Socialavgifter

Debatt om förslag 16 februari 2023

Protokoll från debatten

Anföranden: 15

Anf. 1 Caroline Högström (M)

Herr talman! Moderaternas inställning är i grunden att det inte bara är viktigt utan också nödvändigt att både förenkla för företagare och göra det billigare att anställa. Man behöver därför ta ett helhetsgrepp kring sociala avgifter, eller arbetsgivaravgifter som det vanligtvis kallas. Via dessa kan man på olika sätt stimulera företag och rikta viktiga insatser. Det kan handla om personer som står långt från arbetsmarknaden eller är nya på arbetsmarknaden. I budgetpropositionen för 2023 beslutades exempelvis om en förstärkning av nedsättningen av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning och utveckling. Det är ett tydligt exempel på en riktad insats.

Herr talman! Resultatet av Socialdemokraternas åtta år i regeringsställning är inte bara historiskt höga elpriser, arbetslöshet och otrygghet utan också rekordlåg tillväxt. Reformagendan och de nödvändiga paradigmskiften som behöver ske på flera områden är därför av högsta prioritet för den moderatledda regeringen. Tidöavtalet innehåller en effektivare jobbpolitik och viktiga reformer för företagare. Vi vill att arbetsgivare som anställer långtidsarbetslösa möts av lägre anställningskostnader och att företag ska ha konkurrenskraftiga förutsättningar. Vi vill också att kompetensförsörjningen ska stärkas. Sociala avgifter kan vara en del i det arbetet.

Herr talman! Det behövs också ett rejält kunskapslyft för att se hur mycket det faktiskt kostar att ha någon anställd i sitt företag. Det är inte bara lönen man betalar utan även de sociala avgifterna. Ett exempel: Att anställa någon i min ålder med 25 000 kronor i lön kostar ungefär 38 000 kronor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialavgifter

Via sociala avgifter är företagen med och finansierar vårt gemensamma skyddsnät och våra socialförsäkringar. Men det måste också finnas en rimlighet i nivån och långsiktiga förutsättningar. Det kommer nog att finnas skäl att ha framtida diskussioner om både sociala avgifter och företagens förutsättningar att anställa och växa.

(Applåder)

I detta anförande instämde Magnus Resare och Viktor Wärnick (båda M).


Anf. 2 Annika Hirvonen (MP)

Herr talman! Caroline Högström höll ett anförande om att det finns ett behov av att justera avgifterna och se till att de inte blir för höga. Samtidigt röstar nu Moderaterna ned ett förslag om undantag från kravet att betala sociala avgifter för fritidsledare inom friluftslivet.

Jag undrar varför Moderaterna tycker att det ska vara dyrare med fritidsledare för barn och ungdomar inom friluftslivet än vad det är inom idrotten.


Anf. 3 Caroline Högström (M)

Herr talman! Jag tror att det finns skäl att ta ett helhetsgrepp om det här. Ledamoten Hirvonen vet också att det står i utskottets betänkande att bakgrunden till att undantag inte finns annat än inom idrottsrörelsen är olika rättsfall. Därför krävs det nog ett helhetsgrepp. Jag tror att man behöver samverka med exempelvis kulturutskottet i frågan. Jag kan inte svara på varför man inte ska bifalla motionen, men jag tror att man behöver ta ett helhetsgrepp kring frågan. Man ska inte bygga på med undantag efter undantag. Det behövs ett helhetsgrepp för att ge tydlighet i de undantag som finns.


Anf. 4 Annika Hirvonen (MP)

Herr talman! Om man vill ta tag i den här frågan har vi i Miljöpartiet ett förslag i dag. Det förslaget är att riksdagen ställer sig bakom det som anförs om att det undantag i socialavgiftslagen för ledarersättningar som gäller för medlemmar i Riksidrottsförbundet även ska gälla friluftsorganisationerna och tillkännager det för regeringen.

När riksdagen gör ett sådant tillkännagivande får regeringen en beställning att titta på frågan och återkomma med ett utrett förslag. Processen som man sätter i gång genom ett tillkännagivande - det beslut vi skulle kunna rösta om i dag - blir förstås gedigen och civilsamhället involveras brett. Vi i Miljöpartiet tycker att det är märkligt att göra skillnad på å ena sidan att springa i skogen inom ramen för orientering och å andra sidan verksamhet i skogen för samma grupp ungdomar men inom ramen för en friluftsorganisation.

Det är ju någonting otroligt värdefullt och positivt att det finns organisationer som engagerar barn och ungdomar i att röra sig ute i naturen, oavsett om det är inom ramen för Riksidrottsförbundets verksamhet eller någon annan verksamhet för barn och unga. Men förutsättningarna är inte bra som det ser ut i dag. Därför vill jag fråga Moderaterna: Om ni nu tycker att man bör se över det här, varför bestämmer vi inte det i dag?


Anf. 5 Caroline Högström (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialavgifter

Herr talman! Till skillnad från ledamoten Hirvonen litar jag på att regeringen är beredd att titta på det som behöver tittas på. Jag kan inte svara för om det är det här undantaget eller andra undantag. Jag litar på att regeringen - om det skulle behövas - kommer att göra det. Men i dagsläget kan jag inte säga att det behövs, utan jag litar på att regeringen tar tag i det om det skulle behövas.


Anf. 6 Angelika Bengtsson (SD)

Herr talman! Jag vill inledningsvis yrka bifall till reservation 3 om undantag från kravet att betala sociala avgifter.

Om det är något vi lärt oss av pandemin är det att umgås utomhus. Gissa om friluftslivet har fått sig ett uppsving! Svaret är ja, om nu någon trodde något annat. Vi har turistat och upplevt vår svenska natur som aldrig förr. Det i sin tur har gett ett uppsving i det fortsatta engagemanget i friluftslivet. Deras medlemsorganisationer märker fortfarande av medlemstillströmningen.

Folkhälsa och idrott har starka band sinsemellan, och idrotten är en stor sektor med starka resurser om man jämför med friluftslivet. Dock är båda betydelsefulla för folkhälsoarbetet.

Men varför debattera friluftslivet när det går bra för organisationerna, som får fler medlemmar, och när vi ändå umgås mycket mer ute i naturen?

En fråga vi som parti drivit i den här kammaren i flera år är att svenskt friluftsliv ska omfattas av socialavgiftslagens halva-basbelopps-regel, som Riksidrottsförbundet omfattas av. Ersättning till idrottsutövare från ideella föreningar som har till ändamål att främja idrottslig verksamhet är enligt 2 kap. 19 § socialavgiftslagen avgiftsfri om ersättningen under året inte har uppgått till ett halvt prisbasbelopp. Det blir väldigt tekniskt här, men det är för att man ska förstå debatten.

Svenskt friluftsliv med sina 27 underorganisationer och 1,6 miljoner medlemskap omfattas dock inte av regeln om halvt basbelopp. Skatteverket menar att lagtexten anger att det ska vara fråga om specifika idrottsutövare för att regeln ska gälla. Därmed handlar det främst om idrottsorganisationer som är anslutna till Riksidrottsförbundet men även verksamheter inom friluftsliv med idrottsinriktning. När man med denna utgångspunkt tvingas att från fall till fall definiera vad som anses som idrott och vad som anses vara andra intressen uppstår problem.

Vi kan inte ha en lagstiftning som ser olika på liknande verksamheter. Ett exempel är när en simtränare lär ett barn simma genom Riksidrottsförbundets medlemsorganisation eller när en annan utbildad ledare inom friluftslivets organisation lär ut simning. Samma livsviktiga undervisning utförs men det görs av två olika organisationer som omfattas av två olika lagstiftningar. Orimligt? Ja.

Herr talman! I problembeskrivningen ryms inte bara frågan om vad som främjar folkhälsan utan även intresset av en sammanhållen syn och vad som egentligen motiverar avgifter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialavgifter

Kritiker har uttryckt att även om vi skulle utvidga denna regel kommer svåra gränsdragningar att finnas kvar, och det skulle rent av skapa ett ännu otydligare system. Jag menar dock att det finns en oerhört tydlig skillnad mellan föreningar som vid enstaka tillfällen väljer aktiviteter med inriktning inom idrott eller friluftsliv och dem som på regelbunden basis sysslar med någon form av idrotts- eller friluftsverksamhet.

Det vi föreslår i vår reservation är att fler får möjligheten att delta i aktiviteter som gynnar deras hälsa och välbefinnande, som stärker rekreationen och vårt land. Den här förändringen är även en förutsättning för att fler ska engagera sig ideellt, en fråga som också står högt på dagordningen. Folkhälsofrämjande ska inte vara förbehållet dem som sysslar med idrott på professionell nivå.

Vardagsmotionen minskar i dag samtidigt som stillasittandet ökar. De naturliga relationerna till rörelse, motion och vistelse i naturen blir allt färre. För att komma till rätta med denna negativa utveckling krävs krafttag, och en del i det är att stärka friluftslivets ställning i samhället och att underlätta för de organisationer som bedriver verksamhet inom området.

Svenskt Friluftsliv arbetar inte bara med att skapa de bästa förutsättningarna för friluftslivet i Sverige och att medlemsorganisationerna ska vara starka utan även med att höja friluftslivets status i samhället samt att vårda och värna allemansrätten.

Sammanfattningsvis menar vi att organisationer anslutna till Svenskt Friluftsliv ska omfattas av undantaget i socialavgiftslagen på samma sätt som organisationer anslutna till Riksidrottsförbundet.


Anf. 7 Camilla Rinaldo Miller (KD)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag att avslå motionsyrkandena gällande socialavgifter.

Herr talman! Sverige är ett bra land att leva i, och vårt välfärdsystem är något vi ska vara stolta över och förvalta väl. För mig som kristdemokrat är solidaritetstanken en av de grundläggande principerna i utformandet av politiken. I ett gott samhälle ska alla få del av det ekonomiska välståndet, och ingen ska falla utanför samhällets gemenskap. Alla ska ha rätt till social trygghet.

Socialavgifter tas ut för att finansiera det sociala trygghetssystemet, och det är socialavgifter vi nu debatterar. Det är ett viktigt område som handlar om att bevara våra välfärdssystem. Det sker i första hand genom att fysiska personer som bedriver aktiv näringsverksamhet betalar in arbetsgivaravgifter. Allt är reglerat i socialavgiftslagen och de bestämmelser som gäller för socialavgifter.

Flera av de motioner vi i dag behandlar föreslår sänkta avgifter, i huvudsak riktat till småföretagare. Att jag själv är en av dem som skulle få del av dessa sänkningar borde göra att jag tycker att det är bra förslag. Men jag står inte här för att tala för vad som skulle gynna mig själv.

Herr talman! Den nuvarande regeringen är ansvarsfull. Med anledning av det ekonomiska läge som Sverige och världen befinner sig i finns inte utrymme för att göra stora förändringar inom det vi debatterar i dag. Motionärernas intentioner är bra, och vi ska självklart göra allt för att det ska vara attraktivt att driva företag i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialavgifter

Ett antal av de motioner vi behandlar berör nedsättning av socialavgifter. Nuvarande regelverk medger dock redan nedsättning av arbetsgivaravgifter i flera situationer. Exempelvis gäller det för anställda som vid årets ingång är mellan 15 och 18 år eller som har fyllt 66 år. Dessutom är arbetsgivaravgifter för 19-23-åringar nedsatta sedan den 1 januari 2021 till och med den 31 mars 2023.

Ungas etablering på arbetsmarknaden är viktig för den enskilda individen och för näringslivet men också för familjer. Att ha ett jobb att gå till och ha en rad på sitt cv, att kunna försörja sig själv och att känna sig behövd och efterfrågad är nycklar till att må bra och ha ett meningsfullt liv.

Personligen började jag min yrkesbana redan som 16-åring, direkt efter att jag slutat nionde klass. Jag är tacksam över att jag sedan dess har hunnit med att arbeta med diverse olika saker, såsom städare, kassörska, fabriksarbetare och sedan 25 år tillbaka frisör och egen företagare. Jag är tacksam över att jag fick chansen på arbetsmarknaden redan som ung.

Herr talman! Det finns sedan 2017 också en möjlighet direkt riktad till småföretagare. Enmansföretag har rätt till en nedsättning av arbetsgivaravgifter när en första person anställs i företaget. Därutöver finns det andra åtgärder som regeringen har eller kommer att genomföra som kommer att komma småföretagare till del.

Vi vet att småföretagen skapar nio av tio jobb. Därför är det för mig och för regeringen oerhört viktigt med bra förutsättningar för att man ska kunna bedriva näringsverksamhet. Alla dessa företagare bidrar till att vi kan bevara välfärdssystemen. Småföretagen och deras anställda står sammantaget för de största skatteintäkterna på kommunal nivå.

Kristdemokraterna vill förbättra företagsklimatet, bland annat genom en konkurrenskraftig beskattning, minskat regelkrångel och sänkta avgifter för företagen. Regeringen tar nu viktiga steg i rätt riktning.

Herr talman! Innan jag avslutar mitt anförande vill jag ändå rikta ett tack till motionärerna som lagt ned tid och engagerat sig i detta viktiga område. Tack för att ni lyfter upp näringslivet och framhåller hur ovärderligt och betydelsefullt det är för att bevara det svenska välfärdssystemet.

Återigen ställer jag mig bakom utskottets ställningstagande.

(Applåder)


Anf. 8 Annika Hirvonen (MP)

Herr talman! Jag vill ge Camilla Rinaldo Miller möjlighet att också kommentera den andra stora frågan i betänkandet som inte berördes i anförandet, nämligen frågan om de olika regler som i dag gäller för organisationer som har ledare inom idrott och organisationer som har precis lika hälsofrämjande verksamhet inom friluftslivet. Det finns flera motioner, bland annat från oss i Miljöpartiet, om att likställa dessa verksamheter i reglerna för socialavgifter.

I dag får en orienteringsförening som är medlem i Riksidrottsförbundet lägre kostnad för sina ledare och kan därmed ha mer verksamhet med mer ersättning till dem som många gånger huvudsakligen jobbar ideellt jämfört med en friluftsorganisation som bedriver liknande verksamhet i samma skog för samma barn och ungdomar. Jag undrar varför Kristdemokraterna tycker att det är rimligt att göra den här skillnaden.


Anf. 9 Camilla Rinaldo Miller (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialavgifter

Herr talman! Jag tackar Annika Hirvonen för att även jag får svara på den här frågan. I utskottets övervägande väger man fram och tillbaka vad som är riktigt och inte. Jag tycker att Caroline Högström svarade väldigt bra. Man tittar på vad det kan finnas för möjligheter till förändring men finner inte att man ska tillstyrka just de motioner som Miljöpartiet och något annat parti har skrivit.

Jag är väldigt dåligt insatt, Annika Hirvonen, men är det inte så att de här friluftsorganisationerna skulle kunna ansluta sig till Riksidrottsförbundet och på så sätt få del av det som ni nu motionerar om?


Anf. 10 Annika Hirvonen (MP)

Herr talman! Jag tycker att det är vårt ansvar som lagstiftare att se till att vi har ett rimligt regelverk. Jag tycker inte att friluftsorganisationerna ska tvingas in och vara medlemmar någonstans, utan vi ska titta på verksamheten.

Med utgångspunkt i att vi i Miljöpartiet tycker att det är precis lika viktigt att främja friluftsliv som idrott vill vi ha samma regelverk vad gäller sociala avgifter. I dag är det inte på det sättet. Det är en värderingsfråga om man tycker att friluftsliv är lika mycket värt som idrott. Om vi politiker tycker att det regelverk som finns i dag inte funkar, inte tillämpas så som vi vill eller inte ser ut så som vi vill har vi ansvar för att ändra på det.

Jag vill fråga igen: Varför tycker Kristdemokraterna att det är bra att friluftsorganisationerna har högre kostnader för sina ledare än idrottsorganisationerna?


Anf. 11 Camilla Rinaldo Miller (KD)

Herr talman! Jag tackar Annika Hirvonen för att hon ändå svarar lite grann på frågan. Hon säger att vi inte ska tvinga in andra organisationer i Riksidrottsförbundet. Samtidigt svarar Annika Hirvonen att möjligheten finns. Då är det ju ändå så att vi har ett regelverk som fungerar. Men i det övervägande som utskottet har ställt sig bakom och som kommer från vår regering säger man att man vill se om det går att göra förändringar.

Jag vill understryka att Kristdemokraterna inte gör någon skillnad på friidrottsaktiviteter och friluftsaktiviteter. All rörelse är viktig. Vi vet att det är jätteviktigt i dag att barn och ungdomar får möjlighet att röra på sig. Där gör vi absolut ingen skillnad. Det vill jag vara noga med att understryka.


Anf. 12 Vasiliki Tsouplaki (V)

Herr talman! För oss i Vänsterpartiet är det självklart att vi ska bygga en stark sjukförsäkring och att de sociala avgifterna, ett löneutrymme som löntagarna har avstått, behövs i den ekvationen, men ingen regel utan undantag. I dagens betänkande finns en motion från Vänsterpartiet med förslag om en utredning om ändring av regelverket för sociala avgifter inom föreningslivet. Vi instämmer i den argumentation som framförts om detta tidigare i debatten. Vi ser att det här skulle kunna leda till att man har råd att arvodera fler ledare som är beredda att ställa upp med sin tid och sitt engagemang. Det är också viktigt för oss att föreningslivet har enkla och tydliga regelverk och så lite administration som möjligt, så att man kan lägga tid och energi på till exempel aktiviteter med barn och unga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialavgifter

Efter coronapandemin finns det inte bara en vårdskuld, som man jobbar med för fullt, utan också en större folkhälsoskuld i bred bemärkelse. Ökat hemmasittande, social distansering och minskade möjligheter till organiserat idrottande under många år är några av de ingredienser som riskerar att ge såväl fysisk som psykisk ohälsa på både kort och lång sikt.

Det aktiva, systematiska och långsiktiga folkhälsoarbetet syftar till att befolkningen ska kunna leva längre och friskare liv oavsett kön, klass och annan bakgrund. I dag finns det stora skillnader i hälsa och livslängd utifrån exempelvis klasstillhörighet.

Forskningen visar att motion, idrott och friluftsliv är aktiviteter som stärker hälsan. Politiken på alla nivåer och i alla berörda utskott här i riksdagen behöver bidra med sin del för att skapa goda förutsättningar för de här aktiviteterna. Med 3 miljoner medlemmar inom idrottsrörelsen och 1,6 miljoner medlemmar inom friluftslivet har vi ett mycket starkt utgångsläge, men alltför många står fortfarande utanför.

Herr talman! Många barn och unga som inte har hittat sin plats inom idrotten kan trivas bra med ett föreningssammanhang som är mindre prestations- och tävlingsinriktat. För dem kan just friluftslivets föreningar passa väldigt bra. Det blev dock tydligt under pandemin att en stor del av ledarna inom friluftslivet är äldre. Många tvingades avstå från aktiviteter under lång tid. Det visade på en sårbarhet inom friluftslivet och ett behov av att fylla på med nya ledare.

I den senaste utvärderingen av friluftspolitiken från 2019 konstaterade Naturvårdsverket att en ändring i just socialavgiftslagen skulle kunna hjälpa friluftslivet och dess föreningar att organisera fler. Det råder i dag oklarheter kring huruvida föreningar som är anslutna till paraplyorganisationen Svenskt Friluftsliv ska omfattas av det undantag som föreningar anslutna till just Riksidrottsförbundet har för sociala avgifter.

Idrottsföreningarna kan arvodera sina ledare med upp till ett halvt prisbasbelopp innan man behöver börja betala sociala avgifter, som vi hört tidigare här i debatten. Men Skatteverket har gjort olika bedömningar i olika delar av landet för friluftslivets organisationer. Det råder alltså oklarheter.

Många föreningar inom friluftslivet bedriver verksamhet som ligger mycket nära det som görs av organisationer anslutna till Riksidrottsförbundet. En del är faktiskt redan i dag dubbelanslutna, då man kvalar in i båda de här paraplyorganisationerna. Så ser det ut i dag. Man kan vara medlem i båda om man har en verksamhet som kvalar in i regelverken.

De här rättsfallen har förstås överklagats, och det har blivit olika utfall. Just osäkerheten är väldigt olycklig såväl för föreningslivet som för myndigheter som ska betala ut bidrag, Skatteverket och så vidare. Därför finns det en anledning att se över detta.

Herr talman! Vänsterpartiet föreslår en ändring i socialavgiftslagen i syfte att jämställa olika typer av ledaruppdrag inom föreningslivet. Förra gången jag hade motionerat om detta, om det nu var för ett eller två år sedan, var vi tre partier som hade liknande yrkanden: Vänsterpartiet, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Nu har KD av någon anledning ändrat sig, vilket är beklagligt. Men Miljöpartiet har kommit till. Om vi fortsätter att ta upp frågan några gånger till kanske vi faktiskt kan samla en majoritet bakom det här förslaget. Jag tycker inte att det borde vara en ideologisk fråga, utan det handlar om att vi vill värna folkhälsan och friluftslivet på det här sättet. Jag beklagar att inte fler ställer upp i dag, men jag yrkar bifall till vår reservation 4.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialavgifter

(Applåder)


Anf. 13 Mauricio Rojas (L)

Herr talman! De motioner som vi diskuterar i dag berör en aspekt som är av stor betydelse för företagens förmåga att växa, skapa jobb och generera välstånd. Det är viktigt att komma ihåg att arbetsgivaravgifterna tillsammans med lönen och de avtalade sociala avgifterna avgör hur höga anställningskostnaderna blir. Därmed utgör de ett strategiskt villkor för hur många jobb vår ekonomi är förmögen att skapa.

Avgifterna uppgår i dagens läge till 31,4 procent av bruttolönen plus diverse förmånsvärden. I dessa avgifter ingår olika poster. Exempelvis går en knapp tredjedel till ålderspensionen. Men det är också en ren skatt på arbetet som motsvarar mer än en tredjedel av dessa avgifter. Detta plus inkomstskatterna ger en total skattebelastning på drygt 42 procent för en genomsnittlig arbetstagare och på mer än 50 procent för en arbetstagare med hög lön.

I ett komparativt perspektiv är dessa nivåer mycket höga och ligger mer än 20 procent över genomsnittet för OECD-länderna. De är också betydligt högre än i de andra skandinaviska länderna, som inte på något sätt ligger efter Sverige vad gäller befolkningens välstånd. Dessa siffror illustrerar betydelsen av det ämne som vi diskuterar i dag.

Herr talman! Det är utomordentligt viktigt att Sverige har konkurrenskraftiga skatter och avgifter som främjar tillväxten och förmågan att skapa goda jobb. Detta gäller inte minst för de medelstora och mindre företagen.

Vi kan konstatera att fyra av fem jobb som skapas i dag i Sverige skapas av företag med färre än 200 anställda. Dessa så viktiga företag måste ges rätt förutsättningar att växa. Det är en avgörande pusselbit för att kunna klara integrationen, jobben och välfärden.

Därför, herr talman, är det positivt att både Centerpartiet och Sverigedemokraterna lyfter fram liknande tankegångar i sina respektive kommittémotioner och pekar på behovet av att sänka arbetsgivaravgifterna för de jobbskapande småföretagen.

Lika viktigt för Sveriges konkurrenskraft är att arbetet med innovation, forskning och utveckling främjas. Därför är det glädjande att konstatera, som det framgår av budgetpropositionen för 2023, att regeringen avser att förstärka nedsättningen av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling, det så kallade FoU-avdraget. Man höjer taket för avdraget från 600 000 kronor till 1,5 miljoner kronor.

Samtidigt är det viktigt att påpeka att det inte räcker med endast skattesänkningar. Därför är det bra att regeringen drar igång ett brett reformarbete där man ser över företagens beskattning, nu senast med tilläggsdirektiven till 3:12-utredningen där en skattehöjning stoppas.

Man siktar även in sig på företagens förutsättningar där det är viktigt att de administrativa kostnaderna sjunker. I detta arbete som regeringen bedriver i syfte att skapa bättre villkor för det företagsamma Sverige är jag övertygad om att många av de positiva förslag som finns i de motioner som vi behandlar i dag kommer att tas till vara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialavgifter

Ska Sverige stå starkt krävs attraktiva villkor för dagens och framtidens företag. Vi ska vara ett självklart land för alla som vill starta, driva och arbeta i morgondagens företag.

Det är individernas kreativitet, entreprenörskap och strävsamhet som är grunden för den svenska välfärden och som har skapat de svenska exportframgångarna. I Liberalernas Sverige ska de hinder rivas som håller tillbaka dagens innovatörer och entreprenörer. Det är så allas välfärd kan tryggas.

Med det, herr talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)


Anf. 14 Martina Johansson (C)

Herr talman! Tre av fem jobb skapas i små och medelstora företag. Det är kanske extra viktigt under den tid vi har ekonomiska svårigheter och en lågkonjunktur. Det kan vara så att det är arbetsgivaravgifter och sociala avgifter som gör skillnaden om ett företag vågar och kan anställa en ny medarbetare.

Skatter och avgifter behövs till många olika saker, bland annat till vår välfärd. Vi ser självklart att det behövs. Det kan tala emot att man samtidigt vill sänka någonting. Men att sänka just för små och medelstora företag kan å andra sidan generera fler skatteintäkter i ett annat område. Klarar de av att anställa fler medarbetare får vi högre inkomstskatter och färre kostnader i till exempel a-kassan.

Det är just därför det är viktigt att sänka skatter och avgifter för små och medelstora företag där tre av fem jobb skapas. Jag yrkar därför bifall till reservation nummer 2.


Anf. 15 Annika Hirvonen (MP)

Herr talman! Varannan lördag träffar jag ett gäng entusiastiska femåringar i en liten fotbollshall i bostadsområdet där jag bor. Vi brukar dela in dem i små lag, och så har alla var sin fotboll. Ibland springer de huller om buller, och ibland lyckas vi organisera något slags match.

Att få träna små tjejer i fotboll var ingenting som jag någonsin föreställde mig skulle vara en del av min vardag. Men att vara aktiv i föreningslivet, att engagera mig i det som mina barn vill ägna sig åt och att bidra till lokalsamhället har alltid varit någonting som jag precis som tusentals andra människor och medborgare i vårt land brinner för. För mitt barns del blev det fotbollen.

Det är en utmaning att engagera ideella ledare. Det vet nog var och en som är engagerad i en förening. Det gäller att hitta någon som ska ha ansvaret för lagkassan, vara kassör, och se till att vi fyller upp så att vi hinner se varje barn under varenda träning. Det är en utmaning.

Socialavgifter

Herr talman! Utmaningen är precis likadan och precis lika stor i den verksamhet som inte kallar sig idrott utan friluftsliv. Ändå har vi en regel som vi har bestämt om här i Sveriges riksdag som säger att just i idrotten ska man få undantag från att betala sociala avgifter för de ledare som bara får upp till ett halvt prisbasbelopp per år i ersättning. För friluftslivet gäller andra regler.

Vi har haft flera debattörer här i dag som inte har velat ta ställning för en förändring. Svaret på varför de inte vill göra det är lite luddigt. Men för oss i Miljöpartiet är det tydligt. Det är lika viktigt och lika värdefullt att stödja att ledare engagerar sig i friluftslivet som i idrottslivet.

Friluftslivet i sig har många viktiga värden. Genom de aktiviteter som friluftsorganisationer arrangerar öppnar vi dörren till den svenska naturen för många människor att uppleva och älska. Människor som älskar naturen är också det starkaste skyddet.

Friluftslivet precis som idrottslivet har en helt central del i det folkhälsofrämjande arbetet. Det är rörelse, men det är också naturupplevelser. Det i sig har en stark folkhälsofrämjande kraft.

Särskilt viktigt är förstås engagemanget i det lokala samhället och inte minst i att barn och unga ska ha en meningsfull fritid. För några passar det perfekt att ta på sig en matchtröja och springa efter en fotboll och att tävla. För många barn passar det mycket bättre att springa i skogen och leta kvistar och lära sig att göra upp en eld och att samarbeta snarare än att tävla.

Vi i Miljöpartiet vill uppmuntra allt detta, och vi vill främja att fler lägger mer av sin tid - sin värdefulla tid - på ett engagemang både i friluftslivet och i idrottslivet.

Därför yrkar jag i dag bifall till Miljöpartiets och Vänsterpartiets reservation 4. Vi vill att riksdagen ska säga till regeringen att man måste se över reglerna som gör skillnad på idrottsorganisationer och friluftslivsorganisationer när det kommer till sociala avgifter.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 7.)

Pensioner

Beslut

Nej till motioner om socialavgifter (SfU10)

Riksdagen sa nej till ett tiotal förslag från den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar om lägre socialavgifter för småföretag och undantag från avgiftsskyldigheten för ideella föreningar.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.