Nina Lundström (L)

Fråga 2021/22:1906 Hinder för installation och drift av laddstolpar av Nina Lundström L till Statsrådet Khashayar Farmanbar S Elektrifiering av fordonsflottan är klimatsmart. Därför bör elektrifiering underlättas. Bilparken antas uppgå uppemot 2,5 miljoner laddbara bilar 2030. Antalet laddstolpar behöver öka i samma takt

Inlämnad

2022-08-31

Svarsdatum

2022-09-07

Besvarare

Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)

Fråga 2021/22:1905 Bristande tillgång till bredband av Nina Lundström L till Infrastrukturminister Tomas Eneroth S Bredband är en mycket viktig infrastrukturfråga för näringsliv, myndigheter, kommunal verksamhet och våra medborgare. Internetuppkoppling är vital för mängder av viktiga samhällsrelaterade kontakter. Arbetet

Inlämnad

2022-08-31

Svarsdatum

2022-09-07

Besvarare

Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)

Fråga 2021/22:1882 Hinder för elproduktion från solceller av Nina Lundström L till Statsrådet Khashayar Farmanbar S I skuggan av de rekordhöga elpriserna ökar intresset för att producera sin egen el. Många villaägare monterar upp solceller på taket för att minska exponeringen mot höga elräkningar och för att samtidigt

Inlämnad

2022-08-22

Svarsdatum

2022-09-06

Besvarare

Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)

Fråga 2021/22:1878 Trafiksäkerheten för gående och cyklister på väg 225 av Nina Lundström L till Infrastrukturminister Tomas Eneroth S Väg 225 är en viktig länk på Södertörn genom att den binder samman väg 73 med E4/E20. Väg 225 har stora brister gällande trafiksäkerheten för gående och cyklister. Farliga omkörningar

Inlämnad

2022-08-19

Svarsdatum

2022-09-02

Besvarare

Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fråga 2021/22:1872 Restitution av konst av Nina Lundström L till Kulturminister Jeanette Gustafsdotter S En av de mest omtalade plundringarna av konst och värdeföremål drabbade judiska familjer under Förintelsen. Nazisterna konfiskerade privatägd konst och rensade ut den moderna konsten från tyska museer. Efter kriget

Inlämnad

2022-08-15

Svarsdatum

2022-08-30

Besvarare

Kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S)

Fråga 2021/22:1871 Säkerhetsavståndet vid omkörning av cyklist av Nina Lundström L till Infrastrukturminister Tomas Eneroth S Cyklister upplever ibland att bilister inte tar tillräcklig hänsyn vid omkörning. Det sker bland annat på landsvägar och omkörningar sker trots möte med andra fordon. Hastigheter kan vara höga

Inlämnad

2022-08-15

Svarsdatum

2022-08-30

Besvarare

Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Enligt riksdagsordningen ska regeringen varje år i en skrivelse till riksdagen redovisa verksamheten inom de kommittéer som har tillsatts av regeringen.

Riksdagen har behandlat kommittéberättelsen, som innehåller uppgifter om kommittéernas sammansättning, en redogörelse för deras arbete under den aktuella perioden, uppgifter om kostnader, och fördelning mellan män och kvinnor.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till 13 förslag i motioner om lagstiftningsprocessen från den allmänna motionstiden 2021. Motionerna handlade bland annat om frågor om genomförande av EU-bestämmelser, kontinuerlig utvärdering av befintliga lagar och barns medverkan i statens offentliga utredningar.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

10

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Justering

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-13

Debatt

2022-06-14

Beslut

2022-06-15

Regeringen har i en skrivelse redogjort för hur den har behandlat riksdagens skrivelser under 2021. Konstitutionsutskottet, KU, ser positivt på att regeringen sedan flera år tillbaka ger en mer utförlig redovisning av vilka åtgärder som regeringen har vidtagit efter riksdagens beslut. Utskottet ser positivt på denna utveckling men vill uppmärksamma regeringen på att ett utskott i år har påpekat brister i detta hänseende.

Regeringen redovisar att tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, är slutbehandlade inom KU:s område. Samma bedömning gör utskottet. När det gäller inte slutbehandlade riksdagsskrivelser noterar utskottet att en av dem gäller tillkännagivandet om tjänstemannaansvar. Utskottet invänder inte mot detta, men avvaktar regeringens fortsatta arbete. KU tar inte ställning till regeringens redovisning när det gäller tillkännagivanden på andra utskotts områden. Dessa kan läsas i respektive utskotts yttranden över regeringens skrivelse respektive redogörelse.

KU anser att det är viktigt att regeringen är utförlig i sina redogörelser för vidtagna, pågående och planerade åtgärder med anledning av tillkännagivandena. Hur lång tid regeringen behöver för att behandla riksdagens skrivelser måste bedömas med hänsyn till tillkännagivandets innehåll och de beredningsåtgärder som behöver vidtas. KU kan vid årets genomgång dock konstatera att ett större antal tillkännagivanden som beslutats under tidigare mandatperioder kvarstår som inte slutbehandlade.

Riksdagsstyrelsen har också lämnat en redogörelse för hur riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen har behandlats.

Riksdagen lade regeringens skrivelse och riksdagsstyrelsens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

3, 14 minuter

Justering

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-13

Debatt

2022-06-14

Beslut

2022-06-15

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 35 anmälningar från riksdagsledamöterna. Anmälningarna handlar om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden, regeringens ansvar för förvaltningen och statsråds tjänsteutövning.

Granskningen debatterades i kammaren och sedan avslutade riksdagen ärendet.

KU:s granskning av regeringen är klar

Anföranden och repliker

41, 254 minuter

Justering

2022-06-02

Bordläggning

2022-06-13

Debatt

2022-06-14

Riksdagen anser att en utredning bör få i uppdrag att överväga möjliga åtgärder för att förhindra sådan utländsk finansiering av religiös verksamhet i Sverige som syftar till att sprida extremism och icke-demokratiska budskap. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

Tillkännagivandet gjordes i samband med att utskottet behandlade cirka 100 förslag om fri- och rättigheter och förebyggande av våldsbejakande extremism i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga förslag.

 

Behandlade dokument

62

Förslagspunkter

24

Reservationer

36 

Anföranden och repliker

8, 52 minuter

Justering

2022-05-31

Bordläggning

2022-06-03

Debatt

2022-06-07

Beslut

2022-06-08

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 och 2021.

Motionerna handlar bland annat om det kommunala självstyret, försökskommuner, kommunsamverkan och kommunsammanslagningar.

Behandlade dokument

48

Förslagspunkter

22

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

5, 30 minuter

Justering

2022-05-10

Bordläggning

2022-05-18

Debatt

2022-05-19

Beslut

2022-05-19

Regeringen har föreslagit flera ändringar i de grundlagar som gäller tryck- och yttrandefriheten, det vill säga tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Ett förslag är att grundlagsskyddet för vissa söktjänster som visar personuppgifter om brott ska begränsas, med hänsyn till skyddet för den personliga integriteten.

Riksdagen håller med om att de nuvarande reglerna ger ett otillräckligt skydd för den personliga integriteten. Samtidigt anser riksdagen att regeringens förslag skulle kunna skapa en alltför bred och oprecis möjlighet att göra inskränkningar i grundlagsskyddet genom vanliga lagar. Riksdagen sa därför nej till regeringens förslag om att begränsa grundlagsskyddet för vissa söktjänster.

Riksdagen beslutade samtidigt att anta som vilande flera andra regeringsförslag som rör ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen:

• Yttrandefrihetsgrundlagens territoriella användningsområde utvidgas till att även gälla vissa satellitsändningar av program som kommer från utlandet, men som har en mycket stark svensk anknytning.
• Bestämmelser införs i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som ska göra att skyddslagens förbud mot att avbilda vissa platser och objekt kan användas på det grundlagsskyddade området.
• Den så kallade webbsändningsregelns användningsområde begränsas till att gälla sådana aktörer som har grundlagsskydd enligt databasregeln.
• Yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att det kan ställas upp villkor för och granskning av public service-företagens programverksamhet på internet.
• Utrymmet för att ställa krav på vidaresändningar av vissa program förtydligas och utvidgas.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2023.

Riksdagen beslutade vidare att behandlingen av regeringens förslag till lag om ändring i lagen med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden får skjutas upp till nästa riksmöte.

För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls val till riksdagen mellan de två besluten. Det första beslutet innebär att grundlagsförslaget antas som vilande. Genom det andra beslutet antas grundlagsförslaget slutligt.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 48 minuter

Justering

2022-05-04

Bordläggning

2022-05-10

Debatt

2022-05-11

Beslut

2022-05-11

Motion till riksdagen 2021/22:4725 av Johan Pehrson m.fl. L med anledning av prop. 2021/22:100 2022 års ekonomiska vårproposition Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som anförs i motionen. Maktskifte för skolan Liberalernas vårmotion 2022 Förord

Inlämnad

2022-05-04

Förslag

1

Utskottsberedning

2021/22:FiU20

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Riksdagen sa nej till cirka tjugo förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om offentlighet, sekretess och integritet.

Motionerna handlar bland annat om en översyn av sekretessregleringen för att underlätta informationsutbyte mellan myndigheter och ökad insyn i användningen av skattemedel.

Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom vissa av de områden som motionerna tar upp.

 

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

14

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

6, 28 minuter

Justering

2022-04-07

Bordläggning

2022-04-19

Debatt

2022-04-20

Beslut

2022-04-20

Riksdagen antog som vilande regeringens förslag till ändring av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Förslaget innebär bland annat att utlandsspioneri samt de former av obehörig befattning med hemlig uppgift och vårdslöshet med hemlig uppgift som har sin grund i utlandsspioneri ska kriminaliseras som tryck- och yttrandefrihetsbrott. Detsamma gäller försök, förberedelse och stämpling till utlandsspioneri. Förslaget innebär vidare att utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift med grund i utlandsspioneri införs som meddelar- och anskaffarbrott i grundlagarna. Lagändringarna innebär begränsningar av friheten för var och en att publicera uppgifter i grundlagsskyddade medieformer samt av meddelarfriheten och anskaffarfriheten.

Förslaget syftar till att stärka den svenska lagstiftningen när det gäller skyddet av känsliga och hemliga uppgifter i internationella freds- och säkerhetsfrämjande samarbeten där Sverige deltar. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2023.

För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls val till riksdagen mellan de två besluten. Det första beslutet innebär att grundlagsförslaget antas som vilande. Genom det andra beslutet antas grundlagsförslaget slutligt.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 26 minuter

Justering

2022-03-31

Bordläggning

2022-04-05

Debatt

2022-04-06

Beslut

2022-04-06

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om minoritetsfrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i de frågor motionerna tar upp.

Förslagen handlar bland annat om arbetet mot antisemitism, romsk inkludering, sanningskommissioner, samers rättigheter, samepolitiken och Sametingets konstruktion, älvdalskans ställning, information om nationella minoriteter och minoritetsspråk, kommuners och regioners minoritetspolitik, statistik över samiskt näringsliv samt en kontaktyta för dialog mellan Sametinget och riksdagen.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

10

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

9, 63 minuter

Justering

2022-03-17

Bordläggning

2022-03-22

Debatt

2022-03-23

Beslut

2022-03-23

Riksdagen sa nej till tio förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021 som rör frågor om trossamfund och begravningsfrågor. Motionerna handlar bland annat om Svenska kyrkans ställning, friare församlingsfrihet samt gravsättning och spridning av avlidens aska.

Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är att riksdagen inte anser att det finns skäl att ändra eller ompröva relationerna mellan stat och kyrkan.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

6

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

8, 24 minuter

Justering

2022-02-24

Bordläggning

2022-03-01

Debatt

2022-03-02

Beslut

2022-03-02

Riksdagen sa nej till 110 förslag i motioner om författningsfrågor från den allmänna motionstiden 2021.

Motionerna handlar bland annat om statsskicket och statschefens uppdrag, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter, en minskning av antalet riksdagsledamöter, byte av partitillhörighet och ledamotsuppdraget samt förhållandet mellan regeringen och riksdagen. Andra exempel är förslag som rör en författningsdomstol, normprövning, Lagrådets granskning, formerna för grundlagsändringar, domstolarnas oberoende och en krislagstiftning.

Anledningen till att riksdagen sa nej till förslagen är bland annat att arbete redan pågår eller har utförts i flera av de frågor som motionerna tar upp. En annan anledning är att det enligt riksdagen inte finns behov av några åtgärder i dessa frågor.

Behandlade dokument

58

Förslagspunkter

49

Reservationer

41 

Anföranden och repliker

7, 38 minuter

Justering

2022-02-24

Bordläggning

2022-03-01

Debatt

2022-03-02

Beslut

2022-03-02

Motion till riksdagen 2021/22:4009 av Christer Nylander m.fl. L Civilsamhället en arena för frihet och gemenskap Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att initiera åtgärder och reformer av statens stöd till civilsamhället i syfte att underlätta för organisationer och tillkännager

Inlämnad

2021-10-05

Förslag

4

Utskottsberedning

2021/22:KrU2 2021/22:SkU13

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:4008 av Christer Nylander m.fl. L Mediepolitik för frihet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att målen för mediepolitiken ska kompletteras med ett tydligare individ- och medborgarperspektiv och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen

Inlämnad

2021-10-05

Förslag

6

Utskottsberedning

2021/22:KrU1 2021/22:KrU3 2021/22:KU33

Riksdagsbeslut

(6 yrkanden): 6 avslag