Sök

Riksdagen sade ja till regeringens förslag till nytt delmål för energieffektivisering i byggnader. Målet innebär att energianvändningen i bostäder och lokaler bör minska med 20 procent till år 2020 och med 50 procent till år 2050 jämfört med 1995. Till år 2020 ska beroendet av fossila bränslen för energianvändningen i bebyggelsesektorn vara brutet samtidigt som andelen förnybar energi ökar kontinuerligt. En ny lag införs om att ägare till byggnader ska bli skyldiga att deklarera energianvändningen och inomhusmiljön i en energideklaration. Lagen grundar sig på ett EU-direktiv och börjar gälla den 1 oktober 2006. Olika kategorier av byggnader kommer att successivt omfattas av reglerna.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

6

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

21, 1 minuter

Justering

2006-06-01

Debatt

2006-06-13

Beslut

2006-06-14

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att utreda förutsättningarna att ändra regelverket så att regleringsföretagen kan åläggas att anlägga laxtrappor eller andra fiskvandringsvägar i alla reglerade vattendrag. Ställningstagandet gjordes med anledning av motionsförslag. Riksdagen sade nej till andra motioner från allmänna motionstiden 2005 om naturresursfrågor och vattenrätt.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

13

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

26, 75 minuter

Justering

2006-04-20

Debatt

2006-05-03

Beslut

2006-05-03

En ny lag om allmänna vattentjänster ska ersätta dagens lag om allmänna vatten- och avloppsanläggningar. En av nyheterna i lagen är att allmänna vatten- och avloppsanläggningar, va-anläggningar, antingen ska ägas helt av kommunen, eller så ska kommunen ha det rättsliga bestämmande inflytandet över anläggningen. Därmed slopas möjligheten att allmänförklara anläggningar som drivs av någon annan än kommunen. Det kommunala ansvaret ska också utvidgas till att gälla när en allmän va-anläggning behövs med hänsyn till skyddet för miljön. Dessutom föreslås ett undantag från den kommunala lokaliseringsprincipen för att göra det möjligt för en kommunal huvudman att sköta driften av va-anläggningar i andra kommuner. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2007.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

17, 47 minuter

Justering

2006-03-30

Debatt

2006-04-20

Beslut

2006-04-26

Riksrevisionen har granskat hur sex statliga myndigheter handlägger ärenden om marklösen. Marklösen innebär att staten eller kommunen skaffar sig förfoganderätt över enskildas fastigheter. Riksrevisionen har redovisat resultatet av granskningen för riksdagen. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra något mer eftersom regeringen redan följt Riksrevisionens rekommendationer. Riksdagen sade också nej till motioner om fastighetsrättsliga frågor från motionstiden 2004 och 2005.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

18

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

40, 115 minuter

Justering

2006-02-23

Debatt

2006-03-10

Beslut

2006-03-15

Riksdagen sade nej till motionsförslag från den allmänna motionstiden 2005 om plan- och byggfrågor. Motionerna handlade om plan- och byggprocessen, fysisk planering, bygglov, inomhusmiljö, energianvändning, säkerhet, byggforskning, bostadsanpassningsbidrag och tillgänglighet i boendemiljön. Motionerna avslogs bland annat därför att riksdagen vill avvakta regeringens ställningstagande till PBL-kommitténs förslag till ändringar i plan- och bygglagen (PBL). Riksdagen avslutade Riksrevisionens redogörelse om Boverkets och länsstyrelsens roll i den fysiska planeringen utan några ytterligare tillägg samt avslog de motioner som lämnats in med anledning av redogörelsen.

Behandlade dokument

90

Förslagspunkter

19

Reservationer

29 

Anföranden och repliker

55, 181 minuter

Beredning

2006-01-19

Justering

2006-02-09

Debatt

2006-02-23

Beslut

2006-03-08

Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande för 2006. Riksdagen godkände också bostadsutskottets synpunkter om mål- och resultatredovisningen i budgetpropositionen. Synpunkterna handlar om hur redovisningen bättre ska kunna anpassas till riksdagens behov när utskotten och kammaren arbetar med förslagen i budgetpropositionen.

Behandlade dokument

64

Förslagspunkter

26

Reservationer

45 

Anföranden och repliker

95, 275 minuter

Beredning

2005-11-08

Justering

2005-11-29

Debatt

2005-12-08

Beslut

2005-12-08

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om begravningsverksamheten, lagen om trossamfund, religionsombudsman och åtgärder mot islamofobi.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

30, 17 minuter

Beredning

2005-03-08

Justering

2005-03-22

Debatt

2005-04-08

Beslut

2005-04-13

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 och 2003 om byggfrågor. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om ansvaret i byggandet, vissa villkor för bygglov, miljöanpassat byggande, energianvändningen och säkerheten i byggnader samt tillgängligheten i boendemiljön. Andra motioner handlar om bostadsanpassningsbidragen och forskningen inom bygg- och bostadssektorn.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

19

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

36, 1 minuter

Justering

2005-02-17

Debatt

2005-03-03

Beslut

2005-03-09

Telemaster för 3G-nätet ska omfattas av ledningsrätten. Det innebär att mobiltelefonoperatörerna inte måste få mark- eller fastighetsägarnas tillstånd för att sätt upp master. Ledningsrätten är rätten att dra en ledning över någon annans mark i allmännyttiga syften. Nu slår riksdagen fast att inte bara ledningar utan även master och antenner ska omfattas av ledningsrätten. Därmed kommer den att gälla alla delar i 3G-nätet, den tredje generationens mobiltelefonnät, som är under utbyggnad. Genom beslutet blir det också möjligt för flera operatörer att samutnyttja master och andra anordningar som ingår i elektroniska kommunikationsnät. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 augusti 2004.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

70, 201 minuter

Justering

2004-05-27

Debatt

2004-06-16

Beslut

2004-06-17

Riksdagen sade nej till motioner om fysisk planering. Motionerna handlar bland annat om mobiltelefonmaster och buller. Motionerna lämnades in under allmänna motionstiden 2003.

Behandlade dokument

43

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

38, 85 minuter

Justering

2004-03-25

Debatt

2004-04-15

Beslut

2004-04-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om anslag till samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande för 2004. Även övriga förslag på detta område i budgetpropositionen sa riksdagen ja till. Bland annat höjs det så kallade förlåtandeintervallet i reglerna om bostadsbidrag. Om bostadsbidraget vid den slutliga avstämningen bestäms till ett högre belopp än det som redan betalats preliminärt under bidragsåret, ska mellanskillnaden betalas till bidragstagaren. Om det bestäms till ett lägre belopp ska bidragstagaren betala tillbaka mellanskillnaden. I dag betalas belopp under 200 kronor - förlåtandeintervallet - varken ut eller tillbaka. Nu höjs beloppet till 1 200 kr. De särskilda reglerna vid beräkning av den bidragsgrundande inkomsten för bostadsbidrag till studerande ska tillämpas även fortsättningsvis. Syftet med reglerna är att de förändringar i studiemedelssystemet som gjordes 2001 inte ska innebära ett minskat bostadsbidrag för de studerande i väntan på en mer permanent lösning.

Behandlade dokument

43

Förslagspunkter

32

Reservationer

45 

Anföranden och repliker

43, 1 minuter

Beredning

2003-10-30

Justering

2003-11-20

Debatt

2003-12-03

Beslut

2003-12-03

Regeringen får möjlighet att bilda bolag med uppgift att äga och förvalta eller avveckla bostadsföretag och fastigheter som övertas från kommuner. Regeringen ska också kunna skjuta till aktiekapital med medel från anslaget för omstrukturering av kommunala bostadsbolag. Regeringen fick denna möjlighet våren 2002 men har inte hunnit använda sig av den (se 2001/02:BoU4 ).

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

19, 40 minuter

Justering

2003-05-20

Debatt

2003-06-03

Beslut

2003-06-04

Det införs en ny investeringsstimulans till fastighetsägare för att tillfälligt minska produktionskostnaden för nya bostäder. Fastighetsägare ska kunna få stimulansen om de bygger mindre hyresbostäder och studentbostäder. Byggandet kan ske genom nyproduktion eller ombyggnad av lokalfastigheter. Investeringsstimulansen ska gå till projekt som har påbörjats eller kommer att påbörjas under perioden 1 januari 2003-31 december 2006. Stimulansen ska kunna gå till hyresbostäder i tillväxtområden med bostadsbrist eller till nya studentbostäder på eller i anslutning till orter där det finns universitet eller högskola.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

4

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

44, 129 minuter

Justering

2003-05-20

Debatt

2003-06-03

Beslut

2003-06-04

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2002 om fastighetsrättsliga frågor. Motionerna handlar om expropriation, den kommunala förköpsrätten, tomträtt, ströängar, ägofredslagstiftningen, förvärv av hyresfastigheter, jordförvärvslagen och förvärv av permanentbostäder för fritidsboende.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

10

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

27, 60 minuter

Justering

2003-04-01

Debatt

2003-04-10

Beslut

2003-04-11

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2002 om byggfrågor. Motionerna handlar om bygglov, tillsyn och kontroll av byggnadsarbeten, miljöanpassat byggande, säkerheten i byggnader, tillgängligheten i boendemiljön, buller i byggnader, vissa övriga krav på byggnader samt bostadsanpassningsbidrag.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

26

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

15, 50 minuter

Justering

2003-02-18

Debatt

2003-03-06

Beslut

2003-03-12

Riksdagen beslutade om en ny boendeform, kooperativ hyresrätt. Kooperativ hyresrätt ska fungera som en mellanform mellan vanlig hyresrätt och bostadsrätt. Den kooperativa hyresgästens rätt till lägenheten stämmer till stor del överens med vad som gäller vid vanlig hyra. Hyresvärden ska emellertid vara en kooperativ hyresrättsförening och hyresgästerna ska vara medlemmar i föreningen. Hyresgästernas intresse av boinflytande kan därmed tillgodoses inom ramen för föreningen. Föreningen kan antingen själv äga fastigheten eller hyra lägenheterna av fastighetsägaren. Den kooperativa hyresrätten ska vara ett särskild slag av ekonomisk förening. Medlemmarna betalar vanliga medlemsinsatser. En hyresgäst som flyttar kan inte sälja den kooperativa hyresrätten men har i princip rätt att få tillbaka betalade insatser. Föreningen bestämmer själv hyra för lägenheterna. En kooperativ hyresrättsförening får samma rätt att köpa en hyresfastighet som en bostadsrättsförening har. Det ska även vara möjligt att ombilda från vanlig hyresrätt till kooperativ hyresrätt. Lagarna träder i kraft den 1 april 2002.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

7

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

16, 39 minuter

Justering

2002-02-21

Debatt

2002-03-06

Beslut

2002-03-06

Riksdagen gav, med anledning av förslag från Riksdagens revisorer, regeringen i uppdrag att göra en bred översyn av plan- och bygglagen (PBL). Översynen bör omfatta uppgiften att sammanställa och strukturera de överväganden och förslag om PBL som tidigare framförts i flera utredningar och där den fortsatta beredningen ännu inte lett fram till ett ställningstagande. En prioriterad fråga bör vara att överväga åtgärder som kan motverka förseningar i plan- och byggprocessen. I översynen bör också frågor om bygglov, tillsyn och kontroll kunna övervägas. Översynen bör bedrivas så att resultat och förslag kan redovisas etappvis. Vissa avgränsade frågor bör alltså kunna övervägas med förtur. Detta gäller t.ex. frågan om systemet för överprövning av kommunala plan- och byggbeslut.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

15, 1 minuter

Justering

2002-02-12

Debatt

2002-02-21

Beslut

2002-02-21

Riksdagen beslutade om stärkt hyresgästinflytande vid ombyggnader. Om hyresvärden vill bygga om ska hyresnämnden i sin prövning väga hyresvärdens intresse av en ombyggnad mot de skäl som hyresgäster i allmänhet kan tänkas ha för att inte vilja bygga om. Hyresvärden blir skyldig att meddela hyresgästerna om en ändringsåtgärd minst två månader innan han eller hon kan söka tillstånd för ändringen. Hyresnämnden ska kunna förbjuda ändringar som planeras utan att hyresgästen har godkänt dem eller att hyresnämnden givit sitt tillstånd. En åtgärd som genomförs utan att ha blivit godkänd eller fått tillstånd ska inte kunna påverka hyressättningen förrän fem år efter det att åtgärden slutfördes. Lagändringarna träder i kraft den 1 april 2002.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

26

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

45, 109 minuter

Justering

2002-01-22

Debatt

2002-01-30

Beslut

2002-01-30

Det ska i samtliga län fr.o.m. år 2003 kunna bildas kommunala samverkansorgan för regional utveckling. Ett samverkansorgan ska utgöras av ett kommunalförbund där samtliga kommuner i länet är medlemmar och där landstinget kan vara medlem. Samverkansorganen ska utarbeta program för länets utveckling och samordna utvecklingsinsatser i länet för att genomföra programmet. De ska ha befogenhet att besluta om länsplaner för regional infrastruktur och om vissa statliga medel för regional utveckling. I Skåne län och Västra Götalands län pågår en försöksverksamhet med s.k. regionala självstyrelseorgan. Riksdagen beslutade, efter förslag från konstitutionsutskottet, att verksamheten i dessa län ska fortsätta oförändrad under nästa mandatperiod.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

22

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

74, 43 minuter

Beredning

2001-10-25

Justering

2001-12-12

Debatt

2002-01-17

Beslut

2002-01-17

Konstitutionsutskottet (KU) anmälde för riksdagen sin granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. KU riktar kritik mot näringsminister Björn Rosengren när det gäller Näringsdepartementets upphandling av konsulttjänster av Goldman Sachs i samband med fusionen Telia-Telenor. Det är inte en godtagbar ordning att Goldman Sachs utfört huvuddelen av sitt arbete innan avtal slutits även om denna tid utnyttjades för att få till stånd ett för staten mer förmånligt avtal än som ursprungligen föreslogs. KU riktar däremot inte kritik mot valet av upphandlingsform. Granskningen har vidare visat att avsaknaden av dokumentation är en allvarlig och förhållandevis ofta förekommande brist när det gäller upphandlingarna. Bristerna ger intryck av att tillräcklig vikt inte lagts vid en förvaltningsmässigt betryggande hantering av upphandlingsärendena. KU har vidare granskat andra frågor, bl.a. de lokala investeringsprogrammen, Östersjömiljarden, upphandling av trafiken på Västkustbanan samt statminister Göran Perssons uppmaning till kommunerna om socialbidraget.

Anföranden och repliker

140, 205 minuter

Beredning

2001-01-25

Justering

2001-05-17

Debatt

2001-05-30

Beslut

2001-05-30