Restitution av konst
Skriftlig fråga 2021/22:1872 av Nina Lundström (L)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-08-15
- Överlämnad
- 2022-08-16
- Besvarad
- 2022-08-30
- Sista svarsdatum
- 2022-08-30
- Svarsdatum
- 2022-08-30
- Anmäld
- 2022-09-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S)
En av de mest omtalade plundringarna av konst och värdeföremål drabbade judiska familjer under Förintelsen. Nazisterna konfiskerade privatägd konst och rensade ut den moderna konsten från tyska museer. Efter kriget splittrades nazistledarnas samlingar, och dessa hamnade även utomlands. Frågan om att restituera stulen konsten är en fortsatt angelägen fråga internationellt, och frågan om att konsten och värdeföremålen ska återföras till de rättmätiga ägarna är fortsatt aktuell.
Washingtonprinciperna 1998 och Terezindeklarationen 2009 är två internationella överenskommelser om identifiering och återlämnande (restitution) av nazikonfiskerade kulturföremål och kan ses som moraliska åtaganden för staterna. De innebär i korthet att nazikonfiskerade konst- och kulturföremål i de allra flesta fall ska lämnas tillbaka till sina ägare om de rättmätiga ägarna kan identifieras. Proveniensen kan bidra till att hitta ägarna som blev av med tillgången, eller anhöriga om överlevande finns. Proveniensforskning innebär att spåra och dokumentera konstverkets väg från den ena ägaren till nästa. Den bidrar till ökad kunskap om konsten och kan blottlägga oegentligheter och illegala eller oetiska transaktioner i ägarkedjan.
Historik i befintliga register som kan ha koppling till historisk plundring bör kunna tillgängliggöras för detta arbete. Sverige kan även ta initiativ till internationellt samarbete som kan bidra till att klarlägga proveniens globalt genom exempelvis insatser för att belysa värdet av ett internationellt konstarkiv. Det behövs insatser som kan bidra till ökad kunskap som kan röra historiska plundringar, men även att framtida plundringar och stölder försvåras när proveniensens och den samlade informationen för konstverk blir sammanhållen. Högklassig konst bör ha proveniensen dokumenterad. Riksantikvarieämbetet redovisade i oktober 2020 ett uppdrag där en satsning på kulturarvsinstitutionernas proveniensforskning föreslås under de närmaste åren.
Med anledning av detta vill jag fråga kulturminister Jeanette Gustafsdotter följande:
Vilka initiativ avser ministern att ta för att arbetet med att klarlägga proveniens prioriteras liksom insatser för restitution av konst?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1872 besvarad av Kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S)
Svar på fråga 2021/22:1872 av Nina Lundström (L)
Restitution av konst
Nina Lundström har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att arbetet med att klarlägga proveniens prioriteras liksom insatser för restitution av konst.
Som Nina Lundström skriver redovisade Riksantikvarieämbetet rapporten Förslag till åtgärder med anledning av Washington-principerna och Terezin-deklarationen: återrapportering av regeringsuppdrag under den första pandemihösten 2020. Uppdraget var ett komplement till ett tidigare regeringsuppdrag till myndigheten. Dessa uppdrag syftade till att bidra till myndigheternas arbete med föremål som tillförts samlingarna under till synes lagliga förhållanden, men som idag skulle kunna komma i fråga för återlämnande utifrån bl.a. internationella deklarationer.
Museimyndigheterna ansvarar för sina samlingar och ska med offentlighetsprincipen som grund hålla sina arkiv med relevant information om samlingarna tillgängliga. Efterforskning kring föremålens proveniens ingår som en del i detta arbete. I takt med att samlingsinformationen vid museerna har digitaliserats har förutsättningarna för att museerna ska kunna identifiera föremål med osäker proveniens stärkts.
Pandemin har inneburit stora resursmässiga utmaningar för museisektorn men också bidragit till att många museer kunnat prioritera arbete med digital tillgänglighet. Tillgången till samlingar och arkiv har därmed ökat, bland annat genom registreringar i Europeana och Digitalt museum.
Till museernas huvuduppgifter hör att bedriva en aktiv samlingsförvaltning. Museernas förutsättningar att klarlägga proveniens, liksom andra insatser för restitution av konst, är fortsatt en angelägen fråga för regeringen.
Stockholm den 30 augusti 2022
Jeanette Gustafsdotter
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.