Regionalpolitiken

Motion 1988/89:A453 av Inger Schörling m.fl. (mp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1988/89:A453

av Inger Schörling m.fl. (mp)
Regionalpolitiken

Miljöpartiet de gröna anser att en aktiv och kraftfull regionalpolitik är
avgörande för utvecklandet av ett livskraftigt och varaktigt samhälle. Varje
region och varje bygd har sina särskilda värden ur såväl resurs- som kulturellt
perspektiv. För hela landets bästa måste dessa värden vårdas och utvecklas.

En konsekvent och långsiktigt hållbar regionalpolitik kan inte bygga på
punktstöd och olika krispaket, utan på politiska beslut med en helhetssyn
som strävar efter en överlevnad av hela landet.

Miljöpartiet de gröna vill aktivt motverka att storstadsområdena blir ännu
större. Koncentrationspolitikens nackdelar är många. Bland annat skapar
den en dålig miljö med en akut samhälls- och bostadsplanering samt även
kraftiga obalanser i löneutvecklingen med spänningar mellan grupper och
regioner.

I stället vill vi verka för en utveckling av små och medelstora städer och av
landsbygd och glesbygd.

För att förstärka regionernas och kommunernas konkurrenskraft gentemot
storstadsregionerna krävs en rad åtgärder och reformer som innebär att
medel och möjligheter styrs över till svaga regioner. Det sker genom åtgärder
och reformer som direkt gynnar både hushåll och näringsliv.

Viktiga inslag i denna politik är att återföra energi- och råvaruskatter till de
regioner där energi och råvaror hämtas, stärka transport- och kommunikationssystemen
i Norrland och i skogslänen, inrätta närfonder, sänka arbetsgivaravgiften
i vissa regioner, skapa förutsättningar för ett småskaligt näringsliv,
höja grundavdraget och satsa på utbildning och kultur.

Regionalpolitik kan sägas vara offentliga myndigheters styrande inverkan
på i första hand bosättnings- och verksamhetsmönster. I det perspektivet har
regionalpolitik en lång historia, åtminstone tillbaka till 1600-talet med beslut
om att anlägga nya städer och tillåta handel och hantverk endast i städerna
och deras s.k. lydköpingar.

Den moderna regionalpolitiken härstammar från 1970-talets början, då
den ersatte den dittills förda lokaliseringspolitiken. Tyvärr har regionalpolitiken
ofta stått i motsatsställning till andra politiska beslut och därför inte fått
tillräcklig genomslagskraft. En långsiktigt hållbar regionalpolitik kan inte
byggas på punktstöd och krispaket och kortsiktiga nödlösningar.

Ett samhälle fritt från regionala obalanser kan vara svårt att uppnå. En av
regionalpolitikens mål skall vara att underlätta för ett småskaligt och lokalt
förankrat näringsliv att utvecklas för att motverka negativa verkningar av
utländsk konkurrens och strukturförändringar som kan drabba branscher

och orter så att människor och bygder slås ut.

Ett viktigt instrument och underlag som i hög grad påverkar de regionalpolitiska
beslut som tas är de prognoser och planer som utarbetas av läns- och
regionplanekontoren och de statliga långtidsutredningarna med 5-15 års
framåtblick. Men prognoser och långtidsutredningar är trubbiga planeringsinstrument.
I värsta fall kan de vara direkt orsak till en icke önskvärd
utveckling.

Till exempel förutspår LU 87 en ökning av både befolkning och sysselsättning
i storstäderna, medan övriga landet förutspås en minskning. Likaså
pekar storstädernas regionplaner på tillväxt. De blir till etablerade
sanningar som fortplantar sig till trafikprognoser, energiprognoser och andra
sektorplaner och som på så sätt bekräftar varandra och driver fram tillväxt i
alla led. Företag är lyhörda för denna typ av framtidssignaler när de etablerar
sig.

Många forskare menar att det är en myt att storstäderna fortsätter att växa
och att landsbygden töms. Förra året flyttade nära 55.000 personer till de tre
storstäderna. Samtidigt flyttade nära 50.000 personer därifrån. Demografiska
studier visar att böljegången i årskullarna gör att 1980-talets inflyttning till
bl a Stockholm håller på att ebba ut. Även studier om Värderingsförändringar
i samhället pekar på att utflyttningsvågen från storstäderna liknande
den på 70-talet, kan bli aktuell under 90-talet.

För att motverka planeringsbyråkratins styrkrafter behövs starka och
tydliga politiska mål för regionalpolitiken.

Ett program med önskad utveckling - som anger den politiska viljan - bör
därför alltid finnas som underlag till de mer traditionella regionplanerna,
långtidsutredningarna och prognoserna. Dessutom skall en alternativ plan/
prognos framtagen av frän planeringskontoren fristående personer med bred
samhällsförankring utformas parallellt med de "traditionella.

En rättvis regionalpolitik
Råvarubeskattning i producentregionerna

Som ett första steg mot en mer rättvis regionalpolitik bör vattenkraftens
vinster och motsvarande skatteintäkter återföras till de producerande
regionerna. Vi stöder landshövding Sven Heurgrens förslag om att 10
procent av den extra skatten på äldre vattenkraft ska återföras till de regioner
där kraftproduktionen sker.

Vi föreslår att en utredning tillsätts med uppdrag att se över formerna för
hur vinsterna från produktionen av vattenkraft skall komma de regioner
tillgodo där kraften produceras.

Sänkta arbetsgivaravgifter

För att göra det gynnsammare att starta och driva företag i Norrland,

Värmland, på Gotland och i de delar av Bergslagen som inte redan har hög
sysselsättning, vill vi sänka arbetsgivaravgiften i dessa områden 10 procentenheter,
d.v.s. en fjärdedel av den totala arbetsgivaravgiften. (Staten övertar
ansvaret för att betala motsvarande del av de olika försäkringspremier, som 4

ingår i arbetsgivaravgiften.)

Mot. 1988/89
A453

De nuvarande stödområderna A,B och C ingår i de områden, där vi vill Mot. 1988/89
sänka arbetsgivaravgiften, men även de orter längs Norrlandskusten där A453
stora delar av skogsindustrierna och andra processindustrier ligger. De
kompenseras därigenom helt eller delvis för de höga energiskatter och
miljöavgifter som de måste betala till dess de har ställt om till miljövänligare
och energieffektivare teknik.

Närfonder

Kommunala näringslivsfonder - närfonder - inrättas i samtliga kommuner.

Närfonderna skall underlätta uppbyggnaden av ett lokalt småskaligt näringsliv
genom rådgivning, lågräntelån och förmedling av riskkapital.

De ska också på samma sätt kunna hjälpa anställda att ta över ägandet av
företag man arbetar i när det ska säljas.

Vi vill avveckla de regionala löntagarfonderna och föra över medel till
Närfonderna. Dagens löntagarfonder flyttar kapital från småföretag och
kommuner till de stora börsnoterade företagen.

Närfonderna beskrivs i separat motion.

Lokalt samarbete för ökad självförsörjning och självtillit

Många små företag skulle ha nytta av att ha tillgång till mer kunnande,
erfarenhet och fysiska resurser av olika slag än man har i det egna företagetoch
det kan man få genom samarbete. Sådant samarbete kan startas och
drivas av den lokala hantverks- eller företagareföreningen, av en lokal bank
eller av närfonden. Med hjälp av sådant samarbete blir det lättare att hålla
reda på tillgång och efterfrågan på olika resurser lokalt och inom regionen.

Man kan också sänka kostnaderna till exempel genom gemensamma inköp,
och genom att låna utrustning och specialverktyg av varandra.

Genom samarbete kan man också driva t ex verkstadsskola för ungdomar
och för personal som behöver vidareutbildning, eller driva kurser i samarbete
med den regionala högskolan.

Förköpsrätt för anställda

Av regionalpolitiska skäl är det viktigt att ägandet är lokalt förankrat. Det är
också en garanti för mångfald inom näringslivet. Förköpsrätt för anställda
och för lokalbefolkning skall gälla vid försäljning av företag. Det är samma
princip som i dag gäller vid fastighetsförsäljning och där kommuner har
förköpsrätt.

Ett företag skall heller inte få vägra att sälja till anställda eller lokalbefolkning
för att istället lägga ner sin verksamhet.

Bastillägg

Ett bastillägg skall ersätta nuvarande bostadsbidrag för barnfamiljer. Detta
innebär att bostadskostnaden inte skall räknas in i underlaget utan att det
endast är hushållens inkomst och antalet barn som avgör storleken på
stödet.

1* Riksdagen 1988189. 3sami. Nr A452-454

Detta leder till att hushåll i glesbygden - som ofta har betydligt lägre Mot. 1988/89

bostadskostnader än storstäderna - får lika stort bastillägg som hushåll i A453

storstäder, om inkomsten och antalet barn är lika. Aila barnfamiljer som idag
får bostadsbidrag får med vårt bastillägg ett ökat stöd. Bastillägget ger
barnfamiljer ökade ekonomiska möjligheter att bo i hela Sverige och gör det
lättare för dem som bor i områden med höga hyror att flytta till mindre
heta områden. Bastillägget redovisas i separat motion.

Utlokalisering av statliga verk och storföretagens administration

Den statliga förvaltningen, partiernas, fackförbundens, arbetsgivarnas och
storföretagens centrala administration är starkt centrerad till storstadsregionerna.
Detta bidrar till en odemokratisk maktkoncentration där regioner och
kommuner tappar insyn och möjlighet att påverka.

Sysselsättningen koncentreras till redan överhettade områden.

Utflyttning av statliga administrativa verksamheter bör därför fortsätta från
storstadsregionerna - ut i landet. Så skall till exempel Vattenfalls
huvudkontor flyttas till Mellannorrland. Samtidigt bör statliga förvaltningar,
kommuner och landsting stimuleras att inom sig decentralisera förvaltningen.

Utbildning

Utbildningsmöjligheter har stor betydelse för en orts eller regions dragningskraft.

De regionala högskolorna är en viktig del i utvecklingen av starka regioner
och bör prioriteras av regionalpolitiska skäl. De bör samarbeta med den egna
regionens offentliga verksamheter och näringsliv. Samarbete mellan universiteten
och de regionala högskolorna i olika forskningsprojekt med anknytning
till den lokala industrin bör utvecklas för att tillföra nya kunskaper till
näringsliv och forskning. Därigenom kommer också utbildningen att motsvara
de regionala behoven.

På grundskolenivå är det viktigt att byskolor får vara kvar och även
nyetableras på små orter.

Folkhögskolorna som finns runt om i landet, ofta också på mindre orter,
har stor möjlighet att skapa en kreativ utbildningsmiljö med smala men för
samhället viktiga utbildningar och kurser, utöver sina grundutbildningar.

Deras anslag bör utökas.

Kommunikation

Goda kommunikationer är en viktig förutsättning för en positiv utveckling i
sysselsättningssvaga regioner. Det gäller både kommunikation till dessa
regioner och inom dem.

Framtidens transportmedel måste vara effektiva, energisnåla och miljövänliga.
Därför måste vi föra över gods till järnväg och - där så är möjligt - till
kustsjöfart. Persontrafiken på järnväg måste byggas ut och miljöpartiet de
gröna vill satsa 65 miljarder kronor fram till år 2000 på investeringar i
järnväg, varav 40 miljarder i nya banor.

Vi vill ge riktade bidrag till utvecklingen av länsjärnvägarna. Vi accepterar

inte det nuvarande systemet med en klumpsumma till länet som sedan fritt får Mot. 1988/89

användas till buss eller länsjärnväg. Vi vill ha ett särskilt anslag för A453

länsjärnvägarna med 625 milj.kr. under kommande budgetår. Banverket bör
dessutom kunna investera i ytterligare järnvägar från sina egna anslag. Våra
förslag till trafiksatsningar i regioner och kommuner redovisas i en separat
trafikmotion.

Glesbygden, som naturligtvis behöver bilen som transportmedel, kompenseras
för merkostnaderna av bensinskattehöjningen, som vi av miljöskäl vill
genomföra.

En bra post- och teleservice måste upprätthållas över hela landet. Varje
försämring i glesbygden gör det svårare att bo kvar där. Postverket och
televerket skall få klara direktiv från riksdagen att bibehålla och förbättra
denna service.

Datakommunikationen bör byggas ut för att underlätta för regioner
utanför storstadsområderna. Det är särskilt angeläget att utveckla sådana
tjänster som gör det enklare för olika kvalificerade arbetsplatser som
företagsledning, konsultverksamhet, statlig administration, utbildning och
forskning att etablera sig och verka på landsorten. Televerket skall få klara
direktiv också när det gäller utbyggnad av datanät.

Kommunal skatteutjämning

Miljöpartiet de gröna vill skapa ökad rättvisa genom en utjämning mellan
rika och fattiga kommuner samtidigt som vi slår vakt om den kommunala
självstyrelsen. Skatteutjämningen skall bland annat ta hänsyn till kommunernas
skattekraft, åldersfördelning och geografiska förhållanden. Miljöpartiet
kommer att i särskild motion presentera förslag om interkommunal
utjämningsfond.

Fler jobb i skogsnäringen

Miljöpartiet de grönas energipolitik gynnar inhemsk energi i form av
biobränslen. Biobränslen skall dels användas för uppvärmning, dels för att
framställa biogas eller brännbara vätskor, t ex metanol. Biogas och metanol
kan användas som bränslen i t ex motorfordon och bör kunna bli ett viktigt
alternativ till dagens bensin- och dieseldrift.

Sågarna i inlandet har stor regionalpolitisk betydelse. Vi anser att
skogsbruket i betydligt större omfattning än i dag skall inriktas på kvalitetsvirke
och på att öka förädlingsgraden på skogsprodukterna.

Satsa på kvinnorna

Nuvarande regionalpolitik är i högsta grad mansdominerad och därmed
gynnas också mansdominerade näringar. Möjligheterna för kvinnor att
utveckla företagsamhet och även i övrigt få kvalificerad och lämplig
sysselsättning måste förbättras. Därför är det viktigt att ett särskilt regionalpolitisk!
stöd riktas till kvinnodominerade företag, dvs. företag med minst 60
procent kvinnor bland de anställda. Stödet bör vara ett investeringsstöd.

7

Hela Sverige skall leva

För att skapa ekonomiska möjligheter att ta vara på och genomföra alla de
idéer och förslag som blivit akuella i samband med kampanjen Hela Sverige
skall leva, vill vi anslå 300 milj.kr.

Hemställan

Med hänsyn till vad som ovan anförts föreslår vi

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående åtgärder för en kraftfull och aktiv
regionalpolitik,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett
program med önskad utveckling - som anger den politiska viljan alltid
bör finns som underlag till regionplaner och långtidsutredningar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
alternativa planer och prognoser utformas parallellt med de traditionella
enligt vad som anförts i motionen,

[att riksdagen beslutar att 10 procent av den extra skatten på äldre
vattenkraft ska återföras till de regioner där kraftproduktionen
sker,1]

[att riksdagen begär att regeringen låter utreda formerna för
produktionsskatt på vattenkraft till kommuner och regioner där
kraften produceras,1]

[att riksdagen beslutar att sänka arbetsgivaravgifterna med
10 procentenheter i de områden som i motionen anges,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs angående inrättande av närfonder,1]

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående förköpsrätt för anställda vid försäljning
eller nedläggning av företag,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
nuvarande bostadsbidrag skall ersättas med ett bastillägg,2]

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen tillkänna vad som i
motionen anförts angående utlokalisering och decentralisering av
statliga verk,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen angående regionala högskolor, byskolor och
folkhögskolor,3]

[att riksdagen för budgetåret 1989/90 beslutar att anslå 625
milj.kr. i riktat bidrag till länsjärnvägarna,4]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående post-, tele- och datakommunikation,4]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående kommunal skatteutjämning,5]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående biobränsle och skogsnäring,1]

Mot. 1988/89
A453

förslag.

Stockholm den 19 januari 1989
Inger Schörling (mp)

Claes Roxbergh (mp) Birger Schlaug (mp)

Anna Horn af Rantzien (mp)

6. att riksdagen ger regeringen i uppdrag att inrätta ett regionalpolitisk!
investeringsstöd för kvinnodominerade företag,

7. att riksdagen beslutar att förbudgetåret 1989/90 anslå 300 milj.kr.
för uppföljning av Hela Sverige skall leva-kampanjens idéer och

11988/89 :N453

21988/89:Bo259

31988/89 :Ub820

41988/89:T237

51988/89:Fi309