med anledning av prop. 1990/91:90 En god livsmiljö

Motion 1990/91:Jo93 av Claes Roxbergh m.fl. (mp)

Miljöinriktat ekonomiskt beslutsunderlag...

För att befrämja arbetet på en god livsmiljö är det viktigt
att ha goda beslutsunderlag som belyser de miljömässiga
konsekvenserna av olika handlingsalternativ på ett fullödigt
sätt. Inte minst är det viktigt att knyta ihop data om
ekonomisk utveckling med konsekvenser för miljö och
naturresurser. Idag saknas mycket i detta avseende. Frågan
berörs bara perifert i regeringens proposition.

...på lång sikt

Miljöpartiet har låtit ta fram en rapport med förslag till
kravspecifikation på ett nationellt ''grönt'' ekonomiskt
beslutsunderlag. Rapporten har skrivits av Torbjörn
Linderson, som själv svarar för rapporten. Rapporten
medföljer som bilaga till denna motion.

Ett utvecklat miljöinriktat/ekonomiskt beslutsunderlag
måste syfta till att överbrygga en del av de
kommunikationssvårigheter som idag föreligger både
mellan experter inom olika forskningsområden, mellan
experter och beslutsfattare, mellan politiker och tjänstemän
och gentemot allmänheten.

För att överbrygga dessa kommunikationsproblem bör
bl a följande kriterier för ett vidgat samhällsekonomiskt och
miljöinriktat beslutsunderlag uppställas:
Beslutsunderlaget skall kunna fungera som en minsta
gemensam nämnare för olika aktörer i samhällsdebatten
Fritt från bindningar till snävt definierade metodologier
VärdeoberoendeEkologiskt perspektiv
Antropocentriskt perspektivRespekt för kulturella
värden och traditionerLång planeringshorisontHög
statistisk kvalitet

Beslutsunderlaget bör visa såväl ekologiska och
mänskliga (välfärd/välbefinnande, fördelning) som
finansiella aspekter på utvecklingen. Det skall ge tydliga
varningssignaler och visa på möjliga trender, peka på
osäkerheter och hjälpa till vid värdering av dessa samt ge
informativa nyckeltal med långa tidsserier.

Det är en fördel om beslutsunderlaget kan användas av
en mångfald aktörer, dels som demokratiskt
dialoginstrument, men också för kommunalbokföring,
länsstyrelsernas miljöarbete och utökade räkenskaper ute
på företagen.

...och på kort

Att bygga upp ett sådant omfattande beslutsunderlag tar
naturligtvis tid och måste ske successivt. Ett lämpligt allra
första steg kunde vara att komplettera finansplanen och
nationalbudgeten med viktiga nyckeltal av miljö- och
hälsofaktorer och också i nationalbudgeten översiktligt
beskriva utvecklingstendenserna inom dessa områden.
Exempel på hur detta skulle kunna utformas finns i den
bifogade rapporten.

Ett fungerande index som också skulle kunna
presenteras är UNDP:s (United Nations Development
Program) Human Development Index, som förutom BNP
även väger in faktorer som läskunnighet och livslängd och
också planerar att ta in miljöfaktorer.

Hemställan

Med hänvisning till bifogade rapport och vad i motionen
anförs hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att miljöinriktade ekonomiska beslutsunderlag utarbetas i
enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär att som ett första
steg finansplanen och nationalbudgeten kompletteras med
miljö- och hälsofaktorer i enlighet med vad som anförts i
motionen.

Stockholm den 8 mars 1991

Claes Roxbergh (mp)

Inger Schörling (mp)

Åsa Domeij (mp)

Carl Frick (mp)

Gösta Lyngå (mp)

Roy Ottosson (mp)

Bilaga