märkning av livsmedel och dricksvatten.

Behandlade dokument

44

Förslagspunkter

12

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

19, 62 minuter

Justering

2018-04-12

Bordläggning

2018-04-17

Debatt

2018-04-18

Beslut

2018-04-18

Riksdagen godkände regeringens förslag om mål för en svensk livsmedelsstrategi. Syftet med livsmedelsstrategin är att uppnå en långsiktigt hållbar och konkurrenskraftig livsmedelskedja. Livsmedelsproduktionen ska öka, miljömålen ska nås och den ska också bidra till en hållbar utveckling i hela landet.

Med anledning av strategin riktade riksdagen sju tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

• Regeringen bör säkerställa generellt goda företagsvillkor för hela livsmedelskedjan. Nationella, mer långtgående regler, ska alltid vara väl motiverade och prövas noga.
• Berörda myndigheter bör få främjandeuppdrag som förtydligar att de inte bara ska kontrollera att regler följs utan att de även ska göra det lättare för och stötta företagen i livsmedelskedjan.
• Regeringen bör säkerställa att godkännandeprocesserna för växtskyddsmedel är effektiva och förutsägbara.
• Reglerna för distribution och försäljning av viltkött bör förenklas.
• Regeringen bör göra det lättare för konsumenter att göra hållbara och medvetna val.
• Livsmedelsexporten bör underlättas och främjas.
• Svensk livsmedelsproduktion bör styras av konsumenternas efterfrågan och inte av politiskt bestämda mål för specifika produktionsformer.

Behandlade dokument

79

Förslagspunkter

66

Reservationer

118 

Anföranden och repliker

62, 154 minuter

Justering

2017-06-01

Bordläggning

2017-06-16

Debatt

2017-06-19

Beslut

2017-06-20

Enligt EU-regler ska allmänheten ha tillgång till vissa uppgifter om de ekologiska producenter som verkar i landet. Sverige har fått kritik från EU för att kravet på offentliggörande inte är helt uppfyllt.

Regeringen vill därmed göra ändringar i lagen om kontroll av ekologisk produktion för att bättre svara upp till de ställda kraven.

När lagen skrivs om innebär det att de kontrollerande aktörerna är skyldiga att redovisa sina uppgifter för allmänheten via sina webbplatser. I Sverige är det privata aktörer som utför kontrollen.

Riksdagen sa ja till förslaget och den nya lagen börjar gälla den 1 maj 2017.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 5 minuter

Justering

2017-03-23

Bordläggning

2017-03-28

Debatt

2017-03-29

Beslut

2017-03-29

Riksdagen sa nej till ett antal motionsförslag om bland annat livsmedelskontroll och matsvinn. Motionsförslagen avslås med hänvisning till att arbete redan pågår i dessa frågor.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

9

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

32, 101 minuter

Justering

2016-03-22

Bordläggning

2016-04-20

Debatt

2016-04-21

Beslut

2016-04-27

Riksdagen uppmanar regeringen att

• ta initiativ till ett ökat internationellt samarbete för att minska användningen av antibiotika i livsmedelsproduktionen
• ge Statskontoret i uppdrag att undersöka hur statens livsmedelskontroll kan gå i riktning mot att stärka dialogen och minska antalet förelägganden
• ge Livsmedelsverket uppdraget att arbeta för säkra livsmedel, bra livsmedelshantering och bra matvanor på ett sätt som gör att företagande i livsmedelsbranschen underlättas
• genomföra en kartläggning av de kontakter med myndigheterna som livsmedelsföretag måste ha på regional och kommunal nivå för att på sikt kunna minska antalet regler som företagen måste följa.

Uppmaningarna, tillkännagivandena, gjordes i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2014 om livsmedelspolitik och en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av statens livsmedelskontroll. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

40

Förslagspunkter

25

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

29, 109 minuter

Justering

2015-02-19

Bordläggning

2015-03-03

Debatt

2015-03-04

Beslut

2015-03-04