med anledning av prop. 1988/89:129 med förslag till medelsberäkningar för Sveriges Radio m.m.

Motion 1988/89:Kr14 av Anders Björck m.fl. (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:Krl4

av Anders Björck m.fl. (m)

med anledning av prop. 1988/89:129 med förslag
till medelsberäkningar för Sveriges Radio m.m.

Moderata samlingspartiet har i partimotion 1988/89:K.411 av Carl Bildt
m.fl. redovisat principiella ståndpunkter beträffande etermediapolitiken. I
motionen krävs bland annat att Sveriges Radions sändningsmonopol skall
avskaffas och att alternativa radio- och TV-sändningar skall tillåtas, vilka
skall kunna vara reklamfinansierade.

1 denna motion tar vi därför endast upp vissa frågor med anledning av
förslagen i rubricerade proposition.

I propositionen föreslås en höjning av TV-avgiften, vilket skall möjliggöra
dels en kostnadskompensation för koncernen, dels en förstärkning av
medelsramen. Vi motsätter oss inte dessa förslag. Vi accepterar medelsförstärkningen
under den uttryckliga förutsättningen att rationaliseringsverksamheten
inom koncernen fortsätter.

1 Sveriges Radio-koncernens kompletteringsäskande för år 1990 skisseras
en utveckling för 90-talet som leder till en nivåhöjning av koncernens
medelstilldelning i 1987/88 års prisnivå med 500 miljoner kronor vid femårsperiodens
sista år. Resursbehovet utgår från att Sveriges Radio i stort sett
ensamt bär ansvaret för kvalitetsproduktion av radio- och TV-program på
svenska språket. Detta står ej i överensstämmelse med det moderata synsättet
att en tredje, fristående TV-kanal bör tillskapas och att radiomediet bör
få en ny frihet. För vår del gör vi bedömningen att någon ytterligare real
höjning av Sveriges Radio-koncernens medel utöver den nu accepterade ej
är möjlig.

Den framtvingade tappningsrätten av P1 och P2 (men ej P3) under dagtid,
vilken innebär att P4 förlorar lyssnare, skapar givetvis hos P4 ambitionen
att vidga sin egen programproduktion utöver vad som varit behövligt
med en fri tappningsrätt. Bristen på fri tappningsrätt är således inte endast
olycklig ur lyssnarnas synvinkel utan också en onödig kostnad för koncernen.

Riksradion borde i sin tur i långt högre grad kunna utnyttja den resurs
som lokalradion utgör. Lokalradions många medarbetare runt om i landet
kan utföra tjänster åt riksradion vilket begränsar behovet av regionalt utplacerad
personal inom riksradion. Utöver uppdrag till lokalradion kan
riksradion givetvis utnyttja sig av för riksändamål lämpade lokalradioprogram
i större utsträckning än för närvarande.

Inom TV kan rationaliseringar genomföras. Många medarbetare har vittnat
om dåligt resursutnyttjande. I det nämnda kompletteringsäskandet an

1* Riksdagen 1988/89. 3 sami. Nr Krl3—17

förs reservationsvis att det ej inom ramen för SR-studien förts en närmare Mot. 1988/89

diskussion av vad som skulle kunna utgå ur nuvarande produktion. Detta Kr 14

bör prövas.

I rubricerade proposition behandlas vidare frågor rörande avtalen mellan
staten och SR respektive de fyra programföretagen. Dessa avtal ingicks
1986 och löper ut den 30 juni 1992. Enligt propositionen finns det anledning
att genomföra en översyn av TV-politiken redan under perioden före den 30
juni 1992. Denna översyn kan leda till att outnyttjade frekvenser för marksändningar
av TV kan börja användas, att radiolagstiftningen behöver ses
över samt att SR:s uppdrag, organisation och finansiering genomlyses.

Dessa frågor kommer att beredas utan parlamentarisk medverkan.

Nu gällande avtal föregicks av en parlamentarisk utredning och byggde
på bred enighet mellan berörda partier. En sådan ordning gav partierna
möjlighet till insyn och påverkan. Dessa möjligheter saknas i den aktualiserade
utredningen. Vi förutsätter att ett nytt avtal mellan staten och SR och
programföretagen föregås av parlamentarisk utredning på samma sätt som
tidigare skett. Vi förutsätter även att en sådan utredning tillsätts i god tid
innan nytt avtal blir aktuellt. Uppfylls inte dessa förutsättningar torde det
saknas möjligheter till att uppnå en bred politisk enighet om det framtida
samarbetet mellan staten å ena sidan och SR och programföretagen å andra
sidan.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om fortsatt rationaliseringsverksamhet inom Sveriges
Radio,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om framtida real höjning av Sveriges Radios anslag,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om fri tappningsrätt,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om samarbete mellan riksradion och lokalradion,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av en parlamentarisk utredning med
anledning av kommande avtal mellan staten och Sveriges Radio
resp. de fyra programföretagen.

4

Stockholm den II april 1989
Anders Björck (m)

Hans Nyhage fm)
Elisabeth Fleetwood (m)
Stig Bertilsson (m)

Mot. 1988/89
Krl4

Birger Hagård (m)

Göran Ericsson (m)

Göran Astrand (m)

5