med anledning av prop. 1996/97:132 Delgivning med aktiebolag

Motion 1996/97:Ju18 av Gun Hellsvik m.fl. (m)

Inledning

I propositionen föreslås att ett nytt delgivningsförfarande
införs avseende aktiebolag, benämnt särskild delgivning med
aktiebolag. Förslaget innebär att myndigheters delgivning
med aktiebolag i vissa fall - och efter åtminstone ett
delgivningsförsök med behörig ställföreträdare eller någon
annan med motsvarande behörighet - skall kunna ske genom
att delgivningshandlingen skickas i lösbrev, utan krav på
kvittens, till den postadress som bolaget har registrerat i
aktiebolagsregistret hos Patent- och registreringsverket,
PRV.

Enligt regeringen tillgodoses bolagens rättssäkerhetskrav genom att själva
delgivningsförsändelsen kombineras med ett kontrollmeddelande med
uppgifter dels att delgivningsförsändelsen någon dag tidigare skickats till
bolaget, dels att bolaget kommer att anses delgivet två veckor efter det att
kontrollmeddelandet skickades ut. För det fall ett aktiebolag inte har anmält
någon postadress till PRV, eller då den registrerade adressen är felaktig, skall
i stället kungörelsedelgivning kunna ske.

Ett syfte med förslaget är att uppnå besparingar för bl.a. PRV, domstolarna
och kronofogdemyndigheterna. I propositionen anför regeringen att det är
svårt att uppskatta hur stor besparingen kan bli totalt sett till följd av
förslaget, men man beräknar att förslaget kommer att leda till besparingar
som klart överstiger fem miljoner kronor per år. Ett annat syfte med förslaget
är att förbättra enskilda borgenärers ställning. De negativa effekter som i dag
kan uppstå till följd av att nuvarande delgivningsförfarande inte är
tillräckligt
effektivt drabbar många gånger borgenärer i form av ränteförluster och
värdefall.

Vi delar regeringens uppfattning att det är högst angeläget av såväl stats-
finansiella skäl som av hänsyn till enskilda borgenärer att de sedan länge
kända delgivningsproblemen med juridiska personer får en tillfredsställande
lösning. Regeringens förslag kan likväl inte lämnas utan invändningar.

Enligt vår uppfattning bör regeringsförslaget i vissa avseenden få en annan
utformning för att bättre svara mot de grundläggande rättssäkerhetskrav som
måste kunna ställas på inrättandet av ett nytt delgivningsförfarande. Dessa
krav måste enligt moderata utgångspunkter naturligtvis kunna ställas även av
"den som har förmånen att få driva en verksamhet utan personligt ekono-
miskt ansvar". Att detta inte är fullt lika självklart för regeringen framgår av
citatet ovan (se prop. s. 16). Enligt vår mening är det minst sagt anmärk-
ningsvärt att regeringen väljer att formulera sig på detta sätt i en
proposition,
trots att det även för regeringen måste vara känt att aktiebolagsformen står
öppen för i princip alla medborgare i vårt land. Det är svårt att se någon
annan förklaring till regeringens formulering än att regeringen är ute efter att
misstänkliggöra människorna bakom verksamhet som bedrivs i aktiebolags-
form.

PRV:s registreringsrutiner
måste ses över före
ikraftträdandet

Enligt förslaget till särskilt delgivningsförfarande för
aktiebolag skall delgivningshandlingen skickas med post till
den adress som bolaget låtit registrera i det
aktiebolagsregister som förs av PRV. En grundläggande
förutsättning för att bolaget skall nås av delgivningen är
således att bolagets korrekta adress har anmälts till PRV och
att PRV låtit registrera bolagets adressanmälan på ett sådant
sätt att adressen i princip omgående kan återfinnas i
aktiebolagsregistret. Med hänvisning till den
anmälningsskyldighet som enligt aktiebolagslagen åvilar
bolagen ifråga om anmälan av postadress och ändring av
denna, är det enligt regeringen rimligt att aktiebolaget självt
får ta konsekvenserna vid försummelse av
anmälningskyldigheten.

Detta är naturligtvis både en rimlig och självklar ståndpunkt som vi mode-
rater till fullo ställer oss bakom. Å andra sidan innebär det nu föreslagna
förfarandet att höga effektivitetskrav måste ställas på PRV:s hantering av
bolagens adressanmälningar eftersom den registrerade adressanmälan ges
viss rättsverkan och eftersom seriösa näringsidkare kan drabbas om inte
registreringen fungerar på ett tillfredsställande sätt.

I detta sammanhang måste därför beaktas att PRV inte kan bryta ut hante-
ringen av en anmälan om postadress i fall då en sådan anmälan kombineras
med anmälningar om andra ändringar i bolaget, t.ex. förändringar i styrelsen,
firmaändring eller höjning av aktiekapitalet. Denna rutin innebär att PRV:s
registrering av själva postadressen kan fördröjas. För de fall ett bolag
kombinerar en anmälan om adressändring med en anmälan om firmaändring
handlar det om månader innan registreringen av adressändringen kan ske
eftersom ett bolags firmaändring måste föregås av en noggrann granskning
av PRV. Tidpunkten för när PRV:s registrering av ett bolags postadress kan
införas i aktiebolagsregistret är således beroende av huruvida adressanmälan
sker tillsammans med en eller flera andra ändringsanmälningar.

Enligt vår mening har regeringen inte i tillräcklig grad beaktat och analyse-
rat PRV:s nuvarande registerrutiners inverkan på det nu föreslagna delgiv-
ningsförfarandet. Propositionen saknar helt förslag som säkerställer en snabb
registrering av bolagens adressanmälningar hos PRV. Ett sätt att påskynda
PRV:s registrering av postadresser, och därmed undvika att fel adress anges
på delgivningsförsändelsen, skulle kunna vara att PRV särskiljer hanteringen
av adressanmälningar från andra vid samma tillfälle gjorda ändringsanmäl-
ningar avseende samma bolag. Härigenom skulle PRV kunna registrera
postadressen betydligt snabbare än vad som är fallet i dag.

PRV:s nuvarande registreringsrutiner bör därför ses över och åtgärdas före
det nu föreslagna delgivningsförfarandets ikraftträdande. I annat fall torde
det bli nödvändigt att skjuta på ikraftträdandet till dess PRV:s hantering av
bolagens adressanmälningar hunnit anpassas till de krav det nya delgivnings-
förfarandet ställer på PRV:s registrering.

Tidpunkten då bolaget skall
anses delgivet

Enligt propositionen skall bolaget anses delgivet två veckor
efter det att kontrollmeddelandet skickades ut om det inte
med hänsyn till omständigheterna framstår som osannolikt
att handlingen före tvåveckorsfristens utgång kommit fram
till den registrerade postadressen.

I likhet med flera remissinstanser anser vi att risken för att aktiebolag skall
drabbas av rättsförlust motiverar att tiden utsträcks till fyra veckor. Enligt
vår
mening är regeringen något för kategorisk i sin bedömning av vad som är att
anse som ett seriöst skött aktiebolag. Regeringen tycks utgå från att alla
seriösa aktiebolag har personella resurser som möjliggör kontroll av posten
var fjortonde dag även under semestertid eller annan längre bortovaro. Vi
menar att även mindre aktiebolag som inte sällan drivs av en ägare, t.ex.
konsult- eller andra tjänsteföretag, i normalfallet är att betrakta som seriöst
skötta bolag även om personalstyrkan inte medger postkontroll var fjortonde
dag under semestertid eller t.ex. affärsresor. Mot denna bakgrund förordar vi
en ordning som innebär att delgivning med lösbrev inte skall anses ha skett
förrän efter fyra veckor från det att delgivningsförsändelsen skickats ut.

Varför bara aktiebolag?

Det nya delgivningsförfarandet med lösbrev skall enligt
förslaget ha begränsad tillämpning och bara kunna användas
gentemot aktiebolag. Enligt regeringen kan emellertid även
andra juridiska personer än aktiebolag i framtiden komma att
omfattas av reformen, dock under förutsättning att en
utvärdering visar att så är lämpligt.

I likhet med vad vissa remissinstanser anfört anser vi att det redan nu finns
skäl som talar för att även andra juridiska personer som t.ex. ekonomiska
föreningar bör omfattas av det nya delgivningsförfarandet. Medlemmar av
ekonomiska föreningar har ju på samma sätt som aktiebolagsägare "för-
månen att få driva en verksamhet utan personligt ekonomiskt ansvar", för att
låna regeringens vokabulär. Genom att utvidga reformen till att omfatta även
andra juridiska personer kan ytterligare effektiviseringar av delgivningarna
uppnås och fler fordringsägare, än vad som blir fallet med regeringens för-
slag, kan få betalt för sina fordringar. Sammanfattningsvis delar vi således
inte regeringens uppfattning att det inte skulle gå att ställa samma organisato-
riska krav på t.ex. ekonomiska föreningar som det görs på aktiebolag.

Som regeringen själv anför omfattas även ekonomiska föreningar, liksom
andra juridiska personer, av viss registreringsskyldighet enligt handels-
registerlagen. Det torde således inte föreligga några stora praktiska hinder
mot att redan nu utvidga tillämpningen av det nya delgivningsförfarandet
med lösbrev till att avse även andra juridiska personer.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att PRV:s nuvarande registreringsrutiner bör ses över och
åtgärdas före det föreslagna delgivningsförfarandets ikraftträdande,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tidpunkten då ett bolag skall anses delgivet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att även andra juridiska personer bör omfattas av det nya
delgivningsförfarandet.

Stockholm den 6 mars 1997

Gun Hellsvik (m)

Göthe Knutson (m)

Anders G Högmark (m)

Maud Ekendahl (m)

Jeppe Johnsson (m)

Åke Sundqvist (m)

Christel Anderberg (m)

Liselotte Wågö (m)

Lars Björkman (m)