med anledning av prop. 2000/01:140 Reformerade regler för bostadstillägg till pensionärer m.fl.

Motion 2000/01:Sf36 av Margit Gennser m.fl. (m)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att bostadstillägget skall utgå med 90 % av boendekostnaden
upp till 4 000 kr i månaden.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att den skäliga levnadsnivån i det särskilda bostadstillägget för
pensionärer (SBTP) höjs med tolv procentenheter till 135,4 % av
prisbasbeloppet för ensamstående och till 114,4 % för gifta.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att regeringen bör återkomma inom ett år efter lagens
ikraftträdande med redogörelse om utvecklingen av boendestrukturen i
särskilt boende.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att underskott av näringsverksamhet under ett år skall kunna
kvittas mot ett överskott påföljande år vid fastställande av den
bidragsgrundande inkomsten.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behandlingen av pensionskostnader i näringsverksamhet vid
beräkning av bostadsbidragsgrundande inkomst.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att statslåneräntan med ett tillägg av 1 % används vid
beräkning av inkomsttillägget i stället för regeringens förslag om en
avkastning på 15 %.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att vid beräkningen av förmögenhetstillägget skall avdrag
kunna göras för förmögenhet i alternativt nyttjad bostad med begränsning
för att ett alternativ får dras av per avdragstillfälle.

Sammanfattning av
propositionen

Det nya reformerade ålderspensionssystemet införs 2003.
Samtidigt avskaffas det särskilda grundavdraget för
pensionärer, och alla pensionsinkomster beskattas. För att
kompensera beskattningen på grundpensionen/garantipen-
sionen höjs bruttopensionerna. Förtidspensionssystemets
utformning har också förändrats i samband med
ålderspensionsreformen. Detta innebär att förtidspensionerna
ersätts med sjukersättning och aktivitetsgaranti från och med
2003.

Till pensionärer med låga inkomster har det sedan lång tid tillbaka utgått
bostadstillägg, som skall ge även denna grupp en god bostadsstandard.

Bostadstillägget till pensionärer (BTP) utgör ett riktat bostadsstöd. Det
finns ytterligare ett bostadsstöd, bostadsbidraget, som utgår till hushåll med
låga inkomster. Bostadstillägget är ett individinriktat grundskydd.
Bostadsbidraget syftar däremot till att ge en inkomstförstärkning vid låga
inkomster i förhållande till försörjningsansvaret. I vissa fall kan pensionärer
erhålla både bostadstillägg och bostadsbidrag.

Det inkomstbegrepp som används för att beräkna bostadstillägget
respektive bostadsbidraget har därför utformats på ett likvärdigt sätt.

Även om de nya BTP-reglerna i huvudsak utgör en översättning av de nu
gällande reglerna föreslås vissa förändringar.

Personkretsen blir något snävare än tidigare, eftersom partiell
ålderspension och omställningspension inte kommer att berättiga till
bostadstillägg. Detta gäller också för kvinnor födda efter 1945 som uppbär
änkepension om dödsfallet inträffat efter 2002.

Bostadskostnaden för gift person som uppbär BTP beräknas endast till
hälften av de gemensamma bostadskostnaderna, om andra maken inte är
berättigad till bostadstillägg.

Detta är en försämring i jämförelse med gällande regler. Bostadstillägget
har alltid tidigare räknats på makarnas sammanlagda bostadskostnad.
Försämringen av bostadstillägget kompenseras i viss utsträckning genom ett
nytt fribelopp vid inkomstberäkningen för den make som saknar
bostadstillägg.

Inkomstberäkningen följer skattelagstiftningens regler vad gäller
beskattningsbara inkomster. Vissa olikheter finns dock. Inkomster från
pension, tjänst och näringsverksamhet beräknas med utgångspunkt från
förväntade inkomster, medan inkomster från kapital och
förmögenhetsuppgifter hämtas från senast kända uppgifter.
Förmögenhetsuppgifterna skall ligga till grund för den fiktiva inkomst som
skall ingå i inkomstberäkningen.

De framräknade bidragsgrundande inkomsterna omvandlas därefter till en
reduceringsinkomst, vilket innebär att inkomsterna viktas och att ett fribelopp
dras ifrån inkomsten. Fribeloppet beräknas på grundval av grundläggande
konsumtionsbehov och knyts till basnivåerna i den allmänna ålderspensionen
samt sjuk- och aktivitetsersättningen.

Vid beräkningen av bostadstillägget minskas detta med 62 procent av
reduceringsinkomsten upp till ett basbelopp och med 50 procent av
reduceringsinkomsten över ett basbelopp.

Det särskilda bostadstillägget kommer att finnas kvar relativt oförändrat.
Dock skall bidragstagarens disponibla inkomst beräknas efter faktiska
skatteregler och inte mot en schabloniserad skatteberäkning.

Moderata huvudprinciper
och förslag

Den moderata huvudprincipen är att hushållen i normalfallet
skall kunna klara sig utan bidrag från samhällets sida, men
vid behov av bidrag skall dessa om möjligt vara generella
och inte utgå som konsumtionsinriktade bidrag. Vidare bör
lagar och bidragsregler vara utformade så att medborgarna
lätt kan förstå tillämpningen av dem.

Bostadstillägget bryter i viss utsträckning mot dessa principer. BTP är ett
konsumtionsinriktat bidrag, och reglerna t.ex. gällande reduceringsinkomst är
relativt svåra att förstå och tillämpa. De förändringar som föreslås i
propositionen utgör dock i huvudsak en anpassning av de tidigare reglerna för
BTP, varför vi anser att vi kan godta förslagens allmänna inriktning.

På åtminstone en punkt bör dock en framåtsyftande diskussion inledas,
nämligen om det i framtiden kan vara acceptabelt att differentiera ersättningar
från det allmänna med hänsyn till civilstånd.

Det svenska skattesystemet bygger på individuell beskattning med ett
mycket kritiserat undantag, förmögenhetsbeskattningen. Om beskattningen är
individuell bör i konsekvensens namn ersättningar och förmåner också utgå
individuellt och inte vara olika - lägre - för gifta än för ogifta. Alla
prognoser
tyder på att omfattningen av garantipension och bostadstillägg kommer att
minska i och med att framtida pensionsgenerationer i allt större utsträckning
har tjänat in full pensionsrätt. Sådana ändrade förhållanden bör underlätta en
framtida förändring, där förmåner inte längre utgår efter civilstånd.

Fastighetsskatten verkar kostnadsdrivande för bostadskostnaderna. Detta
gäller oavsett om man bor i småhus, bostadsrätt eller hyresrätt. Bor man i
hyresrätt motsvarar fastighetsskatten ungefär en månadshyra i genomsnitt.
Bor man i småhus motsvarar fastighetsskatten 1,2 procent av taxeringsvärdet.
För ett småhus, som har ett taxeringsvärde på 1 miljon kronor, är
fastighetsskatten 12 000 kronor per år. Behovet av bostadstillägg skulle
minska om fastighetsskatten var lägre. Att öka det generella bostadstillägget
till 91 procent för hyran upp till 4 500 kronor i månaden är inte nödvändigt
om staten inte ökar boendekostnaderna genom att höja fastighetsskatten. Vi
föreslår därför att den del av bostadskostnaden som ersätts genom
bostadstillägget bör kvarstå vid 4 000 kronor i månaden och att ersättning bör
utgå med 90 procent av boendekostnaden, vilket motiveras av våra krav på
sänkta fastighetsskatter.

Bostadstillägget kan också verka kostnadsdrivande på kommunala
bostäder, eftersom BTP ingår i kalkylerna när kommunerna projekterar och
bygger bostäder för äldre. Det är ytterligare en anledning till att inte höja
BTP
utan en närmare konsekvensanalys av vad detta innebär för
kostnadsutvecklingen på kommunala bostäder.

Det särskilda
bostadstillägget

Regeringen vill lämna det särskilda bostadstillägget relativt
oförändrat. Dock skall den bidragsgrundande inkomsten
beräknas på samma sätt som bostadstillägget.

Vi anser dock att det särskilda bostadstillägget måste höjas för att hjälpa de
mest utsatta pensionärerna. Vi vill därför höja den "skäliga levnadsnivån" i
det särskilda bostadstillägget för pensionärer (SBTP) med tolv procentenheter
till 135,4 procent av prisbasbeloppet för ensamstående och 114,4 procent för
gifta.

Utred om tvåbäddsrum
är permanent boende

Bostadstillägget skall utgå för kostnaden för den permanenta
bostaden. De särskilda boendeformerna har klassificerats
som permanentbostad när det gäller lägenheter men också
boende i en- eller tvåbäddsrum. Principen att jämställa
boende i tvåbäddsrum med egen lägenhet är inte hållbar.
Den begränsning som regeringen föreslår av bostadstillägget
för boende i tvåbäddsrum är ett steg i rätt riktning, men
frågan är om den är tillräcklig. Bostadstillägget riskerar att
bli ett kommunalt bidrag, inte ett grundskydd för
pensionärer, vilket i sin tur kan bidra till att mindre lämpliga
vårdmiljöer permanentas. Vi är inte i dag beredda att föreslå
ändrade regler vad gäller tvåbäddsrum, men hemställer om
att regeringen återkommer snarast, dock senast två år efter
lagens ikraftträdande, med en redogörelse om utvecklingen
av boendestrukturen i särskilt boende, med särskild tonvikt
på utvecklingen av tvåbäddsrum.

Gör det möjligt att kvitta
underskott mot överskott

Enligt regeringens förslag skall inte näringsidkare kunna
kvitta ett års inkomstunderskott mot ett påföljande års
inkomstöverskott i enlighet med skattelagstiftningen. Det är
fel att tidigare års underskott i näringsverksamhet inte skall
få påverka den bidragsgrundande inkomsten. Näringsidkare,
som ofta upplever varierande inkomster från år till år, skall
ha möjlighet att ge en mer rättvisande bild av sina inkomster
genom att erbjudas möjlighet att kvitta inkomstunderskott
mot ett inkomstöverskott påföljande år, även vid
beräkningen av bidragsgrundande inkomst.

Begränsning av
avdragsrätten för
pensionsförsäkringar

Bidragsinkomsten vid BTP skall beräknas på ett så
likvärdigt sätt som möjligt när det gäller inkomst av tjänst
respektive inkomst av näringsverksamhet. Regeringens
förslag bryter i viss utsträckning mot
likabehandlingsprincipen. Detta gäller till exempel
avsättningar till försäkringar, där egenföretagarens avdrag
inte enbart skall jämföras med dem som en icke
näringsidkare kan göra. För löntagare betalar nämligen
arbetsgivaren också premier för pensions- och
sjukförsäkringar som är avdragsgilla i arbetsgivarens rörelse,
medan egenföretagaren får erlägga premierna själv och
enligt skattelagstiftningen göra avdrag i den egna
deklarationen. Motsvarande regler bör gälla vid beräkningen
av bidragsgrundande inkomst.

Inkomsttillägg för
förmögenhet

Den bidragsgrundande inkomsten beräknas med hjälp av
inkomster från pension, tjänst, näringsverksamhet och
kapital. Avkastning av kapital är detsamma som inkomst av
förmögenhet. Inkomsttillägget för förmögenhet innebär en
dubbelräkning av förmögenhetsavkastningen. Det är en
felaktig princip. Till detta kommer att förmögenheter över
viss storlek förmögenhetsbeskattas. Detta börjar skapa
betydande problem för pensionärer med begränsade
inkomster men med bostaden i äldre attraktiva områden.
Bostaden/förmögenheten blir en betydande och kraftigt
ökande utgiftspost i takt med snabbt stigande
taxeringsvärden. Förmögenhets- och fastighetsskatten kan
sammantaget skapa försörjningsproblem för vissa
pensionärsgrupper. Visserligen undantas förmögenhet i
permanentbostad när det gäller beräkning av fiktiv inkomst
för förmögenheten, men kombinationen av
förmögenhets/fastighetsskatt på bostaden och en fiktiv
beräkning av inkomst på andra förmögenhetsdelar, samtidigt
som kapitalinkomsterna redan beaktats, kan skapa betydande
snedheter mellan olika pensionärsgrupper, inte minst
beroende på bostadsort.

Vissa invändningar kan dock göras mot att förmögenhet aldrig skall
beaktas vid beräkning av bidragsgrundande inkomst. För det första kan
förmögenhet placeras så att den inte ger någon årlig avkastning (placering i
"nollkupongare" och liknande). För det andra kan det hävdas att sparandet
skall bidra till ett ökat konsumtionsutrymme under de icke yrkesaktiva åren
och därför bör något större förmögenheter kunna beaktas vid beräkningen av
bidragsgrundande inkomst.

Utredningens förslag om hur inkomsttillägg för förmögenhet och hur den
fiktiva inkomsten skall beräknas har kritiserats av remissinstanserna.
Regeringen har dock endast i viss utsträckning tillmötesgått kritiken. Den
förhållandevis höga procentsatsen (15 procent) har dock regeringen behållit
vid beräkningen av den fiktiva inkomsten. Få inkomster ger i dagsläget 15
procent i avkastning. Att sätta tillägget så högt som 15 procent är därför
stötande. Hänsyn bör tas till att förräntningen av kapital kan växla. Det är
således olämpligt att utgå från ett fast tillägg utan hänsyn till det aktuella
ränteläget.

Vi föreslår i stället att den fiktiva avkastningen skall knytas till någon ränta
som årligen avspeglar förändringarna i avkastning på investeringar etc. Till
exempel kan statslåneräntan, med ett tillägg av en procent, användas. Om
beräkningen av inkomsttillägget för förmögenhet hade gjorts följsamt till den
vid varje tidpunkt normala reella avkastningen på kapital hade
förmögenhetstillägget fått en ökad legitimitet. Vi föreslår därför att
beräkningen av förmögenhetstillägget skall ske enligt de principer som nu
beskrivits.

Som redan påpekats skall förmögenhet nedlagd i den egna
permanentbostaden inte beaktas vid beräkningen av bidragsgrundande
inkomst. Tidigare gällde detta också fritidsfastighet. Det bör vara den
enskildes ensak om han/hon väljer att bo i hyreslägenhet kombinerad med
fritidsfastighet, i ett permanent småhus eller i bostadsrätt. Det enklaste
sättet
att minska statens ingrepp i den enskildes val i detta hänseende vore att ändra
reglerna så att vid beräkningen av förmögenhetstillägget avdrag kan ske för
förmögenhet nedlagd i alternativt egen nyttjad bostad. Dock får endast ett
avdrag göras för ett alternativ vid samma tillfälle.

Stockholm den 14 juni 2001

Margit Gennser (m)

Gustaf von Essen (m)

Göran Lindblad (m)

Cecilia Magnusson (m)

Margareta Cederfelt (m)

Björn Leivik (m)

Cristina Husmark Pehrsson (m)

Carl G Nilsson (m)

Leif Carlson (m)