Offentlig förvaltning

Debatt om förslag 10 mars 2021
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 5

Anf. 10 Erik Ottoson (M)

Fru talman! Den offentliga förvaltningen är en omistlig del i hur vi har ordnat vårt demokratiska styrelseskick här i Sverige. Det är den del av vår demokratiska struktur som genomför de politiska beslut vi har fattat, upprätthåller de lagar vi har stiftat och helt enkelt ser till att allt fungerar.

Det här gör att just området offentlig förvaltning blir ett väldigt stort område. Jag ska försöka begränsa mig till några få aspekter av detta för att hinna med.

Det första jag skulle vilja nämna är behovet av en fortsatt snabb och säker digitalisering av offentlig förvaltning.

Mycket har hänt i termer av automatiserat beslutsfattande, öppenhet med information, öppna data, tillgång till myndigheter och tillgång till kunskap och information. Vi har en princip som innebär att vi i största möjliga mån ska digitalisera, men det går för långsamt.

Effektivitetsvinsterna som finns i en digitalisering av offentlig förvaltning är stora och omistliga i en tid då det som vanligt inte alltid finns obegränsat med pengar. Att kunna göra mer med en effektivare digital förvaltning är såklart alltid eftersträvansvärt.

Här finns några nyckelfaktorer.

En är den generella digitaliseringen av våra myndigheter. Då menar jag inte bara digitalisering som i att vi har saker i digitalt format, att papper blir till filer och ettor och nollor, utan snarare digitalisering i ordets rätta bemärkelse: att saker fungerar mer effektivt och att vi har ändamålsenliga, väl upphandlade system som underlättar myndighetens arbete men också myndighetens kontakter och samarbete med andra myndigheter.

Offentlig förvaltning

I det här sammanhanget blir öppna data en oerhört viktig del som möjliggör för såväl andra myndigheter som privatpersoner, journalister och företag att ta del av den information som genereras av det offentliga och som rimligtvis bör finnas tillgänglig.

Den svenska offentlighetsprincipen och ramverket kring den har tjänat oss väldigt väl och fortsätter göra det, fru talman. Men vi måste våga utveckla den så att den inte blir ett hinder för en ännu öppnare variant i form av öppna data.

Integritetsperspektivet, som vi diskuterade i förra debatten, är såklart uppenbart även när man tittar på detta. Enskilda informationer som var och en för sig kan framstå som fullständigt ofarliga kan, om man inte har en helhetsbild av den information som offentliggörs i form av exempelvis öppna data, bli något som kan användas för att kartlägga enskilda individer eller grupper av individer om detta inte görs på ett säkert sätt.

Därför är det avgörande att vi har en central funktion i den svenska statsförvaltningen som har en helhetsöverblick över de data som offentliggörs på just det här viset. Utan att man behöver begära ut dem finns de alltid tillgängliga i ett helt öppet, maskinavläsbart format. Men man måste som sagt ha en helhetsbild för att kunna se om alla de data vi offentliggör sammantaget kan få några oanade konsekvenser i och med att de finns tillgängliga för den som vill oss illa. Det handlar inte bara om den personliga integriteten. Det handlar om rikets säkerhet. Det handlar om sårbarheter som skulle kunna kartläggas. Det handlar om kunskap som en antagonistisk makt skulle kunna använda sig av.

En viktig del att känna till i detta är att våra myndigheter inte bara är statliga utan att det också finns väldigt många kommunala myndigheter med självbestämmande och egna möjligheter att fatta beslut om vad som ska offentliggöras. Även här finns ett behov av samordning - tydlig sådan.

Fru talman! Jag ska använda mina sista minuter till att tala om värdegrunden och förvaltningen i stort.

Eftersom vår offentliga förvaltning är en så viktig del i utförandet av våra demokratiska beslut är den värdegrund som den offentliga förvaltningen bygger på väldigt viktig. Varje enskild tjänsteman, varje enskild företrädare för staten, måste vid varje enskilt tillfälle komma ihåg att man är demokratins tjänare. En god värdegrund som ser till att vi aldrig mister denna oerhört viktiga insikt är därför som sagt väldigt viktig.

Moderaterna står fast vid sitt krav på ett utvecklat tjänstemannaansvar. För den enskilde som på något sätt har blivit misstolkad eller missbedömd eller på annat sätt hamnat snett i förhållande till förvaltningen, där en enskild tjänsteman bär ansvaret för det som har hänt, måste detta kunna utvecklas. Det är viktigt för legitimiteten, den långsiktiga legitimiteten, i en statsförvaltning eller en offentlig förvaltning som blir alltmer anonym och ibland uppfattas som att den ligger allt längre från det svenska folket. Då är behovet av ansvarstagande och ansvarsutkrävande än viktigare än det har varit bakåt i tiden.

Detta är inte något vi tar upp som ett specifikt yrkande i detta betänkande, men det berörs ändå och är under beredning i Regeringskansliet. Vi moderater vill poängtera vikten av en snabb hantering av detta.

Med det, fru talman, yrkar jag bifall till reservation nummer 6.


Anf. 11 Per Söderlund (SD)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 9 även om vi såklart står bakom samtliga våra reservationer i betänkandet.

Regeringen styr riket, och riksdagen stiftar lag. Den offentliga förvaltningen, i sin tur, har till uppgift att följa och tillämpa de av riksdagen stiftade lagarna. Varje offentliganställd har, liksom alla andra medborgare, en grundlagsskyddad rätt att ha vilken åsikt han eller hon vill i politiska, religiösa eller andra ideologiska avseenden. I egenskap av företrädare för en myndighet är den anställde däremot skyldig att handla sakligt och opartiskt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlig förvaltning

Att detta efterlevs är mycket viktigt då varje enskild avvikelse är bekymmersam och upprepade avvikelser är direkt skadliga för förtroendet för våra myndigheter. En statsanställd får därför aldrig i sitt arbete agera på ett sådant sätt att förtroendet för vederbörande eller för myndighetens saklighet och opartiskhet kan rubbas.

Som medborgare ska man känna att man behandlas lika av myndigheter, oavsett vilka politiska, religiösa eller andra ideologiska åsikter man själv har. Detta är nödvändigt för att medborgarna ska ha förtroende för den offentliga förvaltningen. Ett tappat förtroende för myndigheter kan ta väldigt lång tid att återställa och kan få långtgående effekter. Detta ser vi inte minst i flera av landets socioekonomiskt utsatta områden, där förtroendet för myndigheter är lågt jämfört med i övriga landet.

Självklart sköter den absoluta merparten av alla ämbetsmän sina sysslor med den integritet och professionalitet som deras yrke kräver, men det finns också de som drivs av en egen agenda eller annan lojalitet än den till myndigheten. Exempel på detta kan man läsa om i en rapport från Örebro universitet, som ger vid handen att 11 procent av alla kommunala tjänstemän är aktivister.

Fru talman! Det är ytterst problematiskt när förmodat opolitiska tjänstemän deltar i politiska upprop på arbetsplatsen, när höga myndighetschefer utrycker sig politiskt i sociala medier eller, för den delen, när uniformerade yrkens personal inte bara tillåts utan även uppmuntras att delta i opinionsbildande manifestationer på arbetstid.

Den ökända listan med namnunderskrifter med underliga krav på värdegrund som inför valet florerade i regeringens egna lokaler på UD är ett exempel som riskerar att försvaga förtroendet för svenska myndigheter. Ytterligare ett exempel är Polismyndigheten, som fortsätter att avslå licensansökningar för vapen på samma grunder som förvaltningsrätten tidigare har avfärdat. I jakt- och skyttekretsar har detta allvarligt påverkat förtroendet för Polismyndigheten i vapenfrågor. Det vore mycket olyckligt om det skulle spilla över även på andra områden inom myndighetens mycket viktiga verksamhet.

Fru talman! Givet att riksdagen har lämnat ett tillkännagivande till regeringen med innebörden att en översyn av lagstiftningen om tjänstefel bör göras med inriktningen att det straffbara området ska utvidgas har en del av Sverigedemokraternas politik på detta område blivit tillgodosedd. Vi vet dock ännu inte vad den utredningen kommer att komma fram till gällande konkreta förslag till författningsändringar eller när dessa kan förväntas träda i kraft. Vi anser därför att regeringen bör se till att dessa frågor särskilt behandlas i översynen av ett utvidgat straffansvar för tjänstefel.


Anf. 12 Per Schöldberg (C)

Fru talman! I dagens debatt om betänkande KU22 om den offentliga förvaltningen står jag naturligtvis bakom alla våra reservationer men yrkar bifall endast till reservation 13. Jag kommer, fru talman, att göra nedslag på ett antal områden av den väldigt omfattande verksamhet som den offentliga förvaltningen är, som föregående talare har nämnt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlig förvaltning

Jag börjar med tillgång till statlig service. Myndigheternas information och service erbjuds i dag till stor del digitalt, men detta kommer naturligtvis att behöva utvecklas. Samtidigt behövs en mänsklig kontakt. Vi ser det som positivt att vi bygger ut servicekontoren. Vi behöver ta fler steg för att förbättra servicen till medborgarna.

Jag anser att regeringen bör verka för att fler av myndigheterna och fler funktioner decentraliseras. En decentralisering kan innebära både ökad effektivitet och ökad offentlig service i hela landet. Låt mig beskriva mitt resonemang lite grann.

Jag ser att vi kan göra upp med synsättet att offentlig förvaltning handlar om att de statliga jobben finns på en plats. Min fråga, i ljuset av den enorma samhällsomvandling vi nu är mitt uppe i vad gäller både pandemin och digitaliseringen, är om det är nödvändigt att bo i Karlskrona om man jobbar på Boverket eller att bo runt Karlstad om man arbetar på Konsumentverket. I hur stor utsträckning är statens myndigheter ett kontor? Är det i stället en arbetsmiljö som med utvecklade digitala metoder kan erbjuda en enormt mer flexibel situation för både arbetsgivaren och arbetstagaren?

Staten kan gå före för en mer platsoberoende arbetsmiljö. Här finns något spännande då statens myndigheter finns över hela landet. Om man har sin tjänst på Länsstyrelsen i Kronobergs län kanske man kan sköta den lika bra om man bor i Malmö eller i Mjölby. Det är bara det att man inte behöver sitta på tåget varje dag. Det räcker kanske med två dagar i veckan.

Detta sker redan i dag. Många chefer och experter dagpendlar, och vi som riksdagsledamöter har erfarenhet av detta. Många har tvingats till det i och med pandemin. Men de samhällsförändringar som nu pågår gör som sagt att utvecklingen accelererar, och möjligheten blir tillgänglig för allt fler. Begreppet "att gå till jobbet" får en ny innebörd.

Staten som samlad arbetsgivare får, liksom de anställda, större möjligheter eftersom den kritiska massan av utbud och efterfrågan på arbetsuppgifter ökar. Som jag ser det kan statsförvaltningen både haka på denna utveckling och i kraft av sin storlek bana väg för en mer flexibel arbetsmarknad. Man kan öka sin attraktionskraft. Med detta sagt vill jag ändå uttrycka hur imponerad jag är över hur den offentliga förvaltningen klarat att ställa om det senaste året, fru talman. Hatten av för det!

Vi centerpartister anser också att vi bör se över tjänstemannaansvaret. Man kan fundera över om den reform som gjordes på 70-talet gick för långt. Vi anser att det är viktigt att regeringen tillser att dessa frågor blir allsidigt belysta i samband med att tjänstemannaansvaret utreds.

Vi pekar på ett nationellt säkerhetsråd. Katastrofkommissionen 2005 pekade på vissa svagheter. Det handlade exempelvis om att signalerna från en myndighet som inte förmår lösa en kris på egen hand fördröjs. Kommissionen ansåg också att närhet till statsministern är av stor vikt för att ge krisledningen auktoritet i förhållande till fackdepartementen.

Centerpartiet anser därför att regeringen bör inrätta ett nationellt säkerhetsråd under Statsrådsberedningen. Det nya nationella säkerhetsrådet bör vara regeringens centrala krisledningsorganisation. Pandemin sätter ljus på denna fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlig förvaltning

En annan sak jag vill ta upp i mitt anförande, fru talman, är demokratisk delaktighet. I januari lämnade 2020 års valutredning delbetänkandet Förstärkt skydd för väljarna vid röstmottagningen. Utredningen skulle bland annat föreslå åtgärder som kan förbättra möjligheten för väljargrupper med svårigheter att med nuvarande röstningsförfarande nyttja sin rösträtt.

I delbetänkandet anförs bland annat att väljare som på grund av funktionsvariationer eller liknande inte själva kan göra i ordning sina röster får hjälp med detta av röstmottagare i den utsträckning som behövs. Röstmottagare föreslås få större befogenheter genom att alltid vara närvarande när en enskild person hjälper väljaren att rösta. Härigenom stärks väljarens skydd mot otillbörlig påverkan. För att även stärka skyddet för valhemligheten i dessa fall föreslår utredningen att det i vallagen införs en uttrycklig tystnadsplikt för enskild som hjälper en väljare att rösta. Detta är exempel på vad som föreslås; utredningen arbetar nu vidare.

Fru talman! Vi står inför stora utmaningar i den offentliga förvaltningen. Det är ett politikområde som varje dag, i varje stund påverkar alla människors liv i hela landet. Tyvärr har vi väldigt mycket att göra när det gäller de så kallade stuprören. De baseras på en snårskog av instruktioner och uppdrag. Varje instruktion har sin legitimitet, men det blir en materia som är svår att tränga igenom och överblicka.

Därför har vi i Centerpartiet i vår kommittémotion om regelförenkling föreslagit att regelförenkling ska bli en del av myndigheternas hållbarhetsarbete. Vi föreslår att det tas fram index och nyckeltal analogt med det som SKR gör när det gäller kommunerna i syfte att jämföra och utvärdera förenklingsarbetet hos myndigheterna. Det kan också behöva finnas incitament för att driva en förenkling.

En annan utmaning är statens regionala geografi.

Men, fru talman, i dessa svåra tider måste vi ändå blicka framåt. Samlat kan sägas att det är viktigt att förnya den statliga förvaltningspolitiken. Jag har tagit upp möjligheterna till en större och mer platsoberoende statlig arbetsgivarpolitik som kan ta förvaltningen in i framtiden. Centerpartiet anser att vi behöver se över tjänstemannaansvaret. Jag vill också peka på det jag sa om demokratisk delaktighet och valhemligheten som ett fundament för tilliten och styrningen av landet. Vi i Centerpartiet anser att det behövs ett nationellt säkerhetsråd.


Anf. 13 Tuve Skånberg (KD)

Fru talman! Det kan möjligen synas som om ett betänkande om motioner om offentlig förvaltning saknar betydelse och är torrt. Det kan medges att det ibland kan vara lite torrt när KU:s betänkanden debatteras. Jag är helt klar över det. Men det här betänkandet och vår debatt är inte oviktiga, och de för den offentliga förvaltningen något lite framåt. Också motioner som KU som helhet inte gillar för ändå upp frågor till diskussion och vässar det hela, så att sakernas tillstånd blir bättre. Även när vi avstyrker motioner är majoriteten ändå tvungen att förhålla sig till förslagen och föra fram dem.

Fru talman! Jag skulle vilja ta ett sådant exempel som visar att det faktiskt lönar sig och att världen blir lite bättre genom att man motionerar. Då vill jag börja med att yrka bifall till reservation 12, om reglering av språktolkar. Det är inte den enda motion som KD har reserverat sig till förmån för. Vi står naturligtvis bakom alla våra reservationer, men detta är den enda vi yrkar bifall till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlig förvaltning

Detta är en fråga där Kristdemokraterna har motionerat i ganska många år. Det har kanske inte hänt så mycket än, men bakgrunden är alltså att det inte finns någon aktör som kvalitetsgranskar tolkar. Merparten av de tolkar som är verksamma i dag saknar faktiskt formell tolkutbildning.

En undersökning visar att 95 procent av de tolkar som Arbetsförmedlingen anlitar inte är auktoriserade. Vi anser att det är ett hot mot rättssäkerheten för dem som behöver tolk. Det blir också svårare för tjänstemännen vid myndigheten att lita på översättningen. Då blir bedömningarna sämre.

Sedan har vi frågan om barntolkning, alltså att föräldrar får hjälp av sina barn att göra sig förstådda. Enligt Tolkutredningen har det negativa effekter. Denna typ av tolkning används faktiskt fortfarande. Enligt Kristdemokraterna innebär barntolkning ett alldeles för stort ansvar för barnen. Deras kunskaper kan vara begränsade, och vi kan inte lita på barnens bedömning. Det kan avgöra en hel familjs framtid, och det är en för stor börda att lägga på deras axlar. Därför anser jag att regeringen bör ta initiativ till att förbjuda barntolkning och skapa statlig auktorisering, registrering och utbildning av tolkar.

Fru talman! Nu är det inte första gången jag står här och säger detta. Faktum är att regeringen har tillsatt en utredning, och den utredningen har levererat sitt resultat. Det gjorde den i december 2018. Den heter Att förstå och bli förstådd - ett reformerat regelverk för tolkar i talade språk, SOU 2018:83. Utredningen håller med om det jag säger här, men ingenting händer. Det står och stampar. Det enda beskedet är att betänkandet bereds inom Regeringskansliet.

Utredningen kom alltså 2018, och den föreslår att det från 2024 inte längre ska vara möjligt att arbeta som tolk inom staten om man saknar utbildning och auktorisation, annat än i undantagsfall. Den funktion som Kristdemokraternas motion här har är alltså att sätta lite fart på regeringen. Det räcker inte att år efter år säga att ärendet bereds. Det problem som vi ursprungligen påtalade kvarstår ju. Därför yrkar jag bifall till motionen.

I övrigt håller vi med föregående talare, Per Schöldberg från Centern. Jag tror faktiskt att jag skulle kunna skriva under på allt som han sa, och då är vi ändå i olika partier. Där ser man att det lyfter fram viktiga frågor när man debatterar.

Jag tänker på det som Centern poängterade om tillgång till statlig service. Vi har också en reservation där vi påpekar att servicekontor vore ett bra sätt att samla olika myndigheters service, så att grundläggande myndighetstjänster finns att tillgå i hela landet. Detta tycker vi att regeringen bör främja. Vi hörde nyss en företrädare för Centern säga att han delade den synen. På det sättet går KU:s arbete sakta men säkert framåt, och den offentliga förvaltningen blir sakta men säkert något bättre.


Anf. 14 Per-Arne Håkansson (S)

Fru talman! Den offentliga förvaltningen i form av statens myndigheter, kommuner och regioner är av stor vikt för samhällsutvecklingen.

Ett år som detta, när vi på olika sätt uppmärksammar demokratins 100årsfirande i Sverige, med kvinnors och mäns självklara rösträtt, kan det kanske finnas särskild anledning att betona just dessa frågor om vår gemensamma offentliga förvaltning. Demokratin som sådan är ju direkt vägledande för den verksamhet som bedrivs och de beslut som tas varje dag. Det är till stor del genom det arbete som bedrivs i dessa olika instanser som tillit och förtroende till samhället skapas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlig förvaltning

Fru talman! När jag för egen del träffar och samtalar med människor som arbetar inom det offentliga är det just frågan om att arbeta för det gemensamma bästa, för Sverige, man vill lyfta fram. Den som företräder staten ska självklart kunna känna stolthet över sin roll. Detta i sig stärker tilltron och ansvarstagandet.

Att döma av konstitutionsutskottets betänkande KU22, som vi nu behandlar och som innehåller cirka 140 motionsyrkanden om offentlig förvaltning, finns ett stort engagemang och intresse när det gäller en stark utveckling av vår gemensamma sektor. Frågor om ökad statlig närvaro i hela landet, kompetensutveckling, tillit och ansvar, kommunernas och regionernas roller, medborgarkontakt, tjänstemannaansvar och delaktighet är några exempel på sådant som lyfts fram. Jag vill yrka bifall till utskottets förslag, och det innebär också avslag på motionerna.

Fru talman! Om vi ger oss på en internationell utblick kan vi se att svenska folket har ett högt förtroende för statliga organ och myndigheter, och så har det varit under lång tid. Korruptionsindex ligger exempelvis ständigt på låga nivåer.

Det finns däremot, som var och en säkert inser, ingen anledning att slå sig ro och känna förnöjsamhet i största allmänhet, utan självklart gäller det att hela tiden självkritiskt arbeta framåt, åtgärda brister som finns och utveckla samhällets olika instanser efter de behov och nya förutsättningar som ständigt uppstår.

Frågan om tillgång till statlig service i hela Sverige vill jag särskilt betona, och den är också med rätta prioriterad. I mars 2019 gav regeringen länsstyrelserna i uppdrag att kartlägga statlig närvaro i länen och kommunerna. I december 2019 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att analysera och föreslå hur serviceverksamheten vid de statliga servicekontoren skulle kunna utvecklas.

I mars 2020 lämnades så en delredovisning om detta, och i december samma år överlämnades slutrapporten. Av denna framgår att Försäkringskassan och Skatteverket redan 2008 började samarbeta om lokal service i gemensamma kontor. Även Pensionsmyndigheten involverades efter sitt bildande 2010. Statens servicecenter tog över ansvaret för de lokala servicekontoren i juni 2019 och ansvarar nu för en samlad organisation för lokal statlig service, som förutom nämnda organ även innefattar Arbetsförmedlingens kundtorgsverksamhet.

Det finns nu 117 servicekontor fördelade på 110 av landets 290 kommuner, från Kiruna i norr till Trelleborg i söder. För egen del besökte jag en tid innan nuvarande restriktioner infördes - ja, det är ganska länge sedan nu - servicekontoret i Klippans kommun och tog del av verksamheten och resonerade med personalen. Erfarenheterna från detta besök är goda: Samarbete och medborgarkontakt står i fokus.

Vid servicekontoren görs omkring 3 miljoner kundbesök per år, och cirka 800 handläggare arbetar där. Satsningen på etablering av lokala servicekontor fortsätter. I år ska de öppnas i Ulricehamn och Göteborg till sommaren och i Malmö och Stockholm under senhösten.

Det kan vara värt att poängtera att de demografiska och geografiska variationerna beaktas, och man har ringat in fyra olika områdeskategorier: gles- och landsbygd, orter som särskilt drabbats av nedläggning av annan statlig verksamhet, storstadsområden och socialt utsatta områden.

Fru talman! Jag ska också ta upp ett resonemang om värdegrundsfrågor och utbildning och kompetensutveckling för anställda.

I en motion föreslås en utredning för att säkerställa att personer som anställs i offentlig verksamhet respekterar demokratiska värderingar om allas rätt och lika värde och jämställdhet.

En annan motion tar upp vikten av ökad dialog med allmänheten, bemötande och kommunikation.

Den gällande ordningen är att arbetstagare vid förvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen anställs enligt regeringsformen 12 kap. 5 § av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Vid beslut om statliga anställningar ska avseende fästas vid sakliga grunder såsom förtjänst och skicklighet.

Det finns anledning att betona att såväl en värdegrundsdelegation som en tillitsdelegation har tillsatts för att arbeta på djupet med dessa frågor. Statskontoret har också fått i uppdrag att främja och samordna arbetet utifrån dessa utgångspunkter.

Fru talman! I en rad motioner lyfts frågan om ökad fart på digitaliseringsarbetet i offentlig förvaltning upp.

Regeringens mål för digitaliseringspolitiken är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda nätbaserade möjligheter. Tekniken ska utvecklas i människans tjänst. Det handlar också om att stödja innovation och delaktighet. Regeringens bedömning är att förutsättningarna är goda att nå det övergripande målet för digitaliseringspolitiken.

Samtidigt finns utmaningar som bidrar till att vårt land ännu inte på alla områden är just bäst i världen på använda digitaliseringens möjligheter. Under den pågående pandemin har betydelsen dock ökat ytterligare och utvecklingen drivits på. Det finns också en stor potential för användning av AI, artificiell intelligens, inom den offentliga förvaltningen.

Av stor vikt i detta sammanhang är dock att respekten för dataskydd och den personliga integriteten bibehålls och finns med i utvecklingen.

I januari i år fick Myndigheten för digital förvaltning i uppdrag av regeringen att tillhandahålla rättsligt stöd till den offentliga förvaltningen avseende gemensamma digitaliseringsfrågor.

Offentlig förvaltning

Utifrån allt det arbete som pågår och de initiativ som tagits ser utskottet inget skäl att föreslå något tillkännagivande om digitala tjänster i förvaltningen. Det finns dock all anledning att se detta arbete och denna del av samhällsutvecklingen som en prioriterad uppgift framöver. Det måste dock betonas att digitaliseringen ska ske i människans tjänst.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)

Minoritetsfrågor

Beslut

Nej till motioner om offentlig förvaltning (KU22)

Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 och 2020, bland annat eftersom arbete pågår eller redan har utförts i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om tillgång till statlig service, samverkan mellan myndigheter, digitala tjänster inom förvaltningen, värdegrund och utbildning av statsanställda, tjänstemannaansvar, en översyn av förvaltningslagen, en medborgarombudsman, reglering av språktolkar samt tillsättning av myndighetschefer, landshövdingar och ambassadörer.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.