Till innehåll på sidan

med anledning av skr. 1988/89:153 med redogörelse för en överenskommelse om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m. för år 1990

Motion 1989/90:Sf3 av Sigge Godin m.fl. (fp)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Regeringsskrivelse 1988/89:153
Tilldelat
Socialförsäkringsutskottet

Händelser

Inlämning
1989-10-03
Bordläggning
1989-10-04
Hänvisning
1989-10-05

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Sf3

av Sigge Godin m.fl. (fp)

med anledning av skr. 1988/89:153 med
redogörelse för en överenskommelse om vissa
ersättningar till sjukvårdshuvudmännen
m.m. för år 1990

I skrivelsen lämnas en redogörelse för den överenskommelse som träffats
med företrädare för sjukvårdshuvudmännen om vissa ersättningar från sjukförsäkringen
för år 1990.

Överenskommelsen omfattar för år 1990 totalt 14786 milj. kr. Av detta
utgör ca 12,7 miljarder ersättning till öppen och sluten vård. Samtidigt med
detta s.k. Dagmarsystem infördes nya regler för anslutning av privatpraktiserande
läkare och sjukgymnaster till sjukförsäkringens ersättningssystem.

Valfrihet för patienten och resursöverföring

Folkpartiet anser att patienterna skall ges rätt till ett fritt val av läkare, vilket
är en förutsättning för att alla skall kunna erbjudas en god sjukvård oavsett
inkomst och bostadsort. Principen om det fria läkarvalet förutsätter att det
vid sidan av den offentliga sjukvården finns privatpraktiserande läkare. Enligt
folkpartiets önskemål skall alla människor ges rätt att välja en läkare
med vilken de kan utveckla varaktiga kontakter (husläkare). Fördelningen
mellan offentlig och privat sjukvård skall därmed styras av patienternas val
och inte av politiska beslut.

Vårdcentraler måste kunna drivas i både enskild och offentlig regi. En
tänkbar modell i bägge fallen bör utgöras av en fast årlig ersättning för varje
patient som registrerats vid vårdcentralen. Samma ersättningssystem bör då
tillämpas för privatpraktiserande läkare. Det måste därför utredas efter
vilka kriterier denna ersättning skall utgå.

Vi föreslår också att en försöksverksamhet skall bedrivas med överföring
av resurser från sjukpenningförsäkringen till sjukvården i syfte att ge en
snabbare behandling och förkorta sjukskrivningstiderna.

När det s.k. Dagmarsystemet infördes minskade valfriheten märkbart.
Privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster som tidigare fritt kunde ansluta
sig till sjukförsäkringen kan nu, med vissa undantag, endast göra det
under förutsättning att landstinget är berett att teckna avtal med dem. Ett av
dessa undantag har utgjorts av fri ersättningsetablering i hela landet, vilket
infördes år 1988. Den nu presenterade överenskommelsen innebär att den
fria ersättningsetableringen begränsas till att enbart omfatta verksamheter
inom samma specialitet. Dessa etableringsbegränsningar hämmar förnyelse

av sjukvården och gör det därmed svårare att uppnå målsättningen i hälso- Mot. 1989/90
och sjukvårdslagen. Folkpartiet anser därför att samtliga etableringsbe- Sf3
gränsningar för läkare och sjukgymnaster bör avskaffas.

En jämnare regional fördelning

Ett argument för införandet av Dagmarsystemet var att uppnå en jämnare
regional fördelning av sjukvårdsresurserna. Det har dock visat sig att de regionala
obalanserna kvarstår. Folkpartiet anser att det måste till positiva åtgärder
för att få balans i läkarförsörjningen. Läkare bör stimuleras till att ta
anställning eller öppna egen praktik i områden som är underförsörjda med
läkare. Dessa läkare bör erbjudas ett särskilt investeringsstöd, en högre ersättning
från sjukförsäkringen samt en möjlighet till nedskrivning av studieskulden.

Kapa köerna inom hälso- och sjukvården

Folkpartiet har tidigare under året föreslagit att det anslås 200 milj. kr. för
att förkorta operationsköerna inom vissa områden. Dessa medel skulle
minska det onödiga lidande som drabbar dem som väntar på att få sin operation
utförd. Samtidigt krävs kraftfulla åtgärder för att minska antalet färdigbehandlade
patienter inom sjukvården. Dessa färdigbehandlade ligger kvar
på sjukhuset därför att det finns stora brister på andra håll inom vårdkedjan,
t.ex. bristande resurser inom hemtjänsten, brist på platser inom långvården
eller sjukhemmen. Landstingsförbundet har nyligen belyst förhållandet med
de färdigbehandlade patienterna inom vården. Dess undersökning pekade
på att 15 % av vårdplatserna inom den somatiska akutsjukvården var belagda
med patienter som av olika anledningar ej kunde skrivas ut.

Folkpartiets förslag om ökad satsning på 200 milj. kr. för att minska
köerna till operationer röstades dock ner av socialdemokraterna i riksdagen,
vilket måste uppfattas som ett svek mot dem som väntar i kön och på detta
sätt utsätts för ett onödigt lidande. De 50 milj. kr. som nu enligt överenskommelsen
skall ges för att öka kapaciteten inom vården är ett steg i rätt riktning,
om än i mycket blygsam omfattning.

Ersättning för psykoterapi via försäkringskassan

Folkpartiet hävdar av rättviseskäl principen att alla sjukdomar, såväl somatiska
som psykiska av olika slag, skall behandlas lika beträffande samhällets
stöd till behandlingen. Människor med psykiska sjukdomar behandlas annorlunda
än de med somatiska. Det ekonomiska stödet till dem som är i behov
av psykoterapeutisk behandling är för närvarande helt otillräckligt.

Dessutom har nyligen märkbara och kraftiga försämringar genomförts för de
statsanställda beträffande möjligheten att få ersättning för psykoterapeutisk
behandling.

Psykoterapi är en för samhället effektiv form för behandling av psykisk
sjukdom. Den medför ofta att sjukskrivning och sluten vård kan undvikas,
vilket är att betrakta som en vinst för både samhället och den enskilde.

Det avgörande hindret för många människor att söka psykoterapi är sam- 7

hällets bristande stöd. Behandlingen ersätts för närvarande mycket sällan av Mot. 1989/90

försäkringskassan och patienten måste därför själv betala den fulla kostna- Sf3

den för behandlingen. Detta får till konsekvens att enbart människor med

tillräckliga ekonomiska resurser har möjlighet att få del av psykoterapeutisk

behandling.

Den presenterade överenskommelsen medför att det tillförs 19 milj. kr.
för att öka tillgången på psykoterapeutisk behandling under år 1990. Förutsättningen
är dock att sjukvårdshuvudmännen knyter till sig vårdgivare via
vårdavtal, vilket är en ytterligare begränsning av etableringsmöjligheterna
för vårdgivarna. Dessa 19 milj. kr. som nu tillförs är dessutom en mycket
begränsad resurs. Dessa medel antas bara täcka en liten bråkdel av behovet.

För att samhällsstödet skall bli rättvist mellan somatiska och psykiska sjukdomar
måste resurserna till den psykoterapeutiska behandlingen öka.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om valfrihet för patienten,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om etableringsbegränsningarna för läkare och sjukgymnaster,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en jämnare regional fördelning av sjukvårdsresurserna,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder mot köerna inom hälso- och sjukvården,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ersättning för psykoterapi via försäkringskassan,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande överföring av resurser från sjukpenningförsäkringen
till sjukvården.

Stockholm den 4 oktober 1989

Sigge Godin (fp)

Barbro Sandberg (fp) Maria Leissner (fp)

Ingrid Ronne-Björkqvist (fp)

8

Yrkanden (12)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om valfrihet för patienten
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om valfrihet för patienten
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om etableringsbegränsningarna för läkare och sjukgymnaster
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om etableringsbegränsningarna för läkare och sjukgymnaster
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 3
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionnen anförts om en jämnare regional fördelning av sjukvårdsresurserna
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 3
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionnen anförts om en jämnare regional fördelning av sjukvårdsresurserna
    Behandlas i
  • 4
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder mot köerna inom hälso- och sjukvården
    Behandlas i
  • 4
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder mot köerna inom hälso- och sjukvården
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 5
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ersättning för psykoterapi vid försäkringskassan
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 5
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ersättning för psykoterapi vid försäkringskassan
    Behandlas i
  • 6
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande överföring av resurser från sjukpenningförsäkringen till sjukvården.
    Behandlas i
  • 6
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande överföring av resurser från sjukpenningförsäkringen till sjukvården.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.