med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårproposition

Motion 1997/98:Fi50 av Bo Lundgren m.fl. (m)

Motion till riksdagen 1997/98:Fi50 av Bo Lundgren m.fl. (m)

med anledning av prop. 1997/98:150 1998 rs ekonomiska vrproposition

Innehll

1 Att kunna leva p sin ln - en social skattepolitik 2

1.1 En ny fattigdom 2

1.2 Frre frsrjer fler 3

1.3 Skattepolitikens inriktning 5

1.4 Srskilt avdrag fr lga och medelstora inkomster 6

1.5 Snkt kommunalskatt 6

1.6 Grundavdrag fr barn 7

1.7 Hlften kvar 8

1.8 Snkt fastighetsskatt 8

1.9 Snkt bensinskatt, hjt reseavdrag och avdragsbelopp fr resor 9

1.10 Snkt skatt p pensionssparande 10

1.11 Snkt skatt p hushllstjnster 10

2 Fretagsbeskattning 11

2.1 Slopa diskrimineringen av smfretag 11

2.2 F-skattsedel till alla fretagare 18

2.3 Frdelning av basbeloppsavdrag 18

2.4 Omrkningstalen i fastighetstaxeringen 18

2.5 Tobaksskatten 19

2.6 Reklamskatten 19

2.7 Slopad dubbelbeskattning 20

2.8 Slopad frmgenhetsskatt 20

2.9 Elskatt och brnsleskatt p arbetsredskap 20

2.10 Frlngd skatteinbetalningsperiod 20

2.11 Lgre beskattning av royaltyinkomster 21

2.12 Slopad lneskatt p vinstandelar 21

3 Frslag till skattesnkningar 21

4 Hemstllan 22

Skattefrgor

Regeringens ekonomiska vrproposition r en stor besvikelse
fr mnga hushll och smfretagare. Regeringens enda
lngsiktiga strategi tycks vara att den inte vill snka
skatterna utan behlla ett hgt skattetryck. Yttre
omstndigheter har dock gjort det uppenbart ven fr
regeringen att de hga skatterna leder till onskade effekter.
Tobaksskatten torde vara det tydligaste uttrycket fr detta.

De sm och mindre fretagen har inte myckat att gldja sig t i proposi-
tionen. De freslagna tgrderna innebr inga frndringar, som p ett
signifikant stt frbttrar fretagsklimatet. Framfr allt fr nystartade kun-
skapsintensiva fretag finns det behov av att reformera skattesystemet. Lg-
och medelinkomsttagare fr ingen del i de f skattesnkningar som reger-
ingen freslr.

I denna motion redogrs fr vra frslag p skatteomrdet bde fr hushll
och fretag. Betrffande finansieringen hnvisas till den moderata parti-
motionen, som lagts fram med anledning av proposition 150.

Att kunna leva p sin ln -
en social skattepolitik

En ny fattigdom

Det totala skatteuttaget r i r cirka 54 procent av den
samlade produktionen och vriga offentliga inkomster nstan
9 procent. Arbetsinkomster belastas med ver 60 procent i
skatt ven fr lga inkomster. Skatten r idag den i srklass
hgsta kostnaden fr de flesta hushll.

I tabell 0.1 redovisas hur stora skatter en vanlig familj 1998 betalar av sin
totala arbetsersttning. Detta jmfrs med skatteuttaget enligt 1994 rs
regler, givet samma totala arbetsersttning.

Familjen bestr av tv vuxna och tv barn i skolldern som bor i en hyres-
lgenhet p 100 m. Mannen r industriarbetare med en ln p 16 000 kronor
i mnaden, vilket r under den genomsnittliga lnen. Kvinnan arbetar tre
kvartstid och tjnar 9 000 kronor i mnaden. De betalar genomsnittlig
kommunalskatt (1988 31,65 kronor). Fastighetsskatten har berknats med
utgngspunkt i det genomsnittliga taxeringsvrdet fr flerfamiljshus. Kost-
naderna fr icke frdelade skatter har berknats till 22 procent av hushllets
berknade konsumtion 1994 och till 24 procent 1998 med tanke p energi-
skattehjningarna och andra skattehjningar som pverkar hushllens
ekonomi direkt och som inte srredovisats.

Tabell 0.1

Skattekostnad fr en normalfamilj
Familjens skattebrda:
1998
1994
Total arbetsersttning
399 100
399 100
- lneskatter
-99 100
-95 280
= bruttoln
=300 000
=303 820
- egenavgifter
-20 850
-5 920
- kommunal skatt
-79 470
-84 110
- statlig skatt
-200
-100
= terstr
=199 480
=213 690
- fastighetsskatt
-5 100
-3 980
- moms, energiskatter m.m.
-46 700
-46 140
= terstr efter skatt
=147 680
=163 570
Familjens totala skattekostnader
251 420
235 530
Totala skattekostnaderna som andel
av arbetsersttningen
63 %
59%
Sedan regeringsskiftet 1994 har skatterna hjts med
sammantaget drygt 70 miljarder kronor eller nstan
1 500 kronor i mnaden per hushll i genomsnitt. Fr
hushllet i detta exempel har de skatter som direkt pverkar
hushllsekonomin, och som berknats hr, sedan 1994 hjts
med drygt 1 200 kronor per mnad.

Skattehjningarna sedan 1994 har haft en sdan inriktning att de relativt
sett drabbat lg- och medelinkomsttagare hrdast och lett till att beroendet av
bidrag och subventioner kat. Sverige har kommit att f vrldens hrdast
beskattade lg- och medelinkomsttagare. Det r uppenbart att detta slr
mycket hrt mot hushllens marginaler och familjernas sociala trygghet.
Skattehjningarna p arbete och inkomster har varit av den omfattningen att
de p ett direkt stt urholkar en grundlggande social trygghet, nmligen
mjligheten att kunna leva p sin ln. Fler och fler hushll har kommit att bli
bidragsberoende.

Den grundlggande trygghet som ligger i att ha kontroll ver den egna
ekonomin frsvinner och frbyts i otrygghet - det vxer fram en ny fattig-
dom.

Frre frsrjer fler

En av frklaringarna till det hga skatteuttaget r att det
under de senaste 25 ren har skett en kraftig frskjutning
frn privata till offentliga inkomstkllor i Sverige. Det r till
en del resultatet av en medveten politisk strvan och till en
del resultatet av den negativa effekten fr samhllsekonomin
av en sdan politik. Frn 1970 har antalet personer som fr
sin frsrjning via den offentliga sektorn nstan frdubblats,
samtidigt som de som arbetar i den privata sektorn har blivit
ungefr en halv miljon frre. Beroendet av offentlig sektor
har kat mest vad gller transfereringar. Detta r givetvis en
av frklaringarna till det orimligt hga skatteuttaget.

Tabell 0.2

Antalet personer i offentlig produktion, offentlig frskring samt
sysselsatta i det privata nringslivet, 1000-tal personer

1970
1996
1. Sysselsatta i offentlig sektor
766
1 166
2. lderspensionrer
947
1 593
3. Arbetslsa
59
347
4. Sysselsatta genom arbetsmarknadspolitiska tgrder
69
282
5. Frtidspensionerade
188
419
6. Sjukskrivna
262
141
7. Frldralediga
28
135
8. Summa 1-7
2 319
4 083
9. Sysselsatta i privata nringslivet
2 763
2 402
10. Kvoten mellan rad 8 och 9
0,84
1,70
Klla: SAF

r 1970 arbetade fler i den privata sektorn n som hade sin
utkomst frn den offentliga. Som framgr av diagram 1.1 har
nstan tv av tre vuxna det offentliga som huvudsaklig
inkomstklla och endast en tredjedel har sin huvudsakliga
inkomst frn den privata sektorn. Det r uppenbart att detta
frhllande leder till orimligt hga skatter och samtidigt
svrigheter att ge std till dem som verkligen behver det.

Diagram 0.1

Privat och offentlig frsrjning

Klla: SAF

En frutsttning fr att Sveriges lngsiktiga strukturella
problem skall kunna lsas och att skatterna skall kunna
snkas rejlt r att frsrjningskvoten (frhllandet mellan
antalet offentligfrsrjda och antalet privatanstllda) sjunker.

Skattepolitikens inriktning

De hga svenska skatterna gr dubbel skada. Medborgarnas
beroende av den politiska sektorns frmga att klara sina
taganden blir mycket stort. Samtidigt frsvagas valfriheten
och den trygghet som ligger i att ha kontroll ver sin egen
ekonomi. Drtill kommer att de hga skatterna snedvrider
ekonomins stt att fungera, frsvrar mjligheterna att skapa
frutsttningar fr de nya jobb som s vl behvs och kvver
tillvxtkraften i ekonomin.

En politik som syftar till att skapa frutsttningar fr att de flesta skall
kunna leva p sin ln mste drfr st p tv ben. Det ena r en kraftfull
skattesnkningspolitik som syftar till att vxla lgre skatter mot minskat
behov av bidrag och offentliga subventioner. Det lngsiktiga mlet mste
vara att den som r i behov av bidrag och offentligt std inte skall betala
skatt och att den som betalar skatt inte skall behva bidrag.

Det andra benet r reformer p bl.a. skatteomrdet som syftar till att strka
tillvxtkraften i ekonomin s att den hga arbetslsheten kan pressas tillbaka
och antalet mnniskor som av andra skl blivit helt beroende av det
offentliga fr sin frsrjning minska.

Skattesnkningarna br utformas s att problemet med den s.k. fattigdoms-
fllan beaktas. De hga marginalskatterna innebr att mnga hushll som
ocks betalar daghemsavgifter som kar i takt med inkomstkningar och
erhller bostadsbidrag som minskar i takt med inkomstkningar fr samman-
tagna marginaleffekter p uppemot 80 procent. Det innebr att de lses in i
en situation dr de i realiteten inte av egen kraft kan frbttra sin ekonomiska
situation. De fastnar i fattigdomsfllan. Skattesnkningarna mste drfr
syfta till svl lgre skatt i kronor rknat som lgre marginalskatt vilket ger
lgre marginaleffekter.

Srskilt avdrag fr lga och
medelstora inkomster

Under mandatperioden har den socialdemokratiska
regeringen hjt egenavgiften till sjukfrskringen kraftigt
utan att det haft samband med utvecklingen av
sjukfrskringens kostnader. Innevarande r hjdes avgiften,
som r att betrakta som ren inkomstskatt, med en
procentenhet. Riksdagen beslutade hsten 1997 p frslag av
regeringen att de allmnna egenavgifterna skulle dpas om
till pensionsavgift.

Moderata samlingspartiet freslog i samband med budgetbehandlingen
hsten 1997 att egenavgifterna, till den del de var att betrakta som ren
inkomstskatt, skulle slopas helt. Genom en slutlig kompromiss mellan de
borgerliga partierna och Socialdemokraterna tas dessa avgifter nu i ansprk i
det nya pensionssystemet. Drfr mste en ny form av skattesnkning fr
lga och normala inkomster vljas. Ett sdant nytt frslag br utformas s att
det i stort sett kompenserar lntagarna fr den egenavgift till pensions-
systemet som betalas av dem som uppbr pensionsgrundande inkomst upp
till ett tak p 7,5 basbelopp, cirka 275 000 kronor 1998.

Vrt frslag r drfr att ett srskilt frvrvsavdrag infrs. Det berknas
som en viss andel av den pensionsgrundande inkomsten fr inkomstdelar upp
till 7,5 basbelopp. Avdraget br enbart glla vid den kommunala beskatt-
ningen och inte reducera berkningen av pensionsgrundande inkomst.
Kommunerna kompenseras fullt ut. Det utrymme som motsvarar den tidigare
egenavgiftssnkning vi freslog innebr att avdraget kan sttas till 12 procent
r 2001. Under ren 1999 och 2000 blir avdraget 7 respektive 9 procent.

Den freslagna skattesnkningen har mnga frdelar:

? Arbetsinkomster fr lg- och medelinkomsttagare beskattas lgre vilket
minskar beroendet av offentliga bidrag och subventioner.
?
? Genom att skatten p arbete snks skapas bttre frutsttningar fr en
vl fungerande lnebildning och fler nya arbetstillfllen.
?
? Genom avdragets konstruktion snks marginalskatten i alla inkomst-
lgen upp till 7,5 basbelopp, och drmed minskas skattekilarna p
arbete.
?
Snkt kommunalskatt

Kommunalskatten r fr srskilt lg- och
medelinkomsttagare den tyngsta skatten att bra. Det gller
inte minst det stora flertalet pensionrer. Till det kommer att
det nya pensionssystemet innebr att alla pensionrer
kommer att f samma skattesituation som lntagare.
Pensionsbeloppen fr dem som har de lgsta pensionerna
hjs fr att kompensera.

Det kan diskuteras huruvida ett utrymme fr att snka den kommunala
inkomstskatten br utnyttjas fr att snka utdebiteringen, vilket innebr snkt
marginalskatt fr alla, eller fr att hja grundavdraget vid inkomstbeskatt-
ningen och drigenom undanta en strre del av inkomsten frn kommunal
beskattning. I bgge fallen snks skatten rejlt fr lg- och medelin-
komsttagare med minskat bidragsberoende och med positiva effekter fr
ekonomin som fljd. I det senare fallet minskar emellertid inte marginal-
effekterna utan de kan t.o.m. komma att ka och omfatta fler n idag.

Sammantaget gr vi drfr bedmningen att ett tillgngligt utrymme fr
snkt kommunalskatt tminstone inledningsvis huvudsakligen br utnyttjas
fr att snka utdebiteringen. Det kan emellertid finnas anledning att till en
del hja grundavdragen, srskilt fr att stadkomma skatt efter frsrjnings-
brda fr barnfamiljerna. Vi terkommer till detta nedan.

Fr att skerstlla att alla kommuner kan snka kommunalskatten freslr
vi drfr att staten tar ver kostnader som idag belastar den kommunala
sektorn. Detta kan tekniskt ske p olika stt men genomfrs i samband med
att en nationell skolpeng infrs. Detta frslag, som redovisades i den
moderata partimotionen 1996/97:Ub211, innebr att staten vertar finansi-
eringsansvaret men inte ansvaret fr att organisera och erbjuda utbildning.

Nr denna kostnad lyfts av kommunerna, skapas ett utrymme som kan
utnyttjas fr att snka kommunalskatten. Lngsiktigt motsvarar detta
utrymme en skattesnkning p ca 5 kronor genomsnittligt fr hela landet. Fr
att garantera att det utrymme som successivt skapas verkligen utnyttjas stlls
krav p kommunerna att de skall snka skatten med lika mycket som
kostnaderna kar.

Fr r 2000 finns i det moderata budgetalternativet ett utrymme fr att ta
ver kostnader som motsvarar en snkning av den genomsnittliga
kommunalskatten med en krona, och fr r 2001 finns ett utrymme som
motsvarar en ytterligare snkning av kommunalskatten med en krona.

Det r viktigt att varje kommun koncentrerar sig p sina krnuppgifter och
tar till vara mjligheterna att effektivisera verksamheten. Drigenom kan
kommuninvnarna erbjudas vrd, omsorg och skola med god kvalitet
samtidigt som det i de flesta kommuner kan bli mjligt att snka
skatteuttaget utver vad som finansieras genom att staten tar ver kostnader.
Vr bedmning r att de avregleringar vi freslr fr kommunerna och den
ekonomiska utveckling som fljer av den politik som i vrigt redovisas skall
ge utrymme fr en snkning av utdebiteringen med i vart fall 50 re r 2000
och ytterligare 50 re r 2001. De senaste rens utveckling i flera kommuner
i Danmark ger vid handen att en mlmedveten inriktning p koncentration
och effektivitet kan ge utrymme fr rejla skattesnkningar.

Grundavdrag fr barn

Vi freslr ett hjt allmnt grundavdrag p 10 000 kronor fr
alla. Bidragsberoendet r strst fr familjer med barn.
Srskilt flerbarnsfamiljer har sm eller obefintliga
ekonomiska marginaler. Barnfamiljernas ekonomi br
strkas genom att hnsyn tas till frsrjningsbrdan vid
berkningen av den beskattningsbara inkomsten. Vi freslr
drfr att det frn och med 1999 vid sidan av nu utgende
barnbidrag infrs ett extra grundavdrag p 10 000 kronor fr
varje barn, vid den kommunala beskattningen.

Fr de familjer vars inkomst inte r tillrckligt stor fr att man skall kunna
tillgodogra sig grundavdraget fullt ut skall en "negativ skatt" utg. Det sker
i form av en kontant utbetalning som motsvarar det inte utnyttjade
avdragsbeloppet multiplicerat med den kommunala skattesatsen.
Utbetalningen sker mnadsvis. Som framhllits i fregende avsnitt
kompenseras kommunerna fullt ut.

Fr att ytterligare strka barnfamiljerna infrs vrdnadsbidrag och
avdragsrtt fr barnomsorgskostnader upp till en viss beloppsgrns.

Hlften kvar

1991 rs skatteomlggning syftade till en marginalskatt p
30 procent fr den helt vervgande delen av inkomsttagarna
och hgst 50 procent. Bakom detta beslut stod en bred
majoritet av riksdagens partier. Reformen har drefter
urholkats. Socialdemokraterna infrde hsten 1994 en extra
straffskatt, s.k. vrnskatt, p fem procentenheter fr dem som
betalar statlig inkomstskatt fr tiden fram till och med 1998.
Man sviker nu de utfstelser som d gjordes och lter denna
skatt ligga kvar fr en stor del av dem som betalar statlig
inkomstskatt. Regeringen har dessutom accepterat
kommunalskattehjningar p i genomsnitt 60 re. Till det
kommer att regeringen urholkat inflationsskyddet s att
uppemot hlften av de heltidsarbetande fr betala den hgsta
marginalskatten, nu nstan 57 procent, egenavgiftshjningen
orknad.

Det r viktigt att marginalskattereformens ml s snart som mjligt
uppfylls. De frslag vi lgger fr 2001 om frvrvsavdrag p 12 procent upp
till 7,5 basbelopp och statligt finansierad kommunalskattesnkning p
2 kronor, samtidigt som vi avvisar frslaget om hjd statlig skatt, innebr att
marginalskatterna minskar rejlt. Den hgsta marginalskatten sjunker frn
knappt 57 procent till under 50 procent vid genomsnittlig kommunalskatt.
Marginalskattesnkningen varierar i olika inkomstlgen till fljd av
grundavdragets upp- och nedtrappning. Den uppgr till mellan 4 och
7 procentenheter.

Snkt fastighetsskatt

Fastighetsskatten skall successivt avvecklas. Avdragsrtten,
som har avgrande ekonomisk betydelse fr de flesta
smhusgare, mste emellertid behllas. Det skulle inte bli
fallet om den lpande beskattningen av smhus slopas helt.
Som fastighetsbeskattningsutredningen freslog 1994 br
symmetrin i reglerna fr beskattning av gda bostder
terinfras. Fastighetsskatten fr smhus br ersttas av en
schablonintkt som tas upp till beskattning som inkomst av
kapital.

Schablonbeskattningen br utformas s att underlaget fr beskattning
endast r det taxerade byggnadsvrdet. Markvrdet rknas bort. Det innebr
att man med en schablonintkt p 4 procent berknad enbart p
byggnadsvrdet skulle f en effekt som motsvarar ett fastighetsskatteuttag i
dagens system p genomsnittligt 0,8 procent. Drmed kan ytterligare ett
problem f sin lsning. Man kan nmligen anta att de kraftiga kningarna av
totala taxeringsvrden i attraktiva omrden, som inte br ligga till grund fr
beskattning, huvudsakligen manifesteras genom att markvrdet stiger
kraftigt. Lindringen blir vsentligt strre dr de stora regionala orttvisorna
idag finns.

Det finns vidare anledning att strva efter en frenklad fastighetstaxering.
Det underlttas genom ett lgre skatteuttag. Ju lgre skatteuttag desto grvre
kan de olika regler som jmfr olika fastigheter med varandra vara. Det br
vara mjligt att relativt omgende infra en klassificering av byggnaderna i
en normalgrupp, en grupp med vsentligt bttre standard och en med
vsentligt lgre standard. Drmed frsvinner mycket av det "kineseri" som
fr nrvarande prglar fastighetstaxeringen.

1996 rs fastighetstaxering har ocks lett till att mnga vanliga
smhusgare fr erlgga frmgenhetsskatt. Som ett led i avvecklingen av
frmgenhetsskatten br sambeskattningen slopas samtidigt som grnsen fr
skatteplikt hjs till 1,2 miljoner kronor.

De frndringar som freslagits i fregende avsnitt kan inte genomfras
redan frn innevarande r. Det krvs drfr att tillflliga tgrder genomfrs
som gr i samma riktning som den lngsiktiga lsning som skisserats.
Fljande frslag br sledes genomfras omedelbart och kan, ven om beslut
fattas av riksdagen sent under 1998, glla redan frn den 1 januari detta r.

Fastighetsskatten p bostder snks frn 1,7 till 1,5 procent av taxerings-
vrdet fr.o.m. den 1 januari 1998. Drefter snks skatten 1999, 2000 och
2001 med 0,1 procentenhet vartdera ret och uppgr 2001 till 1,2 procent.

Orimliga regionala skillnader vid fastighetsbeskattningen lindras genom att
markvrdet inte tas upp till beskattning fullt ut. I avvaktan p en permanent
lsning br underlaget fr uttag av fastighetsskatt justeras s att endast
hlften av markvrdet tas med. Ett tak fr den del av markvrdet som
beskattas mste infras.

Snkt bensinskatt, hjt reseavdrag
och avdragsbelopp fr resor

Sverige r ett glest bebott land. Fr mnga hushll r resorna
till och frn arbetet lnga. Kollektivtrafiken r i mnga fall
inget alternativ. Det r d ndvndigt att anvnda bilen.
Dessutom krvs ofta biltransporter fr privata ndaml fr
att det skall vara mjligt att bo kvar i mindre tttbefolkade
omrden.

Denna situation krver srskilda avvgningar nr det gller att utforma
ocks skattepolitiken. Hjd bensinskatt (i kombination med andra kostnads-
kningar) frsvagar hushllsekonomin och innebr mindre intresse att ta
arbete p strre avstnd frn hemmet. Det minskar rrligheten p arbets-
marknaden.

Mot denna bakgrund br bensinskatten omedelbart snkas med 20 re
(med 25 re inkl. moms) till den niv som gllde fre den hjning som
genomfrdes vid halvrsskiftet. Dessutom br avdraget fr resor till och frn
arbetet hjas till 16 kronor per mil och inkludera resor till barnomsorg.

Grnsen fr icke avdragsgilla resor till och frn arbetet som riksdagen hjt
till 7 000 kronor, vilket drabbar ven kollektivtrafikresenrer, br ter snkas
till 6 000 kronor.

Snkt skatt p pensionssparande

Regeringen har frsmrat frutsttningarna fr det enskilda,
frivilliga pensionssparande som fr mnga har varit en
mjlighet att skapa bttre trygghet infr lderdomen med den
oskerhet som gller betrffande de offentliga pensionerna.
De lften som stlldes ut av Socialdemokraterna i samband
med att ATP-systemet infrdes har visat sig inte hlla. En
stor reformering av pensionssystemet har drfr tvingats
fram. En verenskommelse trffades 1994 mellan de flesta
av riksdagens partier. Den socialdemokratiska regeringen har
emellertid haft svrigheter att driva fram frgan till en
lsning, vilket skapat oskerhet hos mnga medborgare.
Dessutom str det nu klart att fr mnga kommer den
offentliga pensionen att bli lgre n vad som tidigare
utlovats. Det r drfr av stor vikt att det skapas tillrckligt
bra frutsttningar fr ett enskilt pensionssparande. Det
lngsiktiga och bundna sparandet skapar dessutom bra
frutsttningar fr ett enskilt sparande som kan bidra till
riskkapitalfrsrjningen. Ett vsentligt led i att skapa
frutsttningar fr detta var infrandet av det individuella
pensionssparandet 1994.

Socialdemokraterna har frsvagat frutsttningarna fr enskilt pensions-
sparande genom att minska den avdragsrtt som motsvarar avdragsrtten fr
inbetalningar av ATP-avgifter. Man har dessutom hjt avkastningsskatten p
pensionssparandet. Det frsvagar intresset fr pensionssparande samtidigt
som det lett till ett utflde av sparande till utlandet dr denna beskattning r
lgre.

Avdragsutrymmet fr pensionsfrskringar br terstllas till ett bas-
belopp. Avdrag br dessutom medges fr pensionssparande fr makes
rkning.

Snkt skatt p hushllstjnster

En viktig del av fretagstillvxten mste komma i den s.k.
tjnstesektorn. Hit hr ocks de tjnster som kan utfras i
eller i anslutning till hushllen.

I ett gemensamt frslag har Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemo-
kraterna angivit hur en snkning av skatten p hushllstjnster br
genomfras. Frslaget innebr fljande:

En skattereduktion p 50 procent infrs fr privatpersoners betalning av
arbetskostnaden fr hushllstjnster som utfrs i det egna hemmet, upp till
25 000 kronor per r. Det innebr att det vita priset halveras, direkt vid
kpet,
jmfrt med dagens regler.

Fr att f fart p sysselsttningen krvs inte bara att priset kommer ned till
niver som mnga r beredda att betala. Det mste ocks bli lttare att
erbjuda tjnsterna, vare sig man gr det i fretagsform eller som privat-
person. Drfr behvs frenklingar fr bildande och drift av i synnerhet
mindre tjnstefretag. Ambitionen r att frmja att en flora av nya
smfretag vxer fram, som p professionell basis erbjuder olika
hemservicetjnster. Hrutver behvs en enkel och obyrkratisk lsning fr
den som vill anlita en privatperson.

En reform av detta slag r ett viktigt steg mot lgre skatt p arbete och en
vxande och dynamisk tjnstesektor. Den gr ltt att genomfra och ger
sannolikt snabbt fler nya jobb. Dessutom ger den mnniskor en chans att
inordna sig i ett legalt system. Kostnaden i form av skattebortfall r liten och
p sikt ger reformen snarare en positiv nettoeffekt fr de offentliga
finanserna.

En skattesnkning p hushllstjnster har enligt vr mening en rad
frdelar. En betydande frdel r att skattesnkningen snabbt kan skapa
mnga nya jobb. 50 000-100 000 jobb ligger inom rckhll om vrt frslag
genomfrs.

En annan frdel r att vrt frslag kan frvntas ha srskilt gynnsamma
effekter fr ungdomar. Det innebr att den besvrande ungdomsarbetsls-
heten skulle kunna pressas tillbaka.

Fretagsbeskattning

Slopa diskrimineringen av smfretag

Idag ingr satsningar p smfretagen i snart sagt varje
ekonomisk-politiskt anfrande, oavsett vilket parti som
fretrds. Detta r i och fr sig positivt, men enbart vacker
retorik ndrar inte p de diskriminerande regler som sedan
lnge frsvrat och frhindrat de mindre fretagens
tillblivelse, verlevnad fr att inte tala om expansion.
Diskrimineringen finns p mnga omrden, men r kanske
tydligast nr det gller skatter.

I de svenska skattelagarna finns mnga bestmmelser, som tydligt och
ppet innebr att bolag med f gare skall srbehandlas. Om syftet var att
stimulera smfretagandet skulle det givetvis vara positiva srbestmmelser,
men utan undantag r det regler som diskriminerar och frsvrar fr
smfretagen och dess gare. I frarbetena till den srskilda lagstiftning som
infrdes 1976 (prop. 1975/76:79 s. 34 och SOU 1975:54 s. 10) anges syftet
med srreglerna vara att stadkomma neutralitet vid beskattningen av
fretagsinkomster oavsett om verksamheten bedrivs i fmansfretag eller i
annan fretagsform. Regelverket, som fortfarande till strsta delen r giltigt,
siktar in sig p att frhindra att de fmansgda fretagen skulle kunna
"uppn skattefrdelar som inte kan anses motiverade med hnsyn till den
bedrivna verksamheten". Sttet att frhindra att vissa transaktioner
genomfrs r att gra skatteeffekterna helt oacceptabla, s.k. stoppregler.
Dessa terfinns framfr allt i KL 32 14 mom. Men effekterna av denna
lagstiftning har inte blivit den nskade neutraliteten utan i stllet en negativ
srbehandling av fmansfretagen och deras gare.

I SIL 3 12 och 12 a-12 e finns ett invecklat regelsystem som syftar till att
frhindra att garna skall kunna omvandla arbetsinkomst till kapitalinkomst
och drigenom f en lgre total beskattning jmfrt med lneinkomst-
beskattning.

Det finns f sakliga skl fr de flesta av stoppreglerna fr fmansfretag. I
mnga fall r de helt ondiga, och ett avskaffande skulle inte heller medfra
ngon saklig frndring i rttslget. Dremot skulle fmansfretagaren
besparas en massa extraarbete med att fylla i srskilda blanketter, lmna
uppgifter som inte begrs av andra fretag, utfra komplicerade utrkningar
som ofta krver kvalificerade konsultinsatser m.m. Fr mnga mindre fretag
r krnglet och byrkratiseringen det strsta hindret fr att de skall kunna f
tid att skta och utveckla sina fretag. Fr skattemyndigheterna skulle
slopandet av fmansbolagsreglerna innebra en avsevrd lttnad. Den tid
som tgr till tolkning och rdgivning kring fmansbolagsreglerna r inte
frsumbar. Fr stat och kommun skulle ett slopande mjligen medfra ett
marginellt bortfall av skatteintkter. Detta skall emellertid stllas i relation
dels till mlet att stadkomma en hgre sysselsttning i Sverige, dels till det
oacceptabla i att diskriminera en grupp medborgare som gr en stor och
viktig insats fr landet.

Vad r ett fmansfretag?

I den allmnna debatten r det f som har klart fr sig hur
omfattande lagstiftningen fr frmnsfretag r. I KL 32
definieras fmansfretag som aktiebolag, ekonomisk
frening eller handelsbolag, i vilket aktierna eller andelarna
till mer n 50 procent gs eller innehas av fysisk person eller
ett ftal fysiska personer. Normalt definieras ett ftal till tio
personer, men eftersom nrstende personers innehav lggs
ihop och betraktas som ett enda individuellt gande kan
antalet gare vara vsentligt strre i ett fmansfretag. Som
sdana fretag rknas ocks fretag med ett strre antal
delgare, om de eller dem nrstende r verksamma i
fretaget i betydande omfattning. Exempel p sdana fretag
r konsultfretag och anstlldas gemensamgda fretag. Om
ett aktiebolag r noterat p en svensk brs kan det
definitionsmssigt inte vara fmansfretag, trots att
huvudgaren och hans familj kan ga mer n 50 procent.

Som nrstende rknas, frutom en delgares make och barn och deras
eventuella makar, ven delgarens frldrar och far- och morfrldrar,
syskon och deras makar och barn. Det r sledes ingen liten grupp mnniskor
som berrs av fmansbolagsreglerna.

Aktieutdelning, lttnadsbeloppet

Utdelning p aktier i ett fmansfretag beskattas fr aktiva
delgare eller nrstende till dessa i inkomstslaget tjnst till
den del utdelningen verstiger vad som anses utgra normal
utdelning. Fr realisationsvinster, som verstiger s.k. normal
utdelning, skall en viss del (50 procent) av reavinsten
beskattas som tjnst och resten som kapital. Riksdagen har
beslutat att fr.o.m. 1998 rs taxering infra en begrnsad
skattefrihet fr utdelning och reavinster p aktier i onoterade
fretag. Dessa regler r komplicerade. Frenklat uttryckt
skall man frst lgga samman anskaffningskostnaden fr
aktierna plus ovillkorade kapitaltillskott plus 100 procent av
lnesumman, minskad med dels lnefrmner fr aktiv
delgare, dels tio basbelopp. Till detta belopp skall man
lgga sparad skattefri utdelning av det s.k. lttnadssutrymmet
multiplicerat med 65 procent (i prop. 150 fresls 70
procent) av statslnerntan den 30 november ret fre
beskattningsret. Kvarstende sparad utdelning frn
fregende r lggs till, rknas upp med statslnerntan plus
fem procentenheter, och frn detta dras s lttnadsutrymmet.
Utdelningen snderfaller i tre delar: En skattefri utdelning
(lttnadsutrymmet), en kapitalbeskattad utdelning
(30 procent skatt) och terstoden beskattas som inkomst av
tjnst (32 procent alternativt 57 procent skatt). Om ngon
delgare sljer ngra aktier blir berkningarna nnu mer
komplicerade, fr d skall hlften av vinsten beskattas som
tjnst, dock hgst 100 basbelopp inklusive de reavinster p
aktier i bolaget som under de senaste fem ren har beskattats
som inkomst hos envar av delgarna och deras nrstende.
Krngligt i verkant och till vilket syfte? Inte kan det vara att
stimulera till fretagande. Men ven utan detta komplicerade
berkningsstt r lagen diskriminerande. En
fmansfretagare fr betala 43,5 procent i reavinst nr han
sljer aktier, medan kapitalbeskattningen fr andra r 30
procent.

Den 30-procentiga kapitalskatten r internationellt sett redan hg, och att
d tillmpa skattelagar som minskar avkastningen efter skatt ytterligare fr
de personer som satsar och riskerar bde ett eget kapital och en arbetsinsats
framstr som direkt utmanande. Den egna fretagaren har tagit en mycket
hgre risk n en kapitalplacerare som investerat i statsobligationer och fr en
riskfri avkastning med maximalt 30 procent i kapitalskatt. Inga vackra ord
om smfretagarnas betydelse kan dlja verkligheten, fmansfretagen
motarbetas i Sverige och den diskriminerande skattelagstiftningen mste
upphra!

Skall man kunna tjna pengar p att driva fretag i Sverige? Eller skall vi
fortstta att betrakta lnearbete som norm ven fr entreprenrskap,
risktagande, d.v.s. fretagande? Sjlvfallet gller att en fretagare vill ha
mjlighet att kunna f utdelning p sitt risktagande. Genom att selektivt
beskatta fmansfretagaren minskar hans kalkylerade vinstmjlighet, och
risken hjs i motsvarande mn. Det r drfr inte alls konstigt att Sverige har
s f familjegda sm och mellanstora fretag. Det r inte heller underligt att
de mindre fretagen inte vxer i Sverige.

Regeringen freslr att det s.k. lttnadsbeloppet vid beskattningen av
utdelningar och reavinster p aktier i onoterade aktiebolag hjs fr.o.m. 1999
rs taxering frn 65 till 70 procent av statslnerntan multiplicerat med
anskaffningskostnaden fr aktierna och ett lneunderlag.

Denna frndring r av marginell betydelse, inte minst p grund av att
statslnerntan sjunkit. Fr ett nystartat fretag med ett aktiekapital p
100 000 kronor och inget lneunderlag betyder denna frndring endast en
frbttring med 22 kronor per mnad. Mnga fretag r i dag rena
kunskapsfretag, med f anstllda. De knnetecknas ocks av att de mnga
gnger arbetar i ntverk. Skattesystemet mste i strre utstrckning ta hnsyn
till nya utvecklingstendenser som nu uppstr bland fretagen. Vi anser att
skattereglerna fr fmansbolag mste frndras. Den delgare som visar
markandsmssig ln skall f rtt att betrakta vrig avkastning som utdelning.
De srskilda sprreglerna r diskriminerande och ett uttryck fr misstroende.
Vidare tar de inte hnsyn till den ekonomiska risk det innebr att vara
fretagare.

Huvudregeln vid beskattning av utdelning till aktiv gare i ett fmansbolag
br vara att utdelning frn bolaget anses som kapitalinkomst om garen tagit
ut en marknadsmssig ln.

Anskaffning av egendom avsedd fr privat bruk

Det r inte srskilt ovanligt att fretag anskaffar egendom,
som r avsedd fr fretagsledares eller annan anstllds
privata bruk. Tjnstebostder har alltid varit regel p
bruksorter, och idag r det ofta ndvndigt fr fretag i
storstadsomrden att anskaffa bostad nr man rekryterar
ledande personer. Kostnaden fr en sdant frvrv r
normalt avdragsgill hos bolaget, men den enskilde
frmnsbeskattas som inkomst av tjnst och
frmnsbeloppet ligger ocks till grund fr berkningen av
arbetsgivaravgifter.

I ett fmansbolag skall emellertid en fretagsledare ta upp ett belopp
motsvarande hela anskaffningskostnaden som inkomst, dessutom fr bolaget
i detta fall inte gra avdrag fr kostnaden fr anskaffningen. Dessa regler har
tillkommit fr att man inte skall kunna kringg bestmmelserna fr
dubbelbeskattning av ett bolags vinster. Srreglerna r i sig ett ytterligare
bevis p hur skadlig dubbelbeskattningen r.

Nu kan fretagsledaren i stllet sjlv betala egendomen, och fr att
finansiera kpet ta ut en hjd ln i bolaget. Fretaget fr betala arbetsgivar-
avgift p den hgre lnen, men svl ln som arbetsgivaravgift r avdrags-
gilla i fretaget. Srregeln i 32 anv. p. 14 st. 1 KL r allts helt ondig
och
ltt att kringg. Frutom att det r svrfrsteligt varfr inte fmansbolag i
likhet med andra fretag skall kunna anskaffa egendom fr fretagsledares
privata bruk och kunna f gra erforderliga avdrag, s mste grundregeln
vara att det r fretaget som sjlvt har att bestmma om ln skall utg i
kontanter eller i form av skattepliktiga frmner.

Anskaffning av onyttig ls egendom

Om en delgare eller nrstende sljer in lsre, som inte r
till nytta fr bolaget, r hela kpeskillingen skattepliktig
intkt av tjnst. Avdrag fr anskaffningskostnad fr inte
gras, inte heller bolaget medges avdrag fr sin
anskaffningskostnad (32 anv. p. 14 st. 3 KL och 24 6
mom. SIL).

I detta fall kan dels konstateras att frvrv av onyttig egendom inte r
frenligt med aktiebolagslagen. Enligt gllande bolagsrtt skall man inte
kunna gra "ondiga" frvrv, eftersom det strider mot bolagets verksamhet
enligt bolagsordningen. Det r slutligen revisorerna som skall bedma om ett
frvrv r i verensstmmelse med bolagets verksamhet. Ett fretag fr bara
gra avdrag fr kostnader i verksamheten (23 KL). Om bolaget ndock gr
ett frvrv av onyttiga lsren uppstr inga avdragsgilla kostnader och
frvrvet betalas sledes med beskattade medel. Det finns fljaktligen ingen
anledning att ha en extra bestmmelse fr fmansbolag p denna punkt.

Delgaren fr inte dra av frvrvskostnaden fr den egendom som sljs in i
bolaget. Detta strider mot allmnna skatterttsliga principer att det r
realisationsvinsten som skall beskattas. Fmansbolagsgaren, som betalt
egendomen med beskattade medel, drabbas orttvist och bestmmelsen br
drfr slopas.

Det finns sledes inte ngon anledning att behlla dessa "stoppregler",
eftersom gllande skatte- och bolagslagar r fullt tillrckliga fr att
frhindra
icke-serisa transaktioner av detta slag.

Frsljning till verpris

En frsljning eller ett frvrv kan ocks ske till fel pris och
ge delgaren eller den nrstende en extra favr. I 32 anv.
p.14 st 2 KL och p. 14 st. 4 frsta meningen terfinns
reglerna fr detta fall. Om frsljningspriset r hgre n
marknadsvrdet kommer en delgare att beskattas fr
inkomst av tjnst fr det belopp som verstiger
marknadsvrdet. Fmansbolaget har inte rtt att gra avdrag
fr den del av kpeskillingen som verstiger
marknadsvrdet. Detta innebr att den totala beskattningen
blir 85 procent p "verpriset" (28 procent i bolagsskatt och
57 procent i marginalskatt).

Om denna srregel slopas skulle den enda sakliga frndringen bli att
"verpriset" blir avdragsgillt i fmansfretaget p samma stt som vriga
bolag.

Utkp av egendom till underpris

Om delgaren i stllet frvrvar till ett fr lgt pris skall
frmnen ocks beskattas. ven denna regel r obehvlig.
Fr en anstlld i vilket fretag som helst kpa en vara eller
tjnst till underpris skall han skatta fr denna som inkomst
av tjnst. Det finns en mngd rttsfall som visar detta.
Fretaget skall dessutom betala arbetsgivaravgift p
frmnen. Ngon srskild regel fr fmansfretag behvs
sledes inte.

Frbjudna ln och nedskrivning av ln

I aktiebolagslagen finns en bestmmelse om frbud fr
bolaget att lmna penningln, dock med undantag fr s.k.
kommersiella ln, till aktiegare, styrelseledamter och
verkstllande direktr i svl moder- som dotterbolag.
Frbudet omfattar ven nrstende personer (AL 12 kap. 7
). vertrdelse av bestmmelsen r straffbar och hgsta
straffet r ett rs fngelse. Hr finns inga srregler fr
fmansbolag, och man kan ifrgastta varfr man i
skattelagstiftningen har med en paragraf (32 anv. p. 15 KL)
, nr det redan finns starka civilrttsliga straffsanktioner.

Samma invndning kan gras mot bestmmelserna i KL 32 p. 14 st. 7,
som freskriver hur man skall frfara om ett ln som lmnats till fretags-
ledare nedskrivs i fmansbolagets rkenskaper. I det fallet skall det
nedskrivna beloppet beskattas som intkt av tjnst hos gldenren. Sjlvfallet
skall eftersknkande av ett ln beskattas hos lntagaren. Detta fljer av
bestmmelser som gller allmnt. Srbestmmelserna fr fmansbolag r
svrfrsteliga. Att ett bolag i sina rkenskaper skriver ned tillgngar, vilka
man bedmer understiga det verkliga vrdet, fljer av bestmmelser i AL
och god redovisningssed. S lnge som fordran r gllande gentemot
lntagaren har denne inte ftt ngon favr och skall rimligen inte heller
beskattas.

Bestmmelsen r sledes direkt diskriminerande och terspeglar lagstift-
arens attityd gentemot fmansgda fretag, d.v.s. de smfretag som i den
politiska debatten msom kallas fr "vr tids hjltar", msom "svensk
ekonomis rddare". Det finns ingen anledning att ha kvar denna
bestmmelse, ej heller bestmmelsen i 2 13 mom. SIL, som stadgar att
fretaget inte har rtt till avdrag fr nedskrivning av lnefordran. De
allmnna regler som gller alla fretag r helt tillfyllest.

Rntefrmner

En annan diskriminerande bestmmelse gller om ett
fmansfretag lmnat fretagsledare eller denne nrstende
person en rntefrmn. Fr anstllda i bolaget gller att
dessa fr skatta fr skillnaden mellan marknadsrntan och
den erlagda rntan. Skillnaden betraktas som en betald
rnteutgift och r sledes avdragsbar i inkomstslaget kapital.
Detta gller inte fr en fretagsledare med nrstende i
fmansfretaget.

Dessutom skall bolaget uttagsbeskattas nr lntagaren r fretagsledare
eller nrstende, vilket inte sker nr det gller en anstlld. I det senare
fallet
skall arbetsgivaravgift erlggas. Bestmmelserna fr rntefria eller
subventionerade ln fr anstllda r ur skattesynvinkel neutrala, det blir
samma skatt om fretaget i stllet hjde lnen s att den anstllde kunde
betala marknadsrnta. Fmansbolagets fretagsledare fr dremot en
vsentligt hgre skatt, vilket ocks r avsikten enligt prop. 1989/90:110 sid.
600. Den totala skattebelastningen blir 85 procent (28 procent i fretagsskatt
och 57 procent i marginalskatt) att jmfra med de allmnna bestmmelserna
som innebr en total skattebelastning p 51,7 procent. terigen en
diskriminerande bestmmelse som fretagsskattekommittn (SOU 1989:2
sid. 172) freslog skulle slopas. Nu r det hg tid att s sker.

Hyra fr lokaler

Srbestmmelserna i 32 anv. p. 14 st. 5 KL stadgar att hyra
som fretaget betalar till fretagsledare eller nrstende skall
betraktas som intkt av tjnst. Avdrag medges fr den
kostnad han ftt vidknnas p grund av att fretaget utnyttjat
lokalen. Dessa avdrag r emellertid inte srskilt genersa
utan br enligt RSV:s rekommendationer (RSV S 1997:6)
begrnsas till "direkta merkostnader i form av elektricitet,
uppvrmning, slitage o.dyl.". Beloppet kan enligt RSV
variera mellan 1 000 och 3 000 kronor fr "enstaka
kontorsrum, garage etc". Man kan frga sig varfr
fmansfretag skall srbehandlas. De generella reglerna fr
uthyrningsinkomster av privatbostder borde rcka till ven
fr fmansfretag. Den avgrande skillnaden r att fr
fmansbolagets fretagsledare och nrstende skall hyran
inkomstbeskattas, medan fr vriga gller
kapitalbeskattning. Det finns ingen anledning att behlla en
sdan uppenbar diskriminering.

Inkomstfrdelning

Det finns i 32 anv. p. 13 KL angivet hur ett fmansbolags
fretagsledares familjemedlemmar skall inkomstbeskattas
fr ersttning frn bolaget. Make/maka beskattas fr
marknadsmssig ersttning. Fr den del som bedms som
liggande ver en marknadsersttning skattar fretagsledaren.
Barn under 16 r, som arbetar i bolaget, beskattas hos den av
makarna som har den hgsta inkomsten frn fretaget. Detta
gller ven ersttning till barn ver 16 r, "till den del
ersttningen verstiger marknadsmssigt vederlag fr
arbetsinsatsen". Om barnet r delgare i bolaget beskattas
fretagsledaren fr den kapitalinkomst som verstiger
"sklig ersttning fr i bolaget gjord kapitalinsats".

Bakgrunden till dessa bestmmelser r att ska i den hga, progressiva
inkomstskatten samt att endast ln upp till 7,5 basbelopp ger rtt till
socialfrskringsfrmner. Det torde ven i andra verksamheter n i
fmansfretag vara mjligt att frdela lner inom familjen. Det r direkt
diskriminerande och t.o.m. ett brott mot jmstlldhetsstrvanden att betrakta
maka som ett bihang till fretagsledaren och drfr skall fmansfretag
jmstllas med vriga verksamheter.

Regeln om hur fretagsledares barn under 16 r skall beskattas br slopas.
Det finns ingen anledning att straffbeskatta ungdomars feriearbeten i
familjefretaget och drmed stta i gng ett byte av arbeten mellan olika
familjefretag fr att undvika straffskatten. I stllet borde insatser i
familjefretaget uppmuntras, om man menar ngonting med allt tal om
smfretagens betydelse.

Tantiem

Bestmmelserna i 2 13 mom. SIL stadgar att avdrag fr
tantiem frn ett fmansbolag till fretagsledare eller denne
nrstende fr tnjutas frst under samma r som
ersttningen betalats ut eller blivit tillgnglig fr lyftning.
Detta innebr att ett fretag mste ha inbetalt skatt och
arbetsgivaravgifter senast den 15 januari fr att avdrag skall
medges. F fretag har vid denna tidpunkt sina bokslut klara
och d det i mnga mindre fretag r rsvinsten som avgr
hur mycket ln fretagsledaren kan ta ut r det i praktiken
omjligt att kunna dra av kostnaden samma r som
tantiemet utbetalas. Motivet fr bestmmelsen r att man
annars kunde f en skattekredit, om avdraget beviljas r ett
och inkomstskatten betalas frst ret drp. Mot detta kan
enklast invndas att det idag i stllet r skattemyndigheten
som tjnar p en skattedebitering som frst ett r senare mts
av ett avdrag. Bestmmelsen r diskriminerande och visar p
en ofrmga hos lagstiftaren att stta sig in i de mindre
fretagens verklighet. Regeln br drfr slopas.

F-skattsedel till alla fretagare

Innehav av F-skattsedel r viktigt fr alla fretagare. Det
gller att fr kunder och uppdragsgivare kunna visa att man
sjlv har ansvaret fr svl skatter som arbetsgivaravgifter,
och att kparen inte behver ansvara fr erlggande av
dessa. Utan F-skattebevis kommer man drfr ltt till korta i
konkurrensen. Det r allmnt omvittnat att svrigheterna r
stora fr mnga nya fretagare att erhlla F-skattsedel.

Det borde vara sjlvklart att alla som vill bli fretagare ocks skall kunna
bli det. Men s r det inte. Skattemyndigheterna vgrar ofta utfrda F-
skattebevis, drfr att man anser att den skande inte kan antas komma att
bedriva nringsverksamhet. Definitionsmssigt skall fretagaren ha
investerat ett "betydande belopp", ha minst fem uppdragsgivare och garen
skall dessutom ha en specialistkompetens. Bland uppdragsgivarna fr inte
tidigare arbetsgivare medrknas!

Detta r inte ngot annat n frtckt etableringskontroll och en
diskriminering av dem som vill starta eget fretag. Om skattemyndigheten
finner att fretagaren inte uppfyller samtliga krav, s antas han inte komma
att bedriva nringsverksamhet i lagens mening. Mjligheten att bevisa att
man har en brande affrsid kan allts effektivt stoppas p ett tidigt stadium.
Detta r minst av allt tillvxtstimulerande!

I stllet fr statlig etableringskontroll br etableringsfrihet rda, och alla
som sker F-skattsedel skall erhlla en sdan. Skulle det visa sig att F-
skattsedeln missbrukas, s skall den snabbt kunna dras in. Med det
nuvarande systemet hindras mnga fretag att fdas, mnga mnniskor blir
hnvisade till att frbli arbetslsa och bidragstagare. Drmed kar
skattetrycket och ett oknt antal tjnster blir aldrig utfrda eller hnvisas
till
den svarta sektorn. Vi i Sverige har en alldeles fr lg sysselsttning. Alla
partier talar om ndvndigheten av att nya fretag startas, d borde det inte
vara svrt att enas om att ndra reglerna s att de som vill starta ett fretag
ven skall f F-skattsedel.

Frdelning av basbeloppsavdrag

Regeringen freslr en teknisk justering som gr det mjligt
fr den som har bde inkomst av tjnst och
nringsverksamhet att fritt frdela avdraget fr
pensionssparande mellan allmnt avdrag och avdrag i
frvrvskllan. Denna frndring r rimlig eftersom de
nuvarande reglerna r krngliga. Det r viktigt med ett hgt
enskilt sparande, som vi framhller i avsnittet om
pensionssparande. I likhet med vad vi dr freslr om
avdragsrtten fr pensionssparande anser vi att det skall vara
mjligt att dra av ett helt basbelopp.

Omrkningstalen i
fastighetstaxeringen

Fastighetsbeskattningen r numera s hg att man utan
verdrift kan tala om en verbeskattning av boendet.
Moderata samlingspartiet har vid ett flertal tillfllen lagt
fram frslag om snkt fastighetsskatt, utan att en majoritet av
riksdagen kunnat bitrda dessa frslag. Nr regeringen nu
ter lgger fram frslag om att frysa omrkningstalen i
avvaktan p en utredning, s fr detta nrmast betraktas som
ett stt att skjuta problemen framfr sig. Den utredning
regeringen tillsatt kommer ju inte att leda till att nivn p
fastighetsbeskattningen snks. Vi bitrder regeringens
uppfattning att omrkningstalen br frysas tills vidare,
samtidigt som vi har frslag om omedelbart snkt
fastighetsskatt. Ett av motiven till att regeringen vill avvakta
med nya omrkningstal sgs vara att underlaget inte medger
nskvrd skerhet. Detta gller enligt vr mening i lika hg
grad fr de hyreshus vars omrkningstal inte kommer att
frysas. Vi anser drfr att riksdagen skall besluta att frysa
omrkningstalen p samtliga fastigheter.

Beslut om att frysa omrkningstalen innebr emellertid inte att
Riksskatteverkets m.fl. myndigheters arbete med att ta fram underlag fr nya
omrkningstal upphr. Vi menar att hela processen med att ta fram
omrkningstal kostar stora summor i administrativa omkostnader, som kan
undvaras, s lnge omrkningstalen ligger fast. Vidare finns det ingen
anledning att anvnda fastighetstaxeringsfrfarandet fr fastigheter som inte
genererar fastighetsskatt, ett taxeringsvrde. Detta br ges regeringen till
knna.

Tobaksskatten

Regeringen freslr att styckeskatten p cigaretter snks frn
85 re till 20 re, samt den delen av skatten som r relaterad
till detaljhandelspriset hjs frn 17,8 procent till 39,2
procent. Det r ett steg i rtt riktning. Moderata
samlingspartiet pekade redan i samband med den stora
skattehjningen p att risken var uppenbar att smugglingen
skulle ka. Detta visar sig nu tyvrr vara sant. Effekten har
blivit att den hjda skatten medverkat till minskade
skatteintkter, samtidigt som smugglarligor ftt fotfste i
landet. Regeringen skriver i propositionen att priselasticiteter
p mellan 1 och 1,5 procent inte r orimliga. Regeringen
sger vidare att man inte bedmer att handeln med illegala
cigaretter kommer att reverseras fullt ut. Det kan drfr
ifrgasttas om den freslagna tgrden kommer att leda till
att smuggelverksamheten kommer att upphra. Det r
mjligt att regeringen kan behva terkomma till riksdagen
med frslag om ytterligare snkningar om de nsvrda
effekterna av nu liggande frslag inte uppns.

Reklamskatten

Den statliga reklamskatteutredningen (SOU 1997:53)
frordar ett avskaffande av reklamskatten. De flesta
remissinstanser hlsar detta frslag med tillfredsstllelse.
Dagens lagstiftning r inte konkurrensneutral. Moderata
samlingspartiet har flera gnger lagt fram frslag om
reklamskattens slopande. Utvecklingen brjar nu hinna ifatt
ven regeringen. I vrpropositionen finns drfr frslag om
slopande av reklamskatten p reklamtrycksaker. Vi menar att
reklamskatten helt skall slopas och mervrdesskatten fr
dagstidningar hjas. Regeringen br drfr snarast
terkomma med ett sdant frslag. Detta br riksdagen ge
regeringen till knna. Vrpropositionens frslag leder inte till
nskad konkurrensneutralitet mellan dagstidningar och
tidskrifter.

Slopad dubbelbeskattning

Fretagens egna, riskbrande kapital drabbas idag i
aktiebolagen av en skattekostnad p 50 procent, medan
skattekostnaden fr att skaffa kompletterande lnat kapital r
cirka 30 procent. Det egna, riskbrande kapitalet i bolaget r
grunden fr att ver huvud taget kunna f tillgng till
komplettering i form av lnat kapital. Ett slopande av
dubbelbeskattningen skulle medfra ett kraftigt tillskott av
riskkapital till marknaden.

Slopad frmgenhetsskatt

Frmgenhetsskatten, som r en extra skatt p avkastning av
kapital, motverkar den ndvndiga kapitalbildningen. Den
belastar skilda tillgngar olika hrt, vilket bidrar till
snedvridningar som frsmrar ekonomins funktionsstt.
Frmgenhetsskatten skall drfr avvecklas med brjan
1998.

Elskatt och brnsleskatt p
arbetsredskap

Livsmedelsnringen arbetar idag i en helt ny
konkurrenssituation jmfrt med fre EU-intrdet, d nstan
hela produktionen var skyddad frn internationell
konkurrens. Enligt den nyligen presenterade utredningen om
livsmedelssektorns omstllning och expansion (SOU
1997:167) belastas den svenska livsmedelsnringen med
betydligt hgre skatter och avgifter n i grannlnderna
Danmark och Finland. Bl.a. r skatten p diesel 14 gnger
hgre i Sverige n i Danmark, medan skatten p eldningsolja
r nstan 10 gnger hgre. Elskatten p livsmedelssektorns
primrproduktion r mer n dubbelt s hg i Sverige jmfrt
med Danmark och ca 6 gnger hgre n i Finland. Samtidigt
saknar bde Finland och Danmark skatt p handelsgdsel.

Vi r vl medvetna om att de skattehjningar p livsmedelsnringen som
beslutats av Socialdemokraterna med std av bl.a. Centern under denna
mandatperiod hotar att sl ut svensk livsmedelsproduktion. Redan tidigare
har vi drfr freslagit att dieselskatten snks. Vi freslr nu att
dieselskatten
snks med 500 miljoner kronor fr arbetsmaskiner inom jordbruket, vilket
innebr cirka 1,75 kronor lgre kostnad per liter. Som ett ytterligare steg fr
att skapa rimliga konkurrensfrutsttningar fr svensk livsmedelsnring
freslr vi ocks att samma elskatteregler skall glla fr jordbruket som fr
industrin, dvs. att ingen elskatt skall utg p den el som anvnds i driften.
Detta innebr snkta kostnader fr livsmedelsnringen p 350 miljoner
kronor.

Frlngd skatteinbetalningsperiod

De nya bestmmelserna om skattekonto och momsuppbrd
har i alla delar blivit bra. Det r fel att jmstlla frfallodag
och bokfringsdag. Det leder till oskerhet nr betalningen
mste erlggas fr att den skall kunna bokfras i rtt tid.
Fretagen betalar in tiotals miljarder fr tidigt. En tergng
br ske till en gammal vedertagen princip att frfallodagen
sammanfaller med inbetalningsdagen.

Lgre beskattning av
royaltyinkomster

Uppfinnare och innovatrer skall kunna verka i en positiv
milj. Det kan de inte idag. Regler br infras som gr att
uppfinnare och innovatrer kan beskatta inkomster av
royalty som utgr frn patent i inkomstslaget kapital.
Uppfinnare och innovatrer br ges rtt att ta upp inkomster
av royalty som grundas p patent som kapitalinkomst, vilket
f.n. innebr 30 procents skatteuttag.

Slopad lneskatt p vinstandelar

Den srskilda lneskatten p vinstandelsmedel br
avvecklas. Det finns goda skl som talar fr
vinstandelsstiftelser i fretagen. Det r viktigt att mjlighet
kan ges fr alla anstllda att p detta vis f ett ekonomiskt
utbyte som r relaterat till graden av framgng i fretaget.
Det finns flera goda exempel p vinstandelsstiftelser i
svenskt nringsliv.

Frslag till skattesnkningar

Skattetrycket mste snkas s att mnniskor kan frsrja sig
p sin ln och s att vi fr fler och vxande fretag som
genererar sysselsttning.

Vi freslr drfr fljande skattesnkningar:

? ett srskilt frvrvsavdrag fr pensionsgrundande inkomster upp till 7,5
basbelopp i den kommunala beskattningen p 7 procent 1999, 9 procent
2000 och 12 procent 2001.
?
? en statligt finansierad skning av kommunalskatten med 1 krona 2000
och 2 kronor 2001
?
? ett grundavdrag per barn p 10 000 kr i den kommunala beskattningen
?
? ett avdrag fr styrkta kostnader fr barnomsorg som inte r
subventionerad
?
? en hjning av det allmnna grundavdraget till 10 000 kr
?
? en successiv snkning av fastighetsskatten till 1,2 procent och ingen
infasning av de s.k. krisrgngarna i fastighetsskatten 1999
?
? en snkning av bensinskatten med 20 re plus moms
?
? en hjning av reseavdraget till 16 kr per mil
?
? en snkning av beloppet fr vilket inget reseavdrag fr gras till 6 000 kr
?
? en hjning av avdraget till pensionsfrskringar till ett basbelopp per r
?
? en 50-procentig skattereduktion fr tjnster, inklusive ROT-arbeten, som
utfrs i hemmet p upp till 25 000 kr per hushll och r
?
? en mjlighet fr fmansfretagare att - efter att ha tagit ut
marknadsmssig ln - ta ut resterande verskott i fretaget som
aktieutdelning
?
? ett slopande av dubbelbeskattningen p aktier
?
? ett slopande av frmgenhetsskatten
?
? en snkning av brnsleskatten p arbetsredskap
?
? en snkning av elskatten fr livsmedelsnringen
?
? en frlngd skatteinbetalningsperiod fr fretagen
?
? beskattning av royaltyinkomster som kapital
?
? ett slopande av skatten p vinstandelar
?
? ett avskaffande av reklamskatten som finansieras med en hjning av
tidningsmomsen?
? 10F?
? P
?
Hemstllan

Med hnvisning till det anfrda hemstlls

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om att den statliga inkomstskatten skall vara maximalt 20 %,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om frdelning av beloppsavdrag,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om omrkningstalen i fastighetstaxeringen och behovet av
fastighetstaxering,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om reklamskatten,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om skattesnkningar fr att mnniskor skall kunna leva p sin ln och
fr att Sverige skall f fler och vxande fretag som genererar
sysselsttning.

Stockholm den 29 april 1998

Bo Lundgren (m)

Karl-Gsta Svenson (m)

Carl Fredrik Graf (m)

Jan-Olof Franzn (m)

Carl Erik Hedlund (m)

Ola Sundell (m)

Inga Berggren (m)

Jerry Martinger (m)

Stig Rindborg (m)

Nils Fredrik Aurelius (m)