Sök
53 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Beslutade, Ling, Rasmus (MP), Skatteutskottet, Socialförsäkringsutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Mervärdesskatt
Betänkande 2016/17:SkU25
Riksdagen sa nej till motionsförslag om moms. Skälet är bland annat att utredningar pågår på området. Motionerna handlar bland annat om skattesatser, och moms på ideella föreningar.
- Behandlade dokument
- 34
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 11, 51 minuter
- Justering
- 2017-03-23
- Bordläggning
- 2017-03-28
- Debatt
- 2017-03-29
- Beslut
- 2017-03-29
- Dokument & lagar
Inkomstskatt
Betänkande 2016/17:SkU22
Riksdagen sa nej till motioner som rör inkomstbeskattningen av privatpersoner. Motionerna handlar bland annat om skatteskala och grundavdrag, HUS-avdrag, idrottsledare, försvarsanställda, bosparande, expertskatten och uthyrning av bostäder. Några andra områden är personalvårdsförmåner, personaloptioner, bilförmån, reseavdrag, hälsofrämjande åtgärder, pensionssparande samt gåvor till ideella ändamål.
- Behandlade dokument
- 124
- Förslagspunkter
- 16
- Reservationer
- 20
- Anföranden och repliker
- 36, 106 minuter
- Justering
- 2017-03-23
- Bordläggning
- 2017-03-28
- Debatt
- 2017-03-29
- Beslut
- 2017-03-30
- Dokument & lagar
Ändrade regler för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad
Betänkande 2016/17:SkU11
Taket för uppskovsbelopp vid försäljning av privatbostäder ska slopas. Det innebär att man vid en försäljning kan begära uppskov med att betala skatt på hela vinsten. Det gäller försäljningar som genomförs under perioden 21 juni 2016 - 30 juni 2020.
Dessutom ska metoden för att beräkna uppskovsbeloppet vid köp av en billigare bostad ändras permanent. Metoden att beräkna beloppet är generösare än den nuvarande och innebär bland annat att uppskov alltid kan ges på någon del av vinsten. Denna beräkningsmetod är en återgång till det system som gällde fram till 2008.
Syftet med förändringen är att öka rörligheten på bostadsmarknaden. När vinsten från en försäljning inte beskattas kan säljaren investera pengarna i en ny bostad.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2017.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 8, 50 minuter
- Justering
- 2016-11-24
- Bordläggning
- 2016-12-06
- Debatt
- 2016-12-07
- Beslut
- 2016-12-08
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Betänkande 2016/17:SkU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelningen av pengar inom utgiftsområdet skatt, tull och exekution för 2017. Sammanlagt går cirka 11 miljarder kronor till det här utgiftsområdet. Skatteverket får drygt 7,3 miljarder kronor, Tullverket drygt 1,7 miljarder och Kronofogdemyndigheten knappt 1,9 miljarder kronor.
- Behandlade dokument
- 22
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 15, 54 minuter
- Justering
- 2016-11-24
- Bordläggning
- 2016-11-30
- Debatt
- 2016-12-01
- Beslut
- 2016-12-07
- Dokument & lagar
Golv för statslåneräntan i skattelagstiftningen
Betänkande 2016/17:SkU9
Det kommer att införas ett golv för statslåneräntan i skattelagstiftningen. Det blir två olika nivåer på golven: 0 procent, respektive 0,5 procent.
Statslåneräntan används som referensränta i skattelagstiftningen i vissa fall. Den används bland annat för att beräkna avkastningsskatt på pensionsmedel och inkomst från fåmansbolag.
Riksgälden fastställer statslåneräntan varje torsdag.
Syftet med förändringen är att underlätta tolkningen av reglerna om statslåneräntan skulle bli noll procent eller negativ. I de perioder när ränteläget är osäkert skapar det nya systemet trygghet i hur lagstiftningen ska tillämpas, tror regeringen.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringen börjar gälla den 1 januari 2017.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 13, 31 minuter
- Justering
- 2016-11-24
- Bordläggning
- 2016-12-06
- Debatt
- 2016-12-07
- Beslut
- 2016-12-07
- Dokument & lagar
Ett svenskt tonnagebeskattningssystem
Betänkande 2016/17:SkU6
Kvalificerade rederier ska kunna välja mellan vanlig bolagsbeskattning och tonnagebeskattning. Riksdagen sa i stora delar ja till regeringens förslag. Förhoppningen är att detta ska öka den svenska handelsflottans konkurrenskraft och öka andelen svenskflaggade fartyg.
Tonnagebeskattning innebär att rederiernas inkomst bestäms schablonmässigt utifrån fartygens last- och passagerarkapacitet, fartygens tonnage. Bolagen betalar alltså skatt utifrån sitt faktiska tonnage, oberoende av vilka vinster och förluster som finns i verksamheten.
Tonnageskatten ses som ett statligt stöd och utifrån det har EU-kommissionen granskat den svenska regeringens förslag. I augusti godkände kommissionen förslaget i huvudsak men med några villkor.
Enligt regeringens förslag måste de rederier som vill byta till tonnagebeskattning ha sin ledning i Sverige. En viss andel i företagets flotta skulle dessutom enligt regeringens förslag behöva vara svenskflaggad. EU-kommissionen anser att de här kraven måste ändras till krav på registrering i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Det för att främja EU:s gemensamma sjöfartsintressen.
Riksdagen sa därför ja till att införa ett system med tonnagebeskattning men med de förändringar som EU-kommissionens beslut för med sig.
De nya reglerna börjar gälla den 20 oktober 2016.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 11, 41 minuter
- Justering
- 2016-09-22
- Bordläggning
- 2016-09-27
- Debatt
- 2016-09-28
- Beslut
- 2016-09-28
- Dokument & lagar
Mervärdesskatt
Betänkande 2015/16:SkU19
Riksdagen sa nej till motioner om moms från den allmänna motionstiden 2015. Förslagen handlade bland annat om skattesatser, att se över momssystemet samt att förändra momsreglerna för ideella föreningar.
Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat med hänvisning till att regeringen redan planerar en översyn av momssystemet.
- Behandlade dokument
- 33
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 13, 41 minuter
- Justering
- 2016-03-10
- Bordläggning
- 2016-03-16
- Debatt
- 2016-03-17
- Beslut
- 2016-03-23
- Dokument & lagar
En ny tullag
Betänkande 2015/16:SkU21
I dag får Tullverket bara kontrollera misstänkta brev och paket som kommer i den vanliga posthanteringen. Men framöver ska även brev och paket som kommer från bud- och transportföretag kunna öppnas. Förändringen ingick i regeringens förslag om en ny tullag. Riksdagen sa ja till den nya tullagen som ska börja gälla den 1 maj 2016.
Riksdagen tycker dock att tullagen bör skärpas ytterligare så att ännu fler misstänkta illegala brev och paket kan kontrolleras. I dag kan Tullverket bestämma att post som misstänks innehålla narkotika ska hållas kvar på ett postkontor för kontroll. Men Tullverket har inte samma rätt när det gäller andra illegala varor som till exempel vapen.
Riksdagen riktar därför ett tillkännagivande till regeringen där den uppmanas att undersöka om Tullverkets befogenhet att hålla kvar misstänkt post kan utökas.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 10, 28 minuter
- Justering
- 2016-02-23
- Bordläggning
- 2016-03-01
- Debatt
- 2016-03-02
- Beslut
- 2016-03-02
- Dokument & lagar
Skattetillägg: Dubbelprövningsförbudet och andra rättssäkerhetsfrågor
Betänkande 2015/16:SkU4
En person som har lämnat en felaktig uppgift vid deklarationen och fått skattetillägg som straff ska inte efteråt kunna åtalas för skattebrott för samma felaktighet. Även det omvända ska gälla; Skatteverket får inte fatta beslut om skattetillägg om en åklagare redan väckt åtal för skattebrott i samma fråga. Man ska alltså inte längre kunna straffas vid två olika tillfällen för samma förseelse.
Däremot, om det sker i en och samma domstolsprocess kan man även i fortsättningen få både skattetillägg för en förseelse och dömas för skattebrott.
Skattetillägg är en avgift som Skatteverket eller en domstol kan besluta om när en person lämnat felaktiga uppgifter vid deklarationen som gör att det blir för låg skatt.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 41, 43 minuter
- Justering
- 2015-10-22
- Bordläggning
- 2015-11-03
- Debatt
- 2015-11-04
- Beslut
- 2015-11-04
- Dokument & lagar
Skatteförfarande och folkbokföring
Betänkande 2014/15:SkU20
Riksdagen gav regeringen i uppdrag att se över reglerna för så kallat företrädaransvar (personligt betalningsansvar). Företrädaransvar innebär att en företrädare för en juridisk person, till exempel ett aktiebolag, kan bli personligt betalningsansvarig för obetalda skatter och avgifter på bolagets skattekonto. Oftast är den eller de personer som sitter i styrelsen företrädare.
Enligt beslutet ska regeringen i översynen av reglerna om företrädaransvar också undersöka om dagens regler tillämpas för hårt och om de bör ändras för att öka rättssäkerheten och förutsägbarheten, förbättra villkoren för företag och minska riskerna för att livskraftiga företag avvecklas i onödan.
Riksdagens ställningstagande kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2014 om skatter och folkbokföring. Riksdagen sa nej till övriga motioner.
- Behandlade dokument
- 48
- Förslagspunkter
- 19
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 11, 43 minuter
- Justering
- 2015-03-26
- Bordläggning
- 2015-04-21
- Debatt
- 2015-04-22
- Beslut
- 2015-04-22
- Dokument & lagar
Punktskatter
Betänkande 2014/15:SkU18
I budgetpropositionen för 2015 aviserade regeringen att en skatt på handelsgödsel bör införas den 1 januari 2016 i syfte att minska övergödning av vattenområden. Riksdagen anser att en sådan skatt är ineffektiv och inte kommer påverka särskilt många bönder att minska användningen av konstgödsel. Därför anser riksdagen att en sådan skatt inte bör införas. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om detta. Därmed sa riksdagen ja till en motion från Centerpartiet.
Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2014 om punktskatter. Motionerna handlar bland annat om skatt på elkraft, skatt på drivmedel, fordonsskatter, trängselskatt samt skatt på alkohol och tobak.
- Behandlade dokument
- 51
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 11
- Anföranden och repliker
- 13, 51 minuter
- Justering
- 2015-03-19
- Bordläggning
- 2015-03-24
- Debatt
- 2015-03-25
- Beslut
- 2015-03-25
- Dokument & lagar
Beskattning av företag, kapital och fastighet
Betänkande 2014/15:SkU17
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om beskattning av företag, kapital och fastigheter. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.
- Behandlade dokument
- 46
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 13, 61 minuter
- Justering
- 2015-03-19
- Bordläggning
- 2015-03-24
- Debatt
- 2015-03-25
- Beslut
- 2015-03-25
- Dokument & lagar
Mervärdesskatt
Betänkande 2014/15:SkU19
Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2014 om mervärdesskatt. Motionerna handlar om skattesatser, ideell verksamhet och andra frågor inom mervärdesskatteområdet.
- Behandlade dokument
- 31
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 7, 42 minuter
- Justering
- 2015-03-12
- Bordläggning
- 2015-03-17
- Debatt
- 2015-03-18
- Beslut
- 2015-03-19