med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning 1989/90

Motion 1989/90:Jo15 av Lars Werner m.fl. (vpk)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Jol5

av Lars Werner m.fl. (vpk)

Mot.

med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning 1989/90

Jol5-17

Forskningen vid SLU

Vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, bedrivs forskning och utbildning
kring användandet av naturresurserna. Det innefattar såväl skogs- och jordbruk
som landsbygdsutveckling i vid mening och förhållandet mellan stad
och land, däri inbegripet stadens gröna miljö.

Vid SLU finns en spännande mångfald av verksamheter. Vårt jordbruk
står inför stora förändringar. Det är av största vikt att samhället investerar i
framtiden genom att avsätta tillräckliga resurser för forskning och utvecklingsarbete.

SLU kan i än högre grad än hittills bli navet i en miljöinriktad forskning
för ett framtida Sverige, där vi hushållar med naturresurserna och inlemmar
produktion och konsumtion i fungerande kretslopp. Trots att mycket arbete
kring dessa framtidsfrågor görs på SLU, så bär lantbruksuniversitetet ännu
en prägel av närhet till det konventionella jordbruket. Regeringen har tillsatt
en utredning med syfte att bl.a. se över hur SLU:s flexibilitet och lyhördhet
för framtidens behov kan ökas. Vi återkommer därför med ett samlat och
mer genomgripande förslag till förändring och utveckling då utredningens
förslag behandlas. Redan nu vill vi dock föreslå kompletteringar i regeringens
förslag vad gäller SLU. Ytterligare förslag tas upp i anslutning till regeringens
regionalpolitiska proposition.

Stödet till miljöforskning kommer idag via många olika finansiärer. Det
gör det svårt att få en överblick över den samlade forskningen med speciell
inriktning på miljö. Det saknas ett tydligt centrum, med uppgift att samordna
och ge överblick.

Vi föreslår att SLU i framtiden blir detta centrum. En mycket stor del av
miljöforskningen bedrivs vid SLU. I den ovan nämnda utredningen bör
denna framtida aspekt av SLU:s verksamhet belysas.

För att ett sådant centrum skall kunna fungera behövs det kontakter mellan
forskare vid olika institutioner och inom olika verksamheter. Det behövs
resurser för ökade forskarkontakter genom ett internationellt erfarenhetsutbyte
men också inom landet. Det kan gälla såväl seminarier och konferenser
som mer kontinuerliga träffar eller andra former av utbyte.

Det finns i dag ett mycket stort engagemang både bland forskare och i
samhället i övrigt för miljöfrågor. Det finns många goda idéer kring alterna

1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. NrJol5-17

tiva metoder och produkter, inom olika områden, som skulle leda till bättre Mot. 1989/90

miljö. Det finns en aktiv miljörörelse som tar sig uttryck i organiserad verk- Jol5

samhet och också i enskildas aktiviteter. Inom denna miljörörelse finns

många goda idéer om angelägna forsknings- och utvecklingsprojekt som rör

miljön, men tyvärr saknar man ofta de ekonomiska resurserna. Det behövs

ett forum, en mötesplats, för dem som har idéer, dem som har ekonomiska

resurser och dem som har kompetensen att forska. SLU kan skapa denna

kontaktyta. Man har en decentraliserad verksamhet och ett väl utvecklat

samarbete på många orter och med många olika intressenter. Vi föreslår att

5 milj. kr. anslås som ett engångsbelopp för att på de olika sätt som ovan

skissats utveckla SLU:s roll som centrum i miljöforskningen.

Alternativ odling

Ett ekologiskt väl anpassat lantbruk bygger på resurser givna på plats. Målet
är cirkulation av dessa resurser. Näringen som förs bort med livsmedlen skall
återföras. Vårt moderna samhälle har avlägsnat sig långt från sådana kretslopp.
Det är därför förenat med svårigheter att på nytt bygga upp sådana
system. Det behövs mycket forsknings- och utvecklingsarbete. Av denna
helhetssyn följer med nödvändighet behov av tvärvetenskaplighet i forsknings
och utvecklingsarbete. Vi föreslår därför att det fristående sekretariatet
för alternativ odling återupprättas.

FoU när det gäller alternativ odling ges i dag alltför lite utrymme vid SLU.

Det är vår förhoppning att den ovan nämnda pågående översynen skall resultera
i en omfördelning av lantbruksuniversitetets resurser bl.a. till förmån
för den alternativa odlingen. Men redan innan denna utredning blir klar behövs
det förstärkning till FoU kring alternativ odling. Vi föreslår därför att
5 milj. kr. anslås till SLU för detta ändamål.

Forskning kring fritid

I regeringens proposition berörs fritiden endast i en bisats. Regeringen hävdar
att forskningen kring turism och rekreation i första hand bör röra turismens
betydelse för samhällsekonomin. Vi menar att det behövs forskning
kring fritid och rekreation av helt andra skäl. Samhälleliga investeringar i
fasta anläggningar och driftskostnader när det gäller fritid måste i högre grad
än idag styras av människors uttalade behov och inte av eventuella lönsamhetsaspekter.
Att ströva i skog och mark, att plocka bär och svamp är en högt
prioriterad fritidssysselsättning. Fritidsodling är en annan. Sällskapsdjur och
sportdjur har stor beydelse för människor i vårt samhälle. Den gröna miljön

i tätorterna är av avgörande betydelse för många människors fritid. Det behövs
mycket forskning och försöksverksamhet kring dessa olika aspekter av
fritid. Denna forskning sträcker sig över många områden och måste delvis
vara tvärvetenskaplig till sin karaktär. Vi föreslår att ”naturbruksuniversitetet”
SLU får 5 milj. kr. för forskning kring naturresursernas betydelse ur
rekreationshänseende.

Inom ramen för denna utökade satsning bör det också vara möjligt att vid
behov utöka utbildningen till landskapsarkitekt.

2

Djurskyddsfrämjande åtgärder

Det är en angelägen uppgift att utveckla forskningsmetoder som utgör alternativ
till traditionella djurförsök. Centrala försöksdjursnämnden fördelar
årligen 2 milj. kr. i forskningsanslag. Utvärderingar visar att dessa anslag fyller
en viktig funktion. Men utvärderingarna visar också att forskningsanslagen
är helt otillräckliga. De begränsade medel CFN har till sitt förfogande
räcker endast till att stödja en mindre del av den angelägna forskningen på
detta område. En tydligare satsning från samhällets sida på alternativa metoder
till djurförsök skulle stimulera till ytterligare forskningsinsatser. Vi föreslår
därför att 4 milj. kr. utöver vad regeringen föreslår anslås till CFN för
forskning kring alternativa metoder till djurförsök. I enlighet med vad CFN
föreslår bör det vara möjligt att inom ramen för dessa medel finansiera en
professur med inriktning på alternativa metoder.

Utveckling av nya djurhållningssystem

Det är positivt att regeringen beviljar de medel lantbruksstyrelsen begärt för
”rådgivningsorienterande forskning” m.m. i syfte att förbättra djurmiljön
inom animalieproduktionen.

Det behövs dock ytterligare satsningar på den forskning som bedrivs vid
SLU kring alternativa djurhållningssystem. Särskilt brådskande är den
forskning som bedrivs vad gäller äggproduktionen, eftersom vi närmar oss
den tidpunkt när de konventionella systemen måste avvecklas. Vi föreslår
därför att ytterligare 2 milj. kr. anslås till SLU för forskning kring och utveckling
av djurhållningssystem som förenar god djurmiljö, god arbetsmiljö
och hög produktkvalitet.

Omvandling av utbildningsbidrag till doktorandtjänster

För att trygga en god återväxt inom forskningen är tillskapandet av doktorandtjänster
den mest akuta och angelägna uppgiften. Vi anser att denna
omvandling måste ske i snabbare takt än den regeringen föreslår. Vi föreslår
därför att alla 81 utbildningsbidragen vid SLU omvandlas under treårsperioden
och vi föreslår att riksdagen anslår, utöver vad regeringen förslår, 2,5
milj. kr. per år för detta ändamål.

Det propedeutiska året

Det propedeutiska året är ett mycket värdefullt år i utbildningen och vi anser
att ansvaret bör föras över till SLU samt att 2,2 milj. kr. skall anslås till SLU
för att täcka kostnaderna för detta.

Reformer inom den grundläggande utbildningen

Vi föreslår att riksdagen i enlighet med SLU:s äskande anslår 2 milj.kr. utöver
vad regeringen föreslår för utveckling inom grundutbildningen. Det är
viktigt att öka det internationella samarbetet inom grundutbildningen. Det
behövs bättre möjligheter för utländska studenter att studera på SLU. Det

Mot. 1989/90

Jol5

3

behövs ökad satsning på utbytesprogram inom bl.a. NORDPLUS. Vi före- Mot. 1989/90

slår att SLU tilldelas 1 milj. kr. för ökad internationalisering av den grund- Jol5

läggande utbildningen.

Forskning kring kooperation

Kooperationen är en unik företagsform vars idé bygger på samarbete i stället
för på konkurrens. Det är en företagsform vars förutsättningar i vårt samhälle,
inom olika områden, är otillräckligt utforskade.

Det svenska jordbruket är i hög grad uppbyggt kring kooperativa företagsformer.
I dag står jordbruket inför stora förändringar. Det behövs ökad
forskning kring den kooperativa företagsformens möjlighet att möta den förändrade
situationen. Det behövs också mer forskning kring nykooperation
och dess möjlighet att växa såväl vad gäller primärproduktion, som distribution
och handel.

Kooperationen är också viktig i u-landssammanhang. Vi föreslår därför att

2 milj. kr. anslås för kooperativ forskning och att en professur i kooperation
inrättas inom ramen för dessa medel.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar om ett nytt anslag till SLU på 5 milj. kr.
för projektverksamhet i syfte att utveckla SLU:s roll som centrum i
miljöforskningen,

2. att riksdagen till SLU anslår 5 milj. kr. för forskning och utveckling
av alternativ odling,

3. att riksdagen anslår 5 milj. kr. till SLU för forskning kring naturresursernas
betydelse ur rekreationshänseende,

4. att riksdagen anslår 4 milj. kr. utöver vad regeringen föreslår till
CFN för forskning kring alternativa metoder till djurförsök,

5. att riksdagen anslår ytterligare 2 milj. kr. till SLU för forskning
och utveckling kring alternativa djurhållningssystem inom animalieproduktion,

6. att riksdagen anslår 2,5 milj. kr. för omvandling av utbildningsbidrag
till doktorandtjänster vid SLU,

7. att riksdagen beslutar överföra huvudmannaskapet för det propedeutiska
året på agronom- och jägmästarutbildningarna från Skolöverstyrelsen
till SLU,

8. att riksdagen beslutar anslå 2,2 milj. kr. till SLU för att täcka
kostnaderna för det propedeutiska året,

9. att riksdagen anslår utöver vad regeringen föreslår 3 milj. kr. till
reformer inom den grundläggande utbildningen,

10. att riksdagen för forskning kring kooperation anslår 2 milj. kr.
till SLU.

4

Stockholm den 20 mars 1990
Lars Werner (vpk)

Berith Eriksson (vpk)

Bo Hammar (vpk)

Ylva Johansson (vpk)

Mot. 1989/90

Jol5

Lars-Ove Hagberg (vpk)

Margo Ingvardsson (vpk)

Bertil Måbrink (vpk)

5