Folkbildningens framtid

Fru talman! Tack, ärade ledamöter, för den här interpellationen!

Linus Sköld har frågat mig om jag kommer att agera för att lägga ned Folkbildningsrådet, hur jag i så fall ska agera för att säkerställa att folkbildningen också i fortsättningen är fri och frivillig, vad jag kommer att göra för att effektivisera folkbildningen och om jag kommer att agera för att fortsätta minska statens stöd till folkbildningen.

Inledningsvis vill jag tydliggöra att folkbildningen är betydelsefull för att ge alla möjlighet att tillsammans med andra få ökad kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2023 konstaterat att systemet för stödet till folkbildningsväsendet ska reformeras. Redan den förra regeringen tillsatte en utredning om styrning och uppföljning av folkbildningen. Utredningen gör för närvarande en översyn av modellen för fördelning av statsbidrag till folkbildningen för att säkerställa att folkbildningen styrs effektivt. I utredningens uppdrag ingår även att utreda hur uppföljning, kontroll och granskning av folkbildningen säkerställs och att se över syftena och målet med folkbildningen (dir. 2022:75). Uppdraget ska slutredovisas senast den 19 februari 2024 (Utredningen om styrning och uppföljning av folkbildningen - vägval inför framtiden [U 2022:01]). Denna utredning pågår alltså.

Linus Sköld har i sin fråga lyft fram att folkhögskolor och studieförbund är innehållsligt fria och för deltagarna frivilliga. Begreppen "fri" och "frivillig" myntades redan av folkbildningsutredningen 1944 och har varit vägledande för folkbildningen sedan dess, oavsett om statsbidraget vid tidpunkten delats ut av en myndighet eller, som i dag, genom en ideell förening. Hur statsbidraget används kan dock aldrig vara fritt och frivilligt. Gällande regelverk ska följas.

Linus Sköld har även frågat mig vad jag kommer att göra för att effektivisera folkbildningen. Riksrevisionen har i sin granskningsrapport om statsbidraget till studieförbunden (RiR 2022:20) identifierat ett antal områden som behöver utvecklas för att säkra uppföljning och kontroll av statsbidraget. Riksrevisionen lämnar två rekommendationer till regeringen; dels att Folkbildningsrådets myndighetsroll i kontrollen och uppföljningen av statsbidraget klargörs och förstärks, dels att regeringen säkerställer att rådets återrapportering omfattar mer utförlig information inom en rad områden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen kommer att återkomma med sin bedömning av Riksrevisionens rekommendationer i en skrivelse till riksdagen. Regeringen analyserar för närvarande behovet av åtgärder inom nuvarande styrmodell för att utveckla en mer transparent styrning och ett mer förutsägbart system för kontroll, inklusive återrapporteringskraven för Folkbildningsrådet.

Slutligen har Linus Sköld frågat mig om jag kommer att agera för att fortsätta att minska statens stöd till folkbildningen. Under covid-19-pandemin har tillfälliga extra medel tillförts folkhögskolan i omgångar, och dessa medel upphör som tidigare aviserats med utgången av 2022. Tillfälliga medel har även tidigare tillförts studieförbunden för insatser riktade till bland annat föräldralediga och utrikes födda kvinnor, och även dessa medel upphör som tidigare har aviserats med utgången av 2022.

I budgetpropositionen för 2023 föreslår regeringen en förlängning av folkbildningsinsatsen Svenska från dag ett. Regeringen föreslår i budgeten att cirka 4,6 miljarder kronor fördelas till folkbildningen. Jämfört med den nivå som den tidigare regeringen aviserade för 2023 i budgetpropositionen 2022 är regeringens förslag till anslagsnivå högre.

Avslutningsvis vill jag understryka att folkbildningen är en viktig kraft för Sverige och att folkhögskolors och studieförbunds arbete är betydelsefullt. I väntan på den pågående utredningens förslag kommer jag att följa de åtgärder som Folkbildningsrådet och studieförbunden vidtar och planerar att vidta utifrån Riksrevisionens granskningsrapport. Jag utesluter i dag inte fler åtgärder inom ramen för nuvarande modell för att utveckla styrningen och kontrollen av statsbidraget till folkbildningen.

Fru talman! Tack, ministern, för möjligheten att debattera folkbildningens framtid!

Folkbildningen är fantastisk. Ministern kallade den betydelsefull, men jag skulle säga att den är fantastisk. Den möjliggör att människor bildar sig, växer och utvecklas. Den gör gott för individen, som får lärdomar, självkänsla och social samvaro. Den gör gott för samhället genom att förena människor, stöta åsikter mot varandra och bygga gemenskaper och sammanhållning. En bildad befolkning - folkbildning - har varit en oundgänglig del i bygget av vår demokrati.

Folkbildningen har två tydliga grenar.

Den ena är folkhögskolorna, vilkas verksamhet låter människor bilda sig tillsammans i lärandeprocesser som inbegriper socialt samspel, samarbete, diskussion och reflektion. Detta är en bra grund för lärande. Oavsett bakgrund eller utbildningsnivå finns det en plats i folkhögskolan. Folkhögskolorna ger en andra chans för dem som den reguljära skolan har misslyckats med och som därför saknar godkända betyg från grundskolan eller gymnasieskolan. De ger också tillgång till viktiga och högkvalitativa kulturella och kreativa kurser.

Den andra grenen, fru talman, är de idéburna och de ideella studieförbunden. Med studiecirkeln som huvudsaklig metod ger de möjlighet åt alla att på sina villkor förkovra sig, växa, utvecklas och lära - alltid frivilligt och alltid tillsammans med andra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Folkbildningen stärker samhällsgemenskapen och möjliggör livsresor både för den som har smala intressen och för den som vill bilda sig mer allmänt och både för den som redan har utbildning och för den som saknar sådan. All folkbildning ska vara fri till innehållet och frivillig för deltagarna.

Folkbildningsrådet är en ideell förening som har en myndighetsuppgift att fördela och följa upp statens stöd till folkbildningen. Folkbildningens aktörer har alltså statens förtroende att själva fördela statsbidraget. Detta är en konstruktion som har införts för att upprätta en formell och principiell gräns mellan staten och folkbildningen och för att, så att säga, förhindra att politiken styr vilket innehåll människors bildningsresor ska ha.

Det betyder, som Mats Persson påpekade i sitt svar, inte att medel kan användas till vad som helst eller lämnas till vem som helst. Staten har därför lagt fast ett tydligt syfte med statens stöd till folkbildningen som medlen givetvis ska användas för att uppfylla. Detta behöver väl knappast sägas, men jag säger det ändå, så slipper ministern förtydliga det: Självklart ska alla som bedriver statligt finansierad verksamhet stå upp för demokratins ideal.

Fru talman! Av Tidöavtalet framgår det att Mats Persson, i avvaktan på Christer Nylanders pågående utredning om folkbildningen, ska vidta ytterligare åtgärder för att reformera stödet till folkbildningen. Det framgår också att en av de åtgärder som Mats Persson ska överväga medan utredningen pågår är att lägga ned Folkbildningsrådet.

I min interpellation frågade jag ministern om han tänker agera för att lägga ned Folkbildningsrådet och hur han i så fall - om han tänker göra det - ska säkra folkbildningens fortsatta innehållsliga frihet. Mats Persson svarade genom att säga ungefär: Det har ju fungerat förr.

Med all respekt, fru talman: Det var inte det jag frågade. Jag tycker att både jag och alla de miljoner människor som berörs av hur medlen fördelas förtjänar ett svar på den förhållandevis enkla frågan: Kommer Mats Persson att lägga ned Folkbildningsrådet? Och hur ska han i så fall säkerställa att folkbildningen fortsatt är fri och frivillig?

Fru talman! Stockholm har ett kulturcentrum, en mötesplats, som slagit ut alla andra. Ingen annan verksamhet har som den berett plats, skapat scen och samarbetat med allt från enskilda föreningar till organisationer, författare, konst- och kulturutövare, musiker, forskare, ekonomer, statsvetare, medier och fjärran länders oppositionsledare.

Den tidigare studieombudsmannen Göran Eriksson byggde tillsammans med sin företrädare Kurt Stern en programverksamhet som var den absolut främsta i den här staden.

Människor fyllde scener och salar. Varje intressant bok som kommit ut fick ett seminarium, liksom varje politisk fråga som bränt till. De bästa åren kunde det vara upp till 1 000 arrangemang per år där studieombudsmännen höll i skaftet och i värdskapet.

Det var på ett av dessa arrangemang, då man trängdes med halva Stockholm i Z-salen på Sveavägen 41, som jag lärde känna Sveriges före detta kulturminister Bengt Göransson. Han var en flitig deltagare och introducerade mig till folkbildningen och till ABF, Arbetarnas Bildningsförbund. På denna plats möjliggjordes så många möten, och jag gick på så många studiecirklar där. Det lade grunden till min kulturella och politiska bildning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är egentligen inte konstigt att ABF under åren med studieombudsmannen Göran Eriksson fick ett sådant gehör hos stockholmarna. Aktualitet och spets i föreläsningsverksamheten i kombination med ett enormt litterärt och politiskt kontaktnät över hela världen gjorde att de främsta kom till ABF.

Traditionen tycks sitta i väggarna. Redan nästa vecka kommer stockholmarna att stå och trängas i Katasalen då företrädare för Nobels fredspristagare från Belarus, Ryssland och Ukraina äntrar scenen för ett samtal om demokrati och fred i vår tid.

Fru talman! Det var länge sedan vi i den politiska och mediala debatten talade så här om folkbildningen: om mötesplatsen, kulturen, bildningen och det livslånga lärandet, om intresset, nyfikenheten och möjligheten att ta del av det stora i det väldigt lilla.

Uppdagade ekonomiska felaktigheter och bedrägerier, en resursfördelningsprincip som skapat jakt på volymer i stället för kvalitativ verksamhet och framför allt ett ideologiskt och långsiktigt arbete för att så tvivel om folkbildningens demokratiska värde gör att högerregeringen riskerar att vidta åtgärder som begränsar folkbildningens verksamhet i stället för att motverka ekonomiskt fusk.

Med samma argument har man i delar av landet dragit in delar av eller hela stödet till folkbildningen på kommunal och regional nivå. Jag var därför den första att välkomna utbildningsminister Mats Perssons uttalande om att det inte skulle ske några neddragningar på folkbildningen.

Men verkligheten är den att folkbildningens resurser går från drygt 4,8 miljarder för 2022 till drygt 4,3 miljarder under 2023 och 2024. Uttalandet var därmed inte korrekt.

Vi socialdemokrater vill satsa ytterligare 200 miljoner på folkbildningen för att främja folkhögskoleplatser i stundande lågkonjunktur och stötta studieförbunden i deras viktiga demokrati- och kulturarbete. Vi ser också fram emot folkbildningsutredningens slutsatser för att främja bättre kontroll av statsbidraget.

När man nu ingår ett samarbete med Sverigedemokraterna som aktivt ideologiskt motverkar folkbildningen är min fråga till statsrådet om det kommer att ge avtryck i den nationella folkbildningspolitiken. Hur kommer de kommande budgetarna att se ut?

Fru talman! Jag är en sådan där människa som har levt i folkbildningen nästan hela mitt liv. Jag har fått förmånen att vara ordförande för ett av de stora studieförbunden hemma i Värmland under två omgångar. Det var en fantastisk resa, och jag vinnlade mig verkligen om att vara ute mycket i verksamheten och träffa alla de människor som Lawen Redar nyss pratade om - de som brinner för att lära sig nya saker och som träffar människor som de annars inte skulle träffa.

Det är ju det som är den finfina grejen med folkbildningen: När man deltar i en studiecirkel eller går på en kulturverksamhet eller annan folkbildningsverksamhet träffar man människor som man annars i vardagen inte skulle träffa. Då får man nya kunskaper, insikter och förståelser.

Jag har också haft förmånen att få vara ordförande för Konstfrämjandet i Värmland, som också är en del av folkbildningen. Där lärde jag mig oerhört mycket genom att faktiskt inte själv vara konstnär. Jag kunde ställa de där frågorna som är så viktiga att kunna ställa. Jag har varit både deltagare och cirkelledare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En av de människor som har betytt allra mest för mig är Gösta Karlsson som var rektor på Kyrkerud hemma i Årjäng. Det är en av landets fina folkhögskolor. Han var också partikamrat och ledde oändligt många studiecirklar som vi hade i partiet hemma. Han fick oss att fundera ett varv till.

Det finns så många Gösta Karlsson i vårt land som just nu kanske känner sig nedtryckta i skorna - kanske framför allt av högerpartierna som går på om att hela folkbildningen bara är strunt och fusk. Fusk har uppenbarligen uppdagats, men man försöker också göra någonting åt det, för folkbildningen är så mycket mer. En miljon människor deltar varje år i den. Man ska inte racka ned på folkbildningen utan måste i stället hålla i det som fungerar jättebra. Det finns kulturprogram som över fyra miljoner människor deltar i varje år. Jag tycker att det är fantastiskt.

Jag vill också passa på att nämna den kanske allra störste: Om någon ska kallas språkrör för folkbildningen är det Gösta Vestlund som ju dog häromåret. Alla vi som läser tidningen Folkhögskolan kunde glädjas ända tills han var långt över 100 år över att han skrev krönikor.

Gösta Vestlund var en människa som brann för samtalet man får när man träffar människor som man annars inte skulle träffa. Jag vill dela med mig av ett citat. Vestlund sa: "En bildad människa är en människa som aldrig medvetet kränker en annan människa." Han menade att man som levande människa har rätt att ha ett värde. Han trodde på människan. För oss som har levt i folkbildningen i många år är han en förebild.

Liksom många andra här är även jag jätteorolig över regeringens samarbete med Sverigedemokraterna som uppenbarligen vill skära bort miljoner kronor ur statens budget för folkbildning. Vi ser på de ställen där de är med och styr att de faktiskt redan har skurit ned. De har tydligt visat vad de vill. I vilken mån är ministern beredd att stå emot Sverigedemokraterna?

Fru talman! Tack, Linus Sköld, för en väldigt viktig interpellation! Tack, Mats Persson, och grattis till ett väldigt viktigt uppdrag!

När jag hör svaret till Linus Sköld kan jag nog tycka att det är relativt bra utifrån förutsättningarna. Ser man på förutsättningarna med samarbetet med Sverigedemokraterna kunde det vara mycket sämre. Nu kan ju det här ändå bli bättre. Min fråga till Mats Persson utgår från folkhögskolornas viktiga roll.

En allmän kurs är kanske det enskilt bästa verktyget och det som ger bäst resultat när det gäller att få människor tillbaka i samhället. Det vi ser - särskilt i små kommuner utan egna gymnasieskolor i norra Sverige, som jag kommer ifrån - är att en allt högre andel unga blir sittande hemma. Där har folkhögskolorna en helt unik roll och ett väldigt bra resultat. De kan faktiskt få tillbaka människor i samhället, och det är grunden för att sedan få tillbaka dem på arbetsmarknaden. Dessa unga står väldigt långt bort från den, oavsett ursprunglig nationalitet eller kultur. I många grupper finns unga som hamnar utanför, och då är folkhögskolorna helt unika.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om nu Sverige går in i en lågkonjunktur där fler kan behöva folkhögskolornas viktiga uppdrag blir ju regeringens nya budget kontraproduktiv. Då behövs folkhögskolorna och särskilt deras allmänna kurser, men även de yrkesinriktade kurserna, mer än någonsin.

Detta säger jag här och nu, men det är också RIO:s ordförande Stefan Attefalls ord. Han var ju en ganska känd minister i en tidigare alliansregering och är nu en av dem som försvarar folkhögskolornas allmänna kurser och yrkesprogram som verktyg för att få människor in i samhället och ut i arbete.

I norra Sverige fattas det människor i varje hörn och i nästan varje yrkeskategori. Då måste samhället tillsammans, regering och riksdag ha verktyg för att säkerställa att de som kan göra nytta får möjligheter, och här är folkhögskolorna ett av de viktigaste verktygen.

Hur kan vi stärka folkhögskolorna, Mats Persson? Hur kan de få rätt budgetmedel? Hur kan vi säkra folkhögskolorna som viktigt verktyg för att säkerställa att de unga som står utanför samhället kommer in?

Fru talman! Jag tackar interpellanten och övriga debattörer för trevligt engagemang och viktiga inlägg.

Jag har själv en bakgrund i svensk idrottsrörelse. Jag spenderade inte min ungdom i politiska ungdomsförbund utan i idrottshallar och vet betydelsen av föreningsliv i bred mening. Det finns inget viktigare för sammanhållning, social fostran och förståelse för demokratin som föreningsliv. Om det sedan är i en idrottsförening, i Studieförbundet Vuxenskolan eller på en folkhögskola är mindre viktigt. Det viktiga är att denna verksamhet finns.

Jag tror inte att man kan överskatta hur viktigt det är i en demokrati att det finns ett föreningsliv som gör att människor kan få utlopp för sin kreativitet och sitt intresse för idrott eller kultur eller för att lära sig något nytt också mitt i livet eller när man har passerat tonåren. Det här är viktiga verksamheter för vårt land och för det svenska utbildningssystemet i stort.

Fru talman! Samtidigt har det de senaste åren rapporterats om mycket fusk och näst intill bedrägeri inom dessa verksamheter, och Riksrevisionens granskning, som kom härförleden, är inte nådig vad gäller bristen på kontroll och uppföljning av hur pengarna används.

Det är viktigt att kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt. Dels ska vi stå upp för föreningslivet, dels se till att de statliga pengar som satsas på föreningslivet inte är villkorslösa. Frihet handlar inte om kravlöshet, och samhället ska ställa krav. Ett sådant krav är att pengarna används på ett för skattebetalarna rimligt sätt, för annars finns det inte längre någon legitimitet.

Därför har regeringen på sin agenda att se till att hitta ett system som på ett bättre sätt lever upp till skattebetalarnas legitima krav och förväntan på att dessa pengar används på ett korrekt sätt.

Jag uppfattar att även den tidigare socialdemokratiska regeringen såg detta problem och därför tillsatte den utredning som nu ser över detta, och här öppnar utredningsdirektiven för att göra stora förändringar. Sverige ska dock även fortsättningsvis ha folkbildning och ett starkt föreningsliv.

Jag vill inte föregripa denna utredning, och det pågår ett arbete i Regeringskansliet med att besvara Riksrevisionens allvarliga kritik. Ingen kan vara nöjd med dagens system med tanke på rapporterna om fusk och oegentligheter. Det är vår demokratiska och politiska uppgift att inte blunda för detta utan att vidta åtgärder så att systemet kan upprätthålla legitimiteten. Om legitimiteten saknas finns risk att människor inte längre är beredda att fortsätta att betala skattepengar till föreningslivet. Det finns alltså ingen viktigare uppgift än att se till att fusket minskar och att vi får kontroll och styrning på denna verksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag ska också svara på frågan om folkhögskolornas anslag. Regeringen har höga ambitioner och ligger på en högre nivå än den tidigare socialdemokratiska regeringen aviserade i sin budget.

Fru talman! Tidöavtalets konstruktion har redan vid flera tillfällen visat sig innebära att den regering Mats Perssons ingår i bara sitter kvar så länge den lyder Sverigedemokraternas kommando. Sverigedemokraternas omedelbara inställning till folkbildning kan sammanfattas i två korta fraser: Mycket mindre pengar. Politiskt styrt innehåll så att det passar deras nationalism.

Därför tycker jag att Mats Persson är skyldig mig och alla andra folkbildningsentusiaster i landet att svara på dessa frågor: Kommer han att agera för att lägga ned Folkbildningsrådet? Om han gör det, hur ska han då säkerställa att folkbildningen innehållsmässigt inte kommer att styras av Sverigedemokraternas nationalism eller andra politiska dogmer?

I Tidöavtalet framgår det att folkbildningen ska effektiviseras. Med det får man anta att det blir mindre pengar framöver - det är det effektivisering brukar betyda. Mats Persson får såklart rätta mig om jag skulle ha antagit fel.

Fru talman! Samtidigt har han ju redan påbörjat nedskärningarna. Den 2 november i år, ungefär en vecka innan budgeten presenterades, sa Mats Persson i nättidningen Altinget följande: "Jag kan redan nu säga att det inte blir några sänkta anslag för folkbildningen i den här budgeten." Innevarande år, alltså 2022, var anslaget 14:1, i utgiftsområde 17, Bidrag till folkbildningen 4 829 783 000 kronor. När regeringens budgetproposition sedan presenterades visade det sig att samma anslag låg på 4 337 783 000, det vill säga 492 miljoner kronor mindre än 2022.

Mats Persson följer alltså samma linje som han gjorde i en interpellation om utbildningsplatser i kammaren för en dryg vecka sedan: att kalla anslagsminskningar för satsningar. Då gällde det anslagen generellt för vuxna, som regeringen sänker med belopp som motsvarar omkring 30 000 utbildningsplatser. Veckan dessförinnan följde Mats Perssons kollega Parisa Liljestrand följde samma linje när hon menade att en halvering av utvecklingsbidraget till kulturskolan var en satsning hon var stolt över.

I dag gäller det mer specifikt anslagsminskningar på folkbildningen. Låt mig ta ett exempel till. Studieförbunden har sedan flyktingkrisen 2015 också ett särskilt uppdrag och en särskild finansiering för att arbeta med asylsökandes språkinlärning och orientering i det svenska samhället. Det är en viktig insats som ger den som kommit till Sverige bättre förutsättningar att få en springande start på sin integration och etablering trots att de ännu inte fått rätt till undervisning i sfi. Satsningen kallas Svenska från dag ett.

Det finansieras på anslaget 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen. År 2022 var det 60 miljoner, och Mats Persson lovade inga sänkta anslag i Altinget. I budgeten för nästa år är samma anslag anvisat 30 miljoner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Såhär i efterhand, kan Mats Persson erkänna att 30 miljoner är mindre än 60 miljoner? Kan Mats Persson säga att 4,3 miljarder är mindre än 4,8 miljarder?

Fru talman! Utbildningsministern tycks ha ett varmt liberalt engagemang för föreningslivet, idrotten, människans möjlighet till bildning och kulturen och beskriver vikten av föreningslivet för att fundamentalt demokratiskt och vitalt samhälle.

Det stämmer att det uppdagade fusket i Järva 2019 föranledde Riksrevisionens utredning och ett initiativ av den socialdemokratiskt ledda regeringen att utreda frågan om folkbildningen.

Utbildningsministern uttrycker i interpellationen här i dag att man inte vill föregripa utredningen, men i Tidöavtalet mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna stipuleras att "i avvaktan på förslagen från den pågående utredningen om uppföljning och kontroll av statsbidraget behövs ytterligare åtgärder för att reformera stödet till folkbildningen".

Kommer regeringen att vidta åtgärder innan vi har en utredning att ta ställning till, vilket stipuleras i Tidöavtalet, eller kommer man, som utbildningsministern uttrycker här i dag, att avvakta utredningens resultat?

Fru talman! Jag tänkte också uppehålla mig vid pengarna, på samma sätt som Linus Sköld. Det är ändå minus 572 miljoner kronor, och det som försvinner är satsningen på de 3 000 extraplatserna på folkhögskolor, som inte förlängs. Det är yrkesinriktade platser som inte förlängs. Det är svenska för föräldralediga som inte förlängs. Det är studieförbundens insatser för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden som inte förlängs. Och det är Svenska från dag ett som minskas nästa år för att under 2024 försvinna helt.

Jag skulle vilja fråga ministern: Tror han att dessa insatser inte har varit till någon nytta eftersom han nu inte tycker att det är viktigt att fortsätta med satsningarna utan i stället gör andra prioriteringar? Vad kan vara viktigare än att se till att de som står längst ifrån arbetsmarknaden kommer in i samhällslivet? Det är ju folkbildningens hela idé.

Vi har haft något på folkhögskolorna som heter studiemotiverande folkhögskolekurs, där man kan gå i tre månader. Det startade 2010. Sedan dess har 43 000 personer deltagit i SMF, som vi kallar det. Av de som är yngre än 25 år har hela 36 procent gått vidare till studier eller arbete. Det är fantastiska siffror, och jag tycker verkligen att den nya regeringen och ministern borde hålla fast vid sådana satsningar i stället för att satsa på andra saker.

Jag vill fråga: Varför skär man ned på det som verkligen gör skillnad för den enskilda personen?

Fru talman! Det som Gunilla Svantorp lyfter upp är kärnan i det som Mats Persson och regeringen behöver ta till sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Pandemin skapade olika samhällseffekter. Samhället gick i vissa delar ned på sparlåga, så även studieförbunden och folkbildningen. De extra resurser som den tidigare regeringen tillsatte var helt nödvändiga för att upprätthålla standarden och säkerställa att kompetensen blev kvar men också för att skapa nya mötesformer. Man ställer om till digitala möten och kurser på ett helt fantastiskt sätt som kanske inte hade tillkommit utan pandemin.

Nu är vi på väg tillbaka. Successivt ökar de traditionella fysiska mötena på både folkhögskolor och studieförbund. Samtidigt ser vi i delar av landet en växande arbetslöshet, med fler som står utanför arbetsmarknaden och fler som hamnar efter. Då blir det särskilt kontraproduktivt med de neddragningar som nu görs på de 3 000 extraplatserna, som skulle behövas nu för att möta lågkonjunkturen och säkerställa att kompetensen höjs.

Uppe i norra Sverige, som jag var inne på, behöver vi varenda kotte, oavsett om det är i vården, skolan eller industrin. Varje människa behövs där - det är arbetskraftsbrist inom varje sektor. Här har folkhögskolorna och folkbildningen en viktig plats, och därför blir det väldigt konstigt med dessa neddragningar.

Fru talman! Det blir en lite märklig debatt när inramningen är att en socialdemokratisk minister hade en pressträff 2020 eller 2021 och sa till svenska folket att det var coronapandemi, att man därför hade en pressträff och att man gjorde tillfälliga satsningar på exempelvis folkhögskolorna fram till 2022. Det var en tillfällig satsning därför att det var merkostnader under pandemin och det därför fanns ett behov. Detta var beskedet från en socialdemokratisk minister.

Man var väldigt tydlig med att det var tillfälligt. Socialdemokraterna skrev i sin egen budget att det var en tillfällig satsning som löper ut 2022. Man berättade för svenska folket, folkhögskolorna och folkbildningen att det var tillfälliga pengar. När dessa pengar löper ut och den nya regeringen, som har fått svenska folkets mandat för förändring, säger att vi har höga ambitioner för folkhögskolorna och folkbildningen och att vi har högre permanenta anslag än vad den tidigare socialdemokratiska regeringen hade, då vill man plötsligt inte låtsas om att det var tillfälliga satsningar.

Det är så klassisk oppositionspolitik går till, men det är viktigt att föra fram detta för protokollet. Det är lätt att lova och säga saker och ting, men Socialdemokraterna tyckte själva att det var viktigt att det var tillfälliga pengar.

Den här regeringen gör inga neddragningar. Vi har permanenta nivåer som ligger högre än i budgetpropositioner från den tidigare socialdemokratiska regeringen. Vi har höga ambitioner för folkbildningen och folkhögskolorna, och det sker inga neddragningar.

Fru talman! Ministern vägrar fortfarande att svara på två mycket enkla frågor som jag har ställt i denna kammare i dag: Kommer han att lägga ned Folkbildningsrådet? Betraktar han 4,3 miljarder som mindre än 4,8 miljarder? Dessa frågor står fortfarande utan svar, fru talman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När jag frågade hur Mats Persson skulle gå till väga för att effektivisera folkbildningen svarade han att det kanske blir mer kontroll och bättre statistik. Det är självfallet viktigt, som ministern påpekar, att bidragen till folkbildningen går till det de är avsedda för. Men det är mycket osäkert om mer byråkrati är det bästa sättet att effektivisera en verksamhet. Hur som helst borde han, för att vara ärlig, också ha svarat "stora anslagsminskningar". Det är uppenbart.

På Liberalernas hemsida går det att hitta beslut från deras senaste landsmöte. År 2021 antog de ett förslag från en rapport med titeln Förortslyftet. Folkbildningen berörs i rapporten, men av de vackra ord Mats Persson använder i interpellationssvaret om folkbildningens kraft och betydelse syns inte ett spår. I stället handlar hela beslutet om samma ingång som Tidöavtalet och Sverigedemokraterna har, nämligen misstänkliggörande av folkbildningens aktörer och extern styrning och kontroll som överordnas de värden som folkbildningen bär upp.

Jag undrar om Studieförbundet Vuxenskolan, som Liberalerna är med i, uppskattar detta misstänkliggörande. Jag tror att de, precis som jag och alla andra folkbildningsbesjälade, gärna hade hört mer om hur ministern ser på folkbildningens framtid och vilket samhälle ministern vill se.

Jag tror på folkrörelserna. Jag vet att de bidrar till en bildad befolkning och en starkare demokrati. Om ministern vill att våra barn ska växa upp i ett samhälle där människor har möjlighet att förkovra sig och bilda sig genom hela livet utifrån eget intresse borde han överväga om effektiviseringar och kontroll verkligen är rätt väg att gå. Om han däremot vill ha ett samhälle där staten bestämmer vad folk får lära sig har Tidöavtalet helt rätt inriktning.

Fru talman! Tack, Linus Sköld och övriga deltagare, för en trevlig debatt!

Jag måste ha uttryckt mig mycket klantigt, eller så är det någon som inte lyssnar med välvilja. Att regeringen skulle misstänkliggöra olika organisationer är en mycket allvarlig anklagelse.

Det vi är oroliga för är att man inte har respekt för skattebetalarnas pengar och att fusk och oegentligheter uppmärksammas gång på gång. Detta pekar Riksrevisionen mycket tydligt på i sin rapport, där man inte är nådig i sin kritik. Att vi i detta läge inte skulle öka kontrollen och att vi, som ansvariga för skattebetalarnas pengar, inte skulle vidta åtgärder för att se till att pengarna används på ett bättre sätt vore mycket oansvarigt.

Jag delar inte alls Linus Skölds uppfattning att det är fel väg att gå att ha mer kontroll. Jag tror att det är helt nödvändigt att ha mer kontroll över en verksamhet där det finns så uppenbara tecken på och rapporter om fusk och oegentligheter. Det vore oansvarigt av regeringen att inte agera och försöka använda skattebetalarnas pengar på ett bättre sätt. Skattebetalarna har nämligen rätt att ha en folkbildning som står upp för demokrati, som säkerställer att det är demokratiska värderingar, som står upp för fri åsiktsbildning men också rätt att veta att dessa pengar används med respekt för de människor som kliver upp varje morgon, går till jobbet och betalar skatt och att dessa pengar används till rätt saker. Detta ansvar vilar på oss.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag håller inte alls med Linus Sköld om att det är fel med kontroll. Det är viktigt med kontroll för att skattebetalarna ska kunna veta att pengarna används på rätt sätt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.