med anledning av prop. 1989/90:76 Regionalpolitik för 90-talet

Motion 1989/90:A64 av Mona Saint Cyr m.fl. (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1989/90:A64

av Mona Saint Cyr m.fl. (m)

med anledning av prop. 1989/90:76
Regionalpolitik för 90-talet

Mot.

1989/90

A64-67

Östergötland har ett strategiskt läge inom vårt land och har bara därigenom
en ypperlig chans att kunna bli en alternativ storstadsregion. Här finns teknisk
högskola och universitet. Här finns tung basindustri. Här finns framtidsföretag
inom databranschen. Här finns en omväxlande natur med bördiga
slätter likaväl som uppfriskande och kuperade skogsområden i norr och söder.
Här finns skärgården. Här finns gamla kulturlandskap med värdefulla
ekbestånd. Här finns både historia och andlig kultur. Här finns en hoppfull
ekonomisk tillväxt i stråket Norrköping-Linköping, som förenar allt detta
mellan humanismen och tekniken. Kring en sjudande utvecklingskraft i
dessa orter finns rika möjligheter för en spridning och avknoppning av idéer
och initiativ till alla övriga kommuner i länet, såväl de små som de mellanstora.
Det är med Östergötland som med varje enskild individ i vårt land:
Förutsättningarna för utveckling är dess egen inneboende skaparkraft men
villkoren därutöver är, att skaparkraften ges frihet att utvecklas i positiv
anda. Utan tvång. Utan hinder. Utan restriktioner.

Om den politik, som förs i vårt land, toge fasta på dessa till en positiv utveckling
- inte bara för länet utan indirekt också för hela landet. Motsvarande
politiska samsyn måste givetvis tillämpas också inom länet och i de
enskilda kommunerna.

Säkerställ 2000-talets länsflygplats

Axeln Linköping-Norrköping kan som motor i länet utveckla rollen som ett
konkret alternativ till koncentrationen kring huvudstaden. Gränslandet
kring Göta kanal mellan de båda kommunerna kommer på sikt att bli ett
intressant och attraktivt område, om inte bara ett servicecenter växer upp
här utan också handel och industri etableras. 2000-talets länsflygplats bör
planeras och säkerställas i god tid. Inte minst viktigt är detta ur miljösynpunkt.
Givetvis är det lika viktigt att denna flygplats blir ”spindeln” mitt i
det infrastrukturella nät, som successivt behöver läggas ut över länet. Det
gäller upprustningen av såväl länsvägar som länsjärnvägar. Det gäller också
att åstadkomma en nödvändig pendeltrafik i de mest tätbefolkade områdena.
Götalandsbanan måste ge länet bättre förbindelser västerut med bl a
Göteborgsregionen. Men länets kommunikationer med kringliggande län
får inte heller försummas. Ännu längre ut i periferin får man inte glömma

1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr A64-67

möjligheterna till växande kontakter i österled med en historisk tradition att
bygga på. Både Gotland och i förlängningen de baltiska staterna är intressanta
gränsgrannar både vad gäller turism och handel liksom kulturellt utbyte.

Gymnasier i Kinda, Åtvidaberg, Valdemarsvik

I samband med att man tar tillvara detta östgötska centrums inneboende utvecklingskrafter
får man inte glömma den roll, som de mindre kommunerna
spelar. Gammalt bytänkande måste bort till förmån för en positiv och gagnerik
samsyn. De små kommunernas roller är nog så viktiga komplement. Tillverkningsindustrin,
som vill ha nära till men inte är omedelbart beroende
av den direkta närheten till forskning och högre utbildning, kan med fördel
lokaliseras hit. Lagom avstånd till centrum. Lätthet att få industrimark.
Lägre markpriser. Natur och rekreation nära bostaden. De små kommunerna
erbjuder bra lokaliseringar och goda boendealternativ. Det förutsätts,
att de då också kan erbjuda goda kommunikationer. God utbildning är en
livsviktig komponent i den nya rollen. Därför bör t ex Kinda, Åtvidaberg
och Valdemarsvik få utveckla den typ av gymnasieutbildning, som stärker
deras roller i ett samlat östgötaperspektiv.

Stärk universitetet

Universitetet i Linköping är landets yngsta. Det tillkom 1975, men universitetsfilialen
till Stockholms Universitet började sin verksamhet redan 1967.
Sedan dess har en successiv utbyggnad ägt rum. Den tekniska sidan utgjorde
från början en tung del och på såväl kombinationen teknik och ekonomi som
datasidan gjordes stora och framgångsrika satsningar, både utbildnings- och
forskningsmässigt. Därefter följde Tema-forskningen, som med sin tvärvetenskaplighet
innebar något nytt och stimulerande för Sverige. Hälsouniversitetets
tillkomst, som också innebar fullständig läkarutbildning vid universitetet,
utgjorde också en innovation.

Däremot har grundutbildningen inom det förutvarande filosofiska fakultetsområdet,
den tidigare universitetsfilialen, släpat efter och knappast nått
upp till den nivå, som bör prägla ett universitet. Varken den naturvetenskapliga,
samhällsvetenskapliga eller humanistiska grundutbildningen har haft
möjligheter att leva upp till den mångfald, som rätteligen kan krävas av ett
universitet. Detta gäller kanske särskilt humaniora.

Universitet i obalans

Universitetet konstaterar själv i sin verksamhetsberättelse, att det råder en
obalans vid universitetet. Många humanistiska ämnen, som normalt är företrädda
vid ett universitet, lyser med sin frånvaro i Linköping. De ämnen
återigen, som finns etablerade, vilar på bräcklig grund. Lärarna är få och
saknar ofta både forskarutbildning och forskningsmiljö.

Vid universitetet har en särskild arbetsgrupp arbetat på uppdrag av utbildnings-
och forskningsnämnden för det filosofiska verksamhetsområdet. Universitetet
har slutit upp bakom dess förslag, som innebar att en kraftig förstärkning
äntligen skulle ske av det humanistiska området.

Mot. 1989/90
A64

2

Syftet är inte bara att tillföra några nya, nödvändiga ämnen som allmän Mot. 1989/90

språkvetenskap, etnologi, filosofi och idé- och lärdomshistoria, utan också A64

att ge en ny dimension till t ex civilingenjörsutbildningen. Likaledes har gemensamma
kurser i vetenskapsteori aktualiserats liksom ett övergripande
anslag om teknikens konsekvenser för människans arbetsmiljö
och för naturmiljön.

Speciell profil

Med sin speciella och framgångsrika profil är Linköpings universitet särskilt
ägnat att ta sig an dessa nya problemställningar. Tillräckligt utbyggt skulle
på detta sätt universitetet i Linköping också på det filosofiska verksamhetsområdet
nå upp till den universitetsnivå, som redan för några decennier sedan
förutsattes av statsmakterna.

LIF-anslaget

Den väsentligaste anslagsposten inom högskolans budget för humaniora och
samhällsvetenskap är det s k LIF-anslaget, Lokala och individuella linjer
samt fristående kurser (D 10). Av landets sex universitet intar Linköping
med sin låga anslagstilldelning en särställning. Universitetet i Linköping föreslås
tilldelas drygt 22 milj kronor. Umeå universitet med lika många studerande
som Linköping föreslås en tre gånger så stor tilldelning, medan högskolorna
i Örebro och Karlstad ligger på en nivå strax under Linköping.

Skall Linköping verkligen kunna leva upp till de krav, som ställs på ett
universitet, måste också det filosofiska verksamhetsområdet komma i paritet
med övriga universitet. Moderata samlingspartiet har i en annan motion
föreslagit, att LIF-anslaget tillförs ytterligare 80 milj kr. Vi föreslår, att 5 miljoner
kronor därav tillförs Linköpings universitet och i första hand då humaniora
och samhällsvetenskap.

Knyt rådgivningen jord/skog till berörda skolor

På utbildningssidan finns också andra områden att ta vara på i länet. I den
svacka som jordbruksnäringen f n befinner sig i, föreligger risk för lantbruksskolornas
framtid. Den rådgivning, som idag ges till lantbrukarna, är splittrad
mellan olika intressenter. Det finns alltså behov av en samordnad rådgivning.
Resurserna borde kunna samlas till lantbrukscentra, koncentrerade till
länets lantbruksskolor, och detta bör då ske genom ett samarbete mellan
stat, landsting och näring. I Östergötland bör man därför slå vakt om Vretaskolan
genom att dit förlägga behövliga och värdefulla rådgivningsuppgifter.

Vi föreslår därför att Östergötlands lantbruksnämnds rådgivningsverksamhet
genom samarbete med landstinget förläggs till Vretaskolan.

Samverksamheten bör utvärderas och omprövas efter förslagsvis tre år.

Liknande samarbete bör prövas mellan Skogsvårdsstyrelsen och Västerbyskolan.

Genom angivna förändringar skulle skolornas framtida roll förstärkas
samtidigt som de knyts närmare till län, landskap, brukare och länsinvånare.

3

Kyrkomusikutbildning i Vadstena

I Vadstena finns en väl utvecklad kyrkomusiklinje i anslutning till Vadstena
folkhögskola. Skolan bör ges examensrätt i samband med omläggningen av
kantorsutbildningen. Eljest försvinner denna utbildning från Östergötland
efter att i flera årtionden ha haft en anknytning till Linköping. Här har åtskilliga
kantorer utbildats för senare tjänstgöring i många av Östergötlands små
landsbygdsförsamlingar. Vadstena skulle mycket väl kunna överta denna examensrätt
och på så vis bevara kyrkomusikutbildningen inom Linköpings
stift. Skolan förfogar över både kompetenta lärare, goda undervisningslokaler
och instrument. Att Vadstena därtill erbjuder en förnämlig, kulturell och
kyrklig miljö som bakgrund behöver inte särskilt påpekas.

Motorsportgymnasium

En annan och annorlunda utbildningsnisch för länet skulle ett motorsportgymnasium
kunna vara. Det finns ju tidigare i landet specialgymnasier för
idrott, schack och musik. Men i Linköping finns norra Europas största motorsportanläggning,
nämligen Linköpings Motorstadion. Här finns också redan
förutsättningarna i form av utrustning, banor och ledare. Att denna
form av utbildning efterfrågas är också ställt utom alla tvivel. Tanken har
fullt stöd hos Svenska Motorcykelförbundet.

Goda turistiska förutsättningar

För att länet och landskapet ska bevara sin attraktionskraft måste naturen
och miljön givetvis värnas. Länets turistiska förutsättningar är goda. Omberg,
Tåkern och Kolmården erbjuder sina specialintressen. Skärgården
med fiskemöjligheter lockar många. Skogsbygden med rena sjöar, med
vandringsleder och Kinda kanal inbjuder till bad, fiske, rekreation, kanoting
mm. Östergötland har vidare ett tiotal golfbanor. Lika många är under projektering
eller byggande. Detta är positivt även från landskapssynpunkt och
ett bra alternativ till markanvändning, när vi har överskott på jordbruksmark.

Det skiftande landskapet, alltifrån slätt till skog, berg, grottor, hav och
insjöar berättar om gången och ny kultur.

Eklandskapet

Eklandskapet söder om Linköping måste vårdas och förvaltas till kommande
generationer. Men det är också viktigt att anläggande av nya ädellövsskogsbestånd
underlättas. Det finns numera kunskap och erfarenhet av att nyanlägga
ekbestånd på sådana sätt, att viltskador minimeras och att skogsägaren
under den mycket långa omloppstiden kan erhålla viss virkesavkastning. I
en annan moderat motion av Karl-Gösta Svenson, Blekinge, har detta utvecklats
närmare.Vi instämmer i hans åsikter och anser, att dessa metoder
bör kunna prövas också i Östergötland.

Forskning kring skärgårdens marina miljö

Vi har många fina skärgårdsområden i Sverige. De är av stor betydelse för 4

det rörliga friluftslivet. Östergötlands skärgård är också klassat som riksin

Mot. 1989/90
A64

tressant. Många söker sig till skärgården för vila och rekreation. Men denna Mot. 1989/90

fantastiska arkipelag skulle inte vara densamma utan en bofast befolkning. A64

En levande skärgård kan bara bli verklighet,om vi skapar förutsättningar
för en dräglig tillvaro för den bofasta befolkningen. Utan en bofast befolkning,
som på ett naturligt sätt bevarar skärgårdsmiljön, kommer skärgården
att på sikt förslitas och möjligheterna till service för fritidsfolket att försämras.

En särskild forskningsgrupp bör tillskapas för att följa utvecklingen och
för att förbättra betingelserna på olika områden. Forskningsgruppen kan
knytas till Linköpings universitet och arbeta med bl a den marina miljön,
med kommunikations- och näringslivsfrågor och utbildningsinsatser med inriktning
på skärgårdsområdets särskilda behov.

Jord och skog

Jord- och skogsbruket kommer inte att ha spelat ut sin roll i ett östgötskt
framtidsperspektiv, även om näringen står inför stora omstruktureringar.

Det finns viktiga frågor, som måste lösas på ett annat sätt än som idag sker,
om såväl vår modernäring ska kunna fortleva som alla de nya företag, vårt
land och län behöver, skall kunna uppstå och leva vidare. Det svenska skattesystemet
måste stimulera till företagande.

Moderata samlingspartiet framlägger ett sådant förslag i en särskild partimotion.
Vidare föreslår vi, att skogsvårdsavgiften avskaffas liksom träfiberlagen.
Vi vill ha kvar avdragsrätten för underhålls- och reparationskostnader
för lantbrukets mangårdsbyggnader. Vi anser det vara livsviktigt, att kvittningsrätten
mellan olika förvärvskällor bibehålls - både för jordbrukets skull
och alla presumtiva enskilda företags. Vi vill avskaffa förvärvsprövningen
för fysiska personer enligt jordförvärvslagen. Vi anser, att kravet på avverkning
och ransonering i skogsvårdslagen bör undanröjas. De lantbrukare,
som varaktigt avför arealer ur livsmedelsproduktionen, måste ersättas för
detta.

Skattehinder

Det finns åtskilliga fler hinder för en sund och framåtsyftande utveckling i
östgötskt och svenskt näringsliv. Den just införda ”turistskatten” hör dit.

Den nya fastighetstaxeringen får enligt moderat uppfattning absolut inte
leda till höjd boendebeskattning. Förmögenhetsskatten på i företag arbetande
kapital måste avskaffas. Arbetsinkomster i näringsverksamhet får inte
föranleda att det extra avdraget reduceras. Tvångssparandet bör omedelbart
avskaffas. Det är dessutom ojämlikt. I högskattekommuner åläggs människorna
tvångsspara mera. Dessutom drabbar tvångssparandet dem extra
hårt, som betalar B-skatt, då dessa tvångssparar också på andelen sociala
avgifter. Till de drabbade hör alltså också lantbrukarna, som t.o.m. åläggs
tvångsspara på skogsvårdsavgiften!

Konkurrens och alternativ

Vi vill ha konkurrens mellan kommunal och privat verksamhet och att denna
konkurrens utövas på lika villkor. Så sker ej idag. Vi vill ha privata alternativ

t ex inom tjänstesektorn, där det idag råder monopol. Det må gälla hemvård, Mot. 1989/90

barnomsorg eller skolor. Inom denna sektor återfinns huvudparten av den A64

kvinnliga arbetskraften. Kvinnorna har därmed ingen alternativ arbetsgivare

att gå till. Inte heller får de öppna egen verksamhet, fast de så önskar. Detta

förhållande är en stark och negativ hämsko på en sektor, som skulle kunna

utvecklas till något mycket positivt för länet.

Det finns andra restriktioner i vårt samhälle, som bör undanröjas, om vi
skall kunna åstadkomma tillväxt och framtidstro i större omfattning än som
kan ske idag i vårt län. Mark- och tomtägare måste få bygga utanför detaljplanelagt
område. Det generella strandskyddet bör avskaffas. Det skapar
överhettning i vissa områden med onaturlig prisutveckling som följd. Låt
människor därför i större utsträckning få bo och bygga, där de själva helst
vill slå sig ner. Möjligheterna därtill ökas, om länets järnvägsnät och vägstandard
anpassas till en sådan utveckling. Men givetvis kan inte allmänna kommunikationer
sörja för alla transporter. Även i vårt län är bilen en nödvändig
förutsättning för att människor just skall kunna bo och verka, där de önskar.

Den överbeskattning, som idag sker även av bilen, förhindrar just denna fritt
valda bosättning, där hela länet eljest skulle kunna befolkas och levandegöras.
Moderata samlingspartiet deltar sålunda inte i beskattningsjakten på bilismen.
Vi slår alltid vakt om den enskilda äganderätten. Människor ska ha
råd att äga - också sin bil - och att nyttja den såväl i privatlivet som för arbetsresor.

Kulturminnen

Vi har särskilda förpliktelser gentemot såväl den gångna tiden som mot
framtiden. Den nu levande generationen är en länk mellan det som varit och
det som skall komma. Därför måste vi vara särskilt varsamma, när det gäller
vården av kulturminnen. Kulturmiljön hotas av luftföroreningar, av jordbrukets
omstrukturering av det gamla kulturlandskapet och av det moderna
skogsbrukets maskinteknik.

Det gäller att göra de rätta och nödvändiga avvägningarna, så att kulturminnena
kan bevaras till kommande generationer. Vi saknar också i Östergötland
den satsning på arkeologiska utgrävningar, som kan förmedla ny
kunskap om vår forntida historia. Det ter sig alltmer angeläget för oss i vår
materialistiska tid att också rätt utnyttja våra möjligheter och bidra till att ta
fram den kunskap, som hittills varit fördold.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av en länsflygplats i Östergötland,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nödvändigheten av att snarast bygga ut det filosofiska
verksamhetsområdet vid Linköpings universitet,

3. att riksdagen för budgetåret 1990/91 anslår 5 milj. kr. utöver budgetpropositionens
förslag till Linköpings universitet under utbildningsdepartementets
huvudtitel, D 10 (Lokala och individuella linjer 6
samt fristående kurser),

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Vad- Mot. 1989/90

stena folkhögskola får rätten att såväl utbilda som examinera kanto- A64

rer,

5. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts med
uppgift att analysera förutsättningarna för ett motorsportgymnasium
i Östergötland,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rådgivningsverksamheten inom jordbruket och
skogsbruket,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning och utveckling kring skärgårdsfrågor,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna det angelägna
i att arkeologiska undersökningar i Östergötland intensifieras,

9. att Kinda, Åtvidaberg och Valdemarsvik får utveckla den typ av
gymnasieutbildning som stärker deras roller i ett samlat Östgötaperspektiv.

Stockholm den 26 mars 1990

Mona Saint Cyr (m)

Birger Hagård (m) Carl G Nilsson (m)

7