med anledning av prop. 1996/97:121 Systembrister och missbruk inom socialförsäkringssystemen

Motion 1996/97:Sf30 av Roland Larsson m.fl. (c)

I proposition 1996/97:121 Systembrister och missbruk inom
socialförsäkringssystemen föreslår regeringen bl.a. åtgärder
för att utöka kontrollmöjligheterna för försäkringskassorna.

Systembrister, missbruk och fusk inom socialförsäkringssystemen har
diskuterats intensivt under senare år. I takt med att åtstramningar har varit
nödvändiga inom bidragssystemen har krav rests på att åtgärder för att
minska överutnyttjandet och missbruket måste vidtas. I rapporten från
Riksrevisionsverket, FUSK - systembrister och fusk i välfärdssystemen
uppskattar verket att kostnaderna uppgår till 5-7 miljarder kronor.
Riksrevisionsverket konstaterar att även om fusket inte är omfattande, varken
i procent av utbetalat belopp eller antalet personer som fuskar, så är det ändå
frågan om stora belopp. Resurser som belastar någon annan del av statens
budget.

Förekomsten av fusk och missbruk är demoraliserande för välfärds-
systemet. Allmänhetens förtroende för ett bidragssystem, som ger utrymme
för överutnyttjande, kan minska om inte tillräckliga insatser görs för att
åtgärda problemen. Även om det inte är möjligt att helt eliminera fusket,
måste ambitionen vara att minimera bristerna och täppa till de luckor som gör
det möjligt att fuska. Annars riskerar förtroendet för välfärdssystemen att
urholkas.

Riksrevisionsverket har i rapporten definierat olika typer av fusk som är av
olika karaktär; dels "vitt arbete" som innebär att någon arbetar helt öppet hos
en arbetsgivare, samtidigt som arbetstagaren har någon typ av bidrag som inte
tillåter arbete eller inkomster över en viss nivå, dels "svart arbete" vilket
innebär att någon får ersättning för arbete utan att betala skatt och sociala
avgifter, dels övrigt fusk och överutnyttjande av transfereringssystemen.
RRV gör bedömningen att det är möjligt att vidta åtgärder för att komma åt
uppemot hälften av missbruket.

Under senare år har ett flertal åtgärder vidtagits för att förhindra missbruk
och överutnyttjande av transfereringssystemen. Förändringar av socialför-
säkringarna med förbättrade rapporteringsmodeller inom de administrativa
systemen har utförts. Flera beslut om förändringar i regelsystemen har
antagits. Centerpartiet har aktivt medverkat i flera av dessa beslut som
kommer att leda till att missbruket minskas.

Regeringen föreslår i propositionen att man skall ge försäkringskassans
personal rätt att göra hembesök hos den försäkrade i utrednings- och
kontrollsyfte, utan att misstanke om brott föreligger. Centerpartiet anser att
det finns flera anledningar till att kritisera regeringens förslag i denna del.

Hembesök i kontrollsyfte innebär att människors integritet allvarligt kan
kränkas. Oanmälda hembesök är ett starkt intrång i den personliga sfären som
centerpartiet inte kan acceptera - om det inte är av väsentlig betydelse för
utredningen. Det finns skydd i grundlagen mot husrannsakan som bör ge ett
skydd även om det är personal från försäkringskassan som gör hembesöket.
Regeringen anser att ingen skall tvingas att ta emot besöket och att den
besökande inte får uppträda på ett sätt som skulle kunna skapa intrycket att
besöket är en tvångsåtgärd. Regeringen tillägger att om den försäkrade inte
vill släppa in tjänstemannen har denna ingen rätt att komma in. Samtidigt
säger regeringen att om den försäkrade vägrar ta emot besök, får
försäkringskassan dra in eller sätta ned ersättningen, om omständigheterna
motiverar det. Frågan är vilket val som den försäkrade har: släppa in
tjänstemannen eller riskera nedsättning i sin ersättning. Centerpartiet anser
att
det är viktigt att den personliga integriteten respekteras och vi yrkar därför
avslag på regeringens proposition i denna del.

Lagrådet kritiserar regeringens förslag. Lagrådet har föreslagit att
bestämmelsen om hembesök bör utformas så att besök blir tillåtet, bara om
det kan antas vara av väsentlig betydelse för utredningen. Lagrådets förslag
innebär dels att varje besök i princip skulle beslutas efter en prövning av
omständigheter i det enskilda fallet, dels tillägget av ett kvalificerat
rekvisit -
"av väsentlig betydelse". Lagrådet anser att regeringsformens bestämmelser
om skydd mot husrannsakan måste vara åtminstone analogt tillämpliga på
dessa besök. Det måste anses tvivelaktigt om det är väl förenligt med 2 kap.
12 § regeringsformen om besöksbestämmelserna ges en omfattning som
legitimerar en generell eller stickprovsmässigt inriktad kontroll, utan
åtminstone någon individualiserad prövning i det enskilda ärendet.

Regeringen anser att oanmälda hembesök kan vara ett värdefullt led i
utredningen av ett försäkringsärende och menar att vetskapen om att
försäkringskassorna gör hembesök kommer att ha en allmänpreventiv effekt.
Centerpartiet ställer sig tveksam till regeringens bedömning. Oanmälda och
slumpmässiga hembesök kommer av resursskäl att bli få, vilket skulle
innebära att den allmänpreventiva effekt som regeringen eftersträvar inte
uppnås.

Regeringen motiverar att rätten till generella eller slumpmässiga kontroller
genom hembesök kan leda till att åtgärden avdramatiseras, genom att ett
besök inte behöver uppfattas som utpekande. Centerpartiets uppfattning är att
hembesök som kontrollåtgärd upplevs som kränkande och utpekande. Därför
skall det bara få förekomma om det är av väsentlig betydelse för utredning
om misstanke om försäkringsmissbruk. Enligt RRV:s rapport, som hänvisats
till ovan, är det ovanligt att fusk förekommer och det är en liten procentandel
som missbrukar systemen. Det kan inte vara rimligt att alla försäkringstagare
skall behöva känna sig utpekade när de behöver ta del av
socialförsäkringarna.

Centerpartiet anser att det är effektivare om försäkringskassan använder
resurserna för att förebygga missbruk och att den har möjlighet att vidta
kontrollåtgärder då den misstänker att någon missbrukar försäkringen. I fall
då försäkringskassan har skälig misstanke om att fusk förekommer, är det
möjligt för kassans personal att göra besök hos personen i fråga. En annan
möjlighet är att försäkringskassan kräver av bidragsmottagaren att han eller
hon gör personliga besök vid kassan.

Samordning av utbetalningar hos en
myndighet

Centerpartiet anser att det bör bildas ett utbetalningsverk som
ska samordna alla utbetalningar från socialförsäkringarna.
Det innebär inte att sekretessen för den enskilde åsidosätts.
Verket skulle bara ha tillgång till uppgifter som är
nödvändiga för utbetalning. Känsliga uppgifter sorteras bort
av den myndighet eller organisation som beviljat
utbetalningen. Ett utbetalningsverk skulle upptäcka om
utbetalning sker från olika försäkringssystem till samma
person under samma tidsperiod.

En liknande modell föreslås i Statskontorets rapport Bättre grepp om
bidragen (SOU 1996:180). Man har presenterat IT-åtgärder för att lösa vissa
samordningsproblem. Förslaget som presenteras innebär att utbetalningarna
från transfereringssystemen ska samordnas i ett ansvarigt organ. Innan
uppgifterna överförs från ansvarig myndighet avkodas de. Genom den sök-
och utsorteringsprocess som det gemensamma organet skulle göra, kan man
relativt enkelt upptäcka om fusk förekommer, t.ex. att utbetalning sker från
flera transfereringssystem. I de fall fusk misstänks återförs uppgiften till
ansvariga myndigheter och kontroll kan vidtas.

En annan lösning för att underlätta kontrollfunktionen skulle kunna vara att
ansluta nuvarande transfereringssystem till ett framtida system med
individuella skattekonton. Basen skulle vara det skattekontosystem som
föreslagits av Skattebetalningsutredningen i betänkandet Ett nytt system för
skattebetalningar (SOU 1996:100). Förslaget innebär att debiteringar,
redovisningar och betalningar av skatter och avgifter samordnas i ett system
med skattekonton för alla skatt- och avgiftsskyldiga. Det skulle innehålla en
påbyggnad med en obligatorisk skyldighet för alla statliga och kommunala
utbetalare att löpande redovisa kontrolluppgifter om gjorda utbetalningar till
skattemyndigheterna, oavsett om de är beskattningsbara eller ej. Huvudsyftet
skulle vara att skapa ett bättre beskattningsunderlag och ökade samordnings-
och kontrollmöjligheter inom skatte- och transfereringssystemen.

Regeringen föreslår i propositionen en ändring av postlagen så att uppgift
om enskilds adress kan lämnas till allmän försäkringskassa. En liknande
förändring har tidigare gjort det möjligt för skattemyndigheten och
kronofogdemyndigheten att få tillgång till en adress. Regeringen anför som
skäl att detta var möjligt innan Posten bolagiserades. Centerpartiet anser att
detta är en rimlig lagändring. Centerpartiet vill med anledning av detta
påpeka att överföringen av folkbokföringen från de kyrkliga församlingarna
innebar en försämrad möjlighet för försäkringskassan att få tillgång till
uppgifter som var av betydelse för kontroll av folkbokföringsadress.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen avslår propositionen i den del som rör besök i utrednings-
och kontrollsyfte,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett organ/verk för samordnade utbetalningar.

Stockholm den 2 april 1997

Roland Larsson (c)

Ingrid Skeppstedt (c)

Kerstin Warnerbring (c)

Karin Israelsson (c)

Rolf Kenneryd (c)

Andreas Carlgren (c)