avLarsWernerm.fi.

Motion 1988/89:U501

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:U501

avLarsWernerm.fi.

Sveriges förhållande till Indonesien

Mot.

1988/89

U501-504

Stormakternas leksak sedan 1500-talet

Den indonesiska övärlden har under århundraden varit (och är fortfarande)
av stort ekonomiskt intresse för Europa. I tur och ordning har Spanien,
Portugal och Holland haft koloniala intressen i området som utsugit folk och
naturtillgångar. Nu är det mera fråga om ett aktivt och stort affärsintresse
för den utvecklade kapitalismen i Europa, medan man kan se att den
amerikanska, men också den australiensiska imperialismen breder ut sig i
området. Det sker genom exploatering av naturtillgångar och tex genom
avtal med den indonesiska regringen om samutnyttjande av dolda naturtillgångar
i havet mellan Östra Timor och Australien. På Väst-Papua sker
amerikanska etableringar samtidigt som kriget mot urbefolkningen pågår.
Genom olika stöd, moraliskt politiskt och ekonomiskt till den indonesiska
förtryckarregeringen, vidmakthålles och underlättas en fortsatt utsugning av
urbefolkningen samtidigt som migrations- och raspolitiken på öarna
främjas.

Indonesien fritt

Trots att Sukarno 1945 proklamerade Republiken Indonesien så fortsatte de
koloniala förhållandena fram till 1949 med hjälp av det besegrade Japan,
Storbritannien och Holland. Indonesiens förenta stater utropades samma år.
Östra Timor som hela tiden varit en portugisisk koloni fortfor att vara det till
1975 då det Portugisiska kolonialväldet rasade samman och bl.a. flera
afrikanska stater som Angola och Mogambique fick sin självständighet.
Väst-Papua övertogs av Indonesien från Holland 1962 under löfte om en
folkomröstning. Ett löfte som helt ignorerades genom att organisera en falsk
och korrupt omröstning genom speciellt utvalda och indoktrinerade ombud
för folket. Ett förfaringssätt som är helt logiskt utifrån den indonesiska
synen på urbefolkningen och dess kultur.

Indonesien ockuperar och mördar

Efter inbördes krigshandlingar i Indonesien, med bia slakt av ca 1 miljon
människor till största delen tillhörande det Indonesiska Kommunistpartiet,
var Indonesien berett att själv ockupera den fd portugisiska kolonin Östra
Timor. Detta trots att Indonesien självt bekämpat kolonialism och förtryck.
Det indonesiska angreppskriget mot Östra Timor, som utropats som

1 Riksdagen 1988189. 3 sami. Nr U501-504

självständig stat och som av FN ansetts ha rätt till självständighet har nu Mot. 1988/89
pågått sedan 1975. Invasionen kom kort efter det att Östra Timor utropats. U501

De rapporter som sipprat ut till omvärlden trots det hårda förtrycket och
det isolerade geografiska läget har dock visat att ett regelrätt folkmord
genomförts. Av kännare har folkmordet jämförts med det som Pol Potregimen
på kort tid lyckades genomföra i Kampuchea, och som är ett mera
allmänt bekant folkmord.

Den indonesiska regimen mördar inte bara på Östra Timor, där 320 000
timoreser uppges leva inom s.k strategiska byar enligt amerikansk
Vietnamtaktik. Amnestyrapporter har också redovisat ett förfärande förtryck
i Indonesien. Den ekonomiska utvecklingen är kopplad till ett starkt
förtryck, där bl.a. s.k. dödsskvadroner kan härja fritt. Amnesty och andra
organisationer både i och utanför landet försöker väcka omvärldens medvetande
om dessa förhållanden.

På Väst-Papua pågår också ett krig som inte får särskild uppmärksamhet i
Sverige, trots att den svenska Indonesienpolitiken är ett indirekt stöd till
kriget. Där mördas och fängslas människor i en otrolig omfattning. Motståndsrörelsen
OPM uppger att ca 200 000 personer dödats i kriget som för
deras del sker med pilbågar och spjut mot den moderna indonesiska
krigsmaskinens vapen. I ockupationskrigets spår följer en migrations- och
raspolitik där urbefolkningen beskrivs som primitiva vildar. Grymheten
mot befolkningen är enorm.

Stora naturtillgångar

Sorn all imperialistisk krigföring har den till syfte att lägga under sig
marknader och råvaror. Så också i detta fall. Den indonesiska övärlden och
haven däremellan är stora sovande naturresurser. Så har tex havet mellan
Timor och Australien befunnits vara en oerhörd oljereserv, medan Papua
innehåller såväl mineraler som stora regnskogar som ännu inte exploaterats.

Den indonesiska politiken är naturligtvis att knäcka de folkliga kraven om
självbestämmande för att kunna släppa in indonesiskt och utländskt kapital
för exploatering.

Den europeiska kapitalismen har sedan länge betraktat Indonesien och de
av dem dominerade områdena som nya fruktbara områden för utsugning.

Intresset ökar naturligtvis i takt med att den gamla världens naturtillgångar
och varumarknader är maximalt utnyttjade. Kapitalismen kräver ständig
expansion till vilket pris som helst. Ofta till priset av krig och terror.

Svenskt stöd till Indonesien

Sverige har under lång tid exporterat vapen till Indonesien, trots att detta
rimligen enligt svensk lagstiftning inte bort kunna ske. Det bör observeras att
det i detta fall inte främst är fråga om ett enskilt företag som exporterat i strid
med lagen, utan det är svenska regeringar som tillåtit exporten, och dessutom
hävdat att det är riktigt att leverera vapen till Indonesien.

Sverige är medlem som observatör i IGGI, och Sverige har bytt inställning
vad det gäller omröstning om självständighet i FN. Detta handlande har
också rönt internationell uppmärksamhet och upprört dem som trott Sverige

Mot. 1988/89

U501

givits och ges till bl.a ANC och PLO.

Detta måste rimligen också innebära att all vapenexport avbryts; att inga
kommersiella relationer sker med stöd av biståndsbudgeten, att Sverige
lämnar IGGI och att Sverige understöder kampen för mänskliga rättigheter i
Indonesien. En demokratisk utveckling inom Indonesien underlättar självfallet
en lösning av Östra Timorfrågan. Här kan Sverige arbeta på samma sätt
som man gör vad gäller Sydafrika som är krigförande mot de f .d. portugisiska
kolonierna, dvs genom stöd till demokratiska rörelser inom och utom
Indonesien.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att alla
vapenleveranser till Indonesien omedelbart ska avbrytas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige
skall lämna IGGI,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs angående svenska initiativ för att i linje med tidigare
svenskt arbete för avkolonisering av Angola och Mozambique stödja
Östra Timors och Väst-Papuas rätt till självbestämmande,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om stöd för en demokratisk utveckling och stöd för
mänskliga rättigheter i Indonesien,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om stöd till FRETILIN och OPM.

om att vara någon slags försvarare för folkrätten och motståndare till
ockupation och förtryck.

Det svenska agerandet innehåller flera svarta punkter. Den beryktade
resan som gjordes av Dag Klackenberg, då han för UD:s räkning lät sig föras
runt på Östra Timor för att kunna rapportera att allt är i sin ordning är känd
och omdebatterad. Andra svenska ministrar har också besökt landet och
uttalat sin tillfredsställelse med tex den ekonomiska utvecklingen. Via
svenska biståndspengar understöds den indonesiska regeringens politik.

Ett oavslutat kolonialt problem

Östra Timor är fortfarande ett oavslutat kolonialt problem. Portugal har
visat intresse för att medverka till att finna lösningar för Östra Timors del,
eftersom avkoloniseringen fortfarande inte är helt genomförd, utan avbröts
av den indonesiska ockupationen. Därför handlar Östra Timorfrågan om att
den nya regeringen (som utropades av FRETILIN) tillsammans med den
forna kolonialmakten Portugal skall få möjlighet att utropa en självständig
stat så som skedde i Angola och Mocambique. Enligt vår mening bör den
svenska riksdagen och regeringen behandla denna fråga efter samma
principer som man behandlat och understött dessa länders frigörelsekamp
och uppbyggnad av de nya staterna. Ekonomiskt och politiskt stöd för
befrielserörelserna FRETILIN och OPM bör också kunna ges på sätt som

3

Stockholm den 18 januari 1989
Lars Werner (vpk)

Bertil Måbrink (vpk)
Lars-Ove Hagberg (vpk)
Margo Ingvardsson (vpk)

Mot. 1988/89

U501

Berith Eriksson (vpk)

Bo Hammar (vpk)

Hans Petersson (vpk)

4