Genomförandet av en nationell folkräkning

Svar på interpellationer

Herr talman! Tobias Andersson har frågat mig dels när jag och regeringen kommer att initiera arbetet med den i riksdagen beslutade folkräkningen, dels hur den i riksdagen beslutade folkräkningen kommer att genomföras.

Statistiska centralbyråns befolkningsstatistik och folk- och bostadsräkning i Sverige är sedan länge registerbaserad och bygger huvudsakligen på uppgifter från Skatteverkets folkbokföringsdatabas. Förändringen som gjordes i slutet av 1990-talet innebar att ett blankettbaserat system övergavs till förmån för ett mer effektivt och mindre kostsamt registerbaserat system. Det registerbaserade systemet blev även enklare för befolkningen och gav möjlighet till en bättre och mer uppdaterad statistik.

Fastställande av en persons bosättning och registrering av uppgifter om bland annat identitet sker genom folkbokföringen. Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att förbättra folkbokföringen, bland annat ökat Skatteverkets anslag och gett myndigheten fler verktyg för att upptäcka, utreda och åtgärda fel. Vidare har folkbokföringsbrottet återinförts.

I april i år överlämnade regeringen en proposition till riksdagen som innehåller förslag som syftar till att stärka kvaliteten på folkbokföringen, bland annat genom att identitetskontrollen vid folkbokföring efter inflyttning stärks. Skatteverket har också haft i uppdrag att i samverkan med ett antal frivilliga kommuner inrätta ett pilotprojekt för att utreda omfattningen av problemet med felaktig folkbokföring och utveckla metoder och arbetssätt för att åtgärda felaktigheter.

Uppgifterna i folkbokföringen och befolkningsstatistiken ska vara korrekta och överensstämma med verkligheten. Hur riksdagens nyligen avgivna tillkännagivande om att genomföra en nationell folkräkning ska omhändertas behöver analyseras närmare och beredas i Regeringskansliet.

Herr talman! Riksdagen har röstat om att en nationell folkräkning ska äga rum, och behovet av en sådan är obestridligt. Vi vet inte vilka som befinner sig i Sverige. Detta är den krassa sanningen. Varken jag eller statsrådet har en aning om exakt vilka som befinner sig i Sverige eller hur stort skuggsamhället är. Detta är en konsekvens av en ansvarslös migrationspolitik och en ineffektiv utvisningspolitik, som medfört att långt fler befinner sig i Sverige, särskilt i utsatta områden, än de som finns på papperet, i folkbokföringen.

Många av de illegala som befinner sig i Sverige utnyttjar olika bidrag, kanske under olika identiteter.

En modern folkräkning kan inte heller göras på samma vis som folkräkningar har gjorts tidigare, givet att man då hade ett samhälle med en betydligt högre sammanhållning än vad vi har i dag. Dagens utbredda segregation och stegrande kriminalitet kräver i stället att folkräkningen genomförs proaktivt och offensivt. Behovet av detta har aktualiserats under korankravallerna och den debatt som har följt därefter.

Den förste som dömdes i det sammanhanget hade ett utvisningsbeslut och skulle inte ha varit i Sverige. Det går att diskutera om personen över huvud taget borde ha fått komma hit, men det fick han alltså. Men när han väl kommit hit fick han ett utvisningsbeslut. Han skulle alltså ha lämnat Sverige men var kvar och gavs därigenom möjligheten att försöka mörda svenska poliser - allt som en konsekvens av att regeringen och de relevanta myndigheterna inte har haft koll på vilka som vistas här.

Mot den bakgrunden blir det en akut åtgärd att genomföra den av riksdagen beslutade folkräkningen. De som upptäcks i det arbetet och inte kan visa att de har legal rätt att vara här ska naturligtvis omedelbart omhändertas och förflyttas till Migrationsverkets förläggningar för förvar och sedan utvisas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta kommer dock att kräva politisk styrka och vilja för att lyckas. Det kommer att vara resurskrävande, och det kommer att vara ett intensivt arbete. Men det är en förutsättning att detta genomförs för att vi ska kunna upprätta ordning och trygghet i Sverige. Den politiska styrkan och viljan finns uppenbarligen inte hos Ida Karkiainen och regeringen.

Jag frågade statsrådet följande: När kommer statsrådet och regeringen att initiera arbetet med den av riksdagen beslutade folkräkningen? Och hur kommer statsrådet och regeringen att genomföra den av riksdagen beslutade folkräkningen? Det svar som jag fick, som Ida Karkiainen nyss läste upp, var att riksdagens tillkännagivanden om att genomföra en nationell folkräkning ska omhändertas, att de behöver analyseras närmare och att de ska beredas i Regeringskansliet.

Herr talman! Mot bakgrund av det enligt mig akuta läge som Sverige befinner sig i när det kommer till de parallellsamhällen som har fått växa fram och som innehåller personer som befinner sig här illegalt tycker jag inte att man kan sitta och vänta på att genomföra folkräkningen.

Mot den bakgrunden skulle jag vilja be Ida Karkiainen att åtminstone utveckla lite mer kring hur arbetet på Regeringskansliet går. Något mer borde statsrådet kunna säga än det som återfanns i det initiala svaret.

Herr talman! Proaktivt och offensivt - ja, det är faktiskt det förhållningssätt som regeringen har när det gäller folkbokföringen och när det gäller att komma till rätta med folkbokföringsfelet. Vi omhändertar detta tillkännagivande, precis som vi gör med alla andra tillkännagivanden. Det måste dock föregås av en noggrann analys.

Det är ett stort arbete. Det är ett arbete som kräver analys, och det kräver att man har en bra planering för detta. Samtidigt vill vi inte gå tillbaka till ett system som vi hade på 1990-talet, där man skickar ut blanketter. De människor som vi vill åt för att rätta till folkbokföringsfelet kommer ju inte att svara på en blankett, och de kommer inte att öppna dörren när någon knackar på.

Vi behöver verkligen ha åtgärder kring folkbokföringsfelet och se till att människor anger att de finns här i landet och blir korrekt folkbokförda. Det kan man komma åt genom punktinsatser och riktade åtgärder. Jag vill nämna några som regeringen redan har genomfört. Jag nämnde dem i mitt interpellationssvar.

Först och främst har vi återinfört folkbokföringsbrottet, vilket är en otroligt viktig åtgärd för att markera att det är fel att inte vara korrekt folkbokförd.

Vi har också gett regleringsbrev till Skatteverket om att komma åt detta. Vi har gjort en lagändring som möjliggör att Skatteverket får göra utökade kontrollbesök.

Vi har sett till att införa sekretessbrytande bestämmelser som gör att myndigheter kan utbyta information. Det kan ske ett utbyte av information inom Skatteverket, men också andra myndigheter har en skyldighet att lämna uppgifter till Skatteverket för att få till stånd en myndighetssamverkan kring de här frågorna. Det är en viktig del i att komma åt denna problematik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Så sent som den 9 juni beslutade också riksdagen om regeringens proposition om just stärkt kontroll och kvalitet i folkbokföringen.

Det finns alltså ett antal olika saker som regeringen har vidtagit. Jag skulle dock vilja nämna en av de viktigaste saker som regeringen faktiskt har gjort, och det är att vi har gett i uppdrag till Skatteverket att i samverkan med ett antal kommuner göra en punktinsats i dessa kommuner. Det är åtta kommuner som har ställt upp på denna punktinsats.

Vi har fått en återrapportering om hur dessa punktinsatser har gått. Det är alltså Borlänge, Botkyrka, Göteborg, Helsingborg, Malmö, Stockholm, Södertälje och Uppsala som har genomfört detta. Inom ramen för uppdraget har man gjort 920 utredningar av misstänkt felaktig folkbokföring och rättat närmare 700 fel. Ungefär hälften av felen berörde personer som hade lämnat Sverige men fortfarande var folkbokförda här.

Utredningarna har hittills resulterat i att 190 polisanmälningar om folkbokföringsbrott har gjorts, och 59 underrättelser om misstänkta felaktiga utbetalningar har också gjorts. Den här typen av uppgifter och insatser ger faktiskt resultat. Den här regeringen är angelägen om att fortsätta göra detta.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag påstår inte att de åtgärder som regeringen har vidtagit är fel eller missriktade. Snarare anser jag dem vara otillräckliga. Jag skulle inte definiera dem som proaktiva och aggressiva, utan jag anser att man har låtit det här ta alldeles för lång tid. Ida Karkiainen nämner åtgärder som har vidtagits nu i juni, åtta år in på denna regerings styre. Man kan ifrågasätta om det verkligen är proaktivt att komma med åtgärder precis före mandatperiodens slut när socialdemokratin faktiskt har styrt det här landet i snart åtta år. Jag anser inte det ligga inom ramarna för vad som kan definieras som proaktivt.

Folkbokföringsbrottet nämns. Jag tycker att det är positivt. Samtidigt kan man ju diskutera hur man lämpligast går till väga i ett sådant fall. När man uppmärksammar någon som har begått ett folkbokföringsbrott, ska man då driva en process så att det eventuellt blir en påföljd utifrån den brottsrubriceringen, eller bör den person som vistas här illegalt utvisas?

Jag tror att Ida Karkiainen nämnde att det var 190 personer som anmälts för folkbokföringsbrott. Jag skulle gärna vilja höra statsrådet svara på hur många av dessa 190 som är kvar i Sverige och hur många som har fått lämna landet.

Jag förstår förstås att man kan begå folkbokföringsbrott utan att vistas i Sverige illegalt; det kan ju beröra andra också. Men den lågt hängande frukten här borde vara de som inte ens har rätt att vistas i vårt land. Där har regeringen inte gjort tillräckligt för att säkerställa kontroll över vilka som befinner sig i Sverige.

Det är klart att regeringen har vidtagit vissa åtgärder som inte nödvändigtvis är dåliga. Men jag skulle vilja fråga Ida Karkiainen om hon har någon uppfattning om hur många som finns i Sverige och hur många som lever här illegalt. Det finns ju vittnesmål från en del kommuner där man pekar på att vatten- och elförbrukningen och andra mätbara förbrukningar i vissa utsatta områden talar för att det kanske bor dubbelt så många eller tre gånger så många där än de som är folkbokförda i området. Om vi då aggregerar upp detta och inkluderar alla utsatta områden i Sverige och antar att det kanske bor dubbelt så många där än det antal som är folkbokförda kommer vi ganska snart upp i hundratusentals personer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är otroligt allvarligt om det skulle visa sig att vi i Sverige har hundratusentals personer som inte har i landet att göra. Dessutom har dessa personer i viss grad haft incitament att göra vad de har gjort, alltså att gå under jorden och vara här illegalt i stället för att ingå i den reguljära asylprocessen. En del kommuner ger dem bidrag. De får sannolikt se sina barn gå i skolan och finansieras av oss. De får sannolikt bruka all välfärd och tandvård som de önskar som en konsekvens av de beslut som alliansregeringen fattade tillsammans med Miljöpartiet innan Socialdemokraterna kom till makten.

Det finns alltså stora incitament att leva illegalt i Sverige i dag, och det är direkt ohållbart. Och om man inte försörjer sig på de offentliga allmosor man får måste man per definition försörja sig genom att antingen arbeta svart eller begå annan brottslighet. Annars kan man inte få ett uppehälle. Detta är alltså ett otroligt stort problem, inte minst som det innefattar hundratusentals personer.

Min fråga i denna replik, herr talman, är om Ida Karkiainen har en uppskattning av ungefär hur många vi pratar om. Det vore intressant att veta.

Herr talman! Ja, faktiskt. I regleringsbrevet för 2018 fick Skatteverket i uppdrag att utveckla en metod för att systematiskt kunna följa upp kvaliteten i folkbokföringsregistret. Syftet var att försöka se vilka fel som förekommer, i vilken omfattning de förekommer och vilka konsekvenser de medför.

I uppdraget ingick att också beskriva hur uppföljningen kommer att genomföras, så att den kan ligga till grund för Skatteverkets slutresultatredovisning och bedömning av registerkvaliteten i folkbokföringen.

Den analys av folkbokföringsfelet som Skatteverket gör omfattar enbart personer som är eller borde vara folkbokförda i Sverige. Personer som vistas i landet utan laglig rätt ingår per definition inte i folkbokföringsfelet. Detsamma gäller personer med samordningsnummer som vistas i landet tillfälligt. På det området har andra insatser vidtagits.

År 2019 är det senaste året då siffrorna kring folkbokföringsfelet går att beräkna, eftersom skattningarna också bygger på register hos Statistiska centralbyrån som uppdateras med en viss eftersläpning.

För år 2019 uppskattas det totala folkbokföringsfelet röra ungefär 214 300 personer eller ungefär 2,1 procent av Sveriges befolkning. Den vanligaste feltypen är felaktig adress. Man uppskattar att 123 900 personer har angett felaktig adress år 2019. Antalet personer som inte borde vara folkbokförda men som ändå är det uppskattas till ungefär 73 400 år 2019. Den minst vanliga feltypen utgörs av personer som inte är folkbokförda fast de borde vara det, och det är cirka 17 000 personer år 2019.

Ungefär så ser folkbokföringsfelet ut.

Men vi kan återigen diskutera de viktiga punktinsatserna, för vi ska givetvis veta vilka som befinner sig i Sverige. Om till exempel en kommun får en signal om att det är en ökad vattenförbrukning som kanske inte beror på en vattenläcka utan som kanske beror på att det bor flera personer på en adress som inte borde göra det är det en signal som ska skickas till Skatteverket. Det handlar om att flagga för detta: Här tror vi att det finns ett fel. Här tror vi att vi behöver göra ett kontrollbesök eller göra en punktinsats. Det är precis det som också Skatteverket har fått i uppdrag att göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar åter för svaret från Ida Karkiainen. Det är allvarligt att vi har 214 000 som har begått en felaktig folkbokföring. Men som vi var inne på båda två ger det inte hela bilden av det skuggsamhälle som finns i dag i Sverige. Därutöver finns naturligtvis de som vi inte har någon kännedom om alls. Det är väl där som jag ser att det finns en latent hotbild.

Det rör sig om individer som vi inte vet vilka värderingar de har. Vi vet inte vad de vill det svenska samhället. Vi vet inte vilka intentioner de har. Vi vet inte vad de är kapabla att göra. Inom den gruppen har tyvärr många valt att begå brott i Sverige av olika grad. Det kan röra sig om att man jobbar svart. Det kan röra sig om att man säljer narkotika för att finansiera sitt uppehälle här när man är här illegalt och inte kan ha en reguljär anställning etcetera. Men det finns också alldeles för många exempel på grova vålds- och sexualbrott begångna av individer i den här gruppen.

Det blir än mer provocerande när brotten har begåtts av individer som redan har ett utvisningsbeslut. Om någon har lyckats smuggla in sig i Sverige och gått under jorden med en gång är det svårt att beskylla regeringen för att den personen lever i det dolda i Sverige. Det är en annan sak när någon har fått avslag på sin asylansökan och fått vara kvar i Sverige utan att utvisas och utan att ha satts i Migrationsverkets förvar eller då någon har dömts till utvisning men utvisningen inte kunnat verkställas utan personen får leva kvar illegalt i Sverige. Det är där vi pratar om ett politiskt misslyckande. Det är där regeringen har en skuld för de brott som kunnat begås av individer inom den kategorin.

Jag skulle gärna vilja höra hur Ida Karkiainen avser att lösa den biten, för just nu har vi sannolikt hundratusentals personer som inte har i Sverige att göra och som varje dag de är här utgör ett latent hot. Sverige kan tyvärr inte bli tryggt förrän vi har fått ut dem ur vårt land.

Fru talman! Vi ska ha ordning på vilka människor som befinner sig i Sverige. Vi ska också vända på varenda sten för att bryta segregationen och knäcka kriminaliteten. Att åtgärda folkbokföringsfelet och se till att vi har en bra och korrekt folkbokföring är en del i det arbetet. Regeringen har vidtagit ett antal åtgärder, som jag har redovisat. Och vi bereder givetvis det tillkännagivande som riksdagen nyligen har lämnat till regeringen. Detta är inte bara fina ord. Vi går också till konkret handling.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.