med anledning av prop. 1988/89:10 om särskilda åtgärder med anledning av algblomning och säldöd

Motion 1988/89:Jo11 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:Joll

av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m)

med anledning av prop. 1988/89:10 om särskilda
åtgärder med anledning av algblomning och säldöd

Under våren och sommaren påmindes vi om att den ekologiska balansen i
haven runt Sverige är rubbad. Tidigare ej kända förekomster av stora
mängder giftproducerade alger i Västerhavet förorsakade allvarliga skador.
För varje år ökar de ”döda bottnarna” i Skagerrak och Kattegatt. I Öresund
är de ekologiska störningarna särskilt märkbara. I Östersjön har ännu inte
problemen fått samma dramatiska förlopp som längs västkusten men även
där är den ekologiska balansen allvarligt störd. Brackvattenhavet Östersjön
är mycket känsligt för miljöförstörning. Mätningar visar bl.a. höjda halter av
olika miljögifter.

Som ytterligare en påminnelse om vad som kan hända i havsmiljön kom
under sommaren också den dödliga epidemin bland gråsälarna. Dödsfallen
orsakades primärt av ett virus av valpsjuketyp. Vi vet inte om förekomsten av
detta virus är kopplad till en rubbning av de havsekologiska systemen.
Sälstammar runt Sveriges kuster var hotade redan före säldöden. Miljögifter
som PCB orsakar förgiftningssymptom som minskar sälarnas reproduktionsförmåga
och ger upphov till andra skador.

Även om alla i dag är medvetna om hoten mot havsmiljön är kunskapsunderlaget
ännu dåligt. Det finns i Sverige framstående forskare inom det
marinekologiska området, men dessa behöver ökade resurser både för att
kunna öka de grundläggande kunskaperna om havsmiljöerna och för att
kunna ge konkreta råd om vilka åtgärder som måste vidtas för att minska
miljöstörningarna runt våra kuster.

Moderata samlingspartiet har under flera år understrukit att det krävs
mera forskning kring havsmiljöfrågorna. När nu regeringen lägger förslag
om att tillföra forskningen extra anslag har vi givetvis ingen invändning mot
detta.

Särskilda extra anslag är väl motiverade i detta läge, men vi vill samtidigt
framhålla det angelägna i att de fasta resurserna vid såväl Kristinebergs
marinbiologiska station som Askölaboratoriet förstärks. Dessa institutioner
måste få möjlighet att fungera som förstklassiga forskningsstationer. Detta
förutsätter bl.a. fasta resurser som ger dessa institutioner möjlighet att
självständigt och kontinuerligt bedriva forskning inom det marinbiologiska
området. Denna typ av grundläggande verksamhet öppnar också bättre
möjligheter för att institutionerna skall kunna svara för snabbt forskningsoch
utredningsarbete som nödvändiggörs av akuta miljöstörningar.

För de ökade arbetsuppgifterna vid de två anläggningarna krävs också Mot. 1988/89

ökade materiel- och byggnadsanslag. Både i Kristineberg och Askö behöver Joll
en del nya byggnader uppföras.

Den intensifierade forskningsverksamheten är orsakad av ett överhängande
miljöhot. Att undanröja detta hot är en stor utmaning. Sverige och våra
närmaste grannländer har ändå förhållandevis goda möjligheter att lära sig
bemästra miljöproblemen. I våra länder finns ekonomiska och kunskapsmässiga
resurser.

Samtidigt förstörs havsmiljön på stora delar av vår jord. I u-länderna sker
nu en omfattande miljöförstöring. Tyvärr saknas i dessa länder ofta kunskap
om hur utvecklingen skall kunna följas och problemen kan bemästras.

U-länderna får inte göra om de misstag de industrialiserade länderna i dag
betalar priset för. När miljöproblemen blir akuta kommer många u-länder,
på samma sätt som de industrialiserade planekonomierna, att sakna resurser
att angripa miljöproblemen.

Det är därför viktigt att Sverige hjälper utvecklingsländer att bygga upp en
egen marinbiologisk expertis. Även om de marinbiologiska förhållandena
skiljer mycket mellan haven runt Sverige och haven i de tropiska eller
subtropiska områdena, kan likväl unga forskare från u-länder lära sig mycket
främst kring metodfrågor genom att delta i ett internationellt samarbete och
utbyte. Inom ramen för såväl anslagen till SAREC som den allmänna
biståndsramen bör det finnas möjlighet att bekosta dels studiebesök och
arbetsstipendier för forskare från u-länder, dels medel för att hjälpa u-länder
att starta miljöövervakning av sina havsområden.

Hemställan

Med stöd av ovanstående hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs angående förstärkning av de fasta resurserna vid
Askölaboratoriet och Kristinebergs marinbiologiska station,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs angående behovet av stöd till u-länder för uppbyggnad
av marinbiologisk kunskap och miljöövervakning av hav.

Stockholm den 20 oktober 1988

Sven Eric Lorentzon (m)
Jens Eriksson (m)

Carl G Nilsson (m)

Mona Saint Cyr (m)
Anders G Högmark (m)
Ingrid Hemmingsson (m)

Ingvar Eriksson (m)
Ivar Virgin (m)

Anders Andersson (m)
Hans Dau (m)

Karl-Gös ta Svenson (m)

gotab Stockholm 1988 15964

12