Utvidgad närvarorätt i kommunala organ

Motion 1992/93:K612 av Harriet Colliander m.fl. (nyd)

Fullmäktige får besluta att en förtroendevald som inte är
ledamot eller ersättare i en viss nämnd skall få närvara vid
nämndens sammanträden och delta i överläggningarna men
inte i besluten. Beslutet får även innefatta att den
förtroendevalde skall ha rätt att få sin mening antecknad i
protokollet (4 kap 24 § kommunallagen).

Frågan om de små partiernas rätt till närvaro i
kommunala organ eller rätt till observatörs- eller
insynsplats diskuterades vid tillkomsten av
kommunallagen. Regeringsförslaget, som vann riksdagens
gillande, kritiserades, å ena sidan för att det gick för långt,
å andra sidan att det inte gick tillräckligt långt.

Problemet gällde avvägningen mellan principen om
valutslagets betydelse för ett partis ställning och inflytande
samt det från demokratisk synpunkt angelägna i att de
mindre partierna ges rimliga möjligheter att agera och att
de får både en god information om verksamheten och insyn
i den beredningsprocess som föregår fullmäktiges
handläggning av ärenden. Konstitutionsutskottet drog
samma slutsats som regeringen, nämligen att den
förstnämnda principen måste ges företräde framför
minoritetsintresset. I detta vägdes också in vissa praktiska
intressen. Utskottet ville dock i likhet med regeringen starkt
understryka vikten av att de mindre partiernas intressen av
information och insyn tillgodosågs.

Utskottet hänvisade i övrigt till propositionen (prop
1990/91:117 s 76). Information och insyn kan enligt
propositionen ske på många sätt, varav ett är att fullmäktige
utnyttjar möjligheten att medge närvarorätt m m enligt
närvarorättsbestämmelsen i kommunallagen. I anslutning
härtill anfördes vidare:

Förtroendevalda och tjänstemän kan lämna särskild
information till de mindre partiernas representanter i stora
ärenden och allmän information med viss regelbundenhet.
Viktigt är också att förtroendevalda från de mindre
partierna får del av handlingar som sänds ut till
sammanträden med nämnderna och de protokoll som
upprättas. Det finns också olika former av stöd som
kommunerna och landstingen kan ge, allt från partistöd
enligt de särskilda bestämmelserna om detta till arbetsrum
och skrivhjälp. Det är en angelägen uppgift för
kommunerna och landstingen att ytterligare
uppmärksamma de mindre partiernas arbetsförutsättningar
och behov av insyn och information. Vi utgår ifrån att det
finns en vilja att efter de förutsättningar som gäller för varje
kommun eller landsting tillgodose de mindre partiernas
intressen.

I en del kommuner har frågan om vem som har rätt att
inneha observatörspost i kommunstyrelsen och övriga
nämnder aktualiserats under senare tid. Diskussionen har
gällt om observatörspost endast får ges till förtroendevald
eller om även annan person kan få förtroendet. Det finns
kommuner där personer som inte är förtroendevalda har
observatörspost i styrelser och nämnder. Ett annat problem
är att vissa kommuner inte spontant velat medverka till att
skapa insynsplatser eller att medge fullständiga rättigheter
enligt närvarorättsbestämmelsen. Den av lagstiftaren
förutsatta frivilligheten fungerar på sina håll dåligt.

I 6 kap 19 § kommunallagen sägs att en nämnd får kalla
en ledamot eller en ersättare i fullmäktige, en annan nämnd
eller beredning, en anställd hos kommunen eller
landstingen eller en särskild sakkunnig att närvara vid ett
sammanträde med nämnden för att lämna upplysningar.
Bestämmelsen har ansetts ge visst stöd för att en nämnd kan
tillåta att även utomstående är närvarande vid ett
sammanträde om alla ledamöter och tjänstgörande
ersättare är ense om det. Stödet får anses bräckligt eftersom
det innebär att kommunstyrelsen eller annan nämnd måste
fatta beslut vid just det sammanträdet som avses och att
yttranderätt inte automatiskt föreligger. På sådana
förutsättningar går det inte att bygga ett fungerande
observatörsskap.

Ny Demokrati anser att det nu kan finnas anledning att
komplettera kommunallagen med
kommunallagskommitténs förslag om observatörsplats i
styrelse. Vidare bör personkretsen vidgas i fråga om vilka
som kan få närvarorätt i nämnder och styrelser.
Rekryteringen bör sålunda kunna omfatta en inte
förtroendevald person som föreslagits av det ifrågavarande
partiet. Syftet med de föreslagna ändringarna är att stärka
demokratin och de små partiernas möjligheter att fullgöra
väljarnas uppdrag.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar komplettera kommunallagen
med en bestämmelse som går ut på att ett parti, som erhållit
mandat i fullmäktige men som inte är företrätt i styrelsen,
har rätt att låta en ledamot eller suppleant som företräder
partiet i fullmäktige närvara vid styrelsens sammanträden
och delta i överläggningarna och få sin mening antecknad i
protokollet,

2. att riksdagen beslutar komplettera kommunallagen
med en bestämmelse som går ut på att om det föreligger
särskilda skäl får fullmäktige på förslag av parti som erhållit
mandat i fullmäktige utse person som inte är förtroendevald
att ha närvarorätt i nämnd eller styrelse i kommun och
landsting,

3. att riksdagen, om yrkande 1 eller 2 inte omedelbart
kan bifallas, som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att reglerna måste ändras i syfte att
stärka närvarorätten för partirepresentanter i nämnder och
styrelser i kommuner och landsting.

Stockholm den 25 januari 1993

Harriet Colliander (nyd)

Arne Jansson (nyd)

Karl Gustaf Sjödin (nyd)

Ulf Eriksson (nyd)

Richard Ulfvengren (nyd)

John Bouvin (nyd)