Fredrik Eriksson (SD)

Tidigare riksdagsledamot

Valkrets
Västra Götalands läns västra
Titel
Projektledare.
Född år
1975
Adress
Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm

Alla uppdrag

Riksdagsledamot

Ordinarie
2014-12-22 – 2018-09-24

Riksdagsledamot

Ersättare
2014-10-22 – 2014-12-21

Konstitutionsutskottet

Ledamot
2015-01-22 – 2018-09-24

Biografi

Uppgifterna i biografin är information som ledamoten har lämnat till skriften Fakta om folkvalda.

Uppdrag inom riksdag och regering

Riksdagsledamot 14- (ersättare 141022-141221). Ledamot konstitutionsutskottet 15-.

Utbildning

Förvaltningsprogrammet, Göteborgs universitet.

Anställningar

Projektledare, Västra Götalandsregionen.

Kommunala uppdrag

Kommunfullmäktig, Partille.

Sagt och gjort

Här hittar du det ledamoten har sagt och gjort i riksdagen. Det kan gälla motioner, anföranden i kammaren eller interpellationer och skriftliga frågor till regeringen. Här hittar du även det som regeringens ministrar har sagt och gjort i riksdagen. Använd filtren för att hitta bland dokumenten. Innehållet är sorterat i datumordning, där det senaste visas högst upp.

  • Stillbild från Debatt om förslag: Granskningsbetänkande

    Granskningsbetänkande

    Betänkande 2017/18:KU20

    Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 33 anmälningar från riksdagsledamöterna. Anmälningarna handlar om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden, regeringens ansvar för förvaltningen, statsråds tjänsteutövning och Transportstyrelsens outsourcing.

    Efter debatten i kammaren lade riksdagen KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    KU:s granskning av regeringen är klar 

    Anföranden och repliker
    53, 77 minuter
    Justering
    2018-06-07
    Bordläggning
    2018-06-15
    Debatt
    2018-06-18
  • Stillbild från Debatt om förslag: Några ändringar i riksdagsordningen

    Några ändringar i riksdagsordningen

    Betänkande 2017/18:KU26

    Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag om några ändringar i riksdagsordningen. Bland annat innebär förslaget att om det bara finns en nominerad kandidat i valet av talman så kan valet ske med så kallad acklamation. Acklamation innebär att ledamöter i kammaren svarar ja eller nej med utrop eller att det bara frågas om någon är emot förslaget. Reglerna ändras också när det gäller andra talares möjlighet att anmäla sig till interpellationsdebatterna. Utöver det tydliggör förslaget att det inte ska utses ersättare för de ledamöter som sitter i Riksdagens arvodesnämnd. Riksdagens arvodesnämnd bestämmer hur höga riksdagsledamöternas månadsarvoden ska vara. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    7, 17 minuter
    Justering
    2018-04-26
    Bordläggning
    2018-05-15
    Debatt
    2018-05-16
    Beslut
    2018-05-16
  • Stillbild från Debatt om förslag: Författningsfrågor

    Författningsfrågor

    Betänkande 2017/18:KU36

    Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om författningsfrågor, som bland annat rör statsskicket, medborgarinitiativ, Sveriges EU-medlemskap, en minskning av antalet riksdagsledamöter, en författningsdomstol och domstolarnas oberoende.

    Riksdagen uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att tillsätta en utredning som ska se över behovet av att stärka domstolarnas och domarnas oberoende på lång sikt. I Sverige fungerar domstolsväsendet bra i dag, enligt riksdagen. Men det kan ändå finnas anledning att överväga om domstolarnas och domarnas oberoende bör stärkas ytterligare. Regeringens utredning bör särskilt ta upp följande frågor:

    • Grundlagsreglering av justitierådens antal och pensionsålder.
    • En möjlighet för de högsta domstolarna att sammanträda i särskild sammansättning.
    • Domstolsverkets organisation, styrning och roll.

    Riksdagen sa nej till övriga motioner.

    Behandlade dokument
    87
    Förslagspunkter
    29
    Reservationer
    21 
    Anföranden och repliker
    12, 54 minuter
    Justering
    2018-04-12
    Bordläggning
    2018-04-17
    Debatt
    2018-04-18
    Beslut
    2018-04-18
  • Stillbild från Debatt om förslag: Översyn av Riksrevisionen - grundlagsfrågor

    Översyn av Riksrevisionen - grundlagsfrågor

    Betänkande 2017/18:KU15

    Riksdagsstyrelsen har föreslagit lagändringar som bland annat innebär att bestämmelsen om riksrevisorernas antal flyttas från regeringsformen till riksdagsordningen så att antalet riksrevisorer lättare ska kunna ändras i framtiden. Det införs också krav på kvalificerad majoritet för att riksdagen ska kunna skilja en riksrevisor från sitt uppdrag. Konstitutionsutskottet får rätt att tillsätta en utredning om att skilja en riksrevisor från uppdraget.

    Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag till ändring i riksdagsordningen och utskottets förslag om ändring i regeringsformen som vilande. Eftersom det bland annat handlar om grundlagsändringar fattar riksdagen beslut två gånger med ett val emellan. Riksdagen beslutade också att behandlingen av vissa av riksdagsstyrelsens förslag skjuts upp till nästa riksmöte. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    14, 42 minuter
    Justering
    2018-03-28
    Bordläggning
    2018-04-10
    Debatt
    2018-04-11
    Beslut
    2018-04-11
  • med anledning av prop. 2017/18:199 En stärkt minoritetspolitik

    Motion 2017/18:4104 av Jonas Millard och Fredrik Eriksson (båda SD)

    Motion till riksdagen 2017/18:4104 av Jonas Millard och Fredrik Eriksson båda SD med anledning av prop. 2017/18:199 En stärkt minoritetspolitik Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår propositionen i den del den avser utträde ur förvaltningsområden. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utträde
    Inlämnad
    2018-04-11
    Förslag
    2
    Utskottsberedning
    2017/18:KU44
    Riksdagsbeslut
    (2 yrkanden): 2 avslag
  • med anledning av prop. 2017/18:162 Vissa villkor för statsråd och statssekreterare

    Motion 2017/18:4032 av Jonas Millard och Fredrik Eriksson (båda SD)

    Motion till riksdagen 2017/18:4032 av Jonas Millard och Fredrik Eriksson båda SD med anledning av prop. 2017/18:162 Vissa villkor för statsråd och statssekreterare Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reglerna för karens och ämnesrestriktion även bör omfatta myndighetschefer
    Inlämnad
    2018-03-28
    Förslag
    4
    Utskottsberedning
    2017/18:KU42
    Riksdagsbeslut
    (4 yrkanden): 4 avslag
  • med anledning av prop. 2017/18:154 Journalistik i hela landet

    Motion 2017/18:4027 av Jonas Millard m.fl. (SD)

    Motion till riksdagen 2017/18:4027 av Jonas Millard m.fl. SD med anledning av prop. 2017/18:154 Journalistik i hela landet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nya former av presstöd och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen
    Inlämnad
    2018-03-28
    Förslag
    2
    Utskottsberedning
    2017/18:KU43
    Riksdagsbeslut
    (2 yrkanden): 2 avslag
  • med anledning av prop. 2017/18:105 Ny dataskyddslag

    Motion 2017/18:3998 av Jonas Millard och Fredrik Eriksson (båda SD)

    Motion till riksdagen 2017/18:3998 av Jonas Millard och Fredrik Eriksson båda SD med anledning av prop. 2017/18:105 Ny dataskyddslag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om rätten att bli glömd och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs
    Inlämnad
    2018-03-14
    Förslag
    2
    Utskottsberedning
    2017/18:KU23
    Riksdagsbeslut
    (2 yrkanden): 2 avslag
  • med anledning av framst. 2017/18:RS5 Några ändringar i riksdagsordningen

    Motion 2017/18:3993 av Fredrik Eriksson och Jonas Millard (båda SD)

    Motion till riksdagen 2017/18:3993 av Fredrik Eriksson och Jonas Millard båda SD med anledning av framst. 2017/18:RS5 Några ändringar i riksdagsordningen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avslå riksdagsstyrelsens förslag i den del som avser att suppleanter inte
    Inlämnad
    2018-03-01
    Förslag
    2
    Utskottsberedning
    2017/18:KU26
    Riksdagsbeslut
    (2 yrkanden): 2 avslag
  • Stillbild från Frågestund: Frågestund

    Frågestund

    Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson S Barn-äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér S Finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund MP Miljöminister Karolina Skog MP
    Datum
    2018-02-08
  • Stillbild från Debatt om förslag: Valfrågor

    Valfrågor

    Betänkande 2017/18:KU35

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om olika valfrågor. Motionerna handlar om tidsbegränsning av riksdagsledamöternas uppdrag, rösträttsålder, valkretsar, personval, åtgärder för ökat valdeltagande, rösträtt och valbarhet, skilda valdagar och objektiva jämförelser mellan partier.

    Behandlade dokument
    20
    Förslagspunkter
    8
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    6, 17 minuter
    Justering
    2018-02-01
    Bordläggning
    2018-02-06
    Debatt
    2018-02-07
    Beslut
    2018-02-07
  • Stillbild från Debatt om förslag: Riksdagens arbetsformer

    Riksdagens arbetsformer

    Betänkande 2017/18:KU27

    Riksdagen sa nej till 54 motioner från allmänna motionstiden om riksdagens arbetsformer. Anledningen till det är bland annat att det redan pågår översyn och utredningar inom flera av de områden som motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om riksdagsledamöternas ekonomiska villkor, EU-flagga i riksdagens plenisal och motionsrätten.

    Behandlade dokument
    38
    Förslagspunkter
    18
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    3, 13 minuter
    Justering
    2018-01-25
    Bordläggning
    2018-01-30
    Debatt
    2018-01-31
    Beslut
    2018-01-31
  • med anledning av prop. 2017/18:59 Ett utvidgat straffrättsligt skydd för transpersoner

    Motion 2017/18:3960 av Jonas Millard och Fredrik Eriksson (båda SD)

    Motion till riksdagen 2017/18:3960 av Jonas Millard och Fredrik Eriksson båda SD med anledning av prop. 2017/18:59 Ett utvidgat straffrättsligt skydd för transpersoner Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår propositionen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa samtliga grunder för
    Inlämnad
    2018-01-19
    Förslag
    2
    Utskottsberedning
    2017/18:KU14 2017/18:KU14,2018/19:KU2,2017/18:KU16
    Riksdagsbeslut
    (2 yrkanden): 2 avslag
  • med anledning av prop. 2017/18:49 Ändrade mediegrundlagar

    Motion 2017/18:3959 av Jonas Millard och Fredrik Eriksson (båda SD)

    Motion till riksdagen 2017/18:3959 av Jonas Millard och Fredrik Eriksson båda SD med anledning av prop. 2017/18:49 Ändrade mediegrundlagar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår propositionen i den del den avser skyddet för personer med annat medborgarskap än svenskt. Riksdagen avslår propositionen i den del som
    Inlämnad
    2018-01-19
    Förslag
    3
    Utskottsberedning
    2017/18:KU16
    Riksdagsbeslut
    (3 yrkanden): 3 avslag
  • Stillbild från Debatt om förslag: Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning

    Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning

    Betänkande 2017/18:KU10

    Konstitutionsutskottet, KU, har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

    KU konstaterar att det i vissa fall är långa handläggningstider. Det gäller bland annat en ansökan om medgivande av att överlämna skolväsendet på entreprenad. Det vill säga att en kommun eller annan huvudman sluter ett avtal om att ett annat företag ska ta hand om undervisning. Handläggningstiderna borde i dessa fall vara snabbare, men samtidigt framhåller KU att det är viktigt att det finns tillräckligt med underlag för att kunna fatta ett säkert beslut.

    Dessutom har utskottet granskat sekretessmarkeringar hos Utrikesdepartementet (UD). UD:s sekretessmarkeringar är utformade som de ska vara enligt lagen. Däremot är det flera handlingar som har kommit bort, något som KU menar är oacceptabelt. Departementet framhåller att de har vidtagit åtgärder för att förbättra rutinerna för dokumenthanteringen.

    KU har granskat kommittéväsendet, det vill säga de utredningar som regeringen genom kommittédirektiv har tillsatt. Åren 1989, 1992, 1999, 2007, 2011 och 2015 har ingått i granskningen.

    Utskottet har bland annat tittat på om det har varit en särskild utredare eller en kommitté som utrett ärendet, om det funnits parlamentariska inslag, utredarens eller kommittéordförandens bakgrund och hur utredningens sammansättning har sett ut i övrigt. Dessutom har kommittédirektivens innehåll när det gäller bland annat utredningsuppdragets omfattning samt utredningstiden gåtts igenom. Granskningen visar bland annat att andelen särskilda utredare har varierat över tid, och under 2000-talet har den ökat. Andelen utredningar med parlamentariskt inslag har totalt sett minskat sedan 1990-talet. Däremot har det blivit vanligare med att en särskild utredare har gjort en utredning där det har funnits någon form av parlamentariskt inslag. Parlamentariska inslag innebär till exempel att det funnits företrädare för partier med i kommittéer eller referensgrupper knutna till en särskild utredare.

    KU har också tittat på hur regeringen har hanterat hur myndigheterna styrs, om det är av en styrelse eller ett insynsråd. Regeringskansliet har tagit fram en vägledning med kriterier för att kunna avgöra vilken form av styrning en myndighet ska ha. Det tycker utskottet är positivt men det lyfter också fram vikten av att kontinuerligt följa upp styrelsernas och insynsrådens arbete och att se över styrelseformen.

    Utskottet har granskat hur myndighetschefer utses. Hur många som har politisk bakgrund och hur fördelningen ser ut mellan män och kvinnor. När det gäller personer som utnämnts till chefer vid myndigheter i Sverige har andelen med politisk bakgrund varit ungefär densamma under de senaste mandatperioderna. Det gäller även andelen kvinnor, som legat på strax under 50 procent. Det är också fortsatt stor andel av rekryteringarna som utannonseras externt, något som KU ser positivt på.

    I EU förekommer så kallade trepartsmöten för att effektivisera lagstiftningsprocessen. Trepartsmötena är möten mellan EU-rådet, EU-kommissionen och EU-parlamentet. Informella trepartsmöten kan leda till att möjligheten till insyn och ansvarsutkrävande i lagstiftningsprocessen försvagas. Utskottet har granskat hur regeringen hanterar dessa trepartsmöten. För att öka insynen i förhandlingarna anser utskottet att regeringen bör informera och samråda med riksdagen även under tiden som trepartsförhandlingarna pågår.

    Anföranden och repliker
    11, 79 minuter
    Justering
    2017-12-19
    Bordläggning
    2018-01-16
    Debatt
    2018-01-17
  • Stillbild från Debatt om förslag: Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

    Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

    Betänkande 2017/18:KU5

    Konstitutionsutskottet, KU, har följt upp hur riksdagen använde EU:s subsidiaritetsprincip under 2016. Riksdagen prövar alla utkast till lagförslag som kommer från EU utifrån subsidiaritetsprincipen. Principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt.

    Riksdagen gjorde 101 subsidiaritetsprövningar under 2016, vilket är en stor ökning jämfört med året innan då riksdagen gjorde 21 prövningar. Av de 101 prövningarna var det 13 EU-förslag som riksdagen fann stred mot subsidiaritetsprincipen. Om tillräckligt många av EU-ländernas parlament tycker att ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av den som lämnat förslaget, oftast EU-kommissionen. Det brukar ibland kallas att parlamenten ger kommissionen en varning, ett så kallat gult kort. Under 2016 utfärdades ett gult kort.

    Konstitutionsutskottet påpekar att det är viktigt att subsidiaritetsprövningen kan göras innan förhandlingarna av förslagen inom EU börjar.

    Anföranden och repliker
    2, 22 minuter
    Justering
    2017-12-14
    Bordläggning
    2018-01-16
    Debatt
    2018-01-17
  • Stillbild från Debatt om förslag: Skadestånd och Europakonventionen

    Skadestånd och Europakonventionen

    Betänkande 2017/18:KU12

    Det ska stå i skadeståndslagen att en person som fått sina rättigheter enligt Europakonventionen kränkta av staten eller en kommun ska få ersättning för de skador som uppkommit. Staten eller kommunen ska betala ut skadestånd i den utsträckning som är nödvändig för att gottgöra skadorna.

    Sedan 1995 gäller Europakonventionen om mänskliga rättigheter som svensk lag.

    Rätten till ersättning i vissa fall till den som har drabbats av skada vid vissa frihetsberövanden eller andra tvångsåtgärder ska också utökas.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna börjar gälla den 1 april 2018.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    2
    Anföranden och repliker
    3, 17 minuter
    Justering
    2017-12-14
    Bordläggning
    2018-01-16
    Debatt
    2018-01-17
    Beslut
    2018-01-17
  • med anledning av prop. 2017/18:55 Ökad insyn i finansiering av partier - ett utbyggt regelverk

    Motion 2017/18:3945 av Olle Felten m.fl. (SD, -)

    Motion till riksdagen 2017/18:3945 av Olle Felten m.fl. SD, med anledning av prop. 2017/18:55 Ökad insyn i finansiering av partier ett utbyggt regelverk Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera väsentliga delar av propositionens förslag och tillkännager detta
    Inlämnad
    2017-12-07
    Förslag
    3
    Utskottsberedning
    2017/18:KU19
    Riksdagsbeslut
    (3 yrkanden): 3 avslag
  • Stillbild från Debatt om förslag: Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

    Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

    Betänkande 2017/18:KU1

    14,5 miljarder kronor ut statens budget för 2018 går till utgiftsområdet Rikets styrelse. Mest pengar får Regeringskansliet, drygt 7,7 miljarder kronor. Knappt 3 miljarder kronor går till länsstyrelserna och riksdagens ledamöter och partier får 900 miljoner kronor. Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens och Riksdagens ombudsmäns (JO) förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

    Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

    Behandlade dokument
    20
    Förslagspunkter
    8
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    15, 65 minuter
    Justering
    2017-11-23
    Bordläggning
    2017-11-28
    Debatt
    2017-11-29
    Beslut
    2017-11-29
  • med anledning av prop. 2017/18:38 Snabbare omval

    Motion 2017/18:3936 av Jonas Millard och Fredrik Eriksson (båda SD)

    Motion till riksdagen 2017/18:3936 av Jonas Millard och Fredrik Eriksson båda SD med anledning av prop. 2017/18:38 Snabbare omval Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om gemensam valsedel och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverige är ett land med förhållandevis
    Inlämnad
    2017-11-22
    Förslag
    1
    Utskottsberedning
    2017/18:KU18
    Riksdagsbeslut
    (1 yrkande): 1 avslag

Filter