Särskild debatt om åtgärder för att motverka barns och ungas kopplingar till kriminella nätverk

Särskild debatt 30 november 2023
Hoppa över anförandelistan

Anförandelista

  1. Hoppa till i videospelarenRasmus Ling (MP)
  2. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
  3. Hoppa till i videospelarenArdalan Shekarabi (S)
  4. Hoppa till i videospelarenCarita Boulwén (SD)
  5. Hoppa till i videospelarenMaj Karlsson (V)
  6. Hoppa till i videospelarenMartina Johansson (C)
  7. Hoppa till i videospelarenTorsten Elofsson (KD)
  8. Hoppa till i videospelarenRasmus Ling (MP)
  9. Hoppa till i videospelarenJuno Blom (L)
  10. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
  11. Hoppa till i videospelarenArdalan Shekarabi (S)
  12. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
  13. Hoppa till i videospelarenArdalan Shekarabi (S)
  14. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
  15. Hoppa till i videospelarenMaj Karlsson (V)
  16. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
  17. Hoppa till i videospelarenMaj Karlsson (V)
  18. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
  19. Hoppa till i videospelarenMartina Johansson (C)
  20. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
  21. Hoppa till i videospelarenMartina Johansson (C)
  22. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
  23. Hoppa till i videospelarenRasmus Ling (MP)
  24. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
  25. Hoppa till i videospelarenRasmus Ling (MP)
  26. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
  27. Hoppa till i videospelarenArdalan Shekarabi (S)
  28. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
  29. Hoppa till i videospelarenArdalan Shekarabi (S)
  30. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
  31. Hoppa till i videospelarenArdalan Shekarabi (S)
  32. Hoppa till i videospelarenCarita Boulwén (SD)
  33. Hoppa till i videospelarenArdalan Shekarabi (S)
  34. Hoppa till i videospelarenCarita Boulwén (SD)
  35. Hoppa till i videospelarenArdalan Shekarabi (S)
  36. Hoppa till i videospelarenCarita Boulwén (SD)
  37. Hoppa till i videospelarenMaj Karlsson (V)
  38. Hoppa till i videospelarenMartina Johansson (C)
  39. Hoppa till i videospelarenTorsten Elofsson (KD)
  40. Hoppa till i videospelarenArdalan Shekarabi (S)
  41. Hoppa till i videospelarenTorsten Elofsson (KD)
  42. Hoppa till i videospelarenArdalan Shekarabi (S)
  43. Hoppa till i videospelarenTorsten Elofsson (KD)
  44. Hoppa till i videospelarenMaj Karlsson (V)
  45. Hoppa till i videospelarenTorsten Elofsson (KD)
  46. Hoppa till i videospelarenMaj Karlsson (V)
  47. Hoppa till i videospelarenTorsten Elofsson (KD)
  48. Hoppa till i videospelarenRasmus Ling (MP)
  49. Hoppa till i videospelarenTorsten Elofsson (KD)
  50. Hoppa till i videospelarenRasmus Ling (MP)
  51. Hoppa till i videospelarenTorsten Elofsson (KD)
  52. Hoppa till i videospelarenRasmus Ling (MP)
  53. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
  54. Hoppa till i videospelarenRasmus Ling (MP)
  55. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
  56. Hoppa till i videospelarenRasmus Ling (MP)
  57. Hoppa till i videospelarenJuno Blom (L)
  58. Hoppa till i videospelarenMaj Karlsson (V)
  59. Hoppa till i videospelarenJuno Blom (L)
  60. Hoppa till i videospelarenMaj Karlsson (V)
  61. Hoppa till i videospelarenJuno Blom (L)
  62. Hoppa till i videospelarenMartina Johansson (C)
  63. Hoppa till i videospelarenJuno Blom (L)
  64. Hoppa till i videospelarenMartina Johansson (C)
  65. Hoppa till i videospelarenJuno Blom (L)
  66. Hoppa till i videospelarenRasmus Ling (MP)
  67. Hoppa till i videospelarenJuno Blom (L)
  68. Hoppa till i videospelarenRasmus Ling (MP)
  69. Hoppa till i videospelarenJuno Blom (L)
  70. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 70

Anf. 112 Rasmus Ling (MP)

Fru talman! Den blodiga våldsvågen fortsätter. Polisen uppskattar att 1 000 barn rekryteras till gängen varje år, alltså 3 varje dag.

Särskild debatt om åtgärder för att motverka barns och ungas kopplingar till kriminella nätverk

Brottsförebyggande rådet rapporterar att barn i 12-15-årsåldern rekryteras till kriminella nätverk av andra unga, som ofta är 15-20 år. Och rekryteringen går snabbt, ibland över dagen. Vi kan låsa in hur många som helst, men om vi inte lyckas bryta nyrekryteringen kommer vi aldrig att komma ur våldsspiralen.

Alla är överens om att det behövs förebyggande åtgärder, men vad vi menar med det skiljer sig åt. För att komma framåt måste vi tala om vad som krävs för att förebygga brott; annars har vi inte en chans. Därför begärde Miljöpartiet denna särskilda debatt.


Anf. 113 Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)

Fru talman! Inget barn föds kriminell. Ändå råder en situation i dag där så unga barn som tioåringar rekryteras direkt in i kriminella nätverk. Det finns uppgifter från poliser som berättar att åttaåringar finns i dessa kriminella miljöer. Det här är naturligtvis oacceptabelt och någonting som samhället måste agera kraftfullt emot.

Men att barn och unga känner en sådan hopplöshet, ett sådant utanförskap, att de väljer att vistas i dessa kriminella miljöer säger en hel del om dagens Sverige. Den här utvecklingen har inte uppstått de senaste månaderna, utan den har byggts upp under en lång tid och kommer att ta lång tid att bryta. Men det kommer att innebära ett komplext och långsiktigt arbete som kommer att kräva såväl ett starkt engagemang som en stark beslutsamhet från alla aktörer.

Regeringen har varit tydlig från dag ett. Det brottsförebyggande arbetet måste bedrivas lika systematiskt som det brottsbekämpande. Båda delarna måste till. Därför läggs nu politiken om. Regeringen lägger om politiken till att fokusera på det tidiga förebyggande arbetet. Det handlar om att komma in redan på BVC och MVC och att se familjecentralers viktiga betydelse. Det måste finnas fungerande förskolor, med allt vad det betyder för att börja skolan. Där är forskningen tydlig.

Vi vet att det finns två tydliga preventiva delar som behöver stärkas. Den första är familjen. Det är också därför som regeringen satsar stora resurser på föräldraskapsstöd. Att kunna bygga och stärka familjer är en otroligt viktig del.

Den andra delen är skolan. Inte minst som gammal högstadielärare förstår jag betydelsen av en fungerande skola. Just satsningen på de skolsociala teamen, att satsa på speciallärare för de barn som behöver dem bäst, kommer att vara den bästa vaccinationen mot ett framtida utanförskap.

Men vi bygger också fler delar. Vi tittar på familjehem, det vill säga ser över hela barn- och ungdomsvården så att den ska fungera. Jag återkommer gärna till den frågan.

Få saker är viktigare än att vända situationen för våra barn och unga. Jag vill därför tacka Miljöpartiet för att ha tagit initiativet till dagens viktiga debatt. Jag ser fram emot en debatt i en konstruktiv anda eftersom jag är övertygad om att det inte är politiskt käbbel som kommer att ta oss ur situationen. Jag är också övertygad om att alla medverkande i debatten i dag är intresserade inte av politiskt käbbel utan av en konstruktiv diskussion om vad vi faktiskt ska göra för att lösa situationen.

Därför vill jag också nämna att en inbjudan i morgon skickas ut till samtliga partier till ett möte som ska ske redan i januari, så att vi tillsammans tar dagens konstruktiva debatt vidare för att göra allt vi kan för att säkerställa att dessa barn får en bättre framtid.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om åtgärder för att motverka barns och ungas kopplingar till kriminella nätverk

I detta anförande instämde Johan Hultberg, Magnus Resare och Jesper Skalberg Karlsson (alla M).


Anf. 114 Ardalan Shekarabi (S)

Fru talman! Först vill jag rikta ett stort tack till Miljöpartiet för initiativet till debatten.

Vi lever i ett av världens bäst fungerande länder, ett av världens rikaste länder, ett av världens bäst organiserade länder, med en mycket hög levnadsstandard. Trots det råder en utveckling där barn skjuter barn. Gängkriminaliteten växer, och Sverige har förvandlats till ett skräckexempel för övriga jämförbara länder.

Det här kräver att vi politiker lägger undan prestige, artighetsfraser och käbbel och fokuserar på det som på riktigt stoppar gängkriminaliteten och sätter stopp för nyrekryteringen.

Det kräver också att vi är ärliga. När vi ser brister i varandras politik måste vi påtala det. Det är därför min roll att också, som representant för Socialdemokraterna, ett parti som har bestämt sig för att vara en konstruktiv opposition, poängtera att det finns brister i den politik som förs.

En lång rad insatser på det repressiva området kommer att genomföras av regeringen. En hel del av insatserna och reformerna kommer vi socialdemokrater att stödja. Det finns också märkliga inslag i den politik som förs, exempelvis snacket om att 13-åringar bör sättas i fängelse och Sverigedemokraternas utspel om att det inte räcker med fängelse utan att det ska vara livstidsstraff för 13-åringar. Där kommer vi att ta fajten. Vi kommer att stödja konstruktiva förslag som för oss framåt, och vi kommer att ta fajten där förslagen är kontraproduktiva.

Fru talman! Vi saknar en helt central del i den politik som krävs för att vi ska stoppa gängen från att växa, nämligen arbetet med att stoppa nyrekryteringen. Där räcker inte vackra ord och vackra löften, utan kommunerna måste få resurser och förutsättningar att stoppa nyrekryteringen. Just nu sitter de med en verklighet där de ska välja var nedskärningar ska göras i olika delar av verksamheten. Ska antalet vuxna i skolan minska, eller ska besparingar genomföras i socialtjänsten? Det är verkligheten i Sveriges kommuner i dag. Vackra ord kommer inte att hjälpa de kommunerna.

Jag uppmanar ministern och regeringen att tänka om, att se helheten. Repressiva förslag och fängelse för barn kommer inte att lösa dessa problem. Vi måste stoppa nyrekryteringen, och där krävs det att regeringen och ministern släpper prestigen och är mer självkritiska än i dag.

(Applåder)


Anf. 115 Carita Boulwén (SD)

Fru talman! Det samhälle som våra barn och barnbarn får växa upp i är långt ifrån det trygga Sverige som jag själv och många andra i kammaren har vuxit upp i. Tilliten till varandra och samhället var hög. Barn, unga och gamla kunde röra sig tryggt på våra gator och torg.

Fru talman! Sverige är numera allt annat än tryggt. Det är skjutningar och sprängdåd var och varannan dag. Det är gängkrig där små barn involveras, och de både dödar och dödas. Oskyldiga drabbas mitt bland gängens uppgörelser, och det är rena avrättningar där oskyldiga kommer emellan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om åtgärder för att motverka barns och ungas kopplingar till kriminella nätverk

Jag känner både sorg, ilska och förtvivlan. Det här är en katastrof, och den måste verkligen få ett stopp.

Jag vill också tacka Miljöpartiet för att ha tagit initiativ till den viktiga debatten. Även jag önskar att vi kunde ha fört konstruktiva diskussioner långt tidigare och tagit itu med orsakerna till det samhälle vi i dag ser innan det hade gått så långt. Det här är tyvärr en utveckling som vi sverigedemokrater sedan länge varnat för, där andra partier under alltför lång tid blundat för verklighetens allvarliga problem. Det här är resultatet av en naiv och oansvarig migrationspolitik och en tafatt kriminalpolitik förd av tidigare regeringar.

Vi i Sverigedemokraterna kommer att göra allt i vår makt för att vända det här och få ordning på Sverige igen. Jag är därför glad över att vi tillsammans med regeringspartierna inom ramen för Tidöavtalet kommit överens om en rad viktiga åtgärder för att både arbeta förebyggande och ta krafttag mot den grova och eskalerande kriminaliteten i vårt land.

Fru talman! Trygga, välmående familjer är grundbulten i samhället och bland det allra viktigaste för att förebygga att barn och unga hamnar i kriminalitet och missbruk. En trygg familjemiljö skapar tillit och självkänsla och en känsla av sammanhang. Det är där barnen utvecklar grundläggande sociala, emotionella och kognitiva färdigheter. Det är där vi lär oss att bygga relationer, lösa problem och hantera konflikter.

Föräldrar eller vårdnadshavare har ett stort ansvar att ge sina barn kärlek och trygghet, lära dem värderingar, respekt, empati och ansvarstagande och vara goda förebilder. De har också ett ansvar att sätta tydliga gränser och regler. Barn behöver kärlek men samtidigt ramar att förhålla sig till, och där det brister måste samhället ta vid.

För oss är tidigt förebyggande arbete av oerhörd vikt. Det är här vi måste börja. BVC, förskola, skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst är en kedja som behöver vara intakt, och vi behöver arbeta tillsammans.


Anf. 116 Maj Karlsson (V)

Fru talman! Vi i Vänsterpartiet är fast beslutna att stoppa den brutala kriminalitet som slår sönder barns och deras familjers liv. Inte en unge i det här landet ska bli bestulen på en trygg barndom för ett liv präglat av våld, rädsla och i värsta fall ond, bråd död. Inga barn ska mördas. Inga barn ska bli mördare.

Det råder inget tvivel om att situationen är så allvarlig att vi nu måste agera med styrka och mod och med fast hand se till att rekryteringen stoppas. Inga barns liv eller framtid ska ligga i de gängkriminellas händer. Deras framtid ska ligga i våra.

För att det ska bli verklighet krävs kraftfull brottsbekämpning som är målmedveten och effektiv och som ger resultat. Det behövs snabba åtgärder som börjar här och nu och som inte slår till först när katastrofen är ett faktum. Samhällets fasta hand ska hålla ett stadigt grepp om våra barn och unga så att det aldrig går så långt att deras liv och välmående står på spel.

Därför, fru talman, krävs det att Sverige tar en helt ny väg som skyddar barns rätt till ett liv fritt från våld i ett land som är tryggt.

Det kan låta helt overkligt, men det är faktiskt sant att den metod och de medel som enligt forskning och beprövad erfarenhet ger bäst resultat har vi aldrig fullt ut provat. Vi har aldrig strukturerat använt brottsbekämpningens starkaste verktyg, det förebyggande arbetet, för att stoppa gängkriminaliteten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om åtgärder för att motverka barns och ungas kopplingar till kriminella nätverk

Carina Ohlssons 1 200 sidor långa rapport var den senaste av otaliga redogörelser som med tydlighet visar på samhällets brister i vården av våra barn och unga på glid. Det är en skrämmande insikt, fru talman, att de barn och unga som varit i riskzonen för rekrytering in i de grymmaste av verksamheter har svikits av makthavare i generationer. Utan att ge vare sig skyddsmurar mot att hamna i kriminalitet eller snabba vägar att komma ur den har man lämnat walkover till de kriminella. Resultatet är verkligheten vi ser just nu.

Den goda nyheten, om man är lagd åt det mer positiva hållet, är att vi har den bästa vägen framför oss. Vi i Vänsterpartiet erbjuder möjlighet att med kraft påbörja det mest hårdnackade brottsbekämpande arbetet i Sverige någonsin, och vi ser fram emot att ta på oss ledartröjan för det arbetet.

(Applåder)


Anf. 117 Martina Johansson (C)

Fru talman! Tack, Miljöpartiet, för en viktig debatt!

Vet ni? Precis som har sagts tidigare: Inget barn föds kriminell - inget barn. Men det finns ett antal välkända riskfaktorer som gör att vissa barn dras in i kriminalitet, mer eller mindre medvetet.

Om en eller båda föräldrarna missbrukar eller utsätter barnet för våld eller försummelse är det riskfaktorer. Om ett barn har en NPF-diagnos eller andra svårigheter i den kognitiva och emotionella utvecklingen är det också riskfaktorer. Om barnet inte får stöd leder det till tidiga misslyckanden i skolan och ökad skolfrånvaro, som i sig är riskfaktorer. Allt det här är en farlig cocktail.

Det är vårt ansvar att inte lämna något barn därhän eller tappa tron på ett enda barn. Jag är helt överens med regeringen om att det behövs hårda tag när unga under 18 år redan deltar i allvarlig kriminalitet, men för att så få barn som möjligt ska dras in i kriminalitet behöver vi göra mycket mer för en bred grupp yngre barn innan detta sker. Det är det här jag tycker att regeringen missar, trots att det är lika bråttom.

Centerpartiet vill att man redan under besöken hos MVC och BVC aktivt ska screena för missbruk, försummelse och våld. Då behöver medarbetarna kompetens och tillräckligt många kollegor.

Vi vill att det ska finnas familjecentraler i hela landet, med enhetliga uppdrag och enhetliga metoder. I dag finns inget sådant. Vi behöver veta vad som fungerar och vad vi ska göra mer av. Regeringen måste ge våra myndigheter tydliga brottsförebyggande uppdrag så att vi får evidensbaserade insatser, följdforskning och tydliga nationella riktlinjer.

Centerpartiet har avsatt mer pengar än regeringen till kommunerna för att det är där det brottsförebyggande arbetet kan ske inom socialtjänst och skola. I vår budget för både 2022 och 2023 och nu inför 2024 har vi förstärkt förutsättningarna för kommunerna att rekrytera fler lärare och medarbetare i socialtjänsten, stärka kompetensen och göra yrket mer attraktivt.

Regeringen lägger pengar på olika projekt, men jag ser inte att man säkerställer att det som ska göras bygger på forskning och kunskap med ett helhetstänk så att vi vet att vi sätter in rätt insatser. Det är här jag ser att regeringen brister. Men jag hoppas att vi med dagens debatt kan komma längre fram i diskussionerna.


Anf. 118 Torsten Elofsson (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om åtgärder för att motverka barns och ungas kopplingar till kriminella nätverk

Fru talman! Just nu tecknas en väldigt mörk bild av barns och ungas koppling till kriminella nätverk.

Polisen vittnar om att unga dagligen dras in i och rekryteras till de kriminella gängen. En del unga tar själva initiativ till det här. Andra lockas in med löfte om snabba belöningar. En tredje kategori tvingas in i nätverken under förtäckta eller öppna hot.

Så sent som häromdagen rapporterades det att unga med funktionsstörningar i form av exempelvis adhd förmås att aptera och utlösa sprängladdningar. Man söker alltså medvetet och cyniskt upp unga med låg impulskontroll och bristande konsekvenstänk och använder dem som nyttiga verktyg i gängkriget.

Sett mot den bakgrunden är det lätt att bli dyster, men det är viktigt att vi konstaterar att det inte på något sätt är kört från vår sida. Vi kan med gemensamma krafter ändra på detta, men det kräver hela vuxensamhällets alla goda krafter.

Från regeringens sida tas det ett helhetsgrepp om ungdomsbrottsligheten. Det har nämnts här att det finns ett antal repressiva åtgärder, och det stämmer. Men det ingår också nya, tidigare och bättre samordnade förebyggande insatser.

Sekretesshindren rivs. Vi genomför den största satsningen på hela socialtjänsten som någon regering har gjort - stora summor. Vi ökar föräldraskapsstödet, och vi satsar på skolan. Det kommer också en ny socialtjänstlag som har en mer proaktiv inriktning än den nuvarande.

Men grunden till ett framgångsrikt arbete bygger på tre hörnstenar: det privata, det offentliga och civilsamhället.

När vi pratar om det privata pratar vi i första hand om familjen. Trygga familjer ger trygga barn. Men vi talar också om näringslivet, som har en viktig roll att spela i det här - att ge unga praktikplatser och ge dem möjligheter att utvecklas och växa som människor och få andra förebilder än gangsterrappare, som ofta blir deras idoler.

När det gäller det offentliga har ett antal myndigheter nyckelroller: socialtjänsten, skolan och polisen. De ska tillsammans givetvis göra otroligt mycket, inte minst identifiera barn som är på väg ut på glid, ta kontakt med föräldrar och så vidare.

Det sista är civilsamhället, alltså folkrörelserna. Vi har idrottsrörelsen, kyrkor, scoutrörelsen, en massa andra aktiviteter och NGO:er, som gör mycket arbete för att stötta unga som är på väg ut i en kriminell värld.

Det finns goda exempel som vi kan fånga upp. Araby i Växjö är ett sådant. Genom att tillämpa denna metodik har man lyckats få bort Araby från listan över särskilt utsatta områden.


Anf. 119 Rasmus Ling (MP)

Fru talman! Regeringen har ofta pekat på Danmark och vad som har gjorts där. Man har varit på plats i Danmark och lärt sig och pekat inte minst på de danska straffen. Man har pratat om att vi ska ha danska straff för svenska brott.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om åtgärder för att motverka barns och ungas kopplingar till kriminella nätverk

Vi kommer dock inte att lösa problemet med gängvåldet med hårda straff om vi inte angriper roten till problemet. Även här finns det väldigt mycket vi kan lära av Danmark. De tidiga förebyggande insatser man har gjort har gett effekt på riktigt.

Ett exempel är projektet Aktive drenge, som man har bedrivit i Köpenhamns utanförskapsområden. Unga killar har identifierats tidigt och följts upp kontinuerligt under flera års tid. Polis, socialtjänst och andra aktörer samverkar runt den unge och ger ett individanpassat stöd. Denna typ av metoder välkomnar vi i Miljöpartiet starkt. Det är så vi bryter ett dåligt mönster.

Men vi måste också se till att ge ordentliga resurser till detta. Ett sådant arbete som man har gjort i Danmark är inte gratis; det kostar naturligtvis en massa pengar. Men i det långa loppet sparar man när man inte behöver bekosta år efter år i fängelse eller anstalt. Förutom det ekonomiska handlar det dessutom naturligtvis om allt lidande för både brottsoffer och anhöriga. Vi måste satsa dessa pengar så att vi kan förhindra detta.

Fru talman! Därför blev vi besvikna på den budget som regeringen lade fram och som vi satte ramarna för här i kammaren i går. Man tillför inte de resurser som behövs till socialtjänst, skola och vård, och det gör, fru talman, att vi nu har en situation där man behöver skära ned runt om i Sveriges kommuner. Oavsett vilka partier som styr kommunerna klarar man det inte. Pengarna räcker inte, utan man måste skära. Detta är ett svek mot barn och unga, som förtjänar en rimlig chans. Det hade behövts större tillskott.

Vi har, fru talman, en chans att vända utvecklingen. Men då måste regeringen öppna ögonen och se de strukturer som ligger bakom våldet. Enligt forskningen finns starka kopplingar mellan skolmisslyckanden, fattigdom och kriminalitet - skolan är oerhört central. Låt oss se vad vi kan göra med dessa kunskaper. Hur kan vi hjälpa de unga att komma rätt i livet?

Jag vill, fru talman, uppmana regeringen att ge tillräckliga resurser till välfärden och att ge barn den ljusa framtid som varje unge faktiskt förtjänar.


Anf. 120 Juno Blom (L)

Fru talman! Sverige är ett av världens starkaste välfärdssamhällen, och ändå debatterar vi att barn begår allvarliga våldsbrott mot andra barn. Den sittande regeringen har stärkt brottsofferperspektivet och fortsätter driva på för att stärka barnrättsperspektivet och se de mest utsatta offren - barnen.

Men för att öka träffsäkerheten i det brottsförebyggande arbetet måste vi lyfta blicken och se bortom de socioekonomiska orsaker som alltför ensidigt används som förklaringsmodell. Den stora majoriteten barn som växer upp i socioekonomiskt utsatta områden kommer aldrig att begå brott. Vi måste förstå vad det är som får barn att välja gängen framför skolan och vad som får vissa barn att bli lätta offer för cyniska gängkriminella - allt för att kunna hjälpa dem.

Vi vet att barn som lever i familjer där de vuxna har egna problem löper förhöjd risk att utveckla psykosociala problem som ökar risken för kriminalitet. Vi vet att inkonsekvent uppfostran, övergrepp eller våld mot barn utgör riskfaktorer, liksom kriminalitet eller missbruk hos föräldrar. Allt börjar i hemmet, och våld föder våld.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om åtgärder för att motverka barns och ungas kopplingar till kriminella nätverk

Vi måste ta in hur det påverkar barn att växa upp i en familj där en pappa utövar våld mot hela familjen och att det finns familjer som kräver att en son ska kontrollera sina systrar och uppmanas att ta till våld redan på förskolan, och vi måste inse hur normer och värderingar som föräldrar förmedlar påverkar barn.

Vi politiker måste ha en tydlig ryggrad när motståndet kommer, för motstånd kommer när vi vågar utmana och ifrågasätta normer, värderingar och föräldrarätten och ta tydlig ställning för det enskilda utsatta barnet. Vuxnas obehag och rädsla för att ifrågasätta andra vuxna får aldrig väga tyngre än barns rätt till stöd och skydd.

Tack så mycket, Miljöpartiet, för dagens debatt!

(Applåder)


Anf. 121 Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)

Fru talman! Jag lägger just nu ned mycket tid på att resa runt omkring i landet och möta Sveriges socialtjänster. Det man efterfrågar när jag undrar vad man behöver för att kunna genomföra ett bättre och mer systematiskt förebyggande arbete är väldigt tydligt: en ny socialtjänstlag, som till skillnad från dagens mer reaktiva lagstiftning också ger möjlighet att tidigt börja jobba förebyggande, när de tidiga signalerna kommer och inte, som i dag, när det tråkiga redan har inträffat. Detta är väldigt tydligt. Man vill kunna göra insatser när fönstret öppnas, inte tre månader senare när utredningen är klar.

Det finns en rad saker som saknas i det förslag till socialtjänstlag som just nu ligger på bordet. Till skillnad från tidigare har denna regering sagt att vi nu, systematiskt och steg för steg, tar vägen framåt för att ge våra socialtjänster alla de verktyg som behöver komma på plats.

Jag är väldigt glad för den dialog som jag har med SKR, Sveriges socialchefer, Akademikerförbundet SSR och Vision, och jag frågade också under det möte jag först tog initiativ till om de ville se alla delar på plats från början eller om vi åtminstone skulle ta första steget med den befintliga utredningen. Man var tydlig: Lägg fram den nuvarande utredningen, med de brister som i dag finns där, och börja där! Och det är så vi jobbar.

Den andra fråga som socialtjänsterna tar upp med mig är att vi behöver ha en annan sekretesslagstiftning. Detta har vi efterfrågat i många år. Vi behöver ha en situation där vi kan sitta runt samma bord - polis, socialtjänst och skola - för att tidigt kunna prata om dessa barn och ungdomar och få till de tidiga insatserna. Detta är efterfrågat sedan lång tid tillbaka. Det kanske inte säger så mycket, men den här regeringen arbetar nu med inte mindre än tre utredningar som tittar på detta, för att säkerställa att den förändrade sekretesslagstiftningen kommer på plats.

Det finns också socialtjänster som säger till mig: Om vi bara hade kunnat göra mer för att få föräldrarna med på arbetet! Vi vet alla här att de flesta föräldrar är beredda att göra precis allt de kan för att säkerställa sina barns framtid. Men när det gäller de föräldrar som inte gör det är det viktigt att det finns andra förutsättningar för socialtjänsten att få dem att medverka. Detta arbetar vi nu fram.

Det är tydligt att det är samma barn som är både förövare och brottsoffer. Detta måste vi ta på stort allvar och arbeta med fullt ut.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om åtgärder för att motverka barns och ungas kopplingar till kriminella nätverk

I detta anförande instämde Johan Hultberg och Jesper Skalberg Karlsson (båda M).


Anf. 122 Ardalan Shekarabi (S)

Fru talman! Statsrådet hänvisar till arbetet med en ny socialtjänstlag. Det är ju ett arbete som engagerade den förra regeringen. Det finns en utredning sedan flera år tillbaka. Den har debatterats. Det har arbetats hårt med lagförslagen på Socialdepartementet, inte minst under ledning av tidigare statsrådet Lena Hallengren.

Nu har regeringen haft mer än ett år på sig, och något förslag ligger ännu inte på riksdagens bord. Statsrådet bjöd in till samtal efter julledigheterna. Är statsrådet beredd att sätta sig med oss och försöka hitta en lösning där vi så snabbt som möjligt driver igenom den här lagstiftningen, så att landets socialtjänster inte behöver gå och vänta ytterligare ett eller två år på att lagen ska träda i kraft?


Anf. 123 Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)

Herr talman! Vi jobbar just nu intensivt på Socialdepartementet för att få alla de delar på plats som behövs för att lagstiftningen ska få den effekt som krävs.

De direktiv som det tidigare statsrådet Lena Hallengren gav till utredaren Margareta Winberg handlade om att utredningen inte fick vara kostnadsdrivande. Detta har, som alla förstår, inneburit en rad svårigheter.

Den här regeringen låter inte begränsa sig på det sättet, utan vi arbetar nu fram också de delar som kommer att vara kostnadsdrivande. Vi gör därför också den mig veterligen största satsning som någon regering har gjort på just socialtjänsten. De kommande åren satsar vi 8 miljarder på den nya socialtjänstlagen.

Jag vill avsluta med att säga att jag höll mina inledande diskussioner med just de organisationer som jag nämnde i talarstolen. De vill att vi ska gå fram i den här takten för att säkerställa att lagförslaget verkligen implementeras. Detta sker nu i diskussioner och genom överenskommelser med bland annat Sveriges Kommuner och Regioner.


Anf. 124 Ardalan Shekarabi (S)

Herr talman! Jag blir väldigt glad om statsrådet är beredd att satsa mer pengar på socialtjänsten. I regeringens siffror talar man om 8 miljarder. Det är inte tillräckligt med tanke på den inflation vi har.

Jag vill ställa frågan till statsrådet: Är statsrådet beredd att komma till samtalen i januari med överväganden om att ändra regeringens inställning till finansiering av kommunal verksamhet och tillföra mer resurser till de kommuner som nu tvingas genomföra besparingar på skolan och socialtjänsten på grund av den budget som regeringen har lagt fram här i riksdagen?


Anf. 125 Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om åtgärder för att motverka barns och ungas kopplingar till kriminella nätverk

Herr talman! Jag tror att ledamoten Shekarabi är väl medveten om att regeringen gör stora satsningar på våra kommuner och regioner. Utöver det som finns i den tidigare budgeten lägger vi nu 16 miljarder.

Vi brukar få höra av både socialdemokratiska och moderata företrädare att de inte vill få specialdestinerade statsbidrag. Det är lite fascinerande att detta alltid kommer upp, för vi har ju ett kommunalt självstyre som vi båda brukar värna i väldigt hög utsträckning.

Jag är mer bekymrad - och det borde också ledamoten Shekarabi vara - över att det alltid verkar vara det förebyggande arbetet och socialtjänsten som får stryka på foten när man gör prioriteringar i kommunala budgetar. Jag tror att det är viktigt att vi nu lyfter fram socialtjänstens arbete och att vi lyfter fram socialsekreterarna eftersom den yrkeskåren kommer att stå för så mycket av det förebyggande och hoppingivande arbetet.


Anf. 126 Maj Karlsson (V)

Herr talman! Jag har mycket stor respekt för statsrådets arbete med barns rättigheter. Vi har samarbetat mycket i de frågorna, och jag vet att statsrådet har en stark ambition, vilket jag verkligen uppskattar.

Men både jag och Camilla Waltersson Grönvall vet att ett hårdnackat och målmedvetet brottsförebyggande arbete också kräver en urstark socialtjänst. Vi behöver en robust och uppbackad kår som har både resurser och ork att genomföra det arbete som krävs här.

Nu larmar SKR om ett underskott i kommunsektorn på 31 miljarder kronor. Jag vet som sagt att statsrådet har stora ambitioner när det kommer till barns rättigheter, men hur ska detta bli verklighet om regeringen inte samtidigt tillför de resurser som krävs?


Anf. 127 Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)

Herr talman! Jag vill verkligen återgälda detta och säga hur glad jag är över det samarbete som inte minst ledamoten Maj Karlsson och jag har haft under de år som gått. Vi har gemensamt kämpat för att stärka barns rättigheter. I det arbetet ligger också en höjd ambitionsnivå för svensk socialtjänst.

Precis som jag avslutade mitt förra anförande med att säga är det viktigt att svensk socialtjänst får rätt muskler, rätt förutsättningar och faktiskt också rätt självförtroende, för jag tycker att svensk socialtjänst inte har lyfts tillräckligt mycket av något politiskt parti egentligen. Där tror jag att vi alla har en hel del att göra tillsammans.

Nu är det viktigt att fokusera på att vi genom den nya socialtjänstlagen frigör tid och resurser, för det kommer inte att vara fullt lika många åtgärder som i dag som kräver att man gör en behovsprövning. Detta kommer att ge socialtjänsten andra muskler och förutsättningar.


Anf. 128 Maj Karlsson (V)

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! En stark välfärd är den absolut viktigaste brottsförebyggande åtgärd vi har. Alla nedskärningar på välfärden är som mumma för kriminella nätverk och gäng när det gäller att hitta en plattform för att rekrytera barn och unga. Det är detta som är så farligt med det enorma underskott som SKR nu larmar om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om åtgärder för att motverka barns och ungas kopplingar till kriminella nätverk

I budgeten har regeringen satsat ganska mycket pengar på socialtjänsten för att föra in den nya socialtjänstlagen. Men jag saknar de andra satsningarna. Det är ju inte bara socialtjänsten vi behöver förstärka, utan vi behöver få till dessa pengar överlag. Det är lite tomt med detta från regeringens sida.

Statsrådets ambitioner betvivlar jag verkligen inte. Jag är glad över den föredragning som Camilla Waltersson Grönvall gjorde här i dag, för den visar på en viljeinriktning som jag tror att Sverige verkligen behöver. Men resurserna måste till, och just nu står vi med ett enormt underskott.


Anf. 129 Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)

Herr talman! Det är mycket riktigt så att den situation vi befinner oss i inte har uppstått över en natt eller ens över de senaste månaderna, utan det är en utveckling som vi har sett över lång tid. Det gör ju tyvärr att det kommer att krävas en hel omläggning av politiken för att vi ska kunna satsa och fokusera på det tidiga och förebyggande arbetet.

Bara i nästa års budget lägger vi 2,8 miljarder på det förebyggande arbetet. Det är ganska stora satsningar. En del av detta är föräldraskapsstödet. Vi vet att det fungerar. Det gäller att se var det finns evidens och var vi kan bygga de här miljöerna på bästa sätt. Där är familjen och föräldraskapsstödet en av de saker som vi satsar mycket stort på. Från socialtjänsten får jag också höra att det fungerar och har mycket god effekt.

Den andra delen är bland annat de 250 miljoner som nu satsas på skolsociala team, liksom de speciallärare som kommer att få en stor betydelse för att fler barn och unga ska klara sin framtida skolgång. Det handlar alltså om ett samlat arbete.


Anf. 130 Martina Johansson (C)

Herr talman! Tack, Camilla Waltersson Grönvall, för ditt anförande! Vi hör om utredningar som är på gång och om den nya socialtjänstlagen, som vi är många som väntar på. Jag tycker att det tar lite lång tid.

Man kan jämföra med regeringens hela arbete, där det går väldigt mycket fortare att ta fram repressiva åtgärder som egentligen inte har någon förebyggande effekt för de barn som vi nu talar om. Det handlar om familjer som behöver stöd redan när barnen är små - ett eller två år.

Jag tycker att det tar lite lång tid. Jag saknar också uppdragen till myndigheter om att se över vad som har evidens. Vi pratar om föräldraskapsstöd, men det är inte det enda som vi behöver forskning om och evidens för.

Min fråga är: Var finns direktiven när det gäller forskning och evidens? Var finns uppdragen till Socialstyrelsen om att jobba med dessa frågor? Det handlar om att vi ska jobba lika i hela landet - i 290 kommuner och i 21 regioner.


Anf. 131 Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)

Herr talman! Jag tackar så mycket för frågan. Ja, detta är en av de saker som jag fokuserar på mest just nu. Det handlar om att säkerställa att vi får en bra implementering av den nya socialtjänstlagen. Jag kommer aldrig att hävda att jag sitter på alla lösningar själv, utan jag lägger mycket tid på att lyssna in och på att ha en dialog med inte minst våra fackförbund, våra socialchefer, SKR och många andra. Jag reser också runt och pratar med våra högskolor och universitet. Det är väldigt tydligt att det finns mycket forskning som behöver tas till vara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om åtgärder för att motverka barns och ungas kopplingar till kriminella nätverk

Så sent som i denna vecka satt jag en eftermiddag och diskuterade med de olika aktörerna för att säkerställa att implementeringen kommer att ske på ett bra och genomtänkt sätt.

Just frågan om hur vi säkerställer att alla kommuner befinner sig på ett slags gemensam bottenplatta och får stöd i evidensbaserade metoder är en av de frågor som vi nu kommer att arbeta än mer intensivt med.


Anf. 132 Martina Johansson (C)

Herr talman! Jag tackar för svaret. Vi hör igen att vi ska jobba intensivt med dessa frågor, men varför har det inte hänt mer under det första året? Något av det viktigaste vi har är ju våra små barn. Jag vill inte se att vi inte gör dessa insatser och att vi får fler barn som hamnar i den här kriminaliteten.

Jag ska inte tala om exakt vilka metoder som ska användas, för det är inte vår roll i den här kammaren. Men vi kan vara överens om att detta behövs.

Vi behöver också ett tydligt ledarskap. Vi kan från politiskt håll verkligen peka på barnets bästa och barnkonventionen. Jag tror att det utifrån den lagstiftningen, som är lika stark som annan lagstiftning, finns väldigt mycket som skulle kunna göras redan i dag för att hjälpa dessa barn. Men då måste man politiskt visa ett tydligt ledarskap hela vägen från statsministern ned till regioner och kommuner.


Anf. 133 Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)

Herr talman! Ja, det är viktigt att vara i en demokrati och att bygga en lagstiftning som håller och som inte orsakar större skada. Och man behöver göra detta på ett omsorgsfullt sätt. Det är just därför som jag är väldigt noga när det gäller insatser och de lagförslag som jag lägger på bordet. Detta ska ske i väldigt nära samspel med inte minst de kommuner som nu ska genomföra lagstiftningen.

Det går nästan inte en dag utan att jag önskar att saker och ting skulle gå fortare eller att mycket redan nu skulle vara på plats. Dessa problem har ju inte uppstått det senaste året. Lagstiftningen har varit efterlängtad under en lång tid.

Men jag konstaterar att vi har många kommuner som i dag inte befinner sig på den lägstanivå som SKR anser är nödvändig för att man ska kunna ta detta vidare. Därför handlar våra insatser just nu om att säkra att vi faktiskt ska få ett Sverige där det inte ska spela någon roll vilken kommun man bor i. Alla barn och unga ska få rätt till samma möjligheter.


Anf. 134 Rasmus Ling (MP)

Herr talman! Jag tycker att det är en bra diskussion och debatt. Jag tycker att både statsrådet och andra som deltar lyfter fram angelägna frågor och perspektiv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om åtgärder för att motverka barns och ungas kopplingar till kriminella nätverk

Miljöpartiet kommer i den här frågan, liksom i andra, att vara en konstruktiv opposition. Jag tror att det finns flera delar där vi kan mötas, vara överens och komma framåt. Sekretessfrågorna, som statsrådet har nämnt, är en sådan. Nya socialtjänstlagen kan vara en annan. Men det finns också delar där vi inte är eniga, där vi kommer att vara kritiska och där det kommer att vara en politisk konflikt. En sådan är straffmyndighetsåldern.

Jag vill fråga varför regeringen utreder en sänkt straffmyndighetsålder, mot bakgrund av den kritik som detta har fått av barnrättskommittén.


Anf. 135 Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)

Herr talman! Jag tackar så mycket för frågan. Jag vill också tacka för den ingång som Rasmus Ling hade i sitt anförande. Jag tror att det är viktigt att vi ser bortanför politiskt käbbel och ser att dessa frågor är så stora och viktiga att vi måste ha den konstruktiva anda som jag upplever har funnits i denna debatt.

Med det sagt är det viktigt att se till att vi i dag får alla verktyg på bordet som är nödvändiga för att kunna agera. Det är en situation där så unga personer som åtta, nio- och tioåringar finns i dessa miljöer. Det gör att vi måste lyfta på varenda sten för att kunna säkerställa att vi får verktygen på plats. Det är också därför som en rad olika utredningar nu tittar på olika möjligheter att agera.

När det gäller barn och straffmyndighetsålder är det så att dagens åldersgräns gör att vi har begränsade möjligheter att göra vissa insatser.


Anf. 136 Rasmus Ling (MP)

Herr talman! Givetvis måste samhället kunna sätta in insatser när barn begår brott även om de inte har uppnått straffmyndighetsåldern. Så är det redan i dag. Det går naturligtvis att diskutera hur detta ska skruvas på.

Men det som utreds, herr talman, är en sänkt straffmyndighetsålder. Det är ett parti i regeringsunderlaget som har föreslagit att den ska vara 13 år och att det ska vara en full straffskala upp till livstid.

Herr talman! Man måste ta det på allvar. Även om inte regeringen har gått fram med detta bör man faktiskt svara på hur man ser på det och på att man utreder en sänkning.

Vi har åtta- och nioåringar som begår brott. Jag hoppas verkligen inte att regeringen tänker att man ska sänka straffmyndighetsåldern dit ned. Det är, som statsrådet var inne på, andra insatser än fängelse som behöver vara aktuella när det handlar om barn.


Anf. 137 Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)

Herr talman! Jag tror att jag inledningsvis kan lugna Rasmus Ling med att regeringen inte avser att sätta dessa små barn i fängelse. I alla mina anföranden i dag har jag fokuserat tydligt på att regeringen nu bedriver ett lika systematiskt brottsförebyggande och förebyggande arbete som brottsbekämpande arbete. Denna situation kan nämligen inte lösas om vi inte stoppar rekryteringen till de kriminella nätverken.

Vi måste få barn och unga i det här landet att välja en positiv och ljus framtid. Och de måste få verktygen för och möjligheterna till en positiv och ljus framtid. Detta går genom att man stöttar familjerna och föräldrarna. Och det handlar om att förstärka skolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om åtgärder för att motverka barns och ungas kopplingar till kriminella nätverk

Ibland lyckas man inte trots alla dessa förebyggande insatser. Därför satsar vi nu stora resurser på att också bygga upp en familjehemsstruktur som ska vara mer robust och som ska kunna vara ett alternativ till den institutionsvård vi i dag ser inte fungerar.


Anf. 138 Ardalan Shekarabi (S)

Herr talman! När man talar med landets poliser, speciellt de poliser som jobbar i brottsutsatta områden och gentemot barn och ungdomar, hör man att de ofta är väldigt överens. Det de behöver och det de vill se är mer satsningar på att stoppa nyrekryteringen. De vill se andra krafter på plats - socialtjänsten, skolan och civilsamhället. Det handlar om investeringar för att barn och ungdomar ska få sommarjobb, för att de ska kunna etablera sig snabbt och tidigt på arbetsmarknaden och vara oberoende av föräldrars inkomst.

När man lyssnar på statsrådet hör man ord som återkommer: stora resurstillskott. Då blir man nästan glad. Man känner att det kanske är dit vi är på väg. Vi kanske kommer att möta de poliser som väntar på att hela samhället ska kliva in. Men sedan finns tyvärr verkligheten.

Jag gick in på den fackliga tidningen Kommunalarbetarens hemsida för att se vad som har skrivits om resurstillskott. En rubrik är: Mer än hälften av landets 20 största kommuner skär ned på personal i skola och förskola. Det står:

"Kommande läsår blir det stora nedskärningar i skola och förskola, visar Kommunalarbetarens enkät.

- Det här är katastrof, säger Kommunals förbundsordförande Malin Ragnegård."

Då tänker man: De här kommunerna kanske har resurser. De kanske bara prioriterar att satsa på annat.

Men om man går in på SKR:s hemsida - statsrådet hänvisade ju till SKR - hittar man direkt en artikel där det står: Personalbrist och underskott utmanar välfärdens verksamheter. Kommuner och regioner är inne i vad som liknas vid en perfekt storm.

När vi hade pandemin bestämde den förra regeringen att resursavsaknad aldrig skulle stå i vägen för hantering av pandemin.

Nu har vi en våg av gängskjutningar och barn som kommer in i gängen. Resursavsaknad borde aldrig stå i vägen för arbetet med att stoppa nyrekryteringen.

Jag uppmanar statsrådet och regeringen att tänka om. Sätt arbetet mot nyrekryteringen före skattesänkningar! Tänk om kring den ekonomiska politiken!

(Applåder)


Anf. 139 Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Ardalan Shekarabi för vad jag uppfattar som ett mycket engagerat anförande i en mycket angelägen fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om åtgärder för att motverka barns och ungas kopplingar till kriminella nätverk

Vi befinner oss i en situation som inte har uppkommit under de senaste månaderna. Vi har under ett antal år sett väldigt tydliga signaler, då socialtjänsten har skickat ut sina signaler och polisen har efterfrågat de verktyg man behöver för att kunna arbeta tillsammans med socialtjänsten och skolan. Och skolan efterlyser detsamma. Ändå befinner vi oss i denna situation just nu.

Vi får nu förslag på bordet, delvis på grund av de 27 tillkännagivanden som vi gjorde i opposition och som nu får verkan. Vad gjorde Socialdemokraterna under de åtta år då de hade möjlighet att påverka denna situation?


Anf. 140 Ardalan Shekarabi (S)

Herr talman! Jag tackar statsrådet för detta. Först ska jag upplysa statsrådet om att den förra regeringen hade ett nära samarbete med SKR gällande finansieringen av välfärden, till skillnad från hur situationen är i dag, och också mötte de behov som fanns i kommunal sektor. Det är det första.

Det andra är att enormt många reformer genomfördes på det socialpolitiska området. Är vi nöjda? Självklart är vi inte det. Det är därför som vi står och väntar. När kommer den nya socialtjänstlagen? Nu har det gått ett år. Den ligger fortfarande inte på riksdagens bord.

Vi säger att vi lägger undan prestigen. Vi är en konstruktiv opposition. De resurser vi har ställer vi gärna till förfogande för att regeringen ska snabbprocessa de förslag som ligger på regeringens bord.

Men jag uppfattar, herr talman, att prestige tyvärr står i vägen. Man ska inte gå fram med någon annans förslag. Släpp den prestigen! Vi kommer att välkomna de förslag ni lägger fram. Vi kommer inte att ha någon prestige. Det viktiga är att dessa förändringar genomförs och att vi inte käbblar.


Anf. 141 Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)

Herr talman! Ibland kan man tro att dessa förslag låg färdiga på bordet när vi klev in i Regeringskansliet. Jag vill verkligen understryka att så inte var fallet. Det finns en rad olika delar som nu förbättras och förstärks.

Jag tror att vi ska lägga det politiska käbblet bakom oss och i stället fokusera, för jag är verkligen oerhört intresserad av att använda dessa 2,8 miljarder kronor som regeringen nu satsar på förebyggande arbete i en tid som den socialdemokratiska regeringen inte befann sig i, med en oerhört hög inflation som också urholkar värdet på de pengar som vi behöver till svensk välfärd.

Jag skulle välkomna ytterligare förslag från Socialdemokraterna och ledamoten Ardalan Shekarabi på hur vi ska flytta positionerna för att kunna hjälpa dessa barn och unga.


Anf. 142 Ardalan Shekarabi (S)

Herr talman! Det är tämligen enkelt. Kritiken mot regeringens politik är rätt så samstämmig från alla möjliga aktörer: Det tillförs för lite resurser till välfärden.

Från borgerligt liberala Centerpartiet till Vänsterpartiet är oppositionen överens om att det är för lite pengar till socialtjänsten, till skolan och till sjukvården. Vi har rekordhöga kostnadsökningar som inte täcks i regeringens budget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om åtgärder för att motverka barns och ungas kopplingar till kriminella nätverk

Det är rätt så enkelt. I januari skulle vi kunna sätta oss ned, och regeringen skulle prestigelöst kunna säga: Ja, det var för lite pengar. Vi ändrar oss. Vi lyssnar på kritiken från SKR, från oppositionen, från fackförbunden och från kommunerna.

Jag lovar att vi kommer att stötta regeringen. Som sagt: Låt oss lägga undan prestigen. Ord kommer inte att hjälpa socialtjänsten. Resurser behövs, och pengar behövs för att rekordstora nedskärningar ska stoppas nästa år.


Anf. 143 Carita Boulwén (SD)

Herr talman! Vi ser, som jag tidigare har nämnt, att allt fler unga och barn dras in i grov kriminalitet. Skola, hälso- och sjukvård, polis, frivilligorganisationer och andra offentliga och privata institutioner behöver samverka med socialtjänsten. Inte minst behöver föräldraansvaret stärkas. Detta är även en del av Tidöavtalets prioriteringsområden. Och vi ser till att sekretesshindren rivs.

Som jag tidigare har nämnt är det förebyggande arbetet av oerhört stor vikt, och jag kan inte nog poängtera det. Sverigedemokraterna och regeringspartierna är överens om att det brottsförebyggande arbetet ska prioriteras på riktigt och att socialtjänstlagen ska reformeras.

Skolan behöver stärkas, den psykiska ohälsan måste minska, elevhälsan måste vara tillgänglig och lärare måste ha befogenheter för att över huvud taget kunna se till att det är ordning och reda i klassrummet.

Barn- och ungdomspsykiatrin behöver stärkas. Och vi måste alla arbeta tillsammans om vi på riktigt vill förebygga och motverka att unga hamnar i klorna på kriminella.

Forskningen visar att elever som klarar skolan löper mindre risk att begå brott. Det finns också forskning som pekar på samband mellan olika typer av våld i skolan och elevers skolprestationer och mellan psykisk ohälsa och inblandning i kriminalitet på längre sikt.

Vi ska ta krafttag mot ungdomsbrottsligheten med tidiga insatser, förstärkt föräldraansvar och utbyggda föräldrastödsprogram. Målet är att föräldrastödsprogram ska finnas i alla kommuner.

Den 24 maj 2023 ställde sig riksdagen bakom utskottets förslag gällande propositionen En sänkt åldersgräns för öppna insatser till barn utan vårdnadshavarens samtycke.

Fler öppna stödformer ska inrättas, och exempelvis familjecentraler ska byggas ut.


Anf. 144 Ardalan Shekarabi (S)

Herr talman! Min fråga till Carita Boulwén gäller Sverigedemokraternas syn på resurserna till socialtjänsten. Sverigedemokraterna hade under den förra och förrförra mandatperioden ofta en retorik som handlade om att Sverigedemokraterna skulle sätta svensk välfärd före annat och att det skulle tillföras mer resurser. Nu styr Sverigedemokraterna Sveriges regering när ni är det mäktigaste partiet i denna konstellation och avgör de centrala frågorna. Man kan i praktiken säga att regeringen verkställer den politik som Sverigedemokraterna beställer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om åtgärder för att motverka barns och ungas kopplingar till kriminella nätverk

Med tanke på den resursbrist som kommunerna, socialtjänsten och inte minst skolan har i dag på grund av budgetens prioriteringar, är Sverigedemokraterna nöjda med den ekonomiska politik som förs och som påverkar arbetet med att stoppa nyrekryteringen?


Anf. 145 Carita Boulwén (SD)

Herr talman! Jag tackar Ardalan Shekarabi för frågan.

Som jag sa i mitt anförande trycker jag väldigt mycket på de förebyggande insatserna. Jag vet att Socialdemokraterna alltid brukar prata om mer pengar. Ni har styrt under åtta år och har haft möjligheter. Vad har ni gjort åt saken? Pengar behöver inte alltid lösa situationen, utan det kan handla om att man inför andra arbetssätt. Och man kan sluta lägga pengar på onödiga projekt som inte resulterar i någon förbättring över huvud taget.

Sverigedemokraterna och regeringen satsar oerhört mycket pengar nu - 2,8 miljarder till förebyggande insatser under 2024. Det tycker jag är oerhört viktigt och bra. Det kommer också fler reformer framöver, som vi naturligtvis tittar på.


Anf. 146 Ardalan Shekarabi (S)

Herr talman! Jag skulle vilja ställa frågan vilka andra arbetssätt i kommunerna som kompenserar för att socialtjänstens anställda förlorar kollegor. Personer som arbetar i skolan konstaterar också att det blir färre vuxna i skolan som kan ta hand om de barn och elever som har särskilda behov. Ska digitaliseringen lösa avsaknaden av tillräckligt många vuxna i skolan? Ska digitaliseringen hjälpa de familjer där föräldrarna inte klarar av att ta sitt föräldraansvar?

Är det inte så att de nedskärningar som nu genomförs i skolan och socialtjänsten leder till att vi får större problem med nyrekryteringen till gängen?


Anf. 147 Carita Boulwén (SD)

Herr talman! Den situation vi befinner oss i nu är det Socialdemokraterna och den tidigare regeringen som har lagt grunden för. Vi försöker nu städa upp efter er, Ardalan Shekarabi, och det är inte lätt.

Vi befinner oss i en lågkonjunktur samtidigt som det är hög inflation. Vi vet att kommunerna behöver göra prioriteringar. Allting handlar om prioriteringar. Under covidpandemin strösslade regeringen pengar över många regioner - pengar som egentligen inte behövdes. Vi vet att det finns sätt att spara. Jag tror att kommunerna och regionerna kommer att lösa detta. De har själva idéer om hur de kan spara och vad de borde satsa på i stället.

Vi satsar som sagt oerhört mycket pengar på brottsförebyggande arbete, på socialtjänsten och på skolan - till exempel på skolsociala team.


Anf. 148 Maj Karlsson (V)

Herr talman! Problemet med den rådande politiken är att den tar alldeles för lång tid. Det tar ju flera år innan de hårda tagen slår till.

Enligt regeringen ska vi vänta på att barn är så djupt inne i kriminalitet att de bär vapen eller droger, och då ska vi kunna ta dem i en visitationszon. Vi ska invänta att människor utsätts för brott i hopp om att förövaren blir filmad av en uppsatt videokamera. Vi ska vänta så länge att barn har tvingats så långt in i det kriminellas mörka värld att de begår grova våldsbrott, till och med mord, och då ska vi låsa in dem i oetiska barnfängelser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om åtgärder för att motverka barns och ungas kopplingar till kriminella nätverk

Då är det ju liksom redan för sent. För oss i Vänsterpartiet är brottsbekämpning något som sker innan brottet begås - innan våra barn blir en del av den kriminella världen, med allt det lidande det innebär.

Det fina med det förebyggande arbetet, förutom att vi vet att det ger effekt, är att vi kan få fart på det här och nu. Inom exakt varje profession som arbetar med de barn och unga vi pratar om sitter människor med den kunskap vi behöver och bara väntar på att få sätta igång. De väntar på att få musklerna och resurserna för att sätta fart. Men kanske är det bästa av allt att det förebyggande arbetet dessutom ger barnen de rättigheter vi har lovat dem enligt lag. Vi behöver inte bryta mot en enda konvention. Vi kan - och ska - i stället stå upp för barns rätt att växa upp utan våld och deras rätt att få samhällets stöd när de behöver det.

För den som vill göra våra barn till förövare - som har iskylan att göra våra barn till offer - finns inget fint att hämta här. Det är just denna typ av brottsbekämpning som är det största hotet mot deras brutala verksamhet.

(Applåder)


Anf. 149 Martina Johansson (C)

Herr talman! På radion häromdagen kunde vi höra att många föräldrar tackar nej till insatser och att det inte räcker med frivillighet - att föräldrar behöver involveras mer och att det krävs mer tvingande insatser där man ställer krav på föräldrarna.

Om vi inte kommer in tidigt, när barnen är små och föräldrarna är mer mottagliga för stöd, till exempel hos BVC, är det klart att föräldrarna kommer att tacka nej till insatser när barnen blir äldre och misstron mot samhället har ökat. Därför måste vi komma in tidigt i familjernas liv och bygga ett förtroende. Vi ska också vara tydliga i vårt kravställande - om det är föräldern som brister måste vi vara tydliga med vad som krävs för att förbättra situationen och vilket stöd som kan erbjudas för att hjälpa familjen.

Om förändringar inte sker måste det vara lika tydligt för alla att samhället kommer att ta över vården och omsorgen om barnet. Och då måste omsorgen självklart vara bättre än om barnet hade växt upp i ursprungsfamiljen. Även här kan vi se att det i regeringens politik finns mer av repressalier än forskning och evidens gällande arbetsmetoder inom olika familjehem, HVB och Sis.

Jag vill påstå att de flesta av Centerpartiets förslag är möjliga att genomföra i dag, om man utgår från barnkonventionen. Men det krävs ett ledarskap i alla led, och statsministern och hans parti måste börja. Det räcker inte att säga att vi ska införa sekretessbrytande bestämmelser och ha föräldraskapsutbildningar, för då missar man återigen målet - och målet är att minska inflödet av barn och unga som dras in i kriminalitet.


Anf. 150 Torsten Elofsson (KD)

Herr talman! Jag har lyssnat på debatten, och mycket handlar om resurser - att det råder brist på resurser och att vi tillför för lite resurser.

Jag kommer själv från Malmö. Det är en stad som i princip har styrts av Socialdemokraterna de senaste hundra åren - med korta avbrott på sammanlagt sex år - och där man under dessa år har pumpat in miljontals kronor i skolan och socialtjänsten. Resultaten är väldigt nedslående, måste jag tyvärr säga. Det har inte blivit bättre. Därför funderar jag på om det verkligen är pengar som saknas. Är det viktiga här att hela tiden tillföra mer pengar? Jag landar i att det är andra saker som behövs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om åtgärder för att motverka barns och ungas kopplingar till kriminella nätverk

Vi kan till exempel titta på skolan. Ja, man pumpade in miljoner i de utsatta områdena - och man tvingas stänga skolor. Det är fortfarande 30-40 procent av kidsen som går ut grundskolan utan gymnasiebehörighet, trots att man pumpar in mycket resurser. Vad är det då som stör?

Vi kan även titta på socialtjänsten. Jag har själv ett förflutet inom polisen, och då kunde socialtjänsten konstatera att barnen hade utvecklat en tung kriminalitet innan de fyllt 15 år. Socialtjänsten var inblandad, men den var mer reaktiv än proaktiv. Det är väl där vi måste hitta lösningar: Hur når vi detta?

Det som nu har hänt i Stockholm har gjort att verksamheterna själva drar slutsatser och erfarenheter gällande vad som är fel och anpassar sitt arbete utifrån det. Socialtjänsten, fältassistenterna och polisen arbetar mycket mer proaktivt för att fånga upp de barn som är på glid. Man försöker fånga upp dem och styra bort dem från detta. Där är föräldraskapet oerhört viktigt, och vi försöker nu fånga upp detta. Trygga familjer ger trygga barn, och då håller de sig borta från brott.


Anf. 151 Ardalan Shekarabi (S)

Herr talman! Jag tackar Torsten Elofsson för inlägget.

Kristdemokraterna var ju tidigare ett parti som satte sociala satsningar och inte minst socialpolitiken i fokus. Det har skett en omsvängning, men det finns ändå en stolt tradition från längre tillbaka när det gäller socialpolitiken.

Torsten Elofsson, med bakgrund i Malmö och som polis, är ju väl medveten om de investeringar som har gjorts i Malmö, bland annat när det gäller Sluta skjut. Dessa investeringar har lett till en förändrad situation och till en förbättring. Problemen är självklart inte lösta, men det går åt rätt håll.

Dessa projekt kostar pengar. Nu har Malmö kommun, precis som alla andra kommuner i landet, drabbats av den politik med otillräckliga resurser till kommunsektorn som beslutats här i riksdagen. Är Torsten Elofsson med på att besöka verksamheterna i Malmö tillsammans med mig och kommunalråden i Malmö för att se effekterna av den politik som den här kammaren beslutade om när regeringen lade fram sitt budgetförslag?


Anf. 152 Torsten Elofsson (KD)

Herr talman! Jag tackar Ardalan Shekarabi så mycket för frågan.

Jag är absolut beredd att åka till Malmö. Jag ska faktiskt dit i kväll. Jag träffar gärna Glenn Sjögren, som sköter Sluta skjut-projektet, som i och för sig är ett polisiärt och inte ett kommunalt projekt.

Vi har absolut inte tappat vårt sociala engagemang - tvärtom vill vi jobba brottsförebyggande med dessa bitar. Men Ardalan Shekarabi vet lika väl som jag att det i vissa fall även behövs repressiva åtgärder för att låsa in farliga personer. Även om de är unga till åren behöver man få in dem.


Anf. 153 Ardalan Shekarabi (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om åtgärder för att motverka barns och ungas kopplingar till kriminella nätverk

Herr talman! Här är vi överens. Jag tror att Socialdemokraterna har röstat ja till alla förslag som regeringen hittills har lagt fram på det repressiva området. Det är ju inte detta som konflikten gäller.

Konflikten gäller att det är ensidigt - det är bara kortsiktigt med fokus på hårdare straff, utan att stoppa nyrekryteringen. Då kommer vi inte att lyckas. Det finns inget land i världen som har lyckats stoppa gängkriminaliteten med bara repressiva förslag. Det som krävs är att man kombinerar repressiva förslag med stora investeringar utifrån den problembild som vi har.

Jag vill fråga Torsten Elofsson huruvida det är möjligt för Kristdemokraterna att tänka om när det gäller resurserna till kommunal verksamhet nästa år. Är Kristdemokraterna beredda att tillföra mer resurser till kommunerna, så att man stoppar nedskärningarna i socialtjänsten och skolan?


Anf. 154 Torsten Elofsson (KD)

Herr talman! Jag tackar Ardalan Shekarabi för frågan.

Som jag antydde i mitt anförande är jag tveksam till om mer pengar är lösningen på dessa problem. Det finns strukturella problem som man måste lösa. Detta är i mångt och mycket en metodfråga - det handlar om hur socialtjänsten och polisen jobbar med den här problematiken. Det gäller givetvis även skolan.

Det finns metoder som man kan använda utan att man för den skull pumpar in pengar. Ska man pumpa in pengar måste man ha en plan för hur de ska förvaltas.

Som jag nämnde har det pumpats in mycket pengar genom åren, med väldigt tveksamma och blygsamma resultat. Man kanske skulle prova lite andra vägar och fundera på om det finns strukturella problem som gör att barn dras in i kriminalitet. Har vi andra problem som vi måste tackla i stället för att pumpa in ännu fler miljoner kronor i detta?


Anf. 155 Maj Karlsson (V)

Herr talman! En mycket starkt brottsförebyggande åtgärd för att förhindra att barn rekryteras in i kriminella gäng är att se till att de har trygga rum, en meningsfull fritid, möjlighet att växa i sina intressen och naturliga platser för återhämtning och trygghet.

Ett hem är för de flesta av oss det tryggaste rum vi har. Det är en förutsättning för att man alls ska kunna fungera. Nu har ni tillsatt en utredning för att i större utsträckning kunna ta ifrån barn deras hem genom vräkning. Jag vill därför fråga dig, Torsten Elofsson, hur ni kan landa i slutsatsen att vräkning av barn inte kommer att spela dem som vill rekrytera barn till kriminella gäng i händerna.


Anf. 156 Torsten Elofsson (KD)

Herr talman! Jag tackar Maj Karlsson för frågan.

När det gäller vräkning av barn handlar det i grunden om brott. Vi måste överväga att vidta någon typ av åtgärd för att komma till rätta med otryggheten som skapas i de bostadsområden där de finns. De som är roten till problemet måste på något sätt åtgärdas. Kan man inte åtgärda detta genom att fortsätta ha dem boende på platsen kanske man ska flytta dem till ett annat ställe. Vi har till och med övervägt om man kanske, för familjens skull, skulle flytta dem till en annan kommun för att få bort dem från den miljö som faktiskt triggar kriminaliteten hos barnen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om åtgärder för att motverka barns och ungas kopplingar till kriminella nätverk

Vi är inte ute efter att skada barnen. Tvärtom vill vi på det här sättet hjälpa dem till ett bättre liv på ett annat ställe.


Anf. 157 Maj Karlsson (V)

Herr talman! Tack, ledamoten, för svaret!

Redan i dag vräks ju på tok för många barn i Sverige. De hamnar sällan på någon bättre plats, utan de får ett väldigt tufft liv i hemlöshet.

Barnombudsmannen har skrivit en rapport om vilka konsekvenser det får för dessa barn. Det är ett öde kantat av utanförskap, förstörd skolgång, kraftigt försämrad psykisk hälsa, misstro mot samhället, missbruk och kriminalitet. Detta är en klockren häxbrygd för ett fortsatt liv i kriminalitet.

Min fråga kvarstår. Skulle ledamoten, med stöd i forskningen, kunna förklara för mig vilken av dessa konsekvenser för de vräkta barnen som är brottsbekämpande?


Anf. 158 Torsten Elofsson (KD)

Herr talman! Frågan är också vems liv man värdesätter.

Jag vänder åter till min hemstad Malmö. Vi hade kriminella unga som bodde i en fastighet där. Det var termosbomber i trappuppgången. Det var skjutningar mot fastigheten. Ingen ville flytta in i fastigheten över huvud taget, och de som bodde där ville flytta därifrån så fort som möjligt. MKB, som ägde fastigheten, visste inte vad de skulle ta sig till.

Vem är det vi skyddar genom att låta dem bo kvar? Är det de kriminella? Ja, det är det ju. Inte är det de kringboende, som får en ökande otrygghet och som riskerar sina egna liv när de går in i trappuppgången.

Jag är faktiskt ganska trygg i att vi är på rätt väg när det gäller det här. Möjligtvis är den evidens som åberopas här en effekt av detta, men vi måste också skydda andra personer.


Anf. 159 Rasmus Ling (MP)

Herr talman! Jag vill ta vid i den här diskussionen, för jag tycker att den är väldigt viktig och väldigt relevant. Torsten Elofsson efterlyste ju också en diskussion om annat än pengar och resurstilldelning. Han pratade om trygga familjers betydelse. Mot bakgrund av detta tycker jag att vi kan fortsätta fundera på den här frågan.

Kristdemokraterna och regeringen har ju sagt att de vill ha större möjligheter att vräka familjer när någon i familjen har begått brott. Det innebär kollektiv bestraffning och att småsyskon som inte har någonting med kriminalitet att göra blir vräkta och inte har någonstans att bo.

Frågan är uppenbar för mig: Hur kan detta bidra till att förebygga brott? Effekten blir ju den rakt motsatta, herr talman.


Anf. 160 Torsten Elofsson (KD)

Herr talman! Tack, Rasmus Ling, för frågan!

Jag vill nog påstå att man har uttömt ett antal andra metoder för att lösa problematiken när det går så långt som till vräkning. Det är ju inte så att man kastar sig över detta obönhörligen, utan socialtjänsten, fastighetsägaren och andra försöker säkerligen att hitta en lösning på problematiken. Men man kan ju faktiskt komma till slutsatsen att det enda sättet att få lugn och ro och ordning i fastigheten och i grannskapet är att flytta den familj som är ett orosmoment.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om åtgärder för att motverka barns och ungas kopplingar till kriminella nätverk

Är det ett minderårigt barn blir det ju lite märkligt. Möjligtvis kan man tvångsomhänderta barnet för att flytta det, men man kan också komma överens med familjen om att den kanske ska flytta. Familjen kan ju rent av själv tycka att det är en god idé - man vet inte. Föräldrarna är ju måna om sina egna barn och vill givetvis deras bästa.


Anf. 161 Rasmus Ling (MP)

Herr talman! Det här handlar om ett förändrat regelverk som ska göra det betydligt lättare att vräka familjer där någon i familjen är kriminell eller vistas i kriminella miljöer. Detta kommer att drabba småsyskon i sådana familjer. Någonstans måste de ju bo. Givetvis kan det finnas enstaka fall där man har möjlighet att flytta dit man vill och kan få hjälp med det, vilket är jättebra, men Torsten Elofsson pratar om en situation där MKB i Malmö har problem och vill vräka familjen. Men någonstans måste människor bo, och i slutändan har kommunerna ansvaret. Man kan som tur är inte trolla bort barn, utan någonstans måste de bo.

Hur löser man problemet genom att vräka små barn och ta ifrån dem deras hem? På vilket sätt förebygger det brott, Torsten Elofsson?


Anf. 162 Torsten Elofsson (KD)

Herr talman! Man kan också vända på frågan. Hur löser man problemet med otryggheten i bostadsområdet genom att ha dem boende kvar? Vems trygghet ska vi värna, den unga kriminellas eller de kringboendes som löper risk att både skadas och drabbas av ohälsa på grund av detta?

Jag är beredd att diskutera lösningar på detta med Miljöpartiet och Rasmus Ling. Men återkom i så fall gärna med svaret på hur vi löser det, för vi löser det inte genom att låta familjer bo kvar orört. Att något måste göras är vi nog i alla fall överens om.


Anf. 163 Rasmus Ling (MP)

Herr talman! Vi behöver göra mycket mer för att få fler att hoppa av från gängen. De avhopparverksamheter som bedrivs gör skillnad. Många lyckas komma bort från brottets bana, även om det givetvis också finns många som misslyckas. Till exempel var 234 personer inskrivna i ett avhopparprogram i Stockholm mellan juni 2020 och september 2022. Av dessa gjorde 25 personer avhopp som polisen betraktade som lyckade. Denna statistik måste förbättras avsevärt. Fler måste skrivas in i programmen, och arbetet måste ge bättre resultat. Telefonlinjer måste vara öppna längre och för fler åldrar. Varje person som hoppar av kan betyda att människoliv räddas. Det handlar om samhällsviktig och samhällsskyddande verksamhet, och det kan betyda skillnaden mellan liv och död.

Herr talman! Därför måste avhopparverksamheterna behandlas som de livsviktiga verksamheter de är. Det behövs en nationell strategi och ett nationellt ansvar, och mycket behöver göras för att förbättra de verksamheter vi har. Flera avhopparverksamheter har kritiserats på grund av misskötsel, och en del har tvingats stänga. Det här är oacceptabelt, och det behövs en tillsyn över avhopparverksamheterna. Vi vill också införa en tillståndsplikt så att de aktörer som vill bedriva avhopparverksamhet måste godkännas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om åtgärder för att motverka barns och ungas kopplingar till kriminella nätverk

Herr talman! Slutligen ska jag säga något uppenbart: Utan tillräckliga resurser till avhopparverksamheterna kommer vi inte att lyckas.


Anf. 164 Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)

Herr talman! Jag vill än en gång tacka Rasmus Ling och Miljöpartiet för initiativet till denna viktiga debatt som till stora delar har varit konstruktiv när det gäller vad vi behöver göra för att motverka en allvarlig situation.

En viktig del som Rasmus Ling tog upp i sitt anförande är avhopparverksamheten. Det är därför roligt att kunna berätta att det finns ett uppdrag till Polismyndigheten, Kriminalvården, Socialstyrelsen och Sis att senast i februari redovisa hur en nationell verksamhet kan se ut så att vi får en jämställd och jämlik avhopparverksamhet i vårt land. Jag ser fram emot att återkomma om det.

Men jag vill också rikta en fråga till Rasmus Ling: Vilka mer insatser ser partiet som har tagit initiativ till dagens debatt att vi kan göra när det gäller just brottsförebyggande åtgärder? Och vilka av de åtgärder som regeringen avser att genomföra ser ni kommer att bli verkningsfulla?


Anf. 165 Rasmus Ling (MP)

Herr talman! När det gäller avhopparverksamheten ser jag fram emot det statsrådet nämnde. En viktig del som regeringen har att fundera på och där vi kommer att vara konstruktiva gäller Kriminalvårdens situation. Man är otroligt pressad och har hög beläggningsgrad, men man måste bli bättre på att rusta internerna inför frigivningen. Här finns ett stort och viktigt jobb att göra.

Jag har ingen uttömmande lista över vilka av regeringens åtgärder som kan vara verkningsfulla. Men som jag redan sagt kommer vi att vara konstruktiva. Det vi ser kan leda framåt kommer vi att ställa oss bakom, och vi kommer att föreslå förbättringar där det behövs och vara kritiska till det som leder fel eller bakåt.


Anf. 166 Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)

Herr talman! Jag gör ett nytt försök och ställer frågan på ett annorlunda sätt. Jag ska inte sticka under stol med att jag blev mycket besviken på ledamoten Shekarabi och Socialdemokraterna för att man i debatten inte hade några konstruktiva förslag. Jag konstaterar att man under åtta år i regeringsställning inte satsade de stora resurser man nu säger sig kunna satsa. Man gjorde det alltså inte när man hade förutsättningarna men gör det nu i opposition. Miljöpartiet var ju en del av denna regeringskonstellation.

Socialdemokraterna kunde inte presentera några åtgärder över huvud taget. Vilka fler åtgärder vill Miljöpartiet se? Resurser är viktiga, och regeringen satsar 2,8 miljarder, bland annat på förebyggande insatser. Men vilka åtgärder vill ni se? Gör man inte rätt saker kan man nämligen satsa precis hur mycket pengar som helst utan att det får önskad effekt.


Anf. 167 Rasmus Ling (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om åtgärder för att motverka barns och ungas kopplingar till kriminella nätverk

Herr talman! Många åtgärder kostar pengar, och i slutändan är det givetvis alltid en diskussion om resurser. Men låt mig lyfta fram något som jag tror kan fungera, och det är det man har gjort i Danmark med De Aktive Drenge. Jag tror att vi borde pröva detta även i Sverige. Det handlar om att punktmarkera unga killar som befinner sig i riskzon, vara med dem i skolan, följa dem runt och se till att de inte blir kompisar med äldre som redan är i kriminalitet. Det kostar givetvis pengar, men jag är övertygad om att det lönar sig i slutändan. Vi kommer att spara in lidande och begångna brott och därmed brottsoffer. Jag tror att det är ett arbetssätt som regeringen borde pröva och skjuta till nödvändiga resurser för.


Anf. 168 Juno Blom (L)

Herr talman! Om kunskapen om pojkarna i gängen är bristfällig är kunskapen om flickornas roll obefintlig. Många verkar ha svårt att föreställa sig flickor som gängkriminella. Kanske är det så enkelt att det handlar om föreställningen om hur flickor och pojkar beter sig. I många år blundade alltför många för vad som höll på att ske med pojkarna. I mitt förra inlägg lyfte jag fram vikten av kunskap. Vi måste precis som Barnombudsmannen skriver kartlägga flickornas situation och ta reda på vad de har för bakgrund, vad de har utsatts för, hur de rekryterades och vad de har för roll i gängen. När vi förstår kan vi påverka och sätta in rätt insatser. Verkligheten talar sitt tydliga språk: Flickorna finns i gängen, flickorna utnyttjas av gängen och flickorna är aktiva i gängen.

Herr talman! De barn som vi pratar om i dag är barn som inte har fått tillgång till den barndom som alla barn har rätt till. Jag har hört många barn och unga uttrycka att de hade önskat att vuxenvärlden hade sett hur illa det var och att någon hade vågat fråga hur de hade det hemma, frågat om våld, visat att man ville veta och agerat, stått upp för deras rättigheter, bjudit motstånd mot dem som utsatte barnet för saker och som svek barnet och i andra fall stöttat den förälder som ville men som saknade förmåga. De säger: "Ni skulle funnits där när jag var liten och rädd".

Herr talman! Om det är något som vi alla ska ta med oss från debatten i dag är det att ingen har gjort tillräckligt och att politiker och myndigheter har svikit många barn. Lösningen på det vi debatterar är att se barnet, ta ställning för barnet och göra tidiga och tydliga insatser utifrån det enskilda barnet.

Jag är stolt över att vi har ett statsråd, Camilla Waltersson Grönvall, som har den förmågan. Och jag är övertygad om att vi tillsammans, om vi höjer blicken, kan göra skillnad.


Anf. 169 Maj Karlsson (V)

Herr talman! Jag tror att det var i går, Juno Blom, som ni kom med ett nytt förslag om att ni vill göra det enklare att placera enligt LVU. Jag tyckte att förslaget kändes uppgivet - åter agerar man sent.

Vi i Vänsterpartiet känner så här: Vi vill göra en skola i toppklass. Vi vill bygga en urstark socialtjänst med så låga trösklar att inte ett enda barn ramlar på vägen in. Vi vill ha en vårdkedja där vi inte har några barn med NPF-diagnoser som slängs runt i en vårdkarusell. Vi vill ha en barn- och ungdomsvård som håller kvalitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om åtgärder för att motverka barns och ungas kopplingar till kriminella nätverk

Sedan kom förslaget, och då blir min fråga till ledamoten: Varför agerar ni först när det har gått så lång tid?


Anf. 170 Juno Blom (L)

Fru talman! När man ska presentera olika insatser kan man inte stå där och tala om alla insatser som har presenterats tidigare eller om saker som redan är på gång.

Man kan titta på till exempel föräldraskapsstödet, där BVC och socialtjänsten tillsammans går in tidigt i familjer. Det har fått en positiv effekt som är superviktig i en tid när vi har hot- och hatkampanjer som riktar sig mot socialtjänsten och som skrämmer föräldrar som aldrig skulle vara i närheten av att få sina barn omhändertagna men som ändå skulle behöva stöd på ett eller annat sätt. Det är inte den enda åtgärden, men jag är överlycklig över att sådana åtgärder vidtas.

Jag har mött många barn som har lidit länge i familjer därför att det har funnits en rädsla för att stå upp för enskilda barn vars hela uppväxt har präglats av våld.

Det är klart att vi måste kunna göra både och. Vi måste se de föräldrar som har orange klassning och som man kan hjälpa så att de blir gröna, och vi måste inse att det finns föräldrar som är röda, som inte ska vara föräldrar och vars barn ska omhändertas tidigare.


Anf. 171 Maj Karlsson (V)

Fru talman! Tack, ledamoten, för ditt svar! Jag blev himla förvånad över förslaget, bland annat för att ledamoten själv har varit en av mina starkaste bundsförvanter i kritiken mot hur placerade barn har det i Sverige i dag.

Vi har sett otroliga övergrepp, vi har sett att vården inte håller måttet och vi vet att det många gånger går sämre för placerade barn än vad det gjorde tidigare. Att vara placerad på institution innebär till och med en ökad riskfaktor för kriminalitet. Därför tänkte jag att det kanske hade varit mer offensivt att komma med ett paket om hur vi ska se till att våra placerade barn får den vård som vi kämpade för när ni inte satt i regeringsställning.

Nu är ni i regeringsställning och har chansen att göra det. Men nu känner jag så här: Okej, vi ska alltså bara placera fler barn. Det är dessutom platsbrist, så på vilket sätt blir det brottsbekämpande?


Anf. 172 Juno Blom (L)

Fru talman! Jag delar helt och hållet din uppfattning, Maj Karlsson, att det är pest eller kolera i vissa lägen, när barn har det fruktansvärt hemma och vi inte har kunnat göra de insatser som krävs, fast staten eller kommunen har ett ansvar.

Därför är det viktigt med de satsningar som statsrådet har presenterat tidigare när det gäller pengar till Socialstyrelsen, dels för att hitta fler familjehem, dels för att höja värdet när det gäller vilken otroligt viktig insats det är, dels för att kunna ge stöd till de familjehem som åtar sig sin extremt viktiga uppgift och dels för att kunna få vägledning.

Man måste göra insatser när det gäller Sis. Det är katastrof på många ställen där utsatta barn tvingas bli placerade. Fortfarande, i den bästa av världar, skulle alla barn födas in i familjer där föräldrarna har förmåga att ta hand om sina barn, men vi vet att det inte alltid är så. Vi såg nyligen ett tragiskt ärende, och vi hade "Lilla hjärtat" i Norrköping. Vi kan rabbla barn som inte har den möjligheten, och i de fallen måste det bli enklare att gå in tidigare så att de inte hamnar i utsatthet och trauma.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om åtgärder för att motverka barns och ungas kopplingar till kriminella nätverk

(TREDJE VICE TALMANNEN: Jag påminner om att vi inte duar varandra i kammaren.)


Anf. 173 Martina Johansson (C)

Fru talman! För någon vecka sedan gjordes ett reportage om att NPF-barn inte får godkända betyg och heller inte rätt stöd för att klara av att nå godkända betyg. I praktiken innebär det att vi har ett betygssystem som slår ut barn som inte presterar i alla delämnen så att de uppnår betyget E och godkänt.

Misslyckad skolgång är en riskfaktor, som jag varit inne på i mina tidigare anföranden. Det är ett resultat av och ett stort underkännande av skolans och regeringens arbete.

Liberalerna brukar stoltsera med skolan som en viktig del av sin politik, och det finns förslag om skolsociala team. Men om betygssystemet samtidigt slår ut eleverna för att de inte muntligt kan beskriva ett lands geografi på geografilektionen hjälper det ju inte med team som arbetar med frånvaro.

För att ha en skyddsfaktor i skolan måste alla elever kunna nå godkänt. Därför är min fråga: Är Liberalerna intresserade av att se över betygssystemet så att vi inte slår ut fler barn i skolan och skapar ökad risk?


Anf. 174 Juno Blom (L)

Fru talman! Det är tur att detta är en mycket större debatt, där vi pratar om brottsförebyggande. Om jag skulle stå här och redogöra för vårt betygssystem skulle jag ta mig vatten över huvudet. Däremot kan jag vara tydlig med att det stora problemet är att vi måste skapa en skola där alla barn får plats, så som vi har haft. Man måste se de behov som barnen har, och där kommer det reformer med fler speciallärare och särskilda undervisningsgrupper. Man måste också kunna se barn för vad de är utan att man ska behöva diagnostisera alla barn, vilket har blivit ett stort måste för att kunna få stödinsatser.

Sedan är kunskapen viktig, och jag vet inte om det är rätt väg att gå att sänka den. Däremot kan undervisningsförmågan höjas och anpassas till barnens enskilda förutsättningar. Barn ska känna att man tror på dem och att man ger dem rätt möjligheter och förutsättningar. Jag tror dock att ledamoten ska fråga en skolpolitiker om exakt hur det ska utformas.


Anf. 175 Martina Johansson (C)

Fru talman! Så är det. Det är ett helhetsarbete om vi ska skydda varenda unge från att dras in i kriminalitet. Där är skolan en stor del, och därför passar jag på att ta den diskussionen med ledamoten, som har ett stort engagemang, så att hon kan ta diskussionen om hur vi ser på betygssystemet vidare internt i sitt parti. Vi behöver se till att eleverna klarar godkänt, även om de inte klarar ett delmoment.

Det förebyggande arbetet handlar också om det tidiga arbetet, att se de små barnen och deras familjer och att ge dem stöd och hjälp. MVC och BVC kan vara en del, och sedan kommer förskolan i nästa led. Här ser jag heller inga satsningar från bland andra Liberalerna och regeringen för att se till att vi har en fungerande samverkan redan på förskolenivå, som vi vet fungerar, så att kommunerna inte behöver uppfinna hjulet flera gånger.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om åtgärder för att motverka barns och ungas kopplingar till kriminella nätverk

Vi vill att alla barn ska få det bra, men frågan är hur Liberalerna säkerställer att regeringen ser till att arbetet i förskolan bygger på samverkan och arbetssätt som är likartade och som fungerar.


Anf. 176 Juno Blom (L)

Fru talman! Självfallet kan jag prata om hur skolan ska vara, för skolan är ju större än ett betygssystem. Det var det jag försökte få fram. Det viktigaste är att barn mår bra, men det är också viktigt att barn känner att vi har höga förväntningar på dem och ger dem rätt förutsättningar.

I Barnombudsmannens rapport Utanförskap, våld och kärlek till orten framkommer att man lever med en känsla av att vuxenvärlden har låga förväntningar som man till slut internaliserar på sin egen person, vilket förminskar självbilden. Jag tror att man ska ha höga förväntningar på barn och att man ska ge dem rätt förutsättningar och se varje enskilt barn.

Förskolan är viktig. Fler barn måste börja förskolan mycket tidigare. Förskolans värde är enormt, för vi vet att de första åren i barns liv är de mest centrala. Förskolan är den plats där man också kan få insyn i hur barn faktiskt har det, möta föräldrar och ge dem rätt förutsättningar.

Jag delar helt och hållet bilden av förskolans viktiga roll.


Anf. 177 Rasmus Ling (MP)

Fru talman! I den valkrets som jag företräder, Malmö stad, styr Socialdemokraterna, Liberalerna och Miljöpartiet tillsammans. Våra partier har gjort vad vi har kunnat för att bespara skolan besparingar. Men vi har inte lyckats. Alla verksamheter får dra ned. Inte heller skolan kan fredas, utan en procent får dras ned.

Fru talman! Detta är inte för att skolkommunalrådet Sara Wettergren, som företräder Liberalerna, har gått in och sagt att hon tycker att detta är något som är bra och behövs eller att det är onödiga pengar, utan det är av nöd, för att pengarna inte finns. Och det är samma sak i andra kommuner.

Jag undrar, fru talman, varför inte Liberalerna ser till att skolorna i Sveriges kommuner får mer resurser.


Anf. 178 Juno Blom (L)

Fru talman! Jag tackar ledamoten Ling för frågan.

Liberalerna verkar i en verklighet med inflation och där vi behöver vidta en mängd åtgärder för att vi inte ska försätta oss i en än värre situation. Ledamoten, Liberalerna och regeringen kan ha olika uppfattning om hur man ska hantera detta. Men här är det viktigt att kunna se det hela på sikt.

När det gäller skolan pratar vi nu om det brottsförebyggande arbetet. Återigen tror jag att inom ramen för den verksamhet som finns är skolan central och viktig. Som jag tidigare var inne på gör regeringen satsningar på fler speciallärare, skolsociala team och mindre undervisningsgrupper. Man ska även utreda särskilda undervisningsgrupper för dem som behöver köra i en snabbare takt för att inte bli uttråkade och hamna utanför av den anledningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om åtgärder för att motverka barns och ungas kopplingar till kriminella nätverk

Skolan är viktig. Det görs satsningar. Men självklart skulle vi nog alla önska att det gick att göra ännu mer.


Anf. 179 Rasmus Ling (MP)

Fru talman! Jag tror inte att det går att överskatta skolans betydelse för att få ned kriminaliteten på sikt och även få bukt med andra problem. En gymnasieexamen för en person är ett vaccin mot kriminalitet. Det förebygger arbetslöshet och även andra risker.

Fru talman! Att dra ned på skolan för att förhindra problemet med inflation tror jag är fatalt feltänkt. Förvisso ska man hantera inflationsproblematiken. Självklart ska man göra det, men att använda skolan som något slags regulator och göra neddragningar tror jag är så totalt bakvänt som det kan bli.

Jag hoppas, fru talman, att Liberalerna och regeringen tänker om och att vi nästa år slipper se att Sveriges kommuner sparar på skolan. De behöver satsningar.


Anf. 180 Juno Blom (L)

Fru talman! Nu handlar det inte om just skolan, för det är ju en valbar fråga. Man kan ju göra prioriteringar och förändringar i Norrköpings kommun, som också befinner sig i ett tufft läge. Där är också Liberalerna med och styr. Det är klart att man behöver se över hur många tomma platser man har, vilka innebär en kostnad om det inte finns tillräckligt många elever. Man måste hela tiden se till att det inte är lärare som det ska sparas på utan i stället på lokaler och byggnader. Jag är helt övertygad om att man har försökt se över detta även i Malmö kommun.

Däremot när vi pratar om det brottsförebyggande arbetet handlar det alltid om någon annan. För min och Liberalernas del är också de tidiga insatserna i hemmet viktiga. Man måste våga prata om vad som sker med barn inom hemmets fyra väggar. Det behövs normer och värderingar för att rusta barn, så att de inte kommer in i ett klassrum med en klump i magen, vilket gör det mycket svårare att ta till sig av den undervisning som är så viktig att få. Jag anser att Tidöregeringen har varit ganska svag på att prata om dessa frågor.


Anf. 181 Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)

Fru talman! Sverige ska vara ett tryggt land för alla barn och ge förutsättningar för en trygg och ljus framtid för alla barn. Så ser det inte ut i dag.

I dag har vi alldeles för många barn som växer upp under oerhört otrygga omständigheter och som blir offer för de kriminella nätverken. Vi måste göra allt vi kan för att stoppa rekryteringen till dessa nätverk.

För mig, inte bara som socialtjänstminister utan också som barnrättighetsminister, är barns rättigheter i starkt fokus. Därför jobbar vi med en rad olika delar, där till exempel en del av det nya lex Lilla hjärtat bygger ett mönster och ett hållbart nät för dessa barn.

Särskild debatt om åtgärder för att motverka barns och ungas kopplingar till kriminella nätverk

Jag vill tacka alla. Jag tackar särskilt Miljöpartiet än en gång för initiativet. Jag tackar alla som har deltagit i denna debatt, som jag tycker i huvudsak har bedrivits i konstruktiv anda, och ser fram emot det möte som vi gemensamt ska ha i januari.

Den särskilda debatten var härmed avslutad.

Torsdagen den 30 november håller riksdagen en särskild debatt om barns och ungas kopplingar till kriminella nätverk. Debatten har begärts av Miljöpartiet. Från regeringen deltar socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M).

Den särskilda debatten går att se direkt och i efterhand via webb-tv.