Särskild debatt om utbetalning av krisstöd till företag

Särskild debatt 30 april 2021
Hoppa över anförandelistan

Anförandelista

  1. Hoppa till i videospelarenEdward Riedl (M)
  2. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Ibrahim Baylan (S)
  3. Hoppa till i videospelarenEdward Riedl (M)
  4. Hoppa till i videospelarenAlexander Christiansson (SD)
  5. Hoppa till i videospelarenEmil Källström (C)
  6. Hoppa till i videospelarenLorena Delgado Varas (V)
  7. Hoppa till i videospelarenCamilla Brodin (KD)
  8. Hoppa till i videospelarenJoar Forssell (L)
  9. Hoppa till i videospelarenKarolina Skog (MP)
  10. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Ibrahim Baylan (S)
  11. Hoppa till i videospelarenEdward Riedl (M)
  12. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Ibrahim Baylan (S)
  13. Hoppa till i videospelarenEdward Riedl (M)
  14. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Ibrahim Baylan (S)
  15. Hoppa till i videospelarenAlexander Christiansson (SD)
  16. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Ibrahim Baylan (S)
  17. Hoppa till i videospelarenAlexander Christiansson (SD)
  18. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Ibrahim Baylan (S)
  19. Hoppa till i videospelarenLorena Delgado Varas (V)
  20. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Ibrahim Baylan (S)
  21. Hoppa till i videospelarenLorena Delgado Varas (V)
  22. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Ibrahim Baylan (S)
  23. Hoppa till i videospelarenCamilla Brodin (KD)
  24. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Ibrahim Baylan (S)
  25. Hoppa till i videospelarenCamilla Brodin (KD)
  26. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Ibrahim Baylan (S)
  27. Hoppa till i videospelarenEdward Riedl (M)
  28. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Ibrahim Baylan (S)
  29. Hoppa till i videospelarenEdward Riedl (M)
  30. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Ibrahim Baylan (S)
  31. Hoppa till i videospelarenEdward Riedl (M)
  32. Hoppa till i videospelarenAlexander Christiansson (SD)
  33. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Ibrahim Baylan (S)
  34. Hoppa till i videospelarenAlexander Christiansson (SD)
  35. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Ibrahim Baylan (S)
  36. Hoppa till i videospelarenAlexander Christiansson (SD)
  37. Hoppa till i videospelarenEmil Källström (C)
  38. Hoppa till i videospelarenAlexander Christiansson (SD)
  39. Hoppa till i videospelarenEmil Källström (C)
  40. Hoppa till i videospelarenAlexander Christiansson (SD)
  41. Hoppa till i videospelarenEmil Källström (C)
  42. Hoppa till i videospelarenLorena Delgado Varas (V)
  43. Hoppa till i videospelarenCamilla Brodin (KD)
  44. Hoppa till i videospelarenJoar Forssell (L)
  45. Hoppa till i videospelarenKarolina Skog (MP)
  46. Hoppa till i videospelarenEdward Riedl (M)
  47. Hoppa till i videospelarenKarolina Skog (MP)
  48. Hoppa till i videospelarenEdward Riedl (M)
  49. Hoppa till i videospelarenKarolina Skog (MP)
  50. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Ibrahim Baylan (S)
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 50

Anf. 1 Edward Riedl (M)

Särskild debatt om utbetalning av krisstöd till företag

Fru talman! Låt mig börja med att säga att Moderaterna påkallade den här debatten utifrån de stora problem vi har sett med korttidspermitteringsstödet. Regeringen har misslyckats med att se till att de företag som behöver de här stöden får dem inom rimlig tid. Det riskerar jobb, och det riskerar företag.

Regeringen har också misslyckats, fru talman, med att hålla kriminella borta från skattebetalarnas pengar. Kriminella har kunnat ta dessa pengar, som var avsedda för att rädda krisande företag och därmed rädda jobben i de företagen.

Vi från Moderaterna har tagit fram ett förslag för att både åtgärda problemen med utbetalningarna av krisstöden och få till hårdare straff, en särskild straffbestämmelse, för det som är de kriminellas möjlighet att komma åt dessa stöd. Regeringen vill göra något åt detta men motsätter sig straffskärpningar.

Med det hoppas jag att vi får en bra debatt om krisstöden i dag.


Anf. 2 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Det är nu drygt ett år sedan vi gick in i den värsta, den längsta och den djupaste kris som vi upplevt efter andra världskriget. I mars förra året slog pandemin till med väldigt stor kraft. Människoliv gick förspillda. Smittan härjade och fortsätter att härja. Parallellt med detta fick vi också en mycket stor ekonomisk kris, såväl i vårt land som över hela världen.

Detta slår naturligtvis dubbelt hårt mot just Sverige, som är ett öppet och exportberoende land. För många företag tog det totalstopp från en dag till en annan.

Jag minns, fru talman, att jag pratade med vd:n för ett av våra större företag på måndagen. Han meddelade då att de skulle försöka hålla öppet. De hade problem med leveranser av insatsvaror från andra länder, framför allt i Asien, men de försökte lösa dem. På torsdagen ringde han mig och sa: Vi kommer att stänga i morgon - totalstänga. Nu har Frankrike och Belgien bestämt sig för lockdowns, och då får vi inte ut insatsvaror därifrån.

Tiotusentals människor fick besked om att de inte behövde komma till jobbet dagen efter. Dessutom uppstod en stor osäkerhet, fru talman, om hur länge detta skulle vara och om det till och med skulle kunna bli permanent, något som vi såg vid finanskrisen för väldigt många inom industrin.

Det här känner vi nu till, fru talman - både hastigheten och kraften som pandemin slog till med.

Regeringen svarade snabbt, fru talman, med att införa en rad helt nya stöd i vårt land, stöd som hade som syfte att mildra effekterna för företagande och jobb i vårt land. Vi införde väldigt snabbt permitteringsstöd, omställningsstöd och omsättningsstöd. Vi sänkte arbetsgivaravgifter. Vi hjälpte till med sjuklönen. Vi införde hyresstöd och därutöver, fru talman, också anstånd och krediter på hundratals miljarder.

Till dags dato, fru talman, är den sammanlagda summan av direkta stöd från skattebetalarna till våra företag för att övervintra den här situationen - och då pratar vi utbetalningar - närmare 100 miljarder kronor. Det är naturligtvis oerhörda summor, men vi gör det för att vi behöver stå tillsammans. Vi gör det för att vi verkligen behöver övervintra och, nu när vaccineringen är igång, förhoppningsvis komma tillbaka till ett nytt normalläge.

Fru talman! När man hanterar så oerhört mycket av skattebetalarnas pengar är det också väldigt viktigt att man gör det noggrant. Mot bakgrund av det, både behovet av att göra detta snabbt och att det handlar om så oerhört mycket pengar, bad vi förre rikspolischefen Stefan Strömberg att utreda riskerna i systemen. Han kom tillbaka med en rapport under sommaren, och den rapporten omsatte vi ganska raskt för att försöka minimera riskerna.

Fru talman! Resultatet av de här stöden är hitintills att vi har färre konkurser 2020 än 2019, vilket naturligtvis är oerhört glädjande, och färre konkurser första kvartalet 2021 än första kvartalet 2020. De här stöden har alltså visat sig vara effektiva, och vi kommer att fortsätta så länge de behövs.


Anf. 3 Edward Riedl (M)

Fru talman! Låt mig påminna dem som lyssnar på debatten om att en lång rad av de stöd som näringsministern räknar upp är stöd som bland annat Moderaterna har varit drivande i att ta fram och riksdagen har sagt åt regeringen att genomföra. Ibland låter det nästan som att regeringen har gjort detta själv. Vi kunde ju önska att så var fallet, men så är det inte.

Näringsministern har under den här krisen mest ägnat sig åt att skönmåla den allvarliga situationen för företagarna. I upprepade debatter i denna kammare har näringsministern varit här och berättat att det inte finns några problem med krisstöden. Jag hade en sådan debatt med näringsministern så sent som innan jul, då näringsministern konstaterade att det i princip inte finns några problem och att utbetalningarna av korttidspermitteringsstödet sker väldigt snabbt.

Till slut kom programmet Uppdrag granskning och kunde visa det fullständiga haveri som korttidspermitteringsstödet faktiskt har inneburit. Det haveriet är så stort att när finansutskottet i veckan träffade näringslivsorganisationerna, fru talman, var det en som gick så långt att han sa: Hade vi bara vetat hur dåligt det här skulle bli hade vi aldrig rekommenderat våra företag att söka de här stöden. Då hade det varit bättre att man hade sagt upp personalen och försökt överleva.

Det som har hänt, fru talman, är att tusentals företag har hamnat i ett limbo. Man har lånat pengar - först på skattekontot, sedan av vänner, bekanta och släktingar. På alla ställen man kunnat har man lånat pengar. Och regeringen har sagt: Pengarna kommer. Låna så att ni klarar er fram till att stöden kommer! Det går tre månader, det går fyra månader, det går fem månader och i värsta fall - vi har träffat företagare som har väntat så länge - går det upp till åtta månader att få ärendet handlagt. Under den tiden har man betalat ut löner till de anställda i företagen.

Det som händer för en del företag, fru talman, är att man hamnar på obestånd när man inte längre kan låna pengar. Då blir man retroaktivt inte längre berättigad till de här krisstöden. Gång på gång hamnar företag i kläm, vilket gör att anställda förlorar sin försörjning och sitt jobb. Det är näringsministern ansvarig för, fru talman. Det har faktiskt gått så långt att vår näringsminister har blivit KU-anmäld, inte för det han har gjort, vilket är det vanliga, utan för det han inte har gjort under krisen med de här krisstöden.

Vi måste få snabbare utbetalningar av krisstöden. Det har Moderaterna nu lagt fram förslag om. Vi måste också hindra de kriminella från att komma åt de här pengarna. Vad än näringsministern säger har man motsatt sig en särskild straffbestämmelse som regeringens egen utredare har konstaterat behövs. Man har motsatt sig det vi Moderater har sagt om att vi behöver höja straffen kraftigt för den som fuskar med de här stöden. I Danmark fyrdubblade man straffen. Den första som dömdes gjorde det i augusti förra året - det var en kriminell som försökte komma åt stöden - och fick ett och ett halvt års fängelse.

Det finns mer att göra, fru talman.


Anf. 4 Alexander Christiansson (SD)

Fru talman! Tack, Edward Riedl och den moderata riksdagsgruppen, för att ni har påkallat den här debatten som är mycket viktig!

Fru talman! År 2008 slogs Sverige av en finanskris. Jag jobbade då i bemanningsbranschen, och vi hade precis startat en filial för ett Stockholmsbaserat bolag. Det var en tuff tid. Man kan säga att pannkakan gick ned innan solen hann gå upp. Det blev ingen direkt framgångssaga, eftersom konsulter är det första man gör sig av med när man går in i en tuff tid.

År 2020 gick vi in i en ny kris - en kris med en helt annan karaktär än den vi såg 2008, mycket på grund av de statliga restriktioner som den här krisen är förbunden med. I går kom Skop med en rapport där man har frågat företagare hur de har upplevt stödpaketen under pandemin. Cirka hälften menar att det är för komplicerat att söka stöden, och ungefär hälften menar att reglerna är otydliga och svårbedömda. Det säger ganska mycket om stödåtgärderna.

Marknaden är ryckig och oförutsägbar under en pandemi. Då är det extra viktigt att regeringen inte också är ryckig och oförutsägbar, för då blir det dubbelt så ansträngt för företagen, av naturliga skäl. Det är effekterna av det som vi ser mycket av i dag.

Stöden har i princip ändrats från månad till månad. Ett exempel är regeringens krav på omsättningstapp för att kunna ta del av omställningsstödet. Häng med nu: Det började på 30 procent för att sedan gå till 40 procent för att sedan gå till 50 procent för att sedan gå tillbaka till 40 procent och till slut landa på 30 procent.

Permitteringsstöden har också varit ryckiga och gått från 60 procent till 80 procent till 60 procent och nu tillbaka till 80 procent. Hur ska ett litet företag som ägnar hela sin vakna tid åt att försöka rädda sin verksamhet kunna hänga med i den här sifferbingon?

I det senaste omställningsstödet är förutsättningarna till och med förändrade på ett sådant sätt att de företag som faktiskt har gjort allting rätt inte kan ta del av stöden. Precis som Edward nämnde har man tagit lån för att klara likviditeten. Detta visar på en brist på förståelse för företagarnas vardag.

Under den här krisen är marknaden otroligt oförutsägbar för näringslivet. Man vet inte hur efterfrågan blir på produkter och tjänster, och det är svårt att veta hur mycket man ska spendera på leverantörskostnader, för att ta ett exempel.

I en kris behövs ett ledarskap som är den stabila punkten när pandemin och omvärlden är svåra att förutspå. Är det rimligt att företag som har ett skriande behov av stöd får vänta i åtta månader på att få ut sina pengar? Sverigedemokraterna tycker inte det, för då är det inte längre ett krisstöd. För Sverigedemokraterna är småföretagarna den nya arbetarklassen. De bidrar stort till samhället varje dag och förtjänar den trygghet som de ska ha.


Anf. 5 Emil Källström (C)

Fru talman! Även jag vill å Centerpartiets vägnar tacka för initiativet till debatten. Det är ett viktigt ämne vi debatterar. Vi tycker att det är så pass viktigt att vi föreslog exakt en sådan här debatt redan i februari. Nu kom den dock på plats - bättre sent än aldrig.

Vi är nu ungefär ett år in i coronahanteringen och pandemins mer akuta skeenden. Det har varit full aktivitet i denna kammare sedan dess. Vi har slagit nytt rekord när det gäller både antal och omfattning av extra ändringsbudgetar för att försöka säkra centrala samhällsfunktioner och inte minst jobb och företag.

Centerpartiet har i såväl svensk politik som i den här frågan något av en mittenposition. Vi har, som en del av januarisamarbetet, drivit på och förhandlat hårt för att få stödpaket på plats och för att de ska komma så tidigt som möjligt, vara så väl utformade som möjligt och vara så kraftfulla som möjligt för att rädda så många jobb och företag som möjligt. Vi är stolta över det arbetet och kommer att fortsätta driva på så länge det arbetet behöver göras.

Vi är dock också kritiska mot de saker som inte har fungerat. Även om det inte finns någonting som slår den frustration som den företagare känner som håller på att tappa sitt livsverk kan jag meddela att när man politiskt har jobbat hårt för att ett stödpaket eller ett stödsystem ska komma på plats känner man en viss frustration när det sedan hanteras på ett bristfälligt sätt av regeringen eller av de myndigheter som lyder under regeringen.

Det har varit problem med alldeles för långa utbetalningstider. Det har varit problem för att olika stödsystem krockar. Det var väl givet på förhand att det skulle uppstå problem på grund av hastigheten som de här stödsystemen kom på plats med. Men det var också viktigt att, vilket inte gjordes, hela tiden fråga sig: Behöver justeringar göras - ja eller nej? Om ja, se till att få dem på plats så snabbt som möjligt!

Där har det brustit. Vi har sett problem med långa handläggningstider. Vi har sett problem där små misstag, som deadlines som missats med några timmar, har inneburit att man har tappat ett helt stöd som man annars varit berättigad till. Så får det inte fungera. Det är under all kritik att det har fungerat så. Vi fortsätter att jobba på för att de här problemen ska lösas på allra bästa sätt.

Jag tänker återkomma under debatten om på vilket sätt vi jobbar vidare. Det är bara att konstatera att mycket jobb är gjort, men väldigt mycket finns fortfarande kvar att göra för att lotsa Sverige genom denna mycket djupa och allvarliga coronakris.


Anf. 6 Lorena Delgado Varas (V)

Fru talman! Vi har haft en tuff period. Det var svårt att ana att pandemin skulle sträcka sig över tid och rum på det här viset. Som parti delar vi och står bakom en del av de krisåtgärder och andra förändringar som regeringen tillsammans med riksdagen har presenterat för att hålla samhället flytande och för att rädda jobb och företag.

För att nämna några saker som Vänsterpartiet har varit med om att driva fram tillsammans med bland annat Moderaterna väljer jag att lyfta fram evenemangsstödet för kultur och idrott.

I går träffade jag Fryshuset för att prata om ungas framtid. De lyfte behovet av det här stödet, då kultur är ett verktyg för aktivitet och jobb bland unga. Många unga får sin första rad i cv:t när de jobbar med att arra en konsert eller ett annat evenemang. Kultur och idrott är glädjen, känslan och framtidstron; det förenar.

Jag väljer att också lyfta upp förändringen i a-kassereglerna för enskilda företagare. Tidigare fick företagare inte på något sätt underhålla till exempel sina hemsidor när de hade a-kassa. Det är orimligt. Enskilda företagare måste kunna hålla informationen på sin hemsida levande och uppdatera informationen för sina kunder. Annars finns det inget företag att driva när de kan återuppta arbetet.

Vi måste fundera på samhället ur ett hållbart perspektiv. Det ska vara socialt hållbart och ett hållbart företagande.

Pengarna behöver användas på ett ansvarsfullt sätt. Trots att vi som parti står bakom flera av krisstöden menar vi att det finns ett systemfel i krisstöden. Vi kan inte tillåta att företag tar emot statligt stöd, ibland i miljardklassen, som sedan går till bonusar. Reglerna för de företag som tagit emot stöd bör stramas upp. Vänsterpartiet föreslår att utdelningsstoppet och bonusförbudet efter stödmånaderna bör sättas till ett år.

De här pengarna, våra gemensamma pengar, ska helt enkelt inte gå till annat än att rädda jobben. Vi har stora behov av att investera i samhället, för att skapa jobb, för att ställa om, för att täcka resursbristerna inom äldreomsorgen och för att stå bättre rustade inför en kris.


Anf. 7 Camilla Brodin (KD)

Fru talman! För svenska företagare har det senaste året varit ett stålbad som ingen av oss hade kunnat förutse. Vi ska självklart vara ödmjuka; det är lätt att göra misstag när nya och oväntade problem uppstår. Men då är det desto viktigare att de som har makten att göra förändringar verkligen lyssnar och sätter sig in i hur en företagares vardag just nu ser ut.

Häromdagen kunde vi ta del av en företagares dagbok över coronakrånglet. Den tar oss med på en resa in i Byråkratisverige som aldrig verkar ta slut. Mycket administration och tid läggs på att försöka göra allt rätt enligt de regler och riktlinjer som finns. Frustrationen är stor över att ansökningarna inte har förenklats och att informationen inte förbättrats tillräckligt under tiden utan snarare tvärtom. Om det vittnar flera branschorganisationer, som Visita, Svensk Handel, Transportföretagen med flera.

Fru talman! Det är inte för skojs skull som jag, vid ett flertal tillfällen det senaste året, har bett Tillväxtverket och Skatteverket komma till näringsutskottet för att ge besked om de långa och utdragna handläggningstiderna och redogöra närmare för vad som händer och vad som inte händer. Svaren som givits är att de håller på att rekrytera fler medarbetare och sätta upp nya rutiner och att de är medvetna om problemen. Enligt dem själva har de även fått alla resurser de har bett regeringen om.

Med den informationen i ryggen är det oerhört beklagligt att myndigheterna inte har kunnat lyckas bättre. I den modell för krisstöden som finns i dag behöver det skruvas på några delar. Exempelvis behöver man lyssna in de mest utsatta branscherna och minska glappet mellan dessa och departementen, så att åtgärder kan vidtas. Man behöver behandla företagen med respekt och bekräfta dem med åtminstone ett svar att ansökan är mottagen på ett korrekt sätt.

Ett annat exempel är förslaget, som vi kristdemokrater verkar vara ensamma om, om att sänka arbetsgivaravgiften i kontaktnära branscher, som är de mest utsatta. Då behöver inga ansökningar göras, men det skulle hjälpa de mest utsatta, som allt oftare är småföretag, så att tid och resurser kan läggas på annat i stället.

Regeringens egen utredare Stefan Strömberg, som har haft i uppgift att föreslå åtgärder mot coronarelaterad brottslighet, besökte näringsutskottet i veckan. Medskick jag tar med mig från honom är att Tillväxtverket inte borde ha fått uppgiften att hantera korttidsstödet från början och att de borde tillskjutas mer medel och resurser och samtidigt få en bättre ledning.

Jag undrar fortfarande om regeringen inte ser att det finns saker som borde ha kunnat göras annorlunda. Det finns fortfarande en chans att förbättra, men det måste göras skyndsamt.


Anf. 8 Joar Forssell (L)

Fru talman! Jag vill också tacka för den här viktiga debatten och för initiativet till den.

Coronakrisen har varit en oförutsägbar kris, såklart för sjukvården och samhället i stort men i det här fallet kanske framför allt för vår ekonomi. Det är en kris som har förvärrats, i ekonomiska termer, för många av de företagare som vi pratar om här i dag, just på grund av politiska beslut. Det är därför otroligt viktigt att det kommer stöd från staten och att de fungerar - just för att det har drivits på av politiska beslut.

Liberalerna är stolta över att ha varit motorn i januariavtalet när det gäller att driva på för och driva fram flera av de viktiga stöd som faktiskt har kommit på plats. Jag är också glad över att vi i Sveriges riksdag, i utskottet och i den här kammaren, har haft en bred enighet om stöden och den kraft med vilken stöden har kommit, fru talman. Vi har i många viktiga frågor kunnat sluta upp som en hel riksdag.

Fru talman! Jag och Liberalerna är dock kritiska till regeringens och ansvariga myndigheters hantering i många fall. Vi har gett regeringen det man har bett om när man har behövt vidta olika åtgärder, ge olika extramedel och stöd för att de här stöden ska komma ut ordentligt, för att handläggningstiderna ska kortas och för att byråkratin ska bli smidigare. Det har man fått. Men ändå finns det stora problem. Det är därför vi står här och debatterar i dag.

Fru talman! I ett sådant här exceptionellt läge, när vi gör undantag från alla möjliga regler, alla möjliga saker som vi som samhälle tar för givna, borde det också gå att få byråkratin att rulla lite snabbare. Det borde också gå att korta handläggningstiderna. Det borde också gå att rädda fler företag genom att de stöd som finns betalas ut i tid.

Fru talman! Liberalerna har den här veckan ställt krav på att regeringen ska redovisa en plan för att öppna upp Sverige igen efter krisen. Jag tror att vi behöver ge besked till Sveriges företagare, till dem som ekonomiskt går på knäna, om att stöden ska betalas ut och att det ska gå snabbt. Vi behöver inte mer krångel. Vi behöver inte långa handläggningstider. Vi behöver rädda jobb och företagande.

Jag tror också att vi behöver vara tydliga med att krisen faktiskt har ett slut. Vi behöver hålla ut nu. Men det finns ett slut. Det kommer en gryning, då ekonomins alla hjul återigen kan börja jobba. De beskeden behöver komma från regeringen.


Anf. 9 Karolina Skog (MP)

Fru talman! När vi för ett år sedan startade hela arbetet med att bland annat skapa stöd för svenskt näringsliv anade vi inte vad vi gav oss in på. Vi kunde inte då överblicka magnituden av krisen. Men när jag ser tillbaka på det här året blir jag oerhört imponerad, inte minst av att våra myndigheter kunde ställa om otroligt snabbt, öka volymen och ta in helt nya stöd, vilket de inte visste att de skulle få göra.

Flera saker kan nämligen vara sanna samtidigt. Det som sägs här om att många företag har fått vänta för länge på att få sitt stöd stämmer också. Men jag tycker inte att vi ska glömma bort att våra myndigheter, även om de inte lyckats i vartenda fall, har gjort en i stora drag oerhört imponerande insats. De har fått ut mycket stöd och räddat många jobb och många företag.

Det har inte på något sätt varit perfekt. Vi har jobbat medan vi har sprungit för att skapa helt nya stöd. Under ett normalt läge hade vi ägnat flera år åt att väga allt fram och tillbaka för att ta fram system som dessa. Det system som vi redan hade på plats var utformat för industrin och har passat industrin bättre än de mindre företagen i servicesektorn; det stämmer. Om vi kan vi göra saker och ting bättre ska vi göra det.

När vi summerar detta år är jag framför allt imponerad av den resiliens som Sveriges ekonomi har visat liksom av det offentliga Sveriges förmåga att snabbt ställa om till en ny situation och göra sitt bästa för att rädda företag och jobb.


Anf. 10 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! När man hamnar mitt i en sådan kris som vi gjorde blir det naturligtvis så som Karolina Skog tog upp, det vill säga att man springer och jobbar samtidigt. Behovet av hastighet gjorde att vi snabbt behövde få saker på plats. Både Joar Forssell och Emil Källström har all rätt att vara stolta, för tillsammans har vi gjort något unikt.

Även om Moderaterna nu slår sig för bröstet när de befinner sig i opposition är det ett faktum att det vid den senaste krisen - finanskrisen, som även Alexander Christiansson tar upp - inte fanns några sådana stöd. Det fanns inget permitteringsstöd. Trots krav på det från riksdagen vägrade den moderatledda regeringen att införa ett sådant stöd. Resultatet blev att tiotusentals jobb försvann från Sverige till Belgien, som hade sådana system, och till Tyskland och andra länder.

Vi har nu infört sådana stöd. Det blir dock alltid en balansakt att göra det så snabbt som möjligt när man hamnar i en djup kris, fru talman. Det måste man vara ödmjuk och säga. Jag förstår verkligen de företag som helt plötsligt upplevt hur intäkterna och kunderna försvunnit. För många av dem är situationen i stora drag fortfarande likadan. För besöksnäringen, kultursektorn och resebranschen är läget fortfarande väldigt besvärligt.

Vi har som sagt betalat ut nästan 100 miljarder i direktstöd inom olika system. Men av oss som hanterar skattebetalarnas pengar krävs det att vi hittar en balans. Vi måste ha kontroll så att pengarna inte hamnar hos organiserad brottslighet och lurendrejare. Det är mot denna bakgrund som vi undan för undan har skärpt kontrollerna. Anledningen till att det dröjer är ofta att ansökan är inkomplett, och då måste myndigheterna följa upp den. Så ska det vara. Likväl har vi sett exempel på brottslighet. Bara i veckan kunde vi höra om narkotikasmugglare som hade kommit över stöd. Tyvärr kommer vi att få se fler exempel.

Fru talman! När man är medveten om detta blir det väldigt konstigt att höra Moderaterna nu komma med förslag om att vi ska ta bort alla kontroller. Det enda som ska krävas är att du skickar in en inkomplett ansökan och sedan håller dig undan frågor i fyra veckor. Enligt Moderaternas förslag ska du då komma i åtnjutande av miljarder av skattebetalarnas pengar. Det är väldigt märkligt.

Sedan säger de att straffen ska skärpas. För vad? Pengarna kommer ju att vara borta. Tror de att man ska kunna plocka in dem från den organiserade brottsligheten i efterhand? Tjoho! Det kommer inte att ske.

Fru talman! Det är besvärligt, ja. Det kommer det även fortsättningsvis att vara tills vi kan få den öppning som Joar Forssell talar om. Men vi kommer att fortsätta att stå tillsammans, för vi ska tillsammans och på bästa sätt övervintra under den här krisen.


Anf. 11 Edward Riedl (M)

Fru talman! Innan jag vänder mig till näringsministern vill jag rikta ett tack till riksdagens övriga partier. Många har varit uppe i talarstolen och berättat att en stor del av de stöd som regeringen nu tar åt sig äran för är stöd som har tagits fram här i riksdagen. Sedan har regeringen fått i uppdrag att ta fram dem. Det är bra att den som lyssnar får veta det. Ett stort tack till riksdagens samtliga partier för detta!

Centerpartiet begärde en liknande debatt som denna, fru talman. Jag vill bara bekräfta det som Statsrådet Ardalan Shekarabi (S). Vi tyckte att det var bra.

Jag hoppas att vi nu kan lösa det problem som vi har framför oss och som regeringen inte vill lösa. Det handlar om problemen med att betala ut stödpengar till företag i akut kris för att rädda jobben. Det går inte att vänta i tre, fyra, fem, sex eller upp till åtta månader på att få ett sådant stöd utbetalat.

Jag förstår för övrigt inte varför regeringen inte vill skärpa straffen. Om man vill komma åt brottsligheten måste man skärpa straffen.


Anf. 12 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Från mars förra året till i år har vi infört ett tiotal stöd. Många myndigheter har dessutom byggt upp verksamheten från noll. Ta Tillväxtverket som exempel! Där jobbade noll personer med dessa frågor i mars förra året. Nu är de över 700, som myndigheten har fått resurser för att kunna anställa. Det här har naturligtvis inneburit att många företag har fått nödvändig hjälp. Det är hjälp som inte fanns när Moderaterna styrde landet. Så är det.

Jag återkommer till min fråga, fru talman. Moderaterna föreslår nu att vi inte ska ha kontroller. Det enda som krävs är att du skickar in en inkomplett handling och sedan håller dig undan i fyra veckor för att få del av skattebetalarnas pengar. Förhoppningsvis går pengarna till hederliga företag som ska ha dem. Men tänk om de hamnar i händerna på organiserad brottslighet! Hur många miljarder av skattebetalarnas pengar är det, enligt Edward Riedl och Moderaterna, rimligt att betala till organiserad brottslighet och lurendrejare i den här krisen?


Anf. 13 Edward Riedl (M)

Fru talman! Till den som lyssnar vill jag bara beklaga den retorik som kommer från näringsministern. Självfallet föreslår inte Moderaterna att det inte ska förekomma några kontroller. Självfallet ska ansökan vara komplett och så vidare.

Man kan givetvis föra en debatt så här. Men näringsministern har ju blivit KU-anmäld - inte för saker som han har gjort, utan för att han inte har gjort sitt jobb. Han har inte säkerställt att de företag som behöver pengarna får dem och på så sätt kan rädda jobben eller att de kriminella inte ska kunna komma åt det här.

Fru talman och ni som lyssnar! Regeringens egen utredare har föreslagit särskilda straffbestämmelser. Detta gör regeringen ingenting åt. Moderaterna föreslår kraftigt skärpta straff för att vi ska få bort de kriminella från stöden. Det är ju i dag problemet finns. Det är med den politik som regeringen bedriver som de kriminella kommer åt pengarna. Vi vill tillsammans med riksdagens andra partier lösa detta, fru talman.


Anf. 14 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Det absolut bästa är att ha kontroller så att organiserad brottslighet varken ställer sig i kö eller får ta del av detta. Likväl kommer en och annan att slinka igenom. Då ska de naturligtvis lagföras. Vi ser väldigt allvarligt på sådan brottslighet.

Edward Riedl svarar dock inte på frågan. Förslaget från Moderaterna ser konkret ut så här: Om du efter att ha skickat in din ansökan inte har fått besked inom fyra veckor måste myndigheten betala ut pengarna. Det är så förslaget ser ut, fru talman.

Tittar man i dag på de ansökningar som har kommit in ser man att en av anledningarna till att det har blivit så långa köer är att hälften av ansökningarna inte är kompletta. Myndigheten måste då kontrollera att det är rätt företag som ska få pengarna. Det tar sin tid. Det här förutsätter en hel del byråkrati, något som vi gärna hade varit utan. Men man måste ändå ha kontroller. Därför vill jag återigen fråga Moderaterna vad de tycker är rimligt när de nu lägger fram sitt förslag: Hur många miljarder av skattebetalarnas pengar ska få försvinna till organiserad brottslighet?

(ANDRE VICE TALMANNEN: Tyvärr finns ingen möjlighet att besvara frågan eftersom replikskiftet är avslutat.)


Anf. 15 Alexander Christiansson (SD)

Fru talman! Sverigedemokraterna har varit drivande för de stöd som har kommit under perioden. Precis som tidigare nämnts har vi också varit pådrivande i finansutskottet och genom initiativ i riksdagen. Samarbetet har varit konstruktivt, vilket är positivt.

För två veckor sedan stod jag och näringsministern här och debatterade småföretagens förutsättningar efter pandemin. Slående för mig då var svaret på den interpellationen. Därför skulle jag vilja ställa samma fråga igen till näringsministern, för jag upplevde inte att jag fick ett svar. Vad har regeringen för plan för återstart av de minsta företagen efter pandemin? Svaret jag fick då var att man har lanserat stöd under pandemin och tillsatt en utredning för regelförenkling. Men förslag om regelförändringar har ju legat på bordet i decennier. Vad finns det mer för konkreta förslag för de minsta företagen som drabbats av pandemin?


Anf. 16 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Som jag svarade Alexander Christiansson då stävjar vi smittan och ser till att vaccineringen kommer ut, så att vi kan få igång vårt samhälle. Det gäller både de små och de stora företagen. Det största problemet i dag, framför allt för de små företagen inom tjänstesektorn, där det finns väldigt många sådana, är att man inte har några kunder eller åtminstone inte kan verka som man brukar göra normalt.

Jag ska återkomma till min fråga som jag inte fick något svar på från Moderaterna, eftersom Sverigedemokraterna stöder det moderata förslaget om att alltid betala ut pengar senast efter fyra veckor om inte myndigheterna har hunnit hantera en ansökan. Då kan det räcka att handlingarna är inkompletta, vilket vi ser många exempel på i dag. Det kan räcka att man medvetet skickar en inkomplett ansökan och sedan håller sig undan i fyra veckor. Då blir min fråga till Alexander Christiansson: Hur många miljarder av skattebetalarnas pengar tycker Alexander Christiansson och Sverigedemokraterna är rimligt att det ska försvinna till organiserad brottslighet på detta vis?


Anf. 17 Alexander Christiansson (SD)

Fru talman! Svaret på den frågan är att det inte är inkompletta handlingar vi pratar om här. Vi pratar om kompletta handlingar som i någon mån granskas för att sedan kunna betalas ut. Det som näringsministern har försatt de här småföretagen i, vilket vi också nämnde tidigare, är åtta månaders väntetid. Pest eller kolera - hur ska vi agera i den här situationen?

Enligt Socialdemokraternas retorik verkar det som att det bästa vore om det inte ens fanns några företag som vi kunde betala ut stöd till. Företag säljer sin inredning i dag för att kunna betala sina löner och sina fakturor. Jag vill ha respekt för det, fru talman.

Ett annat siffertrixande som vi upplever är kopplat till konkurser. Är näringsministern medveten om att vi ligger efter i rapporteringen av konkurser? När näringsministern säger att vi inte hade lika många konkurser under 2020 som 2019 är det inte en korrekt beskrivning. Är det medvetet från näringsministern, eller är det omedvetet?


Anf. 18 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Det finns officiell statistik, Alexander Christiansson, och det är den jag hänvisar till. Det brukar vara både Tillväxtanalys och Tillväxtverket som följer upp detta. Därefter kommer SCB. Det är förstås ingenting som vi sitter och hittar på själva.

Jag tycker att detta är märkligt, fru talman - det är ju ingen regering någonsin i detta land, varken under den finanskris som ledamoten pratade om eller tidigare, som har infört så stora stöd till det svenska näringslivet. Vi gör det därför att vi ska stå tillsammans under väldigt svåra omständigheter. Vi kommer att fortsätta med det av ett mycket enkelt skäl: att vi inte är ur krisen. Fortfarande har stora delar av vårt näringsliv, framför allt inom servicesektorn, en väldigt svår tid. De kan lita på att vi kommer att fortsätta med de här stöden så länge de behövs. Vi kommer också att ligga på byråkratin så att det går så snabbt som möjligt, men alltid med kontroll.


Anf. 19 Lorena Delgado Varas (V)

Fru talman! Vi kunde i dagarna läsa om Volvos bonusutdelning. Vänsterpartiet har presenterat politik för att stävja den typen av bonusutdelningar när företag har fått statligt stöd. Men det verkar inte som att regeringen är lika intresserad av att stoppa företag från att berika sig på våra skattepengar på det sättet.


Anf. 20 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Detta är en viktig fråga. När vi inför så stora stöd och betalar ut närmare 100 miljarder i olika direktstöd samt ytterligare flera hundra miljarder i form av olika garantier och krediter är det naturligtvis viktigt att vi också ställer krav. Ett av kraven har just varit att man inte ska göra utdelningar om man har tagit del av de här stöden. Det regelverket följs mig veterligen också upp av till exempel Tillväxtverket, så att detta sker inom ramen för reglerna. Regelverket har naturligtvis även applicerats på AB Volvo, enligt den information jag har.


Anf. 21 Lorena Delgado Varas (V)

Fru talman! Ett av förslagen är att komplettera regelverket om vinstutdelning med anmälningsplikt avseende just vinstutdelning för att kunna ha koll på det här. Jag skulle gärna vilja höra vad minister Baylan har att säga angående det förslaget.

I frågan om tidsgarantin vill jag stötta statsrådet. Jag tycker helt enkelt att vi måste säkra att våra skattepengar går till rätt saker. Vi kan inte ge ut pengarna bara så där.


Anf. 22 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! En av anledningarna till att det dröjer längre med genomgången av till exempel kontrollstationerna för korttidsstödet är att man till exempel kollar upp om det har skett några utdelningar i strid med det regelverk som finns. Det är en skyldighet som Tillväxtverket som myndighet har. Det är, fru talman, också ett av huvudskälen till att man ibland kräver tillbaka pengar - man upptäcker att regelverket inte har följts.

Det tar tid, för vi pratar om närmare 100 000 ansökningar. Det är också en av anledningarna till att vi har krävt att Tillväxtverket ska effektivisera och automatisera sitt arbete, så att inte företag som sköter sig ska hamna längst bak i kön. De har presenterat en åtgärdsplan som vi naturligtvis följer upp väldigt noga, så att hederliga skötsamma företag får det stöd de behöver för att övervintra under den här situationen.


Anf. 23 Camilla Brodin (KD)

Fru talman! Mot bakgrund av dagens debatt om krisstödens utbetalning kan vi konstatera att många av riksdagens partier ser dessa långa handläggningstider som något ohållbart. Men när vi lyssnar på ministern här i dag verkar han rikta in sig på att företagare någonstans är brottslingar. Jag tycker att det är lite oförskämt. Det finns mätningar och statistik från exempelvis Visita. Där visas att det inom besöksnäringen endast är 3 promille av ansökningarna som misstänks vara brottsliga handlingar.

Min fråga till näringsministern är: Skulle inte någon form av tidsgaranti vara en väg att gå för att få bukt med de långa handläggningstiderna och samtidigt respektera företagen, som inte är brottslingar?


Anf. 24 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Europol, EU-kommissionen, vår egen utredare, som är den före detta rikspolischefen, samt den svenska polisen har alla varnat för samma sak, nämligen att organiserad brottslighet, som redan är en cancer i samhällskroppen, passar på under kriser. Att så är fallet borde också Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna förstå.

De allra flesta av våra företagare som just nu har det oerhört tufft är hederliga. Det är därför vi ska hjälpas åt. De gör sitt bästa för att kunna sköta detta. Men ska vi kunna upprätthålla den här typen av stödprogram, fru talman - hittills på 100 miljarder i direkt stöd - krävs det också att det finns en folklig legitimitet. Det ni just nu gör tillsammans med Moderaterna är att ni undergräver den genom att säga att pengarna efter en viss tidsgräns bara ska ut. Skulle det visa sig att de hamnar hos organiserad brottslighet kommer den folkliga legitimiteten att minska för den här typen av stödprogram. Det vore till skada för näringslivet.


Anf. 25 Camilla Brodin (KD)

Fru talman! Det är inte tu tal om det som gäller den organiserade brottsligheten. Det finns nog inget parti här i riksdagen - hoppas jag - som skulle vilja ge medel till dessa företag bara så där. Självklart ska man inte göra det. Det måste finnas granskningsmekanismer. Det måste också finnas skärpta straff för dem som begår brotten.

Men det är otroligt många företag som vi har investerat de här 100 miljarder kronorna i.

Om vi inte ser till att dessa företag överlever, vad har då hänt med skattebetalarnas pengar under den här tiden? Det är en skyldighet för Sverige att stå upp för företagare. Utan företagare kommer inte Sverige att ha råd med någon välfärd i framtiden. Vad är planen från regeringen?


Anf. 26 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Planen från regeringen är från allra första början den 16 mars förra året fram till i dag att vi står tillsammans och att vi stöttar. Vi har gjort ett tiotal olika stöd för att övervintra.

Det är fortsätt en väldigt tuff situation, framför allt för de företag i tjänstesektorn som förstås har drabbats av restriktioner men också av den allmänna pandemin. Intäkterna är väldigt låga och finns i vissa delar inte alls.

Det är svaret. Vi ska fortsätta att stå tillsammans. Med vaccineringen, som nu är i full gång, kan vi förhoppningsvis också komma igång och öppna samhället på ett sätt som är smittsäkert. Det ljuset ser vi allihop.

Fru talman! Jag får det fortfarande inte klart för mig. Om man inför en automatisk tidsgräns så att pengar måste ut efter fyra veckor oavsett är väl risken ganska stor att organiserad brottslighet ställer sig i kö. Ser inte Kristdemokraterna den risken?


Anf. 27 Edward Riedl (M)

Fru talman! Tänk om näringsministern lade lika mycket tid och engagemang på att lösa de problem med krisstöden som vi har som näringsministern lägger på att försköna verkligheten och trixa med siffror. Det hade varit fantastiskt. Då tror jag att vi hade kunnat lösa en stor del av de problem vi har.

Fru talman! Vi har två problem. I den ena änden finns seriösa, skötsamma företag som på grund av smittbekämpningen inte får tillräcklig omsättning och tillräckligt med kunder och som för att behålla personalen behöver få ut de här krisstöden.

I den andra änden - och låt mig vara tydlig för er som lyssnar - stjäls de pengarna under den här regeringen av kriminella. Regeringens egen utredare har konstaterat att man bör införa en särskild straffbestämmelse i permitteringsstödet för att bättre kunna komma åt detta.

I Moderaternas förslag handlar det inte om inkompletta ansökningar eller någonting sådant. Det är en debatt som inte hör hemma i den här kammaren, fru talman. Självklart handlar det om kompletta ansökningar. Det ska ske kontroller.

Vi menar att under en kris bör en myndighet på fyra veckor klara av att se om det är organiserad brottlighet som står bakom ansökan eller om det är seriösa företagare. Klarar man inte det får man byta ut myndighetsledningen och i sista hand den här regeringen. Det är min uppfattning, fru talman. Man bör klara detta inom den tiden.

I den andra änden behöver vi skärpa straffen. I exempelvis Danmark har man fyrdubblat straffen. Där skickar man fuskare med coronastöd i fängelse. Det bör vi göra också i Sverige.

Den här regeringen står handfallen när det gäller både att lösa problemet för att rädda jobb och företag och att sätta dit de kriminella. Tänk om näringsministern hade samma engagemang för att lösa de här problemen som för att försköna dem.


Anf. 28 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Ända sedan vi gick in i den här djupa krisen tror jag att vi alla, regering, riksdag och myndigheter - och jag misstror inte heller Edward Riedl - gjort vårt bästa för att kunna hantera den här krisen. Jag tror att vi i efterhand dessutom kommer att ha lärt oss oerhört mycket av både det som gjorts som är bra och de misstag som gjorts under tiden.

En av de saker som vi snabbt gjorde, just efter förslag från Stefan Strömberg, var att införa kontroller för att se till att pengarna hamnade rätt hos hederliga företagare. Det är de kontrollerna som gör att det tar längre tid. Hälften av alla ansökningar som inkom till exempelvis Tillväxtverket var inte kompletta.

Nu föreslår Moderaterna, med stöd av bland annat Sverigedemokraterna, att om myndigheten inte har hanterat en ansökan på fyra veckor ska pengarna betalas ut. Vad är det om inte fritt fram för dem som är oseriösa att också kunna ta del av skattebetalarnas pengar?


Anf. 29 Edward Riedl (M)

Fru talman! Låt mig vara tydlig mot både näringsministern och er som lyssnar. Det här är en icke-debatt. Tillväxtverket självt, en myndighet som lyder under regeringen, säger att man kan hantera utbetalning av krisstöd på mellan tre och tio dagar.

Det Moderaterna föreslår och försöker att samla riksdagen kring är att ha en garanti för att en komplett ansökan ska kunna hanteras inom fyra veckor. På den tiden, fru talman, bör en myndighet med ganska enkla medel kunna sortera ut de grovt kriminella från de seriösa företagarna. Klarar man inte det måste man byta arbetsmetod. Det kan inte pågå på det sättet.

Fru talman! Jag är glad att det inte är den här ministern som håller på att organisera de här stöden, som tycker att det är rimligt att företag får vänta sex månader och upp till åtta månader, eller som organiserar akutsjukvården där det kommer in akut sjuka personer med till exempel hjärtinfarkt eller organiserar brandförsvaret om det brinner i något hus. Pengarna måste ut till de företag som behöver dem.


Anf. 30 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! De här stöden infördes i mars förra året. Korttidsstödet, som är det största stödet, infördes den 16 mars. Då var det noll personer som jobbade med detta, för det fanns inte tidigare. Det fanns inte när Moderaterna ledde landet, och det fanns inte dessförinnan. Det var noll personer. I dag är det över 700. De hanterar närmare 100 000 ansökningar.

Fru talman! Genomsnittstiden under förra året var fem veckor för en första ansökan, det vill säga längre än de fyra veckor som Moderaterna pratar om. Om det nu är så att det är en automatisk tidsgräns där myndigheten måste betala ut pengarna oavsett hur ansökan ser ut, ser inte Moderaterna risken att kön av just oseriösa och farliga personer blir ganska lång? Det finns fria pengar att hämta, skattebetalarnas pengar.

Borde det inte vara rimligt med kontroller innan man betalar ut skattebetalarnas pengar?


Anf. 31 Edward Riedl (M)

Fru talman! Näringsministern gör upprepade gånger en poäng av att alliansregeringen för rätt många år sedan, snart åtta år sedan, inte hade pandemikrisstöd på plats. Det kan han givetvis göra om han vill.

Jag ska svara på frågan. Om det näringsministern hävdar vore sant, då skulle det vara ett problem. Men näringsministern har målat upp en halmdocka som inte finns. Man argumenterar mot ett förslag som inte existerar. Självklart ska det göras kontroller. Vi tycker att man bör kunna göra en hel del kontroller på fyra veckor för att säkerställa att organiserad kriminalitet inte kommer åt de här pengarna.

Fru talman! Det som jag inte förstår, och det som ni som lyssnar på debatten borde fundera på, är följande: Om man nu vill komma åt de här brottslingarna, varför vägrar regeringen att göra det som den utredare som regeringen har tillsatt säger, nämligen att införa en särskild straffbestämmelse så att vi kan komma åt dem som fuskar med stöden?

Lyssna på Moderaterna, som vill ha kraftigt höjda straff så att vi får sätta de personer som fuskar i fängelse. Varför vill regeringen inte detta?


Anf. 32 Alexander Christiansson (SD)

Fru talman! Jag vill kort säga att stöden initialt under pandemin kom på plats och betalades ut snabbt. Det var bra hanterat av regeringen. Många och även jag upplevde att regeringen hade inställningen att det skulle vara lätt att göra rätt och att man hellre skulle fria än fälla.

De stora företagen fick stöd och hjälp. Det gick fort. Jag minns att i den första ändringsbudgeten - som jag tror kom den 17 mars 2020 - var det flygbranschen som man prioriterade. Det är inget fel i det. Vi stod absolut bakom det. Det var inga konstigheter alls.

Men det som glömdes bort var de små företagen, inte minst när det gällde omsättningsstödet, som kom på plats långt senare. Man glömde bort de små enskilda näringsidkarna.

Under hösten fanns enskilda näringsidkare som hade blivit tvungna att gå på a-kassa under våren. När det sedan blev höst och de skulle ta del av stöden fick de inte det på grund av att de hade haft a-kassa under våren. Detta är bara ett exempel på en detalj som skapar enorma problem för småföretagare.

Vi lade fram ett initiativ i finansutskottet. I normala fall är budbäraren viktigare än budskapet, så det gick inte igenom. Men någon annan fick lägga fram initiativet, och det gick igenom. Och vi stöder det naturligtvis, för småföretagens bästa.

Nu blickar vi framåt. Hur ska vi lösa det här? Vi har företag som verkligen lever på ruinens brant. Hur ska vi göra? Vad ska vi hitta för förslag för att få ut stöden på bästa sätt? Hur ska vi göra efter pandemin? Vad ska vi ha för åtgärder på plats? Det går inte att börja fundera på det när pandemin är över och vi är för sent ute.

Det är den återstartsfråga som jag ställde till näringsministern tidigare och som jag så gärna vill ha svar på. Jag hoppas att vi kan fortsätta med ett konstruktivt samarbete även framöver för att hitta de här förslagen så att vi snabbt får dem på plats.


Anf. 33 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Det är precis som Alexander Christiansson beskriver; vi var väldigt angelägna om att få stöd på plats så snabbt som möjligt. Och nej, stödet riktades till hela näringslivet och inte bara till några delar eftersom hela näringslivet gick in i en kris på ett sätt som vi aldrig sett tidigare.

Men som jag sa tidigare jobbade vi parallellt med detta fram förslag om hur vi skulle förhindra fusk. Jag tror att också Christiansson ser att när det är så oerhört mycket av skattebetalarnas pengar som är i omlopp krävs det också att man har kontroll. Det är mot den bakgrunden vi har infört ett stort antal kontroller för att förhindra fusk och brottslighet. Tyvärr har vi redan i veckan sett narkotikahandlare som har kommit åt stöd, och vi kommer säkert att få se andra exempel.

Min fråga blir återigen: Varför vill Sverigedemokraterna stödja ett förslag som skulle öppna upp hela stödsystemet för just fusk?


Anf. 34 Alexander Christiansson (SD)

Fru talman! Jag vet faktiskt inte ens hur jag ska svara på detta, för vi har gång på gång i den här kammaren och nu under debatten förklarat för ministern vad det är som han missförstår i förslaget. Det vore smakfullt om han läste igenom förslaget och satte sig in i vad det innebär innan han kommer och bygger den här typen av halmdocka.

Om vår näringsminister hade lagt hälften av sin energi på att se till att få ut stöden till de företag som just nu inte vet vad de ska göra av sig och som håller på att vrida ut och in på sig själva för att försöka överleva och rädda sina livsprojekt hade vi sluppit väldigt mycket av de problem som vi står inför just nu.


Anf. 35 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Jag har under hela mandatperioden och i allra högsta grad intensivt sedan förra året lagt min energi på att se till att vi kan hjälpas åt och övervintra.

Det är mot den bakgrunden vi har så många stöd. Det är mot den bakgrunden vi kommer att fortsätta ända tills vi vet att vi har kommit ur detta och kan få den återstart som ledamoten pratade om tidigare.

Moderaterna lägger nu fram ett förslag, som Sverigedemokraterna stöder, som innebär att om en myndighet, i det här fallet Tillväxtverket, inte hinner hantera en ansökan på fyra veckor - och som sagt har genomsnittstiden hittills legat på fem veckor - ska stödet betalas ut. Det blir en automatisk tidsgräns; det är så förslaget ser ut.

Då blir min fråga återigen: Hur ska man försäkra sig om att pengarna inte hamnar hos fel personer och hos organiserad brottslighet? Jag ser en stor risk för att de kommer att ställa sig i kön för att det finns gratis pengar att hämta.


Anf. 36 Alexander Christiansson (SD)

Fru talman! I Sverige är varje juridisk person och enskild företagare kopplad till ett personnummer i någon mån. Vi har ett bra kontrollsystem i Sverige, och det är någonting som jag av naturliga skäl tycker är väldigt bra. Vi har ett väl anpassat system för att ha koll på mycket av vad som sker i vårt samhälle.

Precis som Tillväxtverket själva säger behöver de inte den här tiden för att granska handlingarna. Det säger alltså Tillväxtverket, samtidigt som det tar så lång tid. De småföretagare som jag har pratat med och som har väntat i åtta månader på stöd får alltså lyssna på myndigheter som säger: Vi behöver inte så lång tid. Vi har den här tiden som målsättning, och vi har den här snittiden.

Fine! Då är det väl bra - då är det väl jättebra! Varför då inte bara betala ut stöden? Vad är problemet? Det här är företag som behöver hjälp. Det är företag som betalar skatt och ser till att folk går till jobbet varje dag. De behöver hjälp i en kristid. Se till att stöden kommer ut!


Anf. 37 Emil Källström (C)

Fru talman! Ett år in i pandemin är vi där vi är, och det blev som det blev. Det kan vi inte påverka. Det som blev bra blev bra, och det som blev dåligt behöver förbättras. Det vi väljer att fokusera på är det vi faktiskt kan påverka, nämligen vad som händer framåt.

För Centerpartiets del har vi två viktiga prioriteringar.

För det första: Fortsätt att se till att arbetet med att betala ut och att hantera krispolitiken sker så snabbt och så effektivt som möjligt! Här kommer vi att på alla sätt ligga på regeringen och regeringens myndigheter och se till att man får upp tempot och får ned handläggningstiderna. Inte minst handlar det om arbetet med att se till att de olika stödsystemen lirar med varandra och att se till att rätta till de detaljer som behöver rättas till där.

För det andra: Se till att få på plats det som händer efter den sista juni! Det är ett viktigt jobb att göra. Ett flertal av de system som nu funkar och finns på plats har en bortre parentes. Det är viktigt, inte minst för drabbade branscher, att det nu tidigt kommer besked om vad som gäller för sommaren - och egentligen för hela tiden fram till dess att vi kan sätta en bortre parentes inte bara för krispolitiken utan också för pandemins påverkan.

Det är mycket vi inte vet. Även om det ser bra ut med vaccinationerna i dagsläget vet vi inte hur snabbt och bra den processen kommer att gå. Vi vet inte heller hur pandemin och själva coronaviruset påverkas med olika mutationer och liknande. Det är väldigt mycket vi inte vet, men det vi vet måste vi agera på.

En sak vet vi, nämligen att Sveriges företag behöver så goda planeringsförutsättningar som möjligt. Låt oss se till att agera på det, och låt oss lägga fokus på det vi kan förändra!


Anf. 38 Alexander Christiansson (SD)

Fru talman! I nästan hela mitt vuxna liv har jag varit småföretagare. Jag är uppvuxen i en småföretagarfamilj. Jag älskar att driva företag, och jag älskar småföretagare.

Det är också en stor anledning till att jag står här i dag. Enligt flera mätningar är Sverigedemokraterna det största partiet bland småföretagarna i dag. Det finns flera orsaker till det, som jag ser det.

Regeringen har visat på en senfärdighet och närmast en oförmåga i att hjälpa de mest utsatta företagen i kris. Den bilden tror jag att jag och ledamoten Källström delar. Min uppfattning är dock att Centerpartiet väldigt ofta ligger närmare Moderaterna, Kristdemokraterna och oss i de här frågorna.

Därför blir min fråga till ledamoten varför man väljer att agera stödparti åt en regering som agerar på det här sättet i småföretagarfrågorna. Det gäller speciellt de företag som agerar inom besöksnäringen, som lider så svårt i dag.


Anf. 39 Emil Källström (C)

Fru talman! Tack, ledamoten Christiansson, för frågan! Centerpartiet har också vissa saker att vara stolta över när det gäller vår ställning i småföretagarled. Om vi tar vissa kategorier av småföretagare, Sveriges bönder, skulle Centerpartiet få kvalificerad majoritet i den här kammaren och självt genomföra grundlagsändringar. Nu är det tyvärr inte så i övriga väljargrupper ännu, men vi är glada för det vi har.

När det gäller ledamotens fråga är det solklart att Centerpartiet på vissa punkter står betydligt närmare M, KD och SD än regeringspartierna. Vi har använt denna mittenposition till att förbättra krispolitiken. Ibland har vi varit en del av majoriteter i riksdagen som sett till att saker och ting kommit på plats, och ibland har vi nyttjat vår roll som förhandlingspartner inom januarisamarbetet för att se till att det riksdagen önskar också levereras och blir konkret politik.

Så kommer vi att fortsätta göra. Den mittenpositionen har visat sig väldigt framgångsrik det senaste året, och det finns ingen anledning att tro att det inte kommer att funka så även framåt.


Anf. 40 Alexander Christiansson (SD)

Fru talman! För ett par veckor sedan kom Småföretagarnas Riksförbund ut med en rapport som tagits fram av Nima Sanandaji och Erik Sjölander. Den visar att under pandemin har 8 procent av de företagsamma företagen, alltså de företag som faktiskt genererar arbete, gått under. Det rimmar väldigt illa med bilden av att konkurserna har gått ned under pandemiåret. Jag hävdar att det är ett siffertricksande.

Min fråga till Källström är: Vad är Centerpartiets konkreta förslag för att återstarta ekonomin och de små företagen efter pandemin?


Anf. 41 Emil Källström (C)

Fru talman! Jag tackar för en väldigt viktig fråga. Det viktiga nu är egentligen två saker. Det handlar om att se till att fortsätta den rena krispolitiken på bästa sätt och förfina, förstärka och förlänga när så krävs. Men sedan måste vi också komma till det läge som Alexander Christiansson pratar om, nämligen läget då vi rustar Sverige starkare. Och det måste vara en företags- och investeringsdriven återhämtning av ekonomin.

Här gjorde vi vissa saker redan i förra budgeten - vi hade ändå förhoppningen om att det skulle vara en del av återstarten. Det var sänkta skatter, investeringar i infrastruktur och även mått och steg när det gäller regelförenklingen.

Jag tror egentligen att det är ungefär så det måste se ut. Det handlar om sänkta skatter för jobb och företagande. Det handlar om investeringar, viktiga samhällsinvesteringar inte minst i infrastruktur, som också skapar jobb och kontrakt i företagen. Och det handlar om det mycket viktiga arbetet med regelförenkling. På de tre punkterna behöver vi jobba framåt.


Anf. 42 Lorena Delgado Varas (V)

Fru talman! Jag väljer att lyfta ungdomarna, som har fått sätta sin ungdom på paus, som har fått förändrade utbildningsformer och som kanske har valt att vänta med studierna. Jag lyfter de ensamstående som har behövt ta fler vab-dagar. Mor- och farföräldrar kan inte stötta på grund av isoleringen, och matkostnaderna har skenat iväg då barnen stannat hemma. Och jag lyfter självfallet vårdpersonalen, som jobbat hårt sedan dag ett, nonstop.

Det är många som har drabbats av pandemin, och vi behöver samla krafterna för att kunna komma ut ur krisen väl. Vi behöver skapa jobb, ställa om och förbättra förutsättningarna så att vi kan stå väl rustade inför nästa kris.

Därför är det provocerande att Volvo, som har permitterat tusentals anställda och fått över 1 miljard i krisstöd från staten, betalar ut bonusar - hela 118 miljoner. Och de är inte ensamma.

Utöver detta systemfel föreslår partier att till exempel omställningsstödet ska utbetalas med tidsgaranti. Det kan låta bra, men sanningen är att det kommer att leda till att företag inte kommer att kontrolleras fullt ut innan utbetalning. Det leder kanske i sin tur till att fel företag gynnas och att fel summor betalas ut. Det blir svårt att ta tillbaka de pengarna, för att inte säga omöjligt.

Vi har mycket att lära av den här krisen, bland annat vad vi behöver förstärka. Här har företagen också ett ansvar. Folk behöver trygga anställningar. Vi behöver inte arbeten som borde vara anställningar men som har ersatts av egenanställningar, till exempel. Det är många som har drabbats av det i denna kris.


Anf. 43 Camilla Brodin (KD)

Fru talman! Vi var nog många som onsdagen den 31 mars såg Uppdrag gransknings program Coronastödet som försvann och kände en ganska stor klump i magen.

Att över 5 000 företagares överklaganden samlats på hög hos Tillväxtverket är oacceptabelt. Det känns som att detta är en myndighet som svällt och att ledningen har tappat kontrollen. Fel har begåtts, och förvaltningsrätten har avgjort i domstol. Men pengarna har inte betalats ut. De som hamnar i kläm är Sveriges företagare.

Fru talman! De förstärkningar och förlängningar som har gjorts av stöden har ofta gjorts för någon månad eller några månader i taget. Vi har hört det sägas ett flertal gånger i dag. Det har i sin tur gjort att det har blivit ett lapptäcke av olika regler och krav för företagen. Lägg därtill de restriktioner som har aviserats, väldigt ofta med usel framförhållning! Detta sätter en företagare inom exempelvis restaurangbranschen i en oerhört knepig situation. Situationen är svårnavigerad, men den går att förbättra, om man vill.

Fru talman! Företagen måste få bättre stöd för lönekostnader. Alla företag som under en lång tid drabbats, och som fortsätter att drabbas, av partiell nedstängning i form av serveringsförbud och restriktioner, förkortade öppettider eller begränsningar i antal kunder som tillåts i verksamhetens lokaler har fortfarande inte möjlighet att få en rimlig ersättning för sina lönekostnader. Låt därför kontaktnära branscher få ett riktat stöd i form av nedsatta arbetsgivaravgifter!

Möjligheterna för nystartade företag att få del av stöden behöver också förbättras. Nu begränsas de av att jämförelseperioden för till exempel omsättningstapp ligger ett år tillbaka.

Vi får aldrig glömma att varje skattekrona skapas av företag som betalar skatt och vars anställda betalar skatt till vårt gemensamma bästa. Utan företag har vi ingen välfärd.


Anf. 44 Joar Forssell (L)

Fru talman! När man lyssnar på denna debatt låter det - och det kan nog tyckas lite märkligt - som att fyra veckor för att få ut ett stöd skulle vara en kort tid.

Fru talman! Jag måste ändå säga att det nog kan vara ganska lång tid i många småföretagares verksamhet. Fyra veckor i sig är kanske inte så lång tid. Men nu är vi i en situation där coronakrisen plötsligt slog till. Den är oförutsägbar och fortsätter att vara oförutsägbar. Det har faktiskt gått ganska lång tid, och byråkratin och saktfärdigheten fortsätter att bromsa de stöd som vi vill se utbetalda. Då är fyra veckor en ganska lång tid. Jag vill bara slå fast det.

Sedan vill jag slå fast en annan sak. Vi pratar om brottslighet och sådant. Men, fru talman, det är ju företagare och människor som arbetar inom näringslivet, inom industrin och inom den privata sektorn som betalar in alla de skattekronor som vi använder för att anställa poliser, för att se till att iva funkar på sjukhusen och så vidare. Om man inte har företagsamma människor och om man inte ser till att stötta den delen av samhället har man ingen brottsbekämpning. Då finns det ingen välfärd kvar. Kärnan i hela välfärdsbygget är att vi har företagsamma människor som skapar värde.

Fru talman! Stöden måste ut. Byråkratin måste minskas. Tiderna måste kortas. Och regeringen behöver redovisa en tidsplan för hur vi ska se till att återöppna Sverige och få bort de restriktioner som faktiskt skadar företagsamheten i det här landet.

Fru talman! Jag hade önskat att det fanns en större respekt för företagare och företagsamma människor, och jag hade önskat att vi nu fick ut de stöd som vi är överens om så väl behövs.


Anf. 45 Karolina Skog (MP)

Fru talman! För många av landets företagare har det senaste året präglats av sömnlösa nätter. Vi har hört många berättelser om osäkerhet eftersom ingen av oss har vetat vart pandemin ska ta vägen, hur lång den tid den ska pågå och hur den kommer att påverka oss.

Huvudstrategin för Sverige har varit rätt åtgärd på rätt plats, och det har inneburit att vi har ändrat i restriktionerna och därmed också ändrat i företagsstödet. De skulle hänga ihop. Det har inte gått att ge långsiktiga besked i en tid när vi helt enkelt inte vetat. Jag har varit tydlig med att vi förstår att det har varit en svår sak för företag att hantera. Alla som någon gång har deltagit i en företagsdebatt vet att det är långsiktiga besked som näringslivet önskar sig, och nu har vi gett det motsatta.

Särskilt svårt har det varit för de mindre företagen. De envisas med att vara olika. De agerar i olika branscher och på olika sätt, och därför har det varit svårare att hitta ett stort system som helt enkelt passar alla och som lever upp till kriteriet att komma ut fort utan att det innebär ett lönebidrag till den organiserade brottsligheten. Vi har också infört restriktioner kopplade till vinstutdelningar och bonusar, så att pengarna ska hamna rätt.

Fru talman! Detta har varit svårt, och många företag är fortfarande oroliga för sin verksamhet och väntar på stöd. Det vi kan göra är att arbeta så hårt vi bara kan för att få ut stöden och i den mån det går anpassa. Men det vi inte ska göra är att lova saker som inte går att uppfylla så att företagen inte hoppar på något som inte går att genomföra.


Anf. 46 Edward Riedl (M)

Fru talman! Jag har två frågor till Karolina Skog utifrån att hon representerar ett av de två regeringspartierna.

Den första frågan är enkel. Varför vill regeringen inte införa en särskild straffbestämmelse i korttidspermitteringsstödet, som regeringens egen utredare föreslår? I dag måste man använda bland annat bedrägerilagstiftningen, som gör att det blir mycket svårare att lagföra dem som fuskar med stöden.

Varför vill regeringen inte kraftigt höja straffen för dem som fuskar med stöden, likt exempelvis Danmark? Där skickas kriminella i fängelse i stället för att de ska ha fri dragningsrätt från skattebetalarnas pengar. Är det verkligen rimligt, fru talman, att man ska behöva vänta över ett halvår på att få ut krisstöd när det är kris?


Anf. 47 Karolina Skog (MP)

Fru talman! Precis som statsrådet har beskrivit tillsatte regeringen en granskning av risken för fusk med stöd. Det var en av många saker som var viktiga att göra. Den granskningen har alla tagit del av, och regeringen har agerat.

Det viktigaste, det som utredaren framför allt trycker på, är att när ett stöd har utbetalats är det svårt, och pratar vi om den organiserade brottsligheten närmast omöjligt, att få pengarna tillbaka. Det har varit utredarens viktigaste medskick. Detta har varit styrande för när stöden har anpassats för att minska risken att de går till fel händer - utan att för den delen misstänkliggöra alla som bara vill ha stöden snabbt.

Nej! Det är självklart inte okej att någon väntar i ett halvår på stödet. I den mån det sker arbetas det självklart oerhört hårt för att rätta till det.


Anf. 48 Edward Riedl (M)

Fru talman! Jag ställer min första fråga igen. Varför vill regeringen inte införa en särskild straffbestämmelse? Det är vad utredaren föreslår för att lättare komma åt fusk. Det finns sådana bestämmelser för andra delar av krisstöden, och som jag förstår fungerar de och det är mindre fusk. Varför vill regeringen inte göra så?

Varför vill regeringen inte höja straffen riktigt ordentligt så att den organiserade brottsligheten avskräcks från att fuska med coronastöden? I Danmark skickade man den första personen i fängelse i augusti förra året, men den här regeringen gör ingenting.

Fru talman! Om det inte är rimligt, som Karolina Skog säger, att vänta sex månader på krisstöd, undrar jag vad regeringens plan är och varför inget har gjorts för att skynda på utbetalningen av krisstöden.


Anf. 49 Karolina Skog (MP)

Fru talman! Påståendet att regeringen inte har gjort något är helt befängt. Regeringen har gett de myndigheter som arbetar med dessa frågor alla de resurser de har efterfrågat.

Men det som är helt obegripligt är att det parti som påstår sig ha bekämpande av brottslighet som sin främsta fråga, när vi har lärt oss att utbetalat stöd inte kan tas tillbaka, föreslår att en garanti ska införas för företag att få ut sitt stöd efter en viss tid. Det är helt obegripligt. Det är som att sätta en skylt på Tillväxtverkets dörr: Organiserad brottslighet! Här finns pengar att hämta.

Jag kan inte för mitt liv begripa att Moderaterna går fram med ett sådant förslag.


Anf. 50 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Vi befinner oss ett drygt år in i pandemin. Det är en tid som inte liknar någon annan, varken för människor, för vårt samhälle, för vår ekonomi eller för den delen för vår värld.

Vi har i många stycken stått tillsammans, och det ska vi fortsätta att göra. Vi ska hjälpas åt därför att situationen är tuff. Den är det för människor i allmänhet därför att vi känner en sådan enorm frustration, och vi vill ju gärna komma tillbaka till den öppning som flera ledamöter pratar om - det normala livet.

Det råder en oerhört tuff situation för många av de löntagare som har blivit av med sina jobb. Vi pratar om hundratusentals människor. Det råder en enorm frustration för många företagare som inte kan bedriva sin verksamhet på ett normalt sätt och därmed inte heller få de intäkter de är vana vid. Jag förstår det. Till dem har jag budskapet att vi ska göra vårt yttersta så att vi kan hjälpas åt att övervintra genom pandemin.

Hitintills har detta inneburit att nära nog 100 miljarder av skattebetalarnas pengar har gått till olika stöd. Det är väl investerade pengar, och då ska de också gå till hederliga, ärliga företagare och inte hamna i fickorna på organiserad brottslighet.

Den särskilda debatten var härmed avslutad.

Riksdagen håller en särskild debatt om utbetalning av krisstöd till företag. Debatten har begärts av Moderaterna. Från regeringen deltar näringsminister Ibrahim Baylan (S). Den särskilda debatten går att se direkt och i efterhand via riksdagens webb-tv.