Konsekvensanalys

Motion 1990/91:K228 av Inger Schörling m.fl. (mp)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Konstitutionsutskottet

Händelser

Inlämning
1991-01-25
Bordläggning
1991-02-05
Hänvisning
1991-02-06

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Samhällsekonomisk metod -- för bättre beslutsunderlag
Grunderna för hur beslut fattas är egentligen lika viktiga
som besluten i sig.
Bedömningar av samhällsnytta och samhällskostnad
krävs i all offentlig verksamhet för att de investeringar och
åtgärder som det fattas beslut om verkligen skall bli
effektiva. Utan fullödigt beslutsunderlag i planeringen
riskerar politiker och myndigheter att ta ''fel beslut'' som
leder till att offentliga medel satsas på för samhället och
framtiden, olyckliga och olönsamma investeringar och
verksamheter.
Brister i beslutsunderlag och bristande kunskap om
konsekvenserna av ett beslut kan leda till att eventuella
nackdelar inte inses i tid. Också för diskussionen med
allmänheten är det viktigt att både politiker och allmänhet
har tillgång till bästa möjliga information om
konsekvenserna av alternativa beslutsmöjligheter.
Konsekvensanalyser ska vidare vara ett instrument för
politiker att fatta så neutrala beslut som möjligt, d.v.s.
allmänintresset skall lyftas fram på bekostnad av
särintressen.
En konsekvensanalys underlättar också dialogen mellan
politiker och tjänstemän innan beslut skall fattas i viktiga
projekt. För politiker, som ofta skall ta del av enorma
textmassor, utredningar och beräkningar, och som också
utsätts för olika lobbyister, blir det så mycket lättare att
bilda sig en uppfattning om man överskådligt kan
tillgodogöra sig balansen mellan resursinsatser och
effekter.
Konsekvensanalyser har, trots att de internationellt
används sedan 1940-talet för bedömningar av offentliga
insatser, inte ännu fått önskvärt genomslag i Sverige. Av de
samhällsekonomiska bedömningar som gjorts i Sverige, där
olika modeller använts, kan nämnas: ''I samhällets tjänst''
SNS 1978. (Bohm, P), samhällsekonomiska bedömningar
för Stålverk 80, gruvbrytning och aluminiumsmältverk i
Norrbotten. De teoretiska grunderna för denna
beräkningsmodell är utarbetad av professor Peter Bohm vid
Stockholms universitet. På det medicinska området
(Jönsson, B och Persson, U) ''Cost-benefit analys av
Cimetidin'', 1982. I Sverige har docent Bengt Mattsson givit
ut ''Cost-benefit kalkyler''. Inom transportsektorn
''Vägverkets underhåll av belagda vägar -- en
samhällsekonomisk granskning'' 1987, (RRV).
Riksrevisionsverkets metod är utarbetad av docent Ingemar
Ahlstrand. Eftersom cost-benefit analysen har kommit att
användas alldeles för ensidigt finns det ett stort behov av att
övriga metoder utvecklas vidare. Regeringen bör därför ta
initiativ till forsatt utveckling av alternativa metoder för
konsekvensanalys.
Trots att det idag finns metoder för att ta fram relevanta
beslutsunderlag så används de inte. Detta är mycket
olyckligt och kan ha lett till att särintressen blivit mer
tillgodosedda än allmänintressen. Riksdagen är den instans
som verkligen borde se till allmännintresset och det är
därför av största betydelse att riksdagen får bedömningar av
samhällsekomiska konsekvenser i sina beslutsunderlag.
Grundläggande för samhällsekonomiska analyser är att
skilja mellan reala och finansiella effekter och att de reala
resursinsatserna och effekterna identifieras på ett
systematiskt sätt. I finansiella kalkyler för företag,
kommun, landsting eller stat, tas bara finansiella effekter
med.
I Riksrevisionsverkets modell för samhällsekonomiska
analyser redovisas hur resursinsatser (investering, drift)
vägs mot effekter (nytta) på den samhällsekonomiska
vågen. Analysen kan bestå av beskrivningar i ord av
resursinsatser och effekter men de kan också värderas i
pengar.
Naturligtvis kommer metoder för konsekvensanalyser
att förbättras i takt med att politiker och beslutsfattare
kräver relevanta beslutsunderlag. Samhället blir också
alltmer komplicerat, inte minst vad gäller miljöfrågorna,
och kraven på politiker och beslutsfattare allt större.
RRV:s modell för konsekvensanalys är en modell som
är färdig, lätthanterlig och konkret och som kan användas
omedelbart. Konsekvensanalys kan därför utan dröjsmål
användas för att beskriva konsekvenser av lagförslag i
lagrådsremisser och propositioner, också i
förordningsförslag bör konsekvenser beskrivas.
Riksdagen har (prop. 1986/87:99) angett riktlinjer för
utformning av lagar och föreskrifter. Innan en föreskrift
beslutas, skall man enligt dessa riktlinjer så långt det är
möjligt bedöma vilka kostnader och övriga effekter som
tillämpningen kan leda till för staten, kommunerna och den
privata sektorn. Det fastslogs även att metoder för
kostnadsberäkningar och andra effektbedömningar måste
utvecklas. Året är nu 1991 och sådana metoder finns,
riksdagen måste se till att de används.
Grunden för konstruktiv utvärdering börjar med
konsekvensanalyser.
För att besluten skall bli ändamålsenliga och effektiva,
krävs att beslut kan följas upp och kritiskt granskas.
Vi menar att utan ett bra beslutsunderlag,
konsekvensanalys, blir det svårt att göra en bra utvärdering.
Alltså är konsekvensanalysen en nödvändig grund för
utvärdering och uppföljning av lagar och förordningar som
beslutats av riksdag eller regering.
Utvärdering och kontroll av användning av
konsekvensanalys bör göras av riksdagens revisorer och
rapporteras till riksdagens utskott för vidare behandling.
Vi tänker oss att utskotten kan göra mera av
utvärderingsarbetet utifrån riksdagens revisorers arbete när
den rullande treårsbudgeten är införd och utskotten har mer
tid till det viktiga uppföljningsarbetet.
Hur man har tänkt sig utföra utvärderingen skall vara
inskrivet i utskottsbetänkandet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om alternativa metoder för
konsekvensanalys,
2. att riksdagen hos regeringen begär att
samhällsekonomiska bedömningar -- konsekvensanalyser --
skall göras för de lagförslag, propositioner och remisser som
regeringen förelägger riksdagen och andra organ,
3. att riksdagen beslutar att betänkanden som föreslår
ändringar i regler och lagar eller föreslår helt nya regler och
lagar skall innehålla konsekvensanalyser,
4. att riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen
anförts om hur utvärdering och kontroll skall ske.

Stockholm den 22 januari 1991

Inger Schörling (mp)

Claes Roxbergh (mp)

Hans Leghammar (mp)

Per Gahrton (mp)

Gösta Lyngå (mp)

Eva Goe s (mp)

Kjell Dahlström (mp)


Yrkanden (10)

  1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om alternativa metoder för konsekvensanalys
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    uppskov
    Kammarens beslut
    = utskottet
  2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om alternativa metoder för konsekvensanalys
    Behandlas i
  3. att riksdagen hos regeringen begär att samhällsekonomiska bedömninga -- konsekvensanalyser-- skall göras för de lagförslag, propositioner och remisser som regeringen förelägger riksdagen och andra organ
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    uppskov
    Kammarens beslut
    = utskottet
  4. att riksdagen beslutar att betänkanden som föreslår ändringar i regler och lagar eller föreslår helt nya regler och lagar, skall innehålla konsekvensanalyser
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    uppskov
    Kammarens beslut
    = utskottet
  5. att riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen anförts om hur utvärdering och kontroll skall ske.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  6. att riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen anförts om hur utvärdering och kontroll skall ske.
    Behandlas i
  7. att riksdagen hos regeringen begär att samhällsekonomiska bedömninga -- konsekvensanalyser-- skall göras för de lagförslag, propositioner och remisser som regeringen förelägger riksdagen och andra organ
    Behandlas i
  8. att riksdagen hos regeringen begär att samhällsekonomiska bedömninga -- konsekvensanalyser-- skall göras för de lagförslag, propositioner och remisser som regeringen förelägger riksdagen och andra organ
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  9. att riksdagen beslutar att betänkanden som föreslår ändringar i regler och lagar eller föreslår helt nya regler och lagar, skall innehålla konsekvensanalyser
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  10. att riksdagen beslutar att betänkanden som föreslår ändringar i regler och lagar eller föreslår helt nya regler och lagar, skall innehålla konsekvensanalyser
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.