Ana Maria Narti (FP)

den 11 maj Interpellation 2005/06:401 av Ana Maria Narti fp till statsrådet Jens Orback s Kris för det svenska civila samhället Under de senaste åren har alltfler larmsignaler kommit från undersökningar och debatter kring svenska NGO:er. Avslöjanden om fusk med antalet medlemmar i ungdomsorganisationer samt invandrarorganisationer

Inlämnad

2006-05-11

Besvarare

Jens Orback (S)

den 3 maj Interpellation 2005/06:384 av Ana Maria Narti fp till statsrådet Ibrahim Baylan s Konfessionella friskolor Debatten om de fristående konfessionella skolorna har under den senaste tiden blivit alltmer upphetsad. Tunga debattörer går ut och beklagar det faktum att Sverige har skrivit under de internationella

Inlämnad

2006-05-03

Besvarare

Ibrahim Baylan (S)

Riksdagen ställde sig bakom ett motionsförslag om att folkhögskolor ska kunna undervisa i svenska för invandrare, sfi. Riksdagen upprepar därmed sin uppmaning till regeringen att ta fram nya regler som gör detta möjligt (se 2005/06:UbU8 ). Riksdagen sade även ja till regeringens lagförslag om vuxnas lärende: Vuxna utvecklingsstörda ska ha rätt att delta i grundläggande särvux. Inom svenskundervisning för invandrare ska det finnas en minimigräns för genomsnittligt antal undervisningstimmar per vecka under en fyraveckorsperiod. Utbildningen ska i vissa fall kunna kombineras med sjukskrivning och med vissa aktiviteter. Sfi ska också kunna kombineras med förvärvsarbete. Reglerna förtydligas när det gäller lärares myndighetsutövning vid entreprenad och bemyndigandet i skollagen om betygsrätt. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006, med undantag för vissa bestämmelser om särvux som börjar gälla den 1 januari 2007. Riksdagen godkände också regeringens förslag till bedömningar vad gäller ämnesbetyg, gymnasieexamen för vuxna och betygsbenämningar i det offentliga skolväsendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

8

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

22, 88 minuter

Justering

2006-05-16

Debatt

2006-05-30

Beslut

2006-05-31

den 3 maj Interpellation 2005/06:385 av Ana Maria Narti fp till statsrådet Hans Karlsson s Utnyttjande av stöd från EU:s sociala fonder Syftet med EU:s sociala fonder ESF-medel är empowerment makt till de maktlösa. Medlen ska öppna nya möjligheter för grupper som annars har svårt att förbättra sin situation. Bland

Inlämnad

2006-05-03

Besvarare

Hans Karlsson (S)

den 3 maj Interpellation 2005/06:386 av Ana Maria Narti fp till utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky s Kompletterande utbildning för utländska akademiker Den ständigt pågående skandalen med utländska akademiker som kör taxi eller säljer tunnelbanebiljetter är välkänd. Vi har talat om denna skam för Sverige

Inlämnad

2006-05-03

Besvarare

Leif Pagrotsky (S)

Riksdagen godkände regeringens förslag om Bulgariens och Rumäniens anslutning till EU.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

12, 59 minuter

Justering

2006-05-02

Debatt

2006-05-09

Beslut

2006-05-09

Riksdagen har beslutat att skolorna ska få en möjlighet att införa flexibel skolstart. Beslutet innebär att skolstarten ska kunna anpassas efter elevens mognad. En elev ska kunna börja i första klass det år eleven fyller sex eller sju år. Det är föräldrarna som avgör och de ska erbjudas ett skolmognadsprov som underlag för sitt beslut. Riksdagen beslutade också att Skolverket ska kunna bötfälla skolor som missköter sig. Enligt gällande regler finns det inga sanktionsmöjligheter för kommunala skolor. När det gäller friskolor så kan Skolverket tvinga en friskola som missköter sig att lägga ner. Besluten bygger på reservationer från de borgerliga partierna och Miljöpartiet. Riksdagen sade nej till övriga motionsförslag om grundskolan som har lämnats in under den allmänna motionstiden 2006.

Behandlade dokument

129

Förslagspunkter

107

Reservationer

113 

Anföranden och repliker

35, 106 minuter

Justering

2006-04-20

Debatt

2006-05-05

Beslut

2006-05-10

Skollagen ändras så att fristående gymnasieskolor kan inrätta individuella program. En elev som lämnar grundskolan utan att ha uppnått gymnasiebehörighet kan komplettera sin utbildning på gymnasieskolans individuella program. Eleven ska läsa in vad han eller hon har har missat i grundskolan för att sedan kunna börja på ett vanligt nationellt program. I dag är det bara kommunala gymnasieskolor som får ha individuella program. Denna regel begränsar valmöjligheterna för elever som inte har uppnått gymnasiebehörighet. Riksdagen ändrade därför skollagen från den 1 juli 2006. Riksdagen beslutade också om lagändringar från den 1 juli 2006 som ger etableringsfrihet för förskolor och fritidshem. Kommunerna ska vara skyldiga att lämna tillstånd för förskolor och fritidshem som uppfyller vissa kvalitetskrav. Kommunerna ska också, om tillstånd finns och verksamheten är öppen för alla barn, lämna bidrag till verksamheten. Riksdagen gjorde dessutom tre uttalanden: Lika villkor ska gälla för skolor oavsett driftsform. Möjligheten för kommunerna att använda plan- och byggregler samt lokalfrågor för att hindra etableringar av fristående skolor ska tas bort. Regeringen bör snarast lägga fram förslag om hur kommunala beslut om bidrag till fristående skolor ska kunna överklagas genom så kallade förvaltningsbesvär av huvudmannen för den fristående skolan. Besluten om etableringsfrihet för förskolor och fritidshem och om de tre uttalandena innebar att reservationer av fem partier i utbildningsutskottet (m, fp, kd, c, mp) fick stöd när riksdagen röstade i kammaren.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

24

Reservationer

25 

Anföranden och repliker

55, 157 minuter

Justering

2006-04-20

Debatt

2006-05-05

Beslut

2006-05-10

Riksrevisionen har granskat de insatser som staten genomför för att undervisningen i skolan ska bedrivas av lärare med rätt utbildning. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer. Riksdagen sade också nej till motioner från främst allmänna motionstiden 2005 om lärarutbildning och lärare. Skälet är tidigare riksdagsbeslut, gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om bland annat tillgången på vissa lärarkategorier, lärarutbildningens struktur, utbildning i specialpedagogik, karriärmöjligheter och kompetensutveckling för lärare, lärarauktorisation och utbildningsvetenskaplig forskning.

Behandlade dokument

58

Förslagspunkter

40

Reservationer

41 

Anföranden och repliker

22, 88 minuter

Justering

2006-04-06

Debatt

2006-04-21

Beslut

2006-04-26

Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens förslag till mål för konsumentpolitiken. Riksdagen beslutar om ny målstruktur för konsumentpolitiken i enlighet med vad som anges i motionen. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nya indikatorer för konsumentpolitiken. Riksdagen

Inlämnad

2006-04-11

Förslag

14

Utskottsberedning

2005/06:LU33

Riksdagsbeslut

(14 yrkanden): 14 avslag

den 7 april Interpellation 2005/06:341 av Ana Maria Narti fp till utrikesminister Carin Jämtin s Den internationella kampen mot förtrycket i Iran Alltfler alarmerande politiska ställningstaganden har kommit de senaste månaderna från Iran. Det är tydligt att valet av Mahmood Ahmadinejad som president inte kan betraktas

Inlämnad

2006-04-07

Besvarare

Jan Eliasson (S)

Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om omställningen av energisystemet. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inte utesluta kärnkraft fission ur energiforskningen. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin

Inlämnad

2006-03-30

Förslag

11

Utskottsberedning

2005/06:NU19

Riksdagsbeslut

(11 yrkanden): 11 avslag

Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kampsporternas betydelse för ungdomens fysiska, psykiska och sociala utveckling. Motivering Kampsporterna utgör i dag en viktig mötesplats mellan olika grupper och olika åldrar i vårt samhälle. Många ungdomar framför

Inlämnad

2006-03-30

Förslag

1

Utskottsberedning

2005/06:KrU29

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

den 7 februari Interpellation 2005/06:242 av Ana Maria Narti fp till statsrådet Hans Karlsson s Patienternas rättssäkerhet De långa sjukskrivningarna blev under de senaste åren en riktigt farlig företeelse i Sverige. Det var och det är fortfarande nödvändigt att på många olika sätt och på olika nivåer arbeta för

Inlämnad

2006-02-07

Besvarare

Hans Karlsson (S)

1 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förtydliga skollagens kompetenskrav. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av akademisk fortbildning för lärare. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Inlämnad

2006-03-06

Förslag

13

Utskottsberedning

2005/06:UbU16

Riksdagsbeslut

(13 yrkanden): 13 avslag

Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av resurser till lärarfortbildning. Motivering Riksrevisionen konstaterar att många lärare inte har den utbildning som undervisningen kräver. Andelen obehöriga lärare har ökat kraftigt sedan skolan kommunaliserades.

Inlämnad

2006-03-06

Förslag

1

Utskottsberedning

2005/06:UbU16

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

den 7 februari Interpellation 2005/06:243 av Ana Maria Narti fp till statsrådet Ibrahim Baylan s Dyslektiska barn Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn FDB befinner sig i akut ekonomisk kris och riskerar att tvingas upphöra att existera. Socialstyrelsen har dragit tillbaka sitt stöd till föreningen med motiveringen

Inlämnad

2006-02-07

Besvarare

Ibrahim Baylan (S)

Riksdagen sa nej till motionsförslag om särskolan och specialskolan från allmänna motionstiden 2005.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

15

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

22, 63 minuter

Justering

2006-01-26

Debatt

2006-02-08

Beslut

2006-02-08

En ny lag ska förbjuda diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i förskolan och skolan, till exempel mobbning. Den som ansvarar för en verksamhet som regleras i skollagen - staten, kommunen, landstinget eller en enskild - ska aktivt arbeta för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Bland annat ska en plan för likabehandling upprättas. Rektor eller motsvarande funktion ska utreda trakasserier och annan kränkande behandling och göra allt som rimligen kan krävas för att förebygga sådana handlingar. Rektor eller motsvarande kan bli skadeståndsskyldig om lärare eller personal inte följer lagens bestämmelser. Skolverket, Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning och Handikappombudsmannen ska se till att lagen följs inom sina områden. Inom Skolverket kommer det att inrättas ett barn- och elevombud för likabehandling. Ombudet ska tillvarata barnens och elevernas rätt i frågor som inte faller på ombudsmännen. Ombudsmännen och Skolverket får rätt att föra barn och elevers talan om skadestånd i domstol. Lagen börjar gälla den 1 april.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

55

Reservationer

53 

Anföranden och repliker

40, 131 minuter

Justering

2006-01-26

Debatt

2006-02-08

Beslut

2006-02-08

Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skyldighet för inskrivningsmyndigheten att avisera samtliga beslut om lagfart och vilande lagfart till de personer som dittills haft lagfart eller vilande lagfart på aktuell fastighet. Riksdagen tillkännager för regeringen

Inlämnad

2006-01-20

Förslag

2

Utskottsberedning

2005/06:LU17

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag