med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen

Motion 1990/91:Ub146 av Rune Rydén m.fl. (m, fp, c)

Ett av de olika motiv för individuella program, som
anges i gymnasiepropositionen, är att tillmötesgå
önskemålen hos de mycket målinriktade elever, som vill ha
en individuell studietakt och en individuell utbildning av ett
slag som inte utan vidare ryms inom de nationella
programmen.

Konstruktionen med individuella program i
gymnasieskolan är ett inslag som det finns anledning att
knyta förhoppningar till. Den variationsbredd som de
individuella programmen är avsedd att få påminner om det
rika studieval som en gång var utmärkande för studier per
korrespondens -- en undervisningsform där Sverige en gång
ansågs världsledande. När Hermods firade 50-årsjubileum
år 1958 hade 1 246 516
elever varit anmälda. Ingen studieform kan mäta sig
med brevstudier när det gäller att tillgodose individuella
behov. Detta gäller såväl energiska svagpresterande elever
som elever med utpräglade förutsättningar för teoretiska
studier utöver det ämnesstoff som gymnasieskolan normalt
rymmer.

En särskild tillgång blir den individuella handledning
som förutsätts ingå som ett bärande moment vid studier
inom de individuella programmen. Därigenom täcks en
brist som upplevs besvärande vid den renodlade
korrespondensundervisningen.

Ett antal elever har både humanistiska och
naturvetenskapliga intressen. De får därför ofta svårigheter
när de skall välja antingen en humanistisk eller
naturvetenskaplig studieväg i gymnasieskolan. För vissa av
dessa elever kan ett ''tvärvetenskapligt'' individuellt
program, som rymmer t.ex. såväl fysik, kemi och biologi
som moderna språk, latin och filosofi vara den perfekta
lösningen. Det finns anledning att undersöka i vilken
utsträckning det finns eller kan utvecklas brevkurser eller
andra självinstruerande läromedel som kan användas för
individuella program av detta slag. Det nya skolverket bör
kunna vara behjälpligt med en sådan undersökning samt att
stimulera läromedelsföretagen m.fl. att i ökad utsträckning
framställa självinstruerande läromedel.

Det bör också undersökas om ett sådant program även
kan genomföras inom ramen för utökad studiekurs på
humanistisk eller naturvetenskaplig gren.

Genom tillkomsten av sådana tvärvetenskapliga
individuella program får vi arkitekter, civilingenjörer och
andra naturvetare som också har en humanistisk-språklig
skolning liksom yrkesverksamma humanister som även har
en gedigen naturvetenskaplig bakgrund. Människor av
detta slag behövs i den fortsatta utvecklingen av vårt
samhälle.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om medverkan från skolverket vid
utvecklingen av självinstruerande läromedel m.m. för ett
tvärvetenskapligt individuellt program (humaniora--
naturvetenskap).

Stockholm den 13 mars 1991

Rune Rydén (m)

Knut Wachtmeister (m)

Martin Olsson (c)

Erling Bager (fp)