Mia Sydow Mölleby (V)

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 33 anmälningar från riksdagsledamöterna. Anmälningarna handlar om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden, regeringens ansvar för förvaltningen, statsråds tjänsteutövning och Transportstyrelsens outsourcing.

Efter debatten i kammaren lade riksdagen KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

KU:s granskning av regeringen är klar 

Anföranden och repliker

53, 77 minuter

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-15

Debatt

2018-06-18

En större del av verksamheten inom äldreomsorgen och inom förskolan ska kunna ges på minoritetsspråk. Kommuner ska också informera om vilka möjligheter som finns i samband med att den äldre eller vårdnadshavaren söker en plats. Kraven gäller framförallt minoritetsspråken finska, meänkieli och samiska men det införs också stärkta möjligheter att få äldreomsorg på jiddisch och romani chib. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Dessutom blir det nu lagkrav på att kommuner och landsting ska sätta upp mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete. Fler myndigheter ska kunna kontaktas skriftligen på minoritetsspråk och deras informationsskyldigheter gentemot Sveriges minoriteter tydliggörs. Syftet med förändringarna är att stärka det grundläggande skyddet för de nationella minoriteternas språk och kultur.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

7, 49 minuter

Justering

2018-05-31

Bordläggning

2018-06-13

Debatt

2018-06-14

Beslut

2018-06-19

Efter valet 2018 borde en parlamentarisk kommitté, med representanter från de olika riksdagspartierna, utses och sätta igång ett arbete med att se över bland annat ordensväsendet och antalet allmänna flaggdagar. Det tycker  riksdagen som riktar fyra uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

• Att låta kommittén se över det offentliga belöningssystemet med fokus på bland ordensväsendet och regeringens belöningar.
• Att låta kommittén se över de allmänna flaggdagarna i Sverige med utgångspunkt att antalet flaggdagar minskas vid nästa tronskifte.
• Att låta kommittén se över utformningen av riksdagens ekonomiska anslag till hovet, alltså organisationen runt kungen och det svenska kungahuset.
• Att regeringen borde överväga möjligheten att besluta om en tillfällig allmän flaggdag den 17 december 2018 med anledning av att det då är 100 år sedan riksdagen fattade det principiella beslutet att införa allmän och lika rösträtt.

Förslagen om tillkännagivande kommer från ett så kallat utskottsinitiativ och från en motion. Ett utskottsinitiativ betyder att förslagen har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

15

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

9, 48 minuter

Justering

2018-05-24

Bordläggning

2018-05-29

Debatt

2018-05-30

Beslut

2018-05-30

Riksdagen har behandlat förslag från regeringen som gäller ändringar i bland annat tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).

Regeringen har föreslagit att det ska bli möjligt att förbjuda söktjänster som innehåller personuppgifter om att privatpersoner har begått brott, förekommer i fällande domar eller har varit föremål för tvångsmedel. Riksdagen sa nej till det befintliga förslaget. I stället uppmanade riksdagen regeringen i ett tillkännagivande att låta utreda frågan om att begränsa grundlagsskyddet för dessa söktjänster igen.

Riksdagen sa ja till att det ska bli möjligt att i vanlig lag införa förbud för söktjänster som innehåller vissa känsliga personuppgifter om de finns tillgängliga på ett sätt som innebär stora risker för att privatpersoners personliga integritet skadas. Det kan till exempel gälla uppgifter om etniskt ursprung eller politiska åsikter.

Regeringen har även föreslagit ändringar i TF och YGL som gäller grundlagsskyddet för publicering på internet. Bland annat föreslås att om en utgivare av en databas som fått en underrättelse från Justitiekanslern om att material i databasen kan utgöra yttrandefrihetsbrott tar bort materialet kan han eller hon inte hållas ansvarig för material som har funnits tillgängligt i databasen i mer än ett år. Det kan till exempel gälla en dagstidnings webbplats. Flera av regeringens övriga förslag handlar om språk, struktur och samordning och syftar till att göra grundlagarna mer lättillgängliga och lättare att använda.

Riksdagen sa ja till dessa förslag från regeringen som vilande. De ändrade reglerna ska börja gälla den 1 januari 2019. Eftersom det handlar om ändringar i grundlagar fattar riksdagen beslut två gånger med val emellan.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

9

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

12, 71 minuter

Justering

2018-05-22

Bordläggning

2018-05-29

Debatt

2018-05-30

Beslut

2018-05-30

Regeringen föreslår två nya lagar samt ändringar i vissa andra lagar som berör statsråd och statssekreterare. Bland annat blir det i vissa fall möjligt att besluta om en karens eller en ämnesrestriktion på upp till tolv månader för statssekreterare och statsråd som exempelvis börjar arbeta inom näringslivet. Ämnesrestriktion innebär att personen under en tid inte får arbeta med vissa frågor. Syftet är att undvika att känslig information används på ett sätt som kan innebära skada för staten eller att en enskild person får obefogade fördelar.

Regeringen föreslår bland annat också att en särskild nämnd ska inrättas för att pröva frågor om karens och ämnesrestriktion.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag, men med några justeringar när det gäller ändringar i riksdagsordningen. Justeringarna handlar bland annat om hur valet av ledamöter till prövningsnämnden ska gå till.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

8

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

10, 28 minuter

Justering

2018-05-14

Bordläggning

2018-05-21

Debatt

2018-05-22

Beslut

2018-05-23

Regeringen har föreslagit att könsöverskridande identitet eller uttryck läggs till i bestämmelserna om hets mot folkgrupp i tryckfrihetsförordningen och brottsbalken, samt i bestämmelserna om olaga diskriminering i brottsbalken. På så sätt ska brotten hets mot folkgrupp och olaga diskriminering även omfatta att hota, uttrycka missaktning eller diskriminera transpersoner. Det blir tydligare att det vid bedömningen av straff ska försvåra om ett motiv för ett brott har varit att kränka personer på grund av deras könsöverskridande identitet eller könsuttryck.

Riksdagen sa ja till de ändringar i brottsbalken som bland annat innebär att

• könsöverskridande identitet eller uttryck läggs till i brottsbalkens bestämmelser om olaga diskriminering
• det blir tydligt att det vid bedömningen av straff ska försvåra om ett motiv för ett brott har varit att kränka personer på grund av deras könsöverskridande identitet eller könsuttryck.

Dessa ändringar börjar gälla den 1 juli 2018.

Ändringarna som gäller hets mot folkgrupp i tryckfrihetsförordningen tas samordnat i ett annat ärende och delarna som gäller hets mot folkgrupp i brottsbalken skjuts upp till nästa riksmöte. Ändringarna som gäller hets mot folkgrupp föreslås börja gälla den 1 januari 2019.

Riksdagen sa även nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

13, 39 minuter

Justering

2018-04-26

Bordläggning

2018-05-15

Debatt

2018-05-16

Beslut

2018-05-16

Motion till riksdagen 2017/18:4184 av Linda Snecker m.fl. V med anledning av prop. 2017/18:250 En ny strafftidslag 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår propositionen i den del som avser förslag om att när ett fängelsestraff har börjat verkställas och hovrätten skärper fängelsestraffet ska hovrättens dom eller

Inlämnad

2018-05-08

Förslag

3

Utskottsberedning

2017/18:JuU30

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:4175 av Karin Rågsjö m.fl. V med anledning av prop. 2017/18:249 God och jämlik hälsa en utvecklad folkhälsopolitik Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förutsättningarna för en svensk folkhälsolag där statens ansvar tydliggörs bör utredas

Inlämnad

2018-05-04

Förslag

1

Utskottsberedning

2017/18:SoU26

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:4171 av Linda Snecker m.fl. V med anledning av prop. 2017/18:234 Lag om flygpassageraruppgifter i brottsbekämpningen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens proposition 2017/18:234 Lag om flygpassageraruppgifter i brottsbekämpningen. Motivering Regeringen föreslår i propositionen

Inlämnad

2018-05-03

Förslag

1

Utskottsberedning

2017/18:JuU39

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:4170 av Linda Snecker m.fl. V med anledning av prop. 2017/18:231 Ny kamerabevakningslag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens proposition 2017/18:231 Ny kamerabevakningslag. Motivering Regeringen föreslår i propositionen att den nuvarande kameraövervakningslagen upphävs

Inlämnad

2018-05-03

Förslag

1

Utskottsberedning

2017/18:JuU36

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Samhället behöver bli bättre på att arbeta proaktivt, exempelvis på internet och i sociala medier, med att tidigt upptäcka och agera mot våldsbejakande propaganda och rekrytering till vänsterextrema, högerextrema och islamistiska terroristorganisationer. Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att arbeta med frågan.

Enligt riksdagen bör regeringen ta initiativ till nationell samordning och en nationell kommunikationsstrategi mot våldsbejakande extremism och för demokratiska värderingar, i syfte att bland annat identifiera kommunikationsmetoder.

Förslaget om tillkännagivande kom när riksdagen behandlade drygt 60 förslag i motioner om fri- och rättigheter. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

19

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

16, 57 minuter

Justering

2018-04-24

Bordläggning

2018-04-27

Debatt

2018-05-02

Beslut

2018-05-03

Fråga 2017/18:1241 En samisk sanningskommission av Mia Sydow Mölleby V till Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke MP Samerna är Sveriges enda ursprungsfolk och har som sådant en särställning bland Sveriges fem nationella minoriteter och inte minst i förhållande till majoritetsbefolkningen. Detta förhållande måste

Inlämnad

2018-05-02

Besvarare

Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)

Motion till riksdagen 2017/18:4151 av Hamza Demir m.fl. V med anledning av prop. 2017/18:243 Vattenmiljö och vattenkraft 1  Innehållsförteckning 1Innehållsförteckning 2Förslag till riksdagsbeslut 3Bakgrund 3.1Propositionens förslag 3.2Beredningen inför propositionen 4Vänsterpartiets utgångspunkter 4.1Moderna miljövillkor

Inlämnad

2018-04-27

Förslag

7

Utskottsberedning

2017/18:CU31

Riksdagsbeslut

(7 yrkanden): 7 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:4137 av Hamza Demir m.fl. V med anledning av prop. 2017/18:244 Ett ökat skadeståndsansvar och skärpta försäkringskrav för reaktorinnehavare Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör beräkna kostnaderna för en eventuell olycka

Inlämnad

2018-04-25

Förslag

2

Utskottsberedning

2017/18:CU15

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:4132 av Karin Rågsjö m.fl. V med anledning av prop. 2017/18:215 Utredningar för att förebygga vissa skador och dödsfall Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag till lagstiftning som innebär att självmord

Inlämnad

2018-04-25

Förslag

1

Utskottsberedning

2017/18:SoU36

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:4131 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. V med anledning av prop. 2017/18:220 En omreglerad spelmarknad Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens proposition 2017/18:220 En omreglerad spelmarknad. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda

Inlämnad

2018-04-25

Förslag

2

Utskottsberedning

2017/18:KrU8

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Riksdagen anser att ett utökat straffansvar för tjänstefel i den offentliga förvaltningen skulle förbättra medborgarnas rättssäkerhet och öka förtroendet för den offentliga verksamheten. Därför uppmanade riksdagen i ett tillkännagivande regeringen att se över lagstiftningen om tjänstefel, med inriktningen att fler handlingar än i dag ska kunna bestraffas.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att en introduktionsutbildning för statsanställda ska införas. Riksdagen lyfte fram hur viktigt det är att statsanställda har goda kunskaper om den statliga värdegrunden och de grundläggande regler som gäller i statsförvaltningen, som till exempel regler om offentlighet och sekretess.

Riksdagens tillkännagivande kom när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

74

Förslagspunkter

20

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

12, 48 minuter

Justering

2018-04-10

Bordläggning

2018-04-17

Debatt

2018-04-18

Beslut

2018-04-18

Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om författningsfrågor, som bland annat rör statsskicket, medborgarinitiativ, Sveriges EU-medlemskap, en minskning av antalet riksdagsledamöter, en författningsdomstol och domstolarnas oberoende.

Riksdagen uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att tillsätta en utredning som ska se över behovet av att stärka domstolarnas och domarnas oberoende på lång sikt. I Sverige fungerar domstolsväsendet bra i dag, enligt riksdagen. Men det kan ändå finnas anledning att överväga om domstolarnas och domarnas oberoende bör stärkas ytterligare. Regeringens utredning bör särskilt ta upp följande frågor:

• Grundlagsreglering av justitierådens antal och pensionsålder.
• En möjlighet för de högsta domstolarna att sammanträda i särskild sammansättning.
• Domstolsverkets organisation, styrning och roll.

Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

87

Förslagspunkter

29

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

12, 54 minuter

Justering

2018-04-12

Bordläggning

2018-04-17

Debatt

2018-04-18

Beslut

2018-04-18

Den 25 maj börjar EU:s dataskyddsförordning att gälla, det är en tvingande EU-lag som reglerar hur personuppgifter får behandlas inom EU. I samband med det upphör Personuppgiftslagen (PUL) att gälla och istället införs det en ny lag som kompletterar dataskyddsförordningen.

I den nya lagen, dataskyddslagen, förtydligas det bland annat under vilka förutsättningar vissa personuppgifter får behandlas. Dataskyddslagen tillåter att andra lagar som rör behandling av personuppgifter ändras och uppdateras i samband med införandet av dataskyddsförordningen.

Dataskyddslagen och dataskyddsförordningen får inte tillämpas om de går emot bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 47 minuter

Justering

2018-04-12

Bordläggning

2018-04-17

Debatt

2018-04-18

Beslut

2018-04-18

Motion till riksdagen 2017/18:4084 av Nooshi Dadgostar m.fl. V med anledning av prop. 2017/18:210 Reduktion av avgift för lov, förhandsbesked och anmälan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens proposition 2017/18:210 Reduktion av avgift för lov, förhandsbesked och anmälan. Inledning  Det råder bostadsbrist

Inlämnad

2018-04-10

Förslag

1

Utskottsberedning

2017/18:CU27

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag