Aktuell debatt om förutsättningar för fler snabbväxande företag i Sverige

Aktuell debatt om förutsättningar för fler snabbväxande företag i Sverige

Herr talman! Jag vill börja med att tacka talmannen, som accepterat denna debatt om hur vi kan skapa bra förutsättningar för snabbväxande tillväxtbolag att stanna i Sverige. De är motorn i vår ekonomi framöver. Sveriges startup-scen och alla de techbolag som räknas dit har skapat något unikt, något som inspirerar och något som imponerar på andra länder. I dessa hubbar, innovationsmiljöer och kreativa kluster finns människor som har goda affärsidéer, idéer som är skalbara och globalt gångbara. Men dessa är också människor som tar en risk, som vågar satsa med hopp om att lyckas. De jobbar hårt, ofta utan lön eller den trygghet man har som anställd. Det kräver respekt.

I Skövde sitter företagare och utvecklar spel som nått stora framgångar internationellt, som spelet Goat Simulator från Coffee Stain Studios. I Sundsvall finns Crystal Alarm som ger sina användare en tryggare vardag. I Karlstad finns Speakify som hjälper nyanlända att lära sig svenska. I Malmö finns Hövding, som tillverkar cykelhjälmar. I Stockholm finns globala mötesplatser som Startup Grind och SUP46, där entreprenörer från hela världen samlas och hjälper varandra att bli framgångsrika.

Men att den svenska startup-scenen är en framgångssaga, att vi nu ligger i framkant, betyder inte att vår position är ohotad. Svenska startups konkurrerar på en global marknad som förändras otroligt snabbt. Därför måste tillgången på riskvilligt kapital säkras. Företagen måste ha möjlighet att locka till sig talanger. Startup-företagen måste också kunna erbjuda medarbetare delägarskap i företaget på ett mer konkurrenskraftigt sätt än i dag. Vi får inte tappa tempo. Vi får inte hamna i kölvattnet. Därför har Centerpartiet tagit initiativ till denna aktuella debatt. Regeringen måste ge svar på hur de vill förbättra för våra snabbväxande företag.

Herr talman! Tack till Centerpartiet som har begärt denna debatt, så att vi kan föra en diskussion om hur vi får ännu fler och växande företag i Sverige. Det är en förutsättning för fler jobb och för att möta morgondagens utmaningar.

Jag kommer just från ett lunchmöte i Rosenbad, där jag träffade Indiens it-minister tillsammans med några av de traditionella stora bolagen som Ericsson och Telenor Connexion men också med Truecaller, ett av de riktigt framgångsrika bolagen på den indiska marknaden. Truecaller har revolutionerat Indiens marknad och växt enormt mycket. Det var ett väldigt spännande möte där vi talade om det som Annie Lööf tog upp i sin inledning - deras fascination över hur vi som ett litet land med 10 miljoner invånare har lyckats skapa så många internationellt framgångsrika företag på detta område. Det spännande är att vi skapat dessa företag i flera delar av Sverige och i många olika branscher och sektorer - det är inte bara i en sektor som vi slagit oss fram. Vi har också många olika aktörer som skapar ett starkt ekosystem i den digitala ekonomin.

Dessa startup-bolag utmanar rådande affärslogik. De effektiviserar, de löser problem, de underhåller, de räddar liv och de utvecklar vår traditionella industri och vårt näringsliv. De är ofta internationella från starten och skapar en enorm attraktion för Sverige. De är större än sin sektor i sig. De påverkar svenskt näringsliv och Sverige utöver det.

Jag tänker på fintechbranschen. Våra banker utmanas från olika håll, inte bara av Klarna utan även av andra nya betalningsmodeller och låneverksamheter, såsom Lendify och Toborrow, som har hittat plattformar för att matcha kapital och investeringsobjekt. Det sker en otroligt spännande utveckling för företagens finansieringsmöjligheter.

Jag tänker på life science. Här sitter svenska innovatörer på lösningar på några av vår tids största utmaningar. Det gäller till exempel effektivisering av vården. Glionova utvecklar en metod mot den vanligaste och aggressivaste formen av hjärncancer. Swecure utvecklar preventiv behandling mot allergier.

Inom utbildningssektorn sker världsledande utveckling. Till exempel har Schoolido översatt hela läroplanen för högstadiet till en digital plattform som kan verka som stöd för lärare, elever och föräldrar.

När man i olika sammanhang beskriver och diskuterar det svenska techundret, både internationellt och här hemma, frågar man sig ofta vad det beror på. Hur kan Sverige med sina 10 miljoner invånare, inte så långt från Nordpolen, vara så framgångsrikt inom det digitala entreprenörskapet? Och hur kan det vara så att det bara är Silicon Valley som lyckas producera fler nya miljardbolag per capita?

Svaret som ges handlar ofta om den svenska modellen. Vi har ett tryggt samhälle med en väl utbyggd välfärd som ger alla människor modet och tryggheten att tänka fritt, skapa, kreera och göra verklighet av sina drömmar. Det är ett samhälle där det är okej att misslyckas, där vi inte från början väljer vinnarna och vilka som ska kunna lyckas framöver, utan där vi ger möjligheter till alla att pröva sin lycka och utveckla sig efter sina förutsättningar, inte minst genom vårt utbildningssystem, som har gett väldigt många människor möjlighet att göra en utbildningskarriär och studera på universitet och högskola.

Vi vill pröva nya saker. Genom årtionden har näringslivet, akademin och det offentliga samverkat och på så sätt skapat förutsättningar för innovationer att bli storbolag. I den kreativa sektorn har reformer som kultur- och musikskolan spelat en stor roll. Inom den digitala sektorn gav hem-pc-reformen många familjer och hushåll möjlighet att ha en egen dator hemma. Tillsammans med bredbandsutbyggnad och mobilt telekomnät har detta skapat en grogrund och en förutsättning - en unik möjlighet för Sverige att ligga långt framme på det här området.

Men det gäller såklart också att se till de behov som finns och som våra startups möter här och nu. Regeringen har därför sedan vi tillträdde startat ett arbete för att skapa bra förutsättningar för dessa snabbväxande digitala företag att bli fler och växa sig starka. Det är viktigt för hela digitaliseringen av Sverige och för utvecklingen av vårt näringsliv.

Vad är det då som utgör förutsättningarna för detta? Vi har valt att fokusera på tre områden som vi tror är extra viktiga för att kunna växa och göra stor skillnad i framtiden: kompetens, kapital och internationella marknader. I en tid när svensk ekonomi går oerhört starkt - vi har 4 procents tillväxt, och 90 000 fler människor går till jobbet jämfört med valdagen - uppstår en situation där det blir brist på arbetskraft inom många sektorer. Därför gör regeringen det största kompetenslyftet på väldigt många år inom ramen för Kunskapslyftet. Vi bygger ut universitet och högskolor. Vi bygger ut yrkeshögskolan. Vi satsar också på svensk skola för att långsiktigt trygga kompetensförsörjningen.

Vi genomför en stor satsning på kapital och finansiering, som är ett av de största tillväxthindren för de här bolagen. Vi omstrukturerar det statliga riskkapitalet för att jobba mer aktivt med privat och offentligt kapital och se till att pengarna gör skillnad, framför allt i de faser där det är svårt att få tag i kapital. Vi har utökat den marknadskompletterande utlåningsverksamheten, inte minst vid Almi, som 2015 utökade utlåningen till växande bolag med nästan 900 miljoner kronor.

Vi har presenterat en exportstrategi för Sverige. Där är en grupp särskilt utpekad, nämligen de digitala bolagen, som har en annan logik och som inte först tar omvägen via Norge och Danmark ut på de internationella marknaderna utan blir "born globals" från början för att kunna nå ut på marknaderna.

Jag tror att det här är rätt väg att gå. Vi ska titta på de förutsättningar som finns för kompetens, kapital och växande på internationella marknader. Därför är den här debatten välkommen.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Centerpartiet för inbjudan till en diskussion om förutsättningarna för jobbskaparna, särskilt de snabbväxande bolagen på startup-scenen, som står för en stor andel av alla de nya jobb som växer fram. De svarar inte bara för en väsentlig del av jobben utan är också viktiga för innovationsklimatet i Sverige, eftersom de påverkar dynamiken, kreativiteten och utvecklingen i andra branscher och andra delar av ekonomin.

Att vi i Sverige ska ha en startup-scen som är en av de största i världen efter Silicon Valley kan vi aldrig ta för givet. Den positionen kan vi tappa i morgon. Att svenska snabbväxande företag som konkurrerar på en global marknad ska fortsätta att ha sin hemmaplan här i Sverige när de blir större och mer mogna är heller ingen självklarhet. Företag som exempelvis Spotify och Klarna sätter Sverige på den internationella kartan. De har varit startups. De har nu vuxit och blivit mer mogna bolag med många arbetstillfällen, och de bidrar till gemensam välfärd. Men deras hemmamarknad är självklart inte bara Sverige, utan den är global. De befinner sig på en marknad med sylvass konkurrens.

När Spotifys grundare alldeles nyligen skrev ett öppet brev för att belysa de problem man möter i Sverige var det en varningssignal att ta på största allvar. Brevet följdes upp i förra veckan av några demonstranter - om man nu kan uttrycka det så - utanför riksdagen som kom för att samtala med oss politiker. Vi som mötte dem lyssnade på kritiken, nämligen att politiken inte ger tillräckligt bra förutsättningar för företagen att vara konkurrenskraftiga.

Herr talman! Här vilar ett stort politiskt ansvar. Vi moderater vill ta det ansvaret, och vi vill i dag ge några besked till alla de innovativa företag som funderar på om Sverige verkligen är rätt plats att vara på för att bedriva sin verksamhet fortsättningsvis.

För det första vill vi införa en maxtid på 30 dagar för handläggning av arbetstillstånd hos Migrationsverket. I dag kan det ta flera månader för mindre företag att få tillgång till världsledande kompetens.

Jag hade nyligen nöjet att besöka speltillverkaren Dice och även King. Det är stora svenska arbetsgivare som är världsledande inom dataspelsbranschen. De berättade att spelbranschen bara har ett begränsat antal seniora spelutvecklare och programmerare att tillgå. Därför behöver man locka kompetens från hela världen.

Men det finns hinder för företagen att ta in arbetskraft från andra länder. Ett av dem är de långa och varierande handläggningstiderna hos Migrationsverket. Det skapar osäkerhet hos arbetsgivaren, såklart, och hos arbetstagaren som inte vet om man ska flytta till Sverige eller inte. Det är helt oacceptabelt eftersom tillgången till god kompetens är så avgörande för de svenska snabbväxande företagen. Det är därför som vi vill införa en 30-dagarsgaranti så att inget företag som har lämnat en korrekt ansökan ska behöva vänta mer än en månad.

För det andra behöver vi mer generösa villkor för personaloptioner. De flesta entreprenörer som startar nya företag arbetar i ett tidigt stadium långa timmar med låg lön. Samtidigt är det just i de nya bolagen som viljan är som störst att växa. Men det finns problem med att växa. Det är inte helt enkelt att ge en marknadsmässig lön till en nyckelperson i ett litet nystartat företag. Varför ska en ingenjör som har ett välbetalt arbete i ett etablerat företag välja att jobba i ett litet företag där risken är mycket större? Ett sätt att locka personal är att använda personaloptioner. De beskattas hårt i Sverige i dag, hårdare än i andra länder.

För att underlätta rekrytering vill vi moderater göra det enklare och mer konkurrenskraftigt att erbjuda anställda incitamentsprogram och delägarskap. Vi vill se generösare villkor för personaloptioner, och vi är beredda att överväga olika lösningar för att främja entreprenörskap samtidigt som vi alltid kommer att ta hänsyn till och beakta grundläggande skatterättsliga principer. En sak är klar, nämligen att vi behöver få till en förändring.

För det tredje, herr talman, vill vi stärka utbildningssystemet genom att införa programmering och mer matematikundervisning. Moderaterna har tillsammans med Alliansens partier genomfört flera reformer för att stärka kunskapslinjen i skolan. Bland annat har en extra timme matematik i veckan införts på både låg- och mellanstadium. Vi vill gå vidare och införa en timme extra matematik i veckan även i högstadiet och dessutom införa programmering redan från årskurs 1. Så kan vi rusta våra unga för dagens och framför allt morgondagens arbetsmarknad samtidigt som det underlättar kompetensförsörjning inom viktiga branscher.

Herr talman! Våra besked i dag är några av de besked som kan ge förutsättningar för de snabbväxande företagen. Nu behöver också regeringen ta varningssignalerna från Spotify och många andra företag på allvar. Jobben ska flytta till Sverige. Jobben ska inte flytta från Sverige.

Herr talman! I dag debatterar vi, efter en begäran från Centerpartiet, förutsättningar för fler snabbväxande företag.

Diskussionen om företagsklimatet är alltid välkommen. Sverigedemokraterna har lagt stor vikt vid dessa frågor och lagt fram breda reformprogram vad gäller både svensk industripolitik och svensk småföretagarpolitik.

Vad gäller snabbväxande innovativa företag - som dagens debatt primärt handlar om - är det värt att påpeka att det ofta handlar om företag som växer upp i kölvattnet av vår industri. Likaså är det viktigt att poängtera att sådant som skatter, sjukregler, turordningsregler och byråkrati är avgörande faktorer för huruvida växande företag ska klara sig i den internationella konkurrensen. Det gäller givetvis även andra saker, till exempel att det finns riskvilligt kapital.

Här har Sverigedemokraterna en tydlig reformagenda för att förenkla och öka möjligheterna att göra vinst. En av de reformer vi i SD önskar se för att underlätta för nya och växande företag är bättre villkor för personaloptioner, vilket är ett av förslagen i vårt industriprogram. Att ge ett delägarskap i sitt företag till den anställde i utbyte mot en lägre lön kan ge klara fördelar. Dels kan uppstartsfasen bli billigare genom att man kan rekrytera rätt kompetens tidigt, dels kan delägarskap motivera de anställda. Villkoren för personaloptioner är i dag inget vidare, och Sverigedemokraterna emotser konkreta förslag på området från regeringen.

Herr talman! Dagen till ära kan det vara intressant att diskutera Centerpartiets politik för företagsklimatet i Sverige. Centerpartiet - som gärna vill profilera sig som ett parti för företagare - är som sagt partiet som har begärt denna debatt. Kanske kommer det fram mycket klokskaper här i dag om förslag på reformer för att stärka Sverige. Jag menar dock att Centerpartiet har ganska lite att slå sig för bröstet för.

Om jag själv hade varit företagare hade Centerpartiet stått långt ned på listan över partier jag prioriterat utifrån rollen som företagare. Retorik till trots är det få partier som i realiteten agerar så destruktivt för nationen och för näringslivsklimatet.

Centerpartiet - eller tidigare Bondeförbundet - började som ett intresseparti för bönder och landsbygdsväljare. Men eftersom bönderna i dag är relativt få är det knappast anmärkningsvärt att partiet sökt sig till nya väljargrupper. Men det som är mer anmärkningsvärt är det lapptäcke av ideologiska motstridigheter som i dag utgör Centerpartiet.

Kärnväljarna på landsbygden är ofta att betrakta som allmänkonservativa medan försöken att bryta in i storstäderna har gjorts med extrema, nyliberala idéer kryddat med ett antal kärnfrågor direkt hämtade från ytterlighetsvänstern. När Centerpartiet för några år sedan skulle försöka sig på en förnyelse landade idédebatten i frågor om månggifte, fri invandring och slopad skolplikt. Jag kan med säkerhet säga att det var många allmänkonservativa landsbygdsväljare och bönder som kände sig påtagligt alienerade. Verklighetens folk har sällan mycket till övers för denna sorts nyliberalt flum.

Herr talman! I sin iver att vara "högerns gröna röst" har Centern låtit Miljöpartiet och diverse aktivistiska miljöorganisationer definiera vad som är en god miljöpolitik. I stället för att ta strid mot de värsta och mest uppenbara dumheterna har man anammat problemformuleringarna. Skillnaden i galenskap mot Miljöpartiet, till exempel vad gäller klimatpolitik, är hårfin. Trots Sveriges obetydliga storlek och trots att Sverige redan har lägst koldioxidutsläpp per capita i den industrialiserade världen ska svenska företag såväl som medborgare tvingas lastas med världens kanske dyraste och mest långtgående klimatpolitik. Det är knappast något som gynnar svenskt företagsklimat. Snarare innebär detta ytterligare pålagor som driver svenska industrijobb ut från landet.

Vidare har Centerpartiet slutit förbund med Vänstern i energipolitiken, vilket gör att det svenska energisystemet i ett rasande tempo raseras. Sveriges traditionellt stabila, prisvärda och säkra baskraft ersätts med hjälp av stora subventioner av opålitliga väderberoende energislag som riskerar att forcera svensk basindustris flytt ut från landet. Är detta en företagsvänlig politik? Det är det knappast.

Centerpartiet är ett parti som sällan skyr stora och konkurrenssnedvridande subventionsprogram för att tvinga fram politisk förändring. Det elcertifikatssystem som med facit i hand ter sig så destruktivt menar jag är tätt sammankopplat med Centern. Detsamma gäller planerna på att införa det så kallade bonus-malus-systemet för bilar, vilket är en omvänd Robin Hood-skatt där mindre bemedlade landsbygdsbor som behöver bilen för arbetspendling ska vara med och bekosta storstadsbornas dyra Teslor.

Herr talman! Jag vill säga någonting om den gren näringsidkare som kallas bönder. Trots att det pågår en långtgående jordbrukskris i Sverige var det med centerpartistisk landsbygdsminister såväl som miljöminister som man införde ytterligare stora skattehöjningar på diesel. Sverige gick från en i europeiskt perspektiv hög nivå till en av Europas högsta nivåer. I ett land där det är fullt möjligt att producera mat som är både miljöriktig och i övrigt av god kvalitet gör man på det här viset. Verkligheten överträffar ibland dikten.

Herr talman! Också jag vill börja med att tacka Centern för initiativet till debatten, som är viktig för oss alla. Jag talar gärna om de svenska företagen och deras villkor, och jag välkomnar chansen att nu stöta och blöta våra tankar och idéer om detta.

Ett blomstrande näringsliv är en förutsättning för att Sverige ska utvecklas och må bra. Det är ingen hemlighet att små och medelstora företag är nyckeln till nya jobb. Sverige behöver en politik som underlättar för företag att utvecklas och växa.

Låt mig berätta om Jakob som jobbar på Spotify. Han är runt 35 år, och han har två barn. Han är medieingenjör - en utbildning han fick alldeles gratis på Kungliga Tekniska högskolan. Han bor med familjen i en nybyggd hyresrätt i centrala Stockholm. När barnen var små var han föräldraledig i nästan ett år. Ofta är det Jakob som lämnar barnen till förskolan och skolan för att sedan ta tunnelbanan till jobbet.

Sedan vill jag berätta lite om Caroline. Hon jobbar på Google i New York. Men nu är hon på väg att flytta hem. Varför? Frågade jag. Jo, hon väntar barn, och hon vill ha föräldraledighet i Sverige. Hon vill kunna fortsätta sin karriär och veta att barnet är i trygga händer på förskolan när hon går till jobbet. Hon vill att barnet ska få växa upp i en trygg miljö med ren luft.

Varför berättar jag nu detta? Jag gör det för att visa att företag är en del av samhället. Spotify och andra tjänsteföretag är helt beroende av sina anställdas kreativitet och kompetens. De slåss om den med andra. För att kunna locka dessa talanger är det viktigt att erbjuda en hög lön och stimulerande arbetsuppgifter. Men det är säkert minst lika viktigt, och det väger säkert minst lika tungt, för de anställda att ha ett fungerande liv utanför jobbet. De vill ha bra skolor och förskolor till sina barn. De vill kunna ha föräldraledighet, de vill ha en fungerande sjukvård och de vill ha bra och fungerande kollektivtrafik. De vill bo på ställen där det är tryggt och rent. En del söker sig ut i naturen, och andra dras till staden.

Låt oss därför i dag tala om hur vi ska bygga ett samhälle som skapar bästa möjliga förutsättningar för såväl företag som deras anställda - inte bara här i Stockholm utan i hela landet.

Herr talman! För att företag ska kunna växa på sikt i Sverige måste vi modernisera samhället på ett sätt som gör att det finns framtidstro och möjlighet till långsiktig planering. Regeringen och Miljöpartiet har tagit en rad viktiga steg i att skapa ett modernt hållbart samhälle. Vi satsar på bredband i hela landet, moderna transporter och förnybar energi. Samtidigt ser vi genom stadsmiljöavtalen till att detta går hand i hand med utbyggnad av kollektivtrafik. Bra kommunikationer är en förutsättning för jobb och utveckling i hela landet.

Att inte kunna erbjuda medarbetare en möjlighet att skaffa sig tak över huvudet innebär givetvis att det blir svårare att rekrytera. Därför är jag stolt över den bostadssatsning som regeringen just nu genomför med totalt 6 miljarder kronor som ska leda till nya hyresrätter. Regeringen har blocköverskridande samtal för att skapa långsiktiga riktlinjer för bostadsmarknaden. Regeringen arbetar också med att se över byggregler och överklaganderegler för att se om det går att förenkla dem.

Under Alliansens åtta år vid makten stod bostadsbyggandet i princip stilla. De små Attefallshusen är charmiga och säkert välkomna för villaägare som vill ha barnbarnen på besök oftare. Men de råder knappast bot på den stora bostadsbrist som finns i Sverige i dag. Faktum är att den borgerliga regeringen fattade en rad beslut som har påverkat bostadsmarknaden negativt. Man genomförde flera stora reformer som bidrog till mindre rörlighet och lågt bostadsbyggande. Exempelvis tog man bort fastighetsskatten utan att genomföra andra förändringar på bostadsmarknaden. I Stockholm och på andra håll i landet slumpade det borgerliga styret ut allmännyttans hyresrätter.

Centerpartiets lösning på detta problem är friare hyressättning på lägenheter. Men redan i dag går det att sätta högre pris på nybyggda hyresrätter. Jakob, som jag berättade om inledningsvis, betalar 18 000 kronor i månaden för sin nybyggda fyrarumslägenhet i centrala Stockholm. Mycket mer än så tycker jag inte är rimligt.

Utbildning är en viktig del i ett hållbart samhällsbygge. Även här levererar regeringen. Med utbildningsminister Fridolin i spetsen genomför regeringen stora satsningar på skolan, komvux och högre utbildning för att möta nya utmaningar där den ökade digitaliseringen av samhället är en. Bland annat jobbar Skolverket med en nationell it- och digitaliseringsstrategi för utbildningsväsendet. Att utveckla hur programmering ska komma in i utbildningen på bästa möjliga sätt är också en aktuell fråga.

Herr talman! Efter Sverigedemokraternas inledning kan vi konstatera att de har en företagspolitik som tar slut efter 52 sekunder. Nog om det.

Spaltmeter har skrivits om hur Sverige blivit startup-scenens mecka. Analyser har gjorts om hur det kommer sig att det bara är Silicon Valley i USA som har fler så kallade enhörningar per capita än Stockholm. Den allra viktigaste ingrediensen - den avgörande faktorn - är självfallet entreprenören. Entreprenörerna har vågat satsa, misslyckats ibland, rest sig igen och lyckats. Vår öppenhet mot omvärlden, ett tillgängligt internet och våra språkkunskaper i engelska har varit viktiga pusselbitar. Men utan företagarna och deras förmåga att erbjuda marknaden en tjänst i precis rätt tid - utan deras tajmning - hade den svenska startup-scenen inte varit där den är i dag. Det är detta som gör Sverige unikt. Detta är våra framgångsfaktorer.

Politikens uppgift måste därför vara att se till att inte lägga krokben för entreprenörerna. Vårt fokus måste vara att riva hinder och skapa rätt förutsättningar. Entreprenörerna kommer att fortsätta att vara kreativa, utveckla sina affärsidéer och tänka globalt från den stund då idéerna föds. Men det finns inget som säger att de måste göra det i Sverige, utan tvärtom. Är inte företagsklimatet tillräckligt gott finns det incitament för dem att flytta någon annanstans. Vi måste skapa goda förutsättningar för företag att starta, utvecklas och vilja stanna kvar i Sverige.

London, New York, Berlin, Silicon Valley - för dessa företag ligger världen redan öppen. De varningsklockor som börjat ringa måste vi politiker ta på allvar. Företag kan tvingas lämna landet, vilket inte bara leder till att jobb försvinner utan även till att vi dräneras på kompetens, innovationskraft och kreativitet. I stället för att vara i framkant kommer vi då att hamna på efterkälken.

Herr talman! Nationella lagar och system måste förändras och mätas med andra länders. Geografiska gränser gäller inte för företag som levererar, växer och producerar i molnet. På följande områden behövs därför förändring.

För det första måste kapital finnas tillgängligt för företag i uppstartsfasen. Det är avgörande för att startups ska kunna växa och utvecklas. Vi behöver fler affärsänglar. Det måste vara lönsamt och attraktivt att investera kapital i företag i tidiga skeden.

För det andra måste vi stärka den digitala kunskapen i skolan - både hos lärarna och hos eleverna. Grunden för framtidens medarbetare och grundare av startup-företag läggs till stor del i skolan. Därför måste programmering bli ett naturligt inslag på lektionerna. Vi behöver fler lärare med kunskap i programmering, och intresset för matte, NO och teknik måste öka.

För det tredje behöver vi en friare hyressättning och enklare byggregler. Regeringen måste lämna sin subventionsiver och sluta stoppa pengar i fickorna på byggherrar i Stockholm och därmed bidra till högre byggkostnader. I stället behövs satsningar på sådant som gör verklig skillnad.

Fler bostäder behövs, och de behövs snabbt. Därför måste vi lätta på regler och krav. Vi måste förändra överklagandeprocessen så att ärenden inte kan dras i långbänk, ha tillfälliga bygglov, göra det enklare att bygga om sin bostad och hyra ut i andra hand och se till att det finns kollektivtrafik och robusta vägar i hela landet så att människor lätt kan ta sig till och från jobbet.

För det fjärde måste beskattningen av personaloptioner förändras. Det är något som Centerpartiet ensamt har drivit under lång tid och som vi avsatt medel för i vår budget. Jag välkomnar att allt fler omfamnar behovet av en tydlig reformering. Att få möjligheten att äga en del av företaget är viktigt som ett komplement till lönen, men det skapar även större delaktighet i företaget och är ett incitament för att stanna kvar.

Nu har regeringen utredarens förslag på bordet. Det är ett förslag som Mikael Damberg har möjlighet att förändra på ett sätt som passar techbolagen bättre. Jag hoppas att Damberg tar tillfället i akt att kraftigt förbättra det liggande förslag som nu finns.

Använd Storbritannien som förebild, inkludera fler branscher och gör förslaget mindre snävt så kan vi konkurrera med andra jämbördiga länder. Konkurrensen om talangerna är stenhård. Varje dag, varje timme och varje minut pågår en dragkamp om de vassaste talangerna, de som kan lyfta företaget till nya nivåer, som har rätt kunnande och rätt kompetens för att startup-företaget ska kunna växa. Ett effektivt system för personaloptioner ger också ringar på vattnet. Framgång föder framgång. Synergieffekter uppstår när kapital frigörs och kan användas till att starta och bygga nya företag i sin tur. Det är av det framgången i Silicon Valley kommer.

För det femte: Inför enkla ingångsföretag! En idé och en mobiltelefon ska vara det som krävs för att starta ett företag. Dessa företag ska schablonbeskattas med 25 procent upp till en omsättning på 250 000 kronor. På så vis minimeras regelkrånglet och byråkratin så att fler kan starta företag och använda delningsekonomins fördelar.

Herr talman! Min farhåga är att regeringen fortsätter behandla företag som man alltid har gjort. Man talar varmt om små företag men fortsätter med sina halvmesyrer och sin skattehöjarpolitik - tvärtemot vad snabbväxande företag behöver.

Jag hoppas att Mikael Damberg inser att företagen lätt kan flytta på sig och att de inte behöver verka i Sverige under våra lagar och skatter. När, Mikael Damberg, överger regeringen sin tillväxtfientliga politik?

(Applåder)

Herr talman! Jag vill också börja med att tacka initiativtagarna till den här aktuella debatten om förutsättningar för fler snabbväxande företag i Sverige.

I rubriker och debatter som förs i medierna kan det låta som att Sverige skulle vara ett katastrofland för nya startup-företag. Men i själva verket är Stockholm, som nämndes här, världens näst bästa stad för startups. Det är bara Silicon Valley som per capita har producerat fler företag som är värderade till 1 miljard dollar, så kallade enhörningar.

När man pratar om innovativa företag med en potential att växa snabbt handlar det ofta om företag inom it-branschen. Jag har roat mig med att läsa startup-manifestet som jag tror är en av anledningarna till att Centerpartiet tog initiativ till denna debatt. Där konstaterar skribenterna att fyra av fem jobb skapas av småföretag - och det stämmer ju, så är det. Det de däremot inte konstaterar är att dessa stora bolag, som de lite raljerar över, driver svensk ekonomi. Utan dessa företag skulle Sverige stå ganska svagt.

Faktum är att utan företag som jobbar med verkliga resurser skulle inte heller tjänsteföretag kunna existera värst länge. Man ska komma ihåg att förnybara resurser i form av livsmedel, skogsprodukter samt även våra högteknologiska basindustrier som förädlar mineraler och skogsprodukter är grunden till det övriga. Sedan ska man inte heller glömma bilindustrin samt två lastbilstillverkare som rankas som några av de förnämsta i världen. Vart du än vänder dig finns de med. Utan dessa basfundament skulle många tjänsteföretag över huvud taget inte ha de plattformar som välståndet i vårt land serverat dem. Vi har krattat manegen åt dem.

Det som vi skulle behöva mer av är företag som förädlar naturresurser till max. Här skulle jag vilja lyfta fram bostadsbyggnation i trä och moduler som ett jättebra exempel där landsbygd kopplas ihop med stad på ett utomordentligt bra sätt. Sanningen är också den att utan de norrländska skogarna, mineralerna och våra utbyggda Norrlandsälvar skulle Sverige inte kunna stoltsera med hur bra vi har klarat oss från diverse finanskriser. Jag är övertygad om att oavsett vilken regering vi haft under de senaste decennierna har vår basindustri och våra skogar gynnat oss väl.

Givetvis ska Sverige som företagsvänligt och modernt land titta på utmaningar som dessa snabbväxande företag lyfter fram. Att dessa företag är viktiga och på frammarsch i vårt land och att de mer och mer kommer att integreras till industrirelaterade arbetsuppgifter är jag övertygad om. Men att tro att enbart skatteregler kan avgöra hur rekrytering av kompetent arbetskraft ska lösas eller hur riskkapital ska göras tillgängligt är naivt. Jag tror att man nog också måste bilda sig en helhetsbild av samhället där medarbetare i dessa företag ska tillbringa den tid då de inte är på arbetet.

Som jag inledde med är Sverige ett bra land att öppna företag, driva företag och även expandera företag i. Då kan inte allt vara katastrofalt, vilket ofta påpekas.

Det är många saker som detta startup-manifest lyfter fram som man givetvis kan titta på. Några saker är bra, men några saker gör mig verkligen bekymrad och besviken. Till exempel målas regionalpolitiken upp som något man inte borde ägna sig åt eller att man inte ska koppla detta till statligt riskkapital. Det är helt obegripligt, i alla fall för mig som försöker driva en politik där hela Sverige ska leva.

Låt mig påminna om att Sverige har detta välstånd där utbildningar ges gratis till alla barn, barnbidrag delas ut, föräldraförsäkring finns, vården är välutbyggd och nästintill gratis samt många gemensamma sociala förmåner finns, vilket många andra länder saknar. Ta sedan i beaktande hur vi har kunnat ha i stort sett samma förutsättningar för barn som kommer från mindre välbeställda familjer så att de också har kunnat utbilda sig och förverkliga sina drömmar.

Det är det som Vänsterpartiet vill värna om: ett samhälle där alla ska ges förutsättningar till en bra utbildning och där vi håller ihop i ett gemensamt samhälle som blir stadigt och som även håller i sämre tider.

Här skulle man kunna nämna länder som räknas upp som eventuella flyktländer för dessa startup-företag. Sanningen är att de saknar många av våra sociala förmåner som gör oss starka och attraktiva på ett annat sätt. Dessa förmåner har vi byggt upp tillsammans med anställda och företag.

Vänsterpartiet välkomnar givetvis att regeringen har uttalat ambitionen att Sverige ska bli världens bästa stat för start up-företag. Men här bör hela samhällsbilden målas upp på denna karta.

Det som jag kan hålla med om i manifestet, som jag nämnde tidigare, är givetvis bostadsbristen. Det har Vänsterpartiet lyft fram som en prioriterad fråga för hela utvecklingen i välfärdssamhället, oavsett om det handlar om snabbt växande företag eller befintliga företag.

Att några företagsformer skulle kunna glida på en räkmacka tål att tänka på innan dylika föreslag får stöd, i alla fall från Vänsterpartiet.

Herr talman! Fri företagsamhet är en liberal grundtanke. Det handlar om att människor ska kunna förverkliga sig själva, sina idéer och sina drömmar. Fri företagsamhet handlar om jobb, men det handlar lika mycket om att skapa välfärd.

Varje gång ett företag läggs ned eller flyttar utomlands är det en förlust också för vårt sociala välfärdssamhälle, för eleverna i skolan, för vården och för omsorgen om våra äldre. Det är därför som socialliberaler är besjälade av tanken på fri företagsamhet.

Globaliseringens tidsålder är här. Digitaliseringens tidsålder är här. Utvecklingen går i en rasande fart. Den internationella konkurrensen är svidande hård. Medelmåttiga ambitioner kommer inte att räcka. Socialdemokrater som drömmer sig tillbaka till 1900-talet hänger inte med i den här utvecklingen.

Herr talman! Ett klick på datorn är allt som krävs för att flytta ett techföretag från ett land till nästa. Spotify, Klarna, Skype, Mojang är inte industriföretag som hämtar sitt värde i de svenska skogarna eller i de svenska gruvorna. Deras affärsidé ryms inte i några fabriksbyggnader med skorstenar. De formas i kreatörernas huvuden och förverkligas i tekniska nyskapelser. Deras naturtillgång är människors idéer. Deras arbete går inte att paketera i en pappkartong och skicka med SJ. Deras arbete lagras i cybermolnen. Deras framgång bygger på att de kan rekrytera de bästa talangerna i världen.

Vi har talat mycket om Spotify, som startades för tio år sedan. Det var unga svenskar med en idé om att man skulle kunna lyssna på all världens musik i mobilen. I dag är företaget värt 75 miljarder, precis lika mycket som Skanska är värt, men Skanska har haft hundra år på sig.

Men nu finns det risk för att Spotify trycker på knappen och flyttar delar av sin verksamhet utomlands. Sverige riskerar braindrain, om vi inte vaknar i tid. Och en av de viktigaste orsakerna, Mikael Damberg, är de höga skatterna på framgång som Sverige har. Det är samma skatter som en gång drev Ingvar Kamprad ut ur Sverige, och Spotify kan bli 2000talets Ikea i det här olyckliga avseendet.

Herr talman! Jantelagen är utbredd i Sverige, men tyvärr helt dominerande inom regeringspartiet Socialdemokraterna. Det är okej med företag som drar in skatter till staten, men framgångsrika företagare ger Socialdemokraterna inte mycket för. Med världens högsta marginalskatter bekämpar man framgångsrika företagare.

För att startup-företagen ska kunna etablera sig måste de kunna rekrytera duktiga personer som vågar ta risken att lämna en säker karriär i någon av de gamla företagsbjässarna. De väger karriärjobbet mot risken att bygga upp ett företag som kanske inte finns om några år därför att det är en stor chanstagning eller risktagning. Ett sätt att belöna risktagandet är att erbjuda optioner som i framtiden kan omvandlas till aktier och ägande i bolaget. Det är ett mycket vanligt sätt inom snabbväxande företag.

Vi från Liberalerna vill se en kraftigt sänkt skatt för optioner i startup-företag, och vi lägger i dag fram det mest långtgående förslag som någon i Sverige har presenterat till en så stor skattereform. Vi vill ta bort arbetsgivaravgifterna och vi vill att alla i ett företag ska kunna ta del av optionerna. Med tiden ska en allt större del av värdet beskattas som kapitalinkomst, och till sist ska de beskattas till hela värdet. Regeringen skattar i stället bort dem som tror på sina egna idéer.

Herr talman! Min uppmaning till Mikael Damberg är: Incitamentutredningens förslag är fullständigt otillräckligt, och det borde kastas i papperskorgen.

Herr talman! Det är en företagsfientlig politik som Socialdemokraterna för. Den slår mot själva kärnan i den moderna välfärdsstaten, mot fri företagsamhet och mot vår tro på att bejaka utveckling. Vi liberaler riktar blicken mot framtiden medan Socialdemokraterna är kvar i dåtiden. På 90talet ville man förbjuda parabolantenner. I dag är det taxiföretaget Uberpop som ska straffas ut. I stället för att politik, lagstiftning och regler anpassas till den tekniska utvecklingen får de som inte är kvar i gårdagen lämna Sverige.

Startup-företagen riskerar nu att få lämna Sverige om vi inte gör någonting radikalt åt villkoren. Då bygger de välstånd någon annanstans i världen.

Min uppmaning till regeringen är: Lägg ned den här dinosauriepolitiken! Satsa på framtiden!

(Applåder)

Herr talman! Att se något som inte finns där och skapa någonting nytt för att fylla det tomrummet är innovativt entreprenörskap, och det är en vacker sak.

Entreprenörskapet driver samhället framåt. Bättre produkter och tjänster skapar värde som genererar jobb och intäkter till de i företaget och till oss gemensamt, till vår välfärd. Därför är det så viktigt att innovativa företag kan starta, växa och stanna i Sverige och att människor finner det mödan värt. Att starta företag och utveckla idéer är avgörande för vårt lands framtida tillväxt och möjligheter.

Då är det oroande att nyligen startade innovativa tillväxtbolag upplever bekymmer. Som näringsministern så riktigt sa är de internationella från starten och kan därmed också med lätthet ha sin bas i många olika länder.

Det är också oroande att deras specifika problem adderas till ett kraftigt försämrat näringsklimat över lag. Regeringen slår hårt med skatteklubban på jobb och företag. Man tar in 10-tals miljarder i ökade pålagor på jobb och företagande, och sedan ger man tillbaka 10-tals miljoner i exportstrategier, innovationskatapulter och Team Sweden. Det är inte dåliga saker i sig, men det är lite som att garnera en härsken prinsesstårta med ett nytt lager söt marsipan, och sedan saluföra den som ny och lika god som innan. Det ger en dålig eftersmak, herr talman.

Mycket har skett under det senaste decenniet - och också längre tillbaka i tiden - som lägger en grund för att Sverige är ett relativt bra land att ägna sig åt tillväxtföretagande i. Det har gjorts stora statliga investeringar i forskning och utbildning, införande av investeraravdrag, mer samarbete plus större inkubatorer och systematiskt sänkt skatt på jobb och företag. Men mer, inte mindre, behövs för att vi ska klara konkurrensen från Bay Area i USA, från Berlin och från London. Vi har kunnat läsa om lockropen från 10 Downing Street syftande till att startups i Sverige ska låta flyttlasset gå till London.

Om något av regeringspartierna eller Vänsterpartiet hade varit på plats förra veckan - jag tror inte att någon av dem var det, men rätta mig om jag har fel - när en rad företagare från Stockholms techscen genomförde en vänlig protest, hade ni kunnat höra om tre områden som lyftes fram gång på gång, och det var inte stadsmiljöavtal eller återinförd fastighetsskatt som man ropade efter. Det var inte heller tal om några räkmackor, utan dessa personer jobbar hårt dygnet runt med sina företagsidéer. De förväntar sig inte några räkmackor.

Däremot var det tre områden som de lyfte fram: bostadssituationen, särskilt bristen på hyggligt centralt belägna hyresrätter, möjligheten att attrahera nyckelpersonal med optionsprogram i stället för höga löner och tillämpningen av arbetskraftsinvandring som skapar onödig osäkerhet och som ibland får rätt märkliga konsekvenser.

För det första: Det är uppenbart att regeringens bostadspolitik inte räcker. Visst byggs det nu fler hyresrätter än på länge, men det är resultatet av en lång rad reformer som Alliansen genomförde och av utredningar som då tillsattes. När politiken nu behöver ta nästa steg har regeringen i stort sett bara ett förslag, och det är gammaldags byggsubventioner - subventioner som inte ens bolagen som ska få subventionerna tror på.

För det andra: Möjligheterna är i dag för dåliga när det gäller beskattning av personaloptioner från nystartade tillväxtbolag. Utredningen som presenterats är för snäv. Visserligen skulle det här förslaget innebära möjligheter för mindre startups i ett tidigt skede. Men begränsningarna är desto fler, och bolag som har hunnit växa lite grann exkluderas. Därför måste utredningen kompletteras så att ett bredare förslag kan tas fram.

Det måste också sägas att den socialdemokratiska skattepolitiken bidrar till ytterligare spänningar i skattesystemet, för nu ökar skillnaden mellan beskattning av kapital och arbete ytterligare. Fler ska betala mer i statlig skatt. Jobbskatteavdraget ska trappas av vid vissa inkomster. Det gör det svårare att utforma beskattning av personaloptioner på ett rimligt sätt men också direkt svårare för dessa bolag att konkurrera om exempelvis ingenjörer på en global marknad.

För det tredje: Sveriges i grunden goda regelverk för arbetskraftsinvandring borde vara en enorm fördel i detta sammanhang, särskilt i ett läge när visumreglerna i USA är ett allt större problem för startups i Kalifornien. Men uppenbarligen brister tillämpningen. Vi har sett hårresande exempel på hur personer som byggt en framtid i Sverige utvisas på formella grunder som framstår som bisarra i sammanhanget.

Den framlidne kristdemokraten Hardy Hedman drev att vi skulle införa en generalklausul om sunt förnuft i offentlig förvaltning när tillämpningen av ett regelverk uppenbart strider mot dess intention. I väntan på en sådan måste vi dock se över regelverket, men ansvariga statsråd verkar inte vilja göra något åt detta. I just denna debatt framstår det som särskilt märkligt att personer utvisas för att jobben har annonserats via Linkedin - ett innovativt tillväxtföretag som lagt världen för sina fötter när det gäller just jobbförmedling.

Utöver de här tre frågorna tillkommer naturligtvis frågor om innovationsklimatet och riskkapitalförsörjningen. Om detta kommer jag att återkomma senare. Jag nöjer mig just nu med att konstatera att regeringen har en rejäl hemläxa att göra för att få fler företag att starta, stanna och växa i Sverige.

Herr talman! Tack för inläggen! Först kan man reflektera lite grann över tonläget kring tillväxtfientlig politik. Sverige har i dag en tillväxt på 4 procent. Det är ungefär dubbelt så hög tillväxt som USA. Det är ungefär dubbelt så hög tillväxt som Tyskland och ungefär dubbelt så hög tillväxt som Storbritannien.

Det är 90 000 fler människor som går till jobbet varje dag nu jämfört med valdagen. Vi ser en utveckling där exporten för första gången på åtta år drar svensk ekonomi, vilket är väldigt glädjande. Jag läste i Dagens Industri, jag tror att det var i går, att en professor på högskolan i Jönköping gjorde bedömningen att för första gången kanske någonsin i modern tid börjar företagen flytta hem produktion till Sverige snarare än att flytta ut produktion från Sverige.

Vi får se om det blir så. Det är ju en grund för smart-industri-strategin som handlar just om att ta vara på digitaliseringsmöjligheterna och faktiskt flytta hem produktion till Sverige. Men allt detta sammantaget tyder ju på att vi gör någonting väldigt rätt i Sverige i det här läget, och med en sådan tillväxtposition som vi har i Sverige just nu är det flaskhalsar som blir det stora tillväxthindret. Då måste man göra ökade investeringar, och det gör den här regeringen.

Jag ska göra några reflektioner kring den här debatten, för det känns nästan lite yrvaket. Varningsklockorna börjar ringa, sägs det. Men var har ni varit de senaste tio åren? Ärligt talat: Ni satt i regeringen i åtta år. Var frågan om bostadsbyggande och hyresrätter inte uppe på bordet under den förra regeringen? Frågan om personaloptioner diskuterades ärligt talat ganska många år under er regeringstid. När det gäller digitalisering i skolan har jag haft några debatter med den förra utbildningsministern på detta tema.

Man måste alltså fundera på det egna ansvaret, men jag tycker att det är bra att vi nu har en diskussion om hur vi går framåt.

När det handlar om hyresrätterna i Stockholm är det klart att jag blir extra provocerad av den diskussionen. Det förra, borgerliga styret i Stockholm lyckades ju med konststycket att minska antalet hyresrätter med 21 000 genom att ombilda hyresrätter till bostadsrätter. Tacka sjutton för att det är svårare för företagare att få tag i hyreslägenheter i Stockholm om man har ombildat hyreslägenheter till bostadsrätter! Dessutom var 80-90 procent av de nya bostäderna som faktiskt byggdes i Stockholm bostadsrätter.

Nu gör regeringen den största satsningen på bostadspolitik på 20 år, där vi riktar stöd och incitament till dem som bygger hyresrätter med hyggliga hyror och dessutom har incitament för de kommuner som plockar fram bostadsmark, därför att bostadsfrågan är ett stort tillväxthinder runt om i Sverige.

När det gäller optionsfrågan tycker jag att Annie Lööf har skrivit en del intressanta artiklar där hon har sagt att hon var ensam i den borgerliga regeringen om att tycka att detta var en viktig fråga, och därför tog det sådan tid, och så noteras det bara att regeringen inte har ändrat utredningsdirektiven.

Det är ju er utredare och utredning som har presenterat ett förslag som nu ligger på bordet och som alla får ha synpunkter på. Jag är nog mer benägen att faktiskt lyssna på en del av de borgerliga partierna som funderar på hur man ska titta på det här förslaget och se vilka konstruktiva synpunkter man har. Här kommer Liberalerna och säger: Kasta allting i papperskorgen! Det är också ett besked till den här sektorn framöver. Är det att ge långsiktiga spelregler för växande företag?

Jag väntar väldigt spänt på de remissynpunkter som ska komma nu för att se vad man tycker om det här förslaget och om det är rätt att gå vidare med det.

En del debattörer säger att vi skulle kunna ha ett amerikanskt skattesystem i Sverige. Det kan man ju ha, men då får man ha ett amerikanskt välfärdssystem också. Jag har inte uppfattat att det är dit vi ska komma, utan vi ska hitta ett system i Sverige som passar svenska förutsättningar och som också klarar finansieringen av de stora investeringarna inte minst i kunskap som vi måste göra för att möta de behov som finns.

Nu hann jag inte med alla frågor i det här inlägget, så jag får återkomma i nästa.

Herr talman! Låt mig bara konstatera att det går bra för Sverige på väldigt många sätt, och jag vill dela det som både Miljöpartiet och Vänsterpartiet lyfter upp: Sverige är fantastiskt! Det finns många pull-faktorer som gör att man vill vara just i Sverige. Vi har en bra föräldraförsäkring, en bra förskola och mycket annat.

Jag tänkte dock inte att vi skulle använda vår tid till att bara berömma Sverige just nu och här, för debatten handlar ju om vilka hinder vi kan riva för de här tillväxtföretagen.

Ekonomin går bra - ja, det gör den. Exportföretagen går för högtryck, svenska hushåll konsumerar mer än någonsin, och det beror till stor del på Alliansens politik som har gett fler människor mer i plånboken. Det kan vara bra att påminna regeringen och Mikael Damberg om att det endast är 4 ½ månad som den här regeringens budget har gällt.

Vi är här för att prata om hinder, tänker jag, och vilka hinder ser vi då mer? Vilka hinder ser Spotifygrundarna som skrev det här brevet?

En del handlar om skatter och skattepolitik. Jag kan bara påminna lyssnarna om att det är en väldigt stor skillnad mellan regeringens retorik och regeringens politik. Regeringen och näringsminister Mikael Damberg pratar gärna om strategier, industrikansler, innovationskatapulter och miljonsatsningar. Och det behöver inte alls vara fel på de här miljonsatsningarna; det är inte det som är min poäng. Men sanningen är den att för varje krona som ni väljer att "satsa" på företagsfrämjande insatser tar ni tillbaka 50 kronor i form av höjda skatter på jobb och företagande. Konjunkturinstitutet bedömer att jobben kunde vara minst 15 000-20 000 fler om det inte vore för regeringens politik.

Totalt lägger regeringen, och även Vänsterpartiet som är stödparti här, 800 miljoner fram till 2019 på olika satsningar i näringslivet. Men ni höjer samtidigt skatterna med 154 miljarder fram till 2020, varav den största delen slår emot jobb och tillväxt. Svenska startups och andra snabbväxande företag har alltså fog för att oroa sig. Varför ska de lita på näringsministerns löfte när regeringen hittills gett med den ena handen och tagit så mycket mer med den andra?

Slutligen vill jag återigen ställa frågorna till Mikael Damberg: Är näringsministern och regeringen beredda att säga ja till en garanti för alla? Det här handlar inte om en gräddfil, utan det handlar om att alla företag ska ha maximalt 30 dagar för att få ett arbetstillstånd om man har lämnat in en korrekt ansökan hos Migrationsverket. Är regeringen beredd att säga ja till mer generösa regler för personaloptioner? Är regeringen beredd att satsa på en timme mer matematik i veckan för högstadieeleverna och införa programmering som ett ämne för att våra barn ska rustas och för att tillväxtföretagen och andra företag ska ha den kompetens som man så väl behöver i framtiden?

Återigen, herr talman: Jobben ska flytta till Sverige. Jobben ska inte flytta från Sverige. Då behöver vi riva ännu fler hinder, inte vara nöjda.

Herr talman! Jag tänkte använda mitt andra anförande till att resonera lite grann kring invandringspolitikens effekter på svenskt näringslivsklimat.

Som jag sa tidigare står Centerpartiet - som alltså begärt dagens debatt - för de öppna gränsernas politik, där fri invandring är det långsiktiga målet. Vad gäller just idéer om den fria invandringen är det ett spår man kan säga väldigt mycket om, inte minst kopplat just till förutsättningarna för företagande i Sverige.

Centerpartiet har så länge jag varit politiskt aktiv varit ett av de partier som gått i bräschen för ett stort mottagande. Det har, så att säga, varit ett politiskt självändamål där det får kosta vad det kosta vill. Förmodligen har man varit högst medveten om att en stor invandring är oförenlig med den svenska välfärdsstaten. Kanske är det just därför man drivit frågan så hårt.

Herr talman! Centerpartiet har också i stora drag fått som man ville. Den svenska gränsen har länge stått mer eller mindre öppen för allsköns lycksökare och invandrare av olika slag. Sverige har således översvämmats av människor från mindre lyckade samhällen där såväl utbildning som kultur många gånger ligger långt efter västvärlden. Under årtionden har Sverige varit som den kokande grodan där arbetslöshet, bostadsbrist och sjunkande skolresultat sakta men ändå eskalerat.

Förra året rämnade dock dammarna fullständigt. På ett enda år kom 164 000 asylsökande till Sverige. Kostnaderna skenar, och förslagen på nya skattehöjningar står nu som spön i backen. Bara kommuner och landsting beräknas behöva höja skatterna med 45 miljarder kronor. Det sker samtidigt som staten nu tvingas låna upp tiotals miljarder bara för att klara utgifterna i mottagningssystemet kommande år, och det sker mitt i en högkonjunktur.

En rykande färsk rapport från Linnéuniversitetet gör gällande att en flyktinginvandrare efter sju år i landet fortfarande är en nettokostnad för samhället med ungefär 95 000 kronor i genomsnitt per person och år. Detta är givetvis kopplat till den skyhöga arbetslöshet som råder bland utomeuropeiska invandrare trots lång tid i landet.

Plötsligt ska också hundratusentals människor - som aldrig betalat en krona i skatt i Sverige - ha tak över huvudet. Det har således skapat en akut och långtgående bostadsbrist i Sverige. Det är en bostadsbrist som i första hand uppstått de senaste tio åren under Alliansens öppna-gränser-politik, som också fortsatte ända fram till i höstas.

Den akuta bostadsbristen har, som tidigare sagts i debatten, kommit att bli ett hinder för många svenska företag vid rekrytering. Även om de finner rätt kompetens kan de misslyckas i rekryteringen på grund av att man inte kan hitta bostäder.

Herr talman! Många partier gjorde, med kniven mot strupen, en historisk helomvändning i höstas när verkligheten kom i kapp och kostnaderna började skena på allvar för invandringen. Det verklighetsfrånvända Centerpartiet står dock kvar på barrikaderna och vill återställa och ytterligare liberalisera den politik som ledde fram till dagens kris.

En generell invandring är verkligen inte svaret på vare sig företagens eller Sveriges framtidsutmaningar, tvärtom. Arbetskraftsinvandring kan vara jätteviktig för mängder av företag. Men då måste det ske behovsprövat där man riktar in sig på högutbildad spetskompetens.

Rätt utbildad personal samt politiker som ser till Sveriges utmaningar är vad Sverige behöver just nu. Det är dags att kasta de öppna gränsernas politik i papperskorgen, och Centerpartiet har här passerat bästföredatum.

(Applåder)

Herr talman! Låt mig få återkomma till skolan. Digitaliseringen påverkar arbetsmarknaden i allt högre grad, och då skolan ska utbilda såväl morgondagens arbetsgivare som morgondagens arbetstagare blir den digitala kompetensen allt viktigare. Programmering är ett nytt kunskapsområde som ställer nya krav på utbildningsväsendet.

Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att ta fram en nationell itstrategi för skolväsendet samt föreslå ändringar i styrdokumentet för att tydliggöra skolans uppdrag och stärka elevers digitala kompetens och innovationsförmåga. Programmeringens plats i undervisningen är en del av det uppdraget. Det färdiga förslaget kommer att lämnas till regeringen den 30 juni. Det är nu ute på remiss, och sista dagen är i morgon. Vi ser med spänning fram mot det.

Här kommer det att krävas att skolorna satsar på att ge lärarna den vidareutbildning som krävs för att hänga med i den snabba utvecklingen. Det finns många initiativ både inom skolan och utanför som bidrar. Det är till exempel SETT-mässan, som drivs av Rektorsakademien, och Kodcentrum, som verkar för att introducera barn och unga till programmering och digitalt skapande. Många lärare driver också egna projekt på sina skolor och i sin undervisning som leder utvecklingen framåt.

En annan viktig del i utbildningskedjan är våra universitet och högskolor, som bidrar med kompetensförsörjning över hela landet och ofta i samarbete med företagen i närområdet. Det är därför viktigt att värna om att ha högre utbildning i hela landet.

Regeringen vill att nyanlända personer i Sverige snabbt ska komma in på den öppna arbetsmarknaden. Därför är det av stor vikt att kartlägga vad som är relevant i individens utbildning, erfarenhet och intressen.

Det råder brist på arbetskraft i många branscher. De får nu hjälp med sin kompetensförsörjning när Arbetsförmedlingen och branscherna tillsammans skapar snabbspår för att underlätta för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden.

Många olika snabbspår tas fram. Det är en av de saker som man nu tittar på inom sjukvården och andra handfasta näringar som behövs för att få ett samhälle att fungera. Vi vet att det saknas 500 kockar i Sverige. Det kan man inte tänka sig som det första arbete som saknar anställbara personer.

Miljöpartiet vill förändra samhället på flera sätt. Vissa saker kan gå snabbt, och vissa saker både kommer att och bör få ta tid för att det ska bli en bra långsiktig lösning.

Miljöpartiet har länge drivit frågan om personaloptioner och ser fram emot att förslaget kan bli verklighet. Med hjälp av personaloptioner kan nyckelmedarbetare kompenseras genom att göras till delägare snarare än att ges högre löner. Förslaget om personaloptioner har utretts och är nu ute på remiss. Vi kommer att lyssna på de synpunkter som kommer.

Herr talman! Förra året besökte jag Silicon Valley. Där finns det gott om kapital, ägarskatterna är låga och startup-företagen är många. Där är Google ett av flaggskeppen. Där finns entreprenörskapet i blodet. Platsen har en stark dragningskraft för talanger och företag från hela världen.

Förra veckan besökte jag Sundsvall. På Science Park vid högskolan vet jag att kreativiteten sprudlar. Där smattrar fingrarna mot tangentbordet många långa timmar. Där flyger idéer i luften. Där erbjuds innovativa lösningar till kunder från hela världen.

Det är två platser som ligger i olika världsdelar, och det är två mycket olika platser. Den ena har ett invånarantal i miljonklassen, och den andra har ungefär 100 000 invånare i kommunen. Men det som förenar Silicon Valley och Sundsvall är deras startup-kluster där det finns ett klimat, en kultur, som gör att man vågar testa sina idéer.

För företagarna i Sundsvall spelar geografin lika liten roll som för dem i Linköping, Umeå och Malmö. I dag föds företag globalt, inte lokalt. Det är deras affärsidé, deras företagsidé, som räknas. Det viktiga är deras visioner, mod och tekniska kunnande. Det är, liksom i Silicon Valley, det som bygger framgångsrika tekniknav.

Jag är inte ensam om att varje dag umgås med Spotify eller varje månad komma i kontakt med Klarna. Framgångssagor som dessa började också en gång som små, men de växte sig snabbt större.

Centerpartiet vill att fler ska få möjligheten att göra just den resan. Vi vill skapa rätt förutsättningar för nästa generations techbolag och bana väg för att Sveriges nästa stora digitala succéer faktiskt blir kvar här, för det är från någon av Sveriges olika startup-scener de kommer att komma.

Regeringen har som målsättning att Stockholm ska bli den bästa scenen för startup-företag. Jag tycker att det är en bra målsättning. Men regeringen får inte glömma alla de företag som finns utanför Stockholm. De regionala innovationssystemen med inkubatorer och science parks är otroligt viktiga för den regionala utvecklingen och den globala konkurrenskraften. Ungefär 700 techstartups finns utanför huvudstaden.

I Sundsvall lyfter företagarna fram samma problem som jag möter hos entreprenörer i Stockholm, senast i går kväll. Det visar att detta inte är något storstadsfenomen. Företagandet är spritt över hela landet, liksom tillgången till kapital och talang, och bristande digital kunskap i skolan, beskattning av optioner, krångel - allt det där - möter företagare oavsett geografiskt läge.

Företagsstrukturen, herr talman, ser annorlunda ut nu än vad den gjorde för 15-20 år sedan. Storföretagen och industrin har kompletterats av många mindre företag.

Som politiker måste vi följa med i tiden och bana väg för det nya företagandet - det kunskapsintensiva, det högteknologiska, det entreprenöriella. Vi måste ta oss an framtiden, annars blir vi omsprungna av dem som gör det. USA är redan på god väg - Europa utmanas; Sverige utmanas. Det är därför företagsklimatet är så viktigt. Det är därför vi måste fortsätta vara på hugget, utveckla politiken och göra Sverige attraktivt för såväl investerare som techbolag. Mindre än så är inte uppgiften.

För en regering som har som målsättning att vi ska ha Europas lägsta arbetslöshet om bara några år måste detta vara högsta prioritet. Varje jobb räknas, varje jobb behövs, och det är i de små och växande företagen i hela landet som de skapas.

Jag frågar återigen Mikael Damberg: När ska regeringen sluta använda Sveriges företagare som en bankomat att bara plocka skatter från? Det är precis det som regeringen gör.

Herr talman! Jag sa någonting som jag såg att många regerade på. Det var det här om räkmackan. Det jag sa var att ingen enskild företagsform ska kunna lita på att bara den företagsformen har annorlunda regler.

Jag tycker att det är bra att man gör det som näringsministern nämner - att man tittar på reglerna. Hur kan vi jobba med till exempel personaloptioner så att det kommer till lösningar? Vi är inte emot det. Men att det bara skulle beröra en företagsform är någonting som i alla fall jag inte kan se som lyckosamt.

Vad gäller matematiktimmen som Moderaterna lyfter fram som jätteviktig börjar jag undra vilka som skulle ha behövt den. Alliansen har regerat i åtta år och tycker att nu går allt åt fel håll. Man slår på trumman när det gäller skatter och tycker att de bara slår mot företagare, att de bara är till nackdel och att de skrämmer företag så att de flyttar sin verksamhet.

Men vad hände egentligen mellan till exempel 2009 och 2011? Då flyttade 13 procent av företagen med fler än 100 anställda i Sverige någon del av sin verksamhet utomlands. Det fanns säkert en anledning till det, men man kan knappast skylla Socialdemokraterna, den här regeringen eller Vänsterpartiet för det. Det var 6 200 jobb som Sverige förlorade på grund av flytt utomlands. Det fanns säkert företag som såg andra saker som gjorde att de valde att flytta sin verksamhet, men man kan inte driva politik och alltid ha en annan agenda.

Det är samma sak i kommunpolitiken - där är det alltid någon företagare som säger: Om ni fattar det här beslutet flyttar jag någon annanstans, bort från din kommun. Man kan inte driva politik och ha en vision om hur man ska bygga ett samhälle om man har de här kontrasterna med i bilden. Det blir svårt.

Att lägga tyngdpunkten på ett enda företag och säga att nu är det på väg bort och att man inte kan göra någonting vad gäller reformer eller annat - det leder till en konstig situation, skulle i alla fall jag säga, för regeringen i ett land.

Vi talar om tjänsteföretag. Jag håller med om att de företagsformerna är viktiga. Vi ska vara med och ta fajten också för dem. De är viktiga för vår industri, och jag tror att de kommer att bli ännu viktigare. Men det är konstigt, tycker i alla fall jag, att man säger att det är de här företagen som ska skyddas eftersom de är avgörande för svensk ekonomi. Så är det väl inte. Vi har en basindustri, och vi har de andra näringsgrenarna, som gör att de också har tjänster.

I Sverige har vi också haft ett sätt att utbilda ungdomar som har varit lyckosamt för oss. Oavsett vad man tittar på, kulturskolan eller vad som helst, ser man att det är de bitarna som har gjort att vi har lyckats på många vis. Jag är stolt över att vi har haft en sådan utbildningsfas i vårt land.

Det är nog inte så enkelt som att det bara är skatterna som gör att de här företagen nu flyttar bort och att vi inte har välutbildad personal att tillgå.

Herr talman! Näringsministern pekar på att det just nu går bra för Sverige ekonomiskt. Vi har en hög tillväxtsiffra. Det är sant; den är mycket hög. Det beror på i huvudsak två saker.

Den första är att Sverige har haft nio år av allianspolitik men bara fyra månader av rödgrön politik. Nio år - först åtta år i regering och sedan ytterligare ett år med vår budget. Men i går, redan efter ett antal månader med socialdemokratisk politik, kom domen från Finanspolitiska rådet. Ni bör lyssna, Mikael Damberg. Du hånskrattar åt Finanspolitiska rådet, ser jag. Det är en förintande kritik av den politik som nu förs, det är ju sanningen, på punkt efter punkt.

Att Sverige står starkt beror på att vi under nio år har haft en ansvarskännande ekonomisk politik. Det är det ena.

Det andra är att man inte kan bortse från att ekonomin just nu dopas av nollränta och en mycket expansiv finanspolitik som Finanspolitiska rådet varnar för.

Det är klart att man då kan blåsa upp tillväxten. Problemet är att man tömmer ladorna, som Finanspolitiska rådet sa. Den dag det blir lågkonjunktur har man inget mer att mata på med.

Att det går bra beror på den politik vi förde, inte minst i fråga om det som Damberg står och berättar om: företagsklimatet i Sverige.

Det finns en positiv utveckling i grunden. Vi tog bort förmögenhetsskatten. Ni röstade nej. Vi sänkte bolagsskatten från 26 procent till 22 procent. Ni röstade nej. Vi höjde brytpunkterna för marginalskatt för framgångsrika personer. Ni röstade nej varje gång. Vi genomförde inkomstskattesänkningar ett antal gånger för människor som arbetar. Ni röstade nej varje gång.

Ni har inte återinfört något av detta, för ni inser att vi hade rätt. Men hade ni styrt hade det ju inte skett. Nu skedde det, och det har varit framgångsrikt för Sverige.

Det ni däremot har gjort är att höja marginalskatterna igen. På Gunnar Strängs tid hade vi marginalskatter på över 100 procent. Genom ett antal framsynta skatteöverenskommelser mellan mitt parti och näringsministerns parti togs de ned till 50 procent. Nu är de återigen uppe på 60 procent. Vi gick just förbi Aruba som det land i världen som har världens högsta marginalskatter. Vi ligger nu på 60 procent igen.

Det är därför vi har den här debatten, för man måste göra undantag. För grupper som är internationellt konkurrensutsatta måste man göra undantag på undantag, för har man 60 procent skatt på dem sticker de direkt.

Det var det som vänsterpartisten sa i debatten: Egentligen är det konstigt att ha alla dessa undantag. Ja, pröva att inte ha dem! Då får ni se vad som händer med 60 procents marginalskatter.

Vi har väldigt snåriga 3:12-regler i Sverige. Det beror på att vi har de höga marginalskatterna. Vi införde expertskatter för utländska experter som kommer hit. De kommer inte hit om de får betala svenska marginalskatter. Lars Ohly föreslog på sin tid att det skulle vara lägre skatt för fotbollsspelare, så att de skulle orka spela i Sverige. Och nu diskuterar vi optionsskatter för de här företagen. Det är klart att det i grunden beror på högskattesamhället, Mikael Damberg, att vi måste ha alla de här undantagen.

Sedan kommer Damberg dragande med it i skolan. Skolverket har en utvärdering som är grundad på PISA. Sverige är ett av de främsta länderna i världen när det gäller it i skolan. Jag tycker att det är bra att vi går vidare och inför programmering som moment i ämnena teknik och matematik. Det är bra att det nu sker från Skolverkets sida. Men det är kanske bättre att ta tag i problemen där vi ligger sämst till, nämligen när det gäller beskattning av optioner, än på ett av de områden där vi faktiskt ligger bland de bästa i världen, nämligen när det gäller it i skolan.

Herr talman! Ni höjer skatter och exporterar skatteintäkter. Mitt råd är att göra precis tvärtom. Sänk skatterna och importera därmed skattebetalare som betalar höga skatter till Sverige. De betalar mycket skatt när de kommer hit, för det är framgångsrika personer vi rekryterar när skattesatserna är lägre. Det är hela idén med vår politik.

Se till att vi får en konkurrenskraftig optionsbeskattning!

(Applåder)

Herr talman! Mikael Damberg sa att vi borde fundera över tonläget. Det ska man alltid göra, tycker jag. Gjorde Alliansen allting rätt? Nej, det gjorde vi inte. Vi kunde ha gjort mer när det gäller flera av de punkter som näringsministern tar upp. Gör Socialdemokraterna allting fel? Nej, de gör inte allting fel.

Det är bra att du här ger ett besked om att du vill se över optionsförslaget i utredningen för att bredda det och göra det mer användbart för fler. Och det är bra med den omstrukturering av riskkapital som nu genomförs. Vi är i stort sett överens om att det är bra saker. Näringsministern har säkert också andra ambitioner som är goda. Men problemet för Mikael Damberg är att Mikael Damberg också står för en politik där skatten höjs med tiotals miljarder per år på jobb och på företagande, så att man inte känner den framtidstro man annars skulle kunna känna och så att man inte känner förtroendet i ryggen från regeringen på det sätt som man skulle kunna göra.

Jag tycker att näringsministern och hans samarbetspartier i dag ger lite konstiga signaler, sammantaget. Vi har ett parti som samarbetar med regeringen om budgeten, som alltså ska lägga fram förslaget om optioner så småningom, som här pratar om att de företag som vi nu diskuterar inte håller på med verkliga resurser. Jag citerar: verkliga resurser. När de flyttar ska vi se att det visst handlade om verkliga resurser - verkliga jobb för verkliga människor i Sverige som gav verkliga resurser till den svenska välfärden.

Miljöpartiet säger en del intressant i debatten men verkar ändå ha som huvudinriktning att vi ska bygga ett samhälle så att folk som lämnar Sverige vill komma tillbaka hit för att åka buss.

Vi försöker alltså ha en debatt här för att se till att företag ska känna att det är mödan värt att starta, växa och stanna i Sverige. Det är därför som vi har den här debatten. Då tycker jag att Mikael Damberg bör ta ett initiativ så att ni på regeringssidan och ni som har ett budgetsamarbete diskuterar er samman. Hur ser ni på de här frågorna? Har ni en samsyn? Kommer ni att kunna lägga fram förslag i budgeten som faktiskt gör att vi klarar den här situationen på ett bättre sätt?

Det räcker inte att komma och prata om räkmackor till personer som jobbar med sina idéer dygnet runt och som vill stanna i Sverige men som har svårt att få bostäder till sina anställda och som har svårt att hitta andra vägar när de inte kan konkurrera med löner. De har det också svårt på grund av ett regelverk. Det handlar om att se till att arbetskraftsinvandringsreglerna fungerar bättre. Det är några saker att arbeta med.

Vi behöver också se över hur vi kan göra innovationssystemet mer effektivt. Det har utretts flera gånger och kartlagts. Det finns över 400 aktörer här. Det är klart att vi genom en del grepp skulle kunna få en bättre utväxling i fråga om allt det goda som görs i vårt land för att stimulera innovation och nyföretagande.

Herr talman! Jag tror att det är viktigt att se att Spotify är en symbol. Det är ett bolag, men det är många fler bolag som kämpar med att växa i Sverige. Jag vill gärna ha sagt i debatten att jag ser att det är viktigt att Spotify fortsätter att växa och utvecklas i vårt land. Men vi kan inte tro att Spotify, som är ett så pass stort bolag och som i dag kämpar med Apple på globala marknader, bara kommer att växa i Sverige. De kommer att behöva växa i USA för att kunna konkurrera globalt. De kommer att behöva växa på andra marknader internationellt, precis som andra växande företag har behövt etablera sig på viktiga marknader.

Men det var tre frågor som lyftes upp av Spotify. Jag försökte gå igenom bostadsfrågan, där vi har olika uppfattningar. De borgerliga partierna känner på något sätt att den bästa besparingen de har i budgetförslaget är att ta bort hela bostadspolitiken. I det här läget är det en kortsiktig politik. Ett av de största tillväxthindren för Sverige är att det byggs för lite. Regeringen har här en reformagenda som är den största på 20 år.

Sedan gäller det it i skolan. Jag kommenterar inte det så mycket. Men det är klart att jag är glad över att den förre skolministern nu tycker att det är viktigt med it i skolan, eftersom vi hade hur många debatter som helst när han var skolminister och han inte tyckte att vi behövde en it-strategi för skolan. Det gick nästan så långt att man skulle förbjuda Ipadar i förskolan. Det var tyvärr den inställning som rådde. Nu försöker vi höja tempot i hela digitaliseringen i svensk skola. Jag tycker att det är bra att det nu har kommit ett förslag om hur man ska trycka in det här i befintliga ämnen.

När det gäller optionsförslaget var det ni som skrev utredningsdirektiven. Nu är utredarens förslag på bordet, och nu ska vi diskutera det och gå framåt. Men i det här läget, med en stor tillväxt i svensk ekonomi, är det flaskhalsproblem. Då måste man investera i utbildningssystemet och i förmågan att klara kompetensförsörjningen och matchningen. Man måste investera i infrastruktur och bostadsbyggande för att klara att hålla i den här tillväxten. Tyvärr gör ni era största besparingar just på de områdena. Jag tror att det är en dålig politik.

Herr talman! Den här debatten är och har varit viktig. Den påminner oss om var jobben skapas. De skapas i företag som ges möjlighet att anställa en person till, ytterligare en person till och ytterligare en person till.

Stefan Löfven sa vid ett tillfälle: Det är inte brist på jobb. Det är brist på utbildning som är problemet i Sverige. Jag delar inte den bilden.

Det är väldigt tydligt i debatten att vi är fyra allianspartier som ser just var jobben skapas och att jobb måste få växa fram i olika delar av ekonomin. Vi kommer att behöva fler så kallade enkla jobb, men vi kommer också att behöva många fler jobb av den typ som finns i många av startup-bolagen. Då måste vi riva hinder. Då måste vi fortsätta att göra det. Då behöver Sverige ett företagsklimat som inte bygger hinder för snabbväxarna utan som kan göra att de innovativa tillväxtföretagen får fortsätta att växa och stärka Sverige. De betyder väldigt mycket. Många svenska startup-bolag skapar jobb i dag. De kan mycket väl bli nästa generations storföretag, och det har Sverige inte råd att säga nej till.

Jag vill tacka för debatten. Tack, Mikael Damberg, för att du närvarade! Tack, Centerpartiet, för att ni tog initiativ till debatten! Vi kommer att behöva fortsätta diskutera jobbskapande i Sveriges riksdag. Vi kommer att behöva fortsätta att diskutera hur vi ska riva hinder. Det är något av det allra viktigaste som vi har att göra. Det viktigaste är såklart inte att diskutera utan att den här regeringen levererar resultat. De utmaningar som Sverige står inför och som den svenska arbetsmarknaden står inför är bland de största utmaningar som vi någonsin har stått inför. Då krävs det reformer. Då krävs det att vi är rädda om vartenda jobb i varenda sektor.

Herr talman! Det har varit en intressant debatt i dag. Digitalisering, riskvilligt kapital, enklare byggregler och friare hyressättning är ord som har kommit upp i debatten. Vissa frågor är såklart viktigare än andra.

Jag har angripit Centerpartiet och redogjort för varför jag anser att partiet aspirerar på platsen som Sveriges riksdags mest destruktiva parti. Jag hörde att många skrattade, men jag är fullt allvarlig.

Detta beror till mångt och mycket på att Centerpartiet ständigt får igenom sina mest destruktiva förslag. Socialdemokraterna håller åtminstone Miljöpartiet hårt i tyglarna.

Annie Lööf tyckte att SD:s politiska förslag var lite begränsade. Men jag ville ta tillfället i akt att förklara för bönder och företagare vad en röst på Centerpartiet innebär, därav mina ämnesval för dagen. Annars debatterar jag ofta företagens villkor i denna talarstol.

Avslutningsvis riktar jag mig till näringsminister Damberg. Talet om Sveriges goda tillväxtsiffror ska man kanske ta med en nypa salt. Om man lånar tiotals miljarder för att försörja nytillkomna människor i Sverige ökar bnp. Men pengarna förräntas, och någon ska i slutänden betala. Vi skjuter alltså över ansvaret på kommande generationer. Det är inte ett ansvarsfullt sätt att driva politik.

Tack för dagens debatt!

Herr talman! Jakob och Caroline, som jag berättade om inledningsvis, är storstadsmänniskor. Men låt mig vara tydlig: Alla behöver inte bo i storstaden för att kunna få jobb i växande företag - tvärtom.

I Kristianstad ligger huvudkontoret till ett av de företag som fick utnämningen Gasellföretag av Dagens industri 2015. Ace IQ är ett it-företag med kunder över hela landet. De bedriver också traineeprogram där de ser nyttan av att bland annat ha närheten till Högskolan Kristianstad.

För att öka attraktiviteten i hela landet behöver vi se till att de mindre högskolorna får möjlighet att utvecklas.

Snabbväxande företag finns i alla branscher; de är både stora och små, och de är utspridda över hela landet.

För att företag ska kunna växa och bli kvar på landsbygden är det grundläggande med en bra och väl utbyggd infrastruktur som ger möjlighet till pendling till närliggande större ort. Det behövs även ett väl utbyggt bredband som ger snabb och tillförlitlig uppkoppling och ökad möjlighet för företag att etablera sig och för enskilda att arbeta hemma och studera på distans.

De små landsbygdskommunerna kan ofta erbjuda lägre bostadspriser, lägre stressnivå och bra möjlighet till rekreation.

Viktigt är ett gott företagsklimat som möjliggör nyetablering och utveckling av redan etablerade företag. Många av dem som driver företag är enskilda företagare.

Herr talman! Varje dag ljuder spellistor, varje dag genomförs betalningar och varje dag spelar ungdomar spel via appar i sin telefon. Techbolag finns i människors vardag. De underlättar, skapar jobb och bidrar till tillväxt. De stärker Sverige som varumärke och bidrar till vårt goda renommé. De sätter Sverige på kartan.

Herr talman! För företagaren är detta ett livsverk, en försörjning och en livsstil. Dessa företag behöver politiker som inte blundar för utmaningar utan genomför förändring, som inte bara snackar utan levererar verkstad och som kan agera och navigera i en snabbt föränderlig värld. Vi behöver underlätta finansieringen av nya företag, uppmuntra delägarskap och aktivt ägande. Vi måste bli bättre på digital kunskap i skolan, och vi måste skapa fler jobb och fler bostäder.

Min förhoppning är att regeringen visar handlingskraft och överger skattehöjarpolitiken och i stället skapar bättre förutsättningar för alla snabbväxande företag runt om i Sverige. Min förhoppning är att Sverige ska stärka sin position som startup-scenernas mecka.

Sverige behöver dessa framgångsrika företag mer än vad de behöver oss. Därför behöver vi finslipa formen. Vi behöver reformer för att fler företag ska växa till internationella storheter och skapa jobb här hemma. Så enkelt är det.

Avslutningsvis vill jag tacka alla inblandade i debatten, särskilt näringsministern för hans deltagande. Det har varit en bra och angelägen debatt.

Kom ihåg att Sverige behöver dessa företag mer än vad de behöver Sverige.

Herr talman! Jag får också tacka alla som har deltagit i debatten. Det har varit intressant, och jag har fått lära mig några saker.

Till Kristdemokraterna vill jag säga att man inte kommer undan att de verkliga resurserna behövs. Det är tjänsteföretag vi talar om, och jag har sagt att de är viktiga och kommer att bli alltmer viktiga. Men vi ska inte negligera vår basindustri, som jobbar med de verkliga resurserna.

Gå till matsalen och försök att få något i tjänsteform i stället för verkliga resurser, så får ni se hur det känns i morgon.

När vi besökte företag i Värmland under en plenifri vecka var vi på ett företag som hade vuxit snabbt. De jobbade med olika valsar, allt från pappersbruksvalsar till små tryckerivalsar, allt från 200 grams vikt till 30 tons vikt. När jag frågade företagaren vad han skulle göra om han var politiker för en dag sa han: Det är alldeles för lätt att flytta företag från Sverige utomlands. Det borde vara minst två årslöner innan man flyttar.

Han tyckte att det var förkastligt att vi lägger en bra grund, utbildar folk och ger bra förutsättningar, och sedan flyttar de.

Detta var en företagare vars företag hade växt jättemycket. Han hade på några år gått från ingenting till 60 anställda.

Det finns alltså olika önskemål för hur vi ska behålla våra företag i landet.

Herr talman! Nu på slutet kände man igen Vänsterpartiet. I stället för att göra det attraktivt att vara i Sverige ska man förbjuda människor och företag att lämna Sverige. Man får väl stänga Öresundsbron åt andra hållet, eller något. Jag vet inte hur man ska göra.

Herr talman! Det byggdes 30 000 bostäder 2006 när Socialdemokraterna satt i regering. Nu byggs det 50 000 per år. Det är fortfarande för lite, men det har ökat.

Vi behöver liberalisera bostadsmarknaden. Det är en planekonomi. Alliansen gjorde en hel del, men vi borde ha gjort mer. Alla kan peka på alla och säga att vi borde ha gjort mer historiskt, men nu står vi där vi står. Vi behöver liberalisera för att åstadkomma ett ökat bostadsbyggande.

Ni kan hålla på och dutta med subventioner i olika former, men i verkligheten är det så att om det inte lönar sig att bygga så byggs det inte. Det är en fundamental idé i en marknadsekonomi.

Det tar 14 år att få en lägenhet genom bostadskön i Stockholm. Det gick fortare att få en Trabant i DDR en gång i tiden. Vi måste göra förändringar, Mikael Damberg. Jag hoppas att ni inser det i de bostadssamtal som pågår och inte bara krånglar till det ytterligare för byggare och bostadsmarknaden.

Detta med Uber Pop är en intressant aspekt. En gång i tiden ville ni förbjuda parabolantenner. Nu får man inte köra taxi om man inte har en taxameter. Varför ska det krävas en taxameter när kunderna kan beställa och betala via en app i stället?

Vi måste uppdatera lagstiftningen. Självklart måste man betala skatt, men lagstiftningen måste uppdateras. Socialdemokratins problem är att ni talar väl om näringslivet, men regelverk, skatter och annat driver de moderna företagen utomlands. Det gäller Spotify, nya tjänsteföretag och digitaliseringen.

Visst kan man ha idén att hindra människor att flytta härifrån, men det gör inte Sverige attraktivt i längden. Sänk skatterna, Mikael Damberg, och gör Sverige till en framstående företagarnation!

Herr talman! För ett par veckor sedan var jag i området runt San Francisco för att lära mig mer om framgången där och vad vi kan göra bättre. Där blir det uppenbart att det är den kritiska massan och kulturen kring detta som spelar den största rollen. Hur har då denna vuxit fram? En del menar att den härrör från guldruschens dagar och det risktagande som då fanns.

På senare tid har det vuxit fram en nära samverkan mellan federal forskning, privata och offentliga universitet, riskkapitalbolag, affärsänglar och alla entreprenörer. Det har blivit som ett ekosystem - en regnskog för utveckling av affärsidéer. Det är en kultur där den som lyckats ger framgången vidare i form av goda råd, kapital, donationer och investeringar.

Den mängd av allt som finns - kapital, talang, forskning och utveckling - gör att världens företag dras dit för att fortsätta utvecklas och få tillgång till detta ekosystem. Riskkapitalisterna söker nästa framgång, men de accepterar också att många inte blir framgångsrika. Här undrar många varför du inte har misslyckats när du söker kapital. Väldigt få bryr sig om vem du är, men desto fler bryr sig om vad du kan bidra med.

En del av detta, men långt ifrån allt, gäller för Sverige. Men vi kan bli väsentligt bättre än vi är i dag. Vi har tagit upp många frågor i debatten där vi skulle kunna bli det. Vi ser att det också finns problem runt San Francisco. Det finns problem med huspriser, kraftigt uppdrivna löner och visumregler, som gör det allt svårare för företag där att få tag i rätt kompetens.

Spelar vi våra kort rätt kan vi bli inte bara ett ställe där man vill stanna, växa och utvecklas utan faktiskt ett ställe dit man kommer utifrån för att få utveckla sina idéer. Men då krävs det väsentligt mer från regeringen än vad vi har hört hittills i debatten. Det finns dock tid kvar att redovisa fler saker för att göra detta möjligt.

Herr talman! Sverige är framgångsrikt när det gäller digitala startup-företag. Det är vi glada för. Vi blundar inte för att det finns en utmaning i att hänga med och fortsätta ligga i topp, men vi spelar heller inte yrvakna över de problem som finns på bostadsmarknaden i Stockholm, att vi inte har jobbat med digitalisering i skolan tillräckligt länge och vi kanske inte riktigt förstår bolagens funktionssätt i ekonomin på rätt sätt.

Den här regeringen har valt att fokusera på kunskap, kapital och internationella marknader. Det är tre av de viktigaste beståndsdelarna när det gäller att få växande och fungerande företag. Det är en stor satsning på ett kunskapslyft med 50 000 nya utbildningsmöjligheter, så att människor också kan ta de nya jobb som växer fram, alltifrån universitet och högskolor till yrkeshögskola och omställningsutbildningar.

Vi gör den största satsningen på bostadsbyggande på 20 år med ytterligare 15 000 nya hyreslägenheter. Vi omstrukturerar det statliga riskkapitalet för att få det statliga kapitalet att jobba med privat kapital och i tidigare faser, för att företagen ska få kapital att växa.

Vi har utökat lånemöjligheten för företag som vill låna och expandera sin verksamhet, och vi har tagit fram en exportstrategi som riktar sig inte minst till dessa bolag för att de lättare ska nå internationella marknader.

Ytterst är det människor som bygger dessa bolag, och det är deras kreativitet det handlar om. När man talar om vad som skapar attraktiva samhällen - vad är det som gör att människor vill komma hit, vill vara här och vill utveckla sina affärsidéer? Det handlar om forskning, utveckling, utbildning och kluster, men det är också ett bra samhälle, där skolan är bra, där miljön är trygg och där människor vill leva. Inte minst unga kvinnor vill göra karriär här, för de vet att de kan kombinera karriär med att ta hand om barn och familj och leva ett rikt liv. Detta är viktiga förutsättningar för ett framgångsrikt Sverige.

När vi talar om utveckling av bolag måste vi också tala om hur vi gör samhället attraktivt för människor att bo och leva i.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.