Högskoleutbildningen m. m.

Motion 1988/89:Ub589 av Lars Werner m. fl. (vpk)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89: Ub589

av Lars Werner m. fl. (vpk)
Högskoleutbildningen m. m.

I en annan motion till årets riksmöte för vi fram vissa principiella och
övergripande synpunkter på högskoleutbildningen. I denna motion begränsar
vi oss till konkreta förslag i fråga om olika utbildningslinjer.

Läkarlinjen

Efter år av överväganden föreslår regeringen att läkarlinjen i Umeå utökas
med 20 platser. Den första antagningen föreslås inför vårterminen 1990.
Regeringen föreslår också att läkarlinjen i Lund minskas med motsvarande
20 platser.

Vpk kan inte biträda regeringens förslag vad avser minskningen av
utbildningskapaciteten i Lund. Behovet av läkare är stort och dessutom
beräknas kraftiga pensionsavgångar inom en nära framtid. Skall dessutom
de intentioner rikdagen fastställt med en utbyggnad av öppenvården kunna
klaras av ter sig regeringens omdispositionsövningar näst intill oförståeliga.

Det går inte heller att hänvisa till hälso- och sjukvårdsutredningens
statistik och prognosmaterial beträffande den framtida läkarsituationen.
Utredningens material i detta fall har kritiserats i bl. a. debatter i riksdagen.

Vpk föreslår mot bakgrund av vad nu sagts att läkarlinjen utökas med 20
platser i Umeå utan att motsvarande nedskärning görs i Lund. Det första
intaget bör göras våren 1990 till utbildningen i Umeå och regeringen bör
återkomma i tilläggsbudget om medel för en ökning av läkarutbildningen.

Grundutbildningen för sjukgymnaster

Den svenska sjukgymnastutbildningen, som omfattar 100 poäng med en
studietid på 2,5 år, är kortare än i de övriga nordiska länderna. Den är
också kortare än vad som ofta gäller i Europa och världen i övrigt.

2

Sjukgymnastutbildningens längd	i några olika länder
Norden:
Norge	3 år + 1 års praktik före
	legitimation
Danmark	3 år
Finland	3,5 år
Island	4 år
Sverige	2,5 år
Övriga länder.
Holland	4 år
England	3 år
Västtyskland	3 år varav ett år handledd
Frankrike	3 år
Schweiz	3 år
Spanien	3 år
Portugal	3 år
Israel	4 år
USA	4 år
Australien	3,5 år

Mot. 1988/

Ub589

Sjukgymnastutbildningen har de senaste åren tillförts nya ämnen inom de
samhälls- och beteendevetenskapliga områdena. Då motsvarande förlängning
inte skett har andra ämnen fått minskat utrymme. Samtidigt har nya
behandlingsmetoder inom sjukgymnastiken utvecklats och behandlingsområdet
utvidgats. På så sätt komprimeras utbildningen kontinuerligt.

Den korta sjukgymnastutbildningen gör att svenska sjukgymnaster får
allt svårare att hävda sig i konkurrensen på den gemensamma nordiska
arbetsmarknaden. Och ännu svårare blir situationen i ett europeiskt perspektiv.

Vpk föreslår därför att en översyn görs av sjukgymnastutbildningen i
syfte att förlänga den.

Tandläkarlinjen

Vpk anser att nedläggningen av tandläkarutbildningen i Malmö var ett
felaktigt beslut. I vår argumentation för en fortsatt utbildning av tandläkare
i Malmö anförde vi bl. a. farhågor för en geografisk snedrekrytering. Det
har nu visat sig att allt färre studenter från södra Sverige söker sig till
tandläkarutbildningen. Våra farhågor har alltså besannats i detta avseende.
Det är dessutom så att en kraftig pensionsavgång beräknas ske inom en
snar framtid för denna yrkeskategori.

Vi finnér mot bakgrund av vad vi nu anfört och med hänvisning till
argumentation i frågan i tidigare motioner att tandläkarutbildningen i
Malmö bör återupptas. Regeringen bör lägga fram förslag i enlighet härom
snarast eller senast när frågan om den framtida odontologiska forskningsorganisationen
skall behandlas.

Påbyggnadslinje för logopeder

Det finns idag ungefär 600 logopeder som är yrkesverksamma. Logopedernas
verksamhetsområde utvecklas kraftigt inte minst på grund av att
många nya rön kommer fram på området. Logopedema behövs bland
annat för att ta del i vård och utbildning av människor som lider av
röstproblem och afasi. Vi anser att logopeder har en betydelsefull roll att
spela i tider när vården också utvecklas inom omvårdnaden.

Vpk anser att påbyggnadslinjen för logopeder bör permanentas. Vi beräknar
kostnaden härför till 300000 kr.

Hälso- och sjukvårdslinjen

Sökandetillströmningen till hälso- och sjukvårdslinjen är god. Behovet av
personal med denna utbildning är dock långt ifrån tillfredsställt. Vårdhuvudmännen
efterlyser dagligen personal. För att något täcka de behov
som finns skulle det behövas ytterligare 450 nya utbildningsplatser. UHÄ
föreslår också detta i sina budgetäskanden. Vpk anser att en kvalitativt god
vård inte får stupa på begränsningar i utbildningens dimensionering. Det
är inte tillräckligt att anslå 225 platser som regeringen föreslår. Skall
vården framöver klara av de mål samhället ställt upp måste regering och
riksdag se till att det blir flera utbildningsplatser.

Det handlar också om att skapa en bättre arbetsmiljö för de som jobbar i
vården. Allt oftare reses kravet om mindre helgtjänstgöring och 6-timmars
arbetsdag. Genomförandet av dessa rättmätiga krav kommer att innebära
ett ökat utbildningsbehov.

Vi föreslår därför att hälso- och sjukvårdslinjen får ytterligare 450 nybörjarplatser,
alltså 225 fler än vad regeringen föreslår. Kostnaden härför
uppgår till 1,9 miljoner kr.

Utbildning för tekniska yrken

Riksdagen har tagit initiativ till förlängning av vissa tekniska utbildningar
och beslutat om medellånga utbildningar. Trots detta menar regeringen att
utbildningen kan effektiviseras och skär ner med dryga 18 miljoner kr.
Vpk delar inte uppfattningen att det år efter år går att effektivisera med
just 2%.

Vi har lite svårt för att förstå hur denna ”effektivisering” skall gå till. Vi
har lagar i Sverige om anställningstrygghet. Vi förutsätter att dessa följs
också inom högskolan.

Frågan uppkommer då igen: Hur går effektiviseringen till om man inte
kan ”göra sig av med” just det som betingar kostnader? Enligt vpk:s
mening innebär regeringens ”effektiviseringar” nedskärningar som drabbar
undervisningens kvalitet. Vi har inte råd med detta.

Den tekniska utbildningen kostar nästan 1 miljard kr per år och vi
förväntar oss därför att denna ska ha viss kvalitet.

Vi föreslår mot bakgrund av vad vi anfört att anslaget för utbildning för
tekniska yrken tillförs 18,4 miljoner kr utöver vad regeringen föreslår.

Mot. 1988/89

Ub589

4

Arkitektutbildningen

Bristen på arkitekter är stor. Detta får bl. a. till följd att ärendebehandlingen
i byggnadsnämnder fördröjs.

UHÄ föreslår en ökad dimensionering på arkitektlinje om 40 platser. Vi
menar att en ökning är nödvändig. För att täcka framtida behov i samhället
menar vi dock att antalet platser bör öka med 30.

Den ökade arkitektutbildningen bör lokaliseras till Umeå så att utbildningen
där kan förstärka befintlig utbildning i design och vidareutbildningen
av byggnadsingenjörer.

Vi beräknar kostnaden för den föreslagna arkitektutbildningen till
370000 kr.

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna

Marin naturvetenskaplig forskning

UHÄ begär 28 miljoner kr för uppbyggnad av ovannämnda forskningsområden.

Visserligen görs anslagsberäkningar till olika forskningsverksamheter i
samband med den forskningspolitiska propositionen. Även om vi är anhängare
av principen om treårsanslag till forskningen innebär detta inte att
man kan få göra avsteg från den principen då det gäller särskilt angelägna
ändamål.

Vi anser att forskning om den marina miljön är ett sådant område. I
sammanhanget vill vi erinra om 1988 års debatt om olika miljökonsekvenser
för den marina miljön. Vi vill också erinra om det nordiska samarbetet
kring åtgärder för att rädda framförallt havsmiljön.

Det finns enligt vår mening ingen anledning att avvakta med kompetensuppbyggandet
inom ovannämnda område.

Vi föreslår därför att 26,5 miljoner kr anslås till marin naturvetenskaplig
forskning. Därmed garanteras den marinekologiska forskningen i Lund.

Informationsteknologisk forskning

I samband med 1987 år forskningspolitiska beslut gjordes vissa förstärkningar
av den informationsteknologiska forskningen i Umeå.

Även i den s. k. Bergslagspropositionen föreslogs vissa begränsade förstärkningar.
2,4 miljoner kr anslogs till nämnda forskningsområde. Riksdagen
uttalade dock att medel för forskningen borde utgå som ordinarie
anslag från och med budgetåret 1989/90. Enligt vår mening och tolkning
av riksdagens beslut skulle alltså 2,4 miljoner kr anslås i 1989 års budgetprop.
Regeringen föreslår 1,2 miljoner kr varför vi i enlighet med vår
tolkning av nämnda beslut föreslår 1,2 miljoner kr utöver vad regeringen
föreslagit.

Mot. 1988/89

Ub589

5

Utbildning för lärare till grundskolan

Vpk anser att det är nödvändigt att förlänga utbildningen för lärare i åk
1 — 7 vad avser deras kompetens i engelska.

UHÄ har i olika sammanhang påpekat att en förlängning om 20 poäng
är nödvändig om kompetenskravet skall uppnås. Kompetensen kan alltså
inte nås inom nuvarande ram för utbildningen.

Vi hänvisar i övrigt till vad vi tidigare framfört i frågan och erinrar om
vad som sägs om engelska i UbU 1984/85:31: ”att då en stor andel av
dagens skolor omfattar endast låg- och mellanstadium, måste lärarna för
de tidigare årskurserna ha kompetens att undervisa i engelska i årskurserna
1-6”.

Vi menar därför att riksdagen hos regeringen bör hemställa om förslag så
att lärare för de tidigare årskurserna genom sin utbildning får kompetens
att undervisa i engelska i grundskolans tidigare årskurser.

Lokalisering och dimensionering av grundskollärarutbildningen

Så sent som i maj 1988 beslöt riksdagen om en viss ökning av antalet
utbildningsplatser och viss förändrad lokalisering i förhållande till vad
regeringen föreslagit. Riksdagen beslöt enhälligt att grundskollärarlinjen
skulle lokaliseras till Gävle, Kalmar och Uppsala. Som grund för sitt beslut
anförde riksdagen bland annat det ökade lärarbehovet och tillgänglighetens
betydelse för rekryteringen.

Utbildningen skulle vid ovannämnda platser starta läsåret 1989/90.
Regeringen föreslår nu i budgetpropositionen att intaget till lärarutbildningen
på dess orter skjuts på framtiden. Vpk delar inte den uppfattningen
utan anser att 1988 års beslut om dimensionering och lokalisering av
grundskollärarutbildningen ska ligga fast.

Riksdagen bör ge regeringen detta tillkänna och att den utökade dimensioneringens
kostnad får tas upp på kompletteringsbudget.

Förbättra studenternas arbetsmiljöarbete

Nuvarande lagstiftning om arbetsmiljöfrågorna beaktar egentligen inte de
studerandes intresse. En viss förändring av läget sker för elever på grundskola
och gymnasieskola när riksdagen fattar beslut om styrning och utveckling
av skolan.

På högskolans område sker en översyn av gällande regler och bestämmelser
enligt vad vi erfarit. Vi anser att studenterna på högskolorna måste
få inflytande över den egna arbetsmiljön. Det räcker alltså inte med
bestämmelser som medger att studenter adjungeras till skyddskommittéer.

Det framtida lag- och regelverket på arbetsmiljöns område måste utformas
så att studenterna ges ett partsförhållande.

Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Mot. 1988/89

Ub589

6

Hemställan

Med hänvisning till det anförda föreslås

1. att riksdagen sorn sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om läkarlinjens dimensionering,

2. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med
uppgift att se över sjukgymnastutbildningen i enlighet med vad som
anförts i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tandläkarlinjen,

4. att riksdagen beslutar permanenta påbyggnadslinjen för logopeder,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om dimensioneringen på hälso- och sjukvårdslinjen,

6. att riksdagen till Utbildning för vårdyrken för budgetåret
1989/90 anslår 2,2 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit,

7. att riksdagen till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret
1989/90 anslår 18,77 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om arkitektutbildning i Umeå,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om marin naturvetenskaplig forskning,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om informationsteknologisk forskning,

11. att riksdagen till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna
för budgetåret 1989/90 anslår 27,7 miljoner kronor utöver vad
regeringen föreslagit,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förlängning av grundskollärarlinjen,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om dimensionering och lokalisering av grundskollärarlinjen,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om studenternas arbetsmiljöarbete.

Stockholm den 21 januari 1989
Lars Werner (vpk)

Bertil Måbrink (vpk) Berith Eriksson (vpk)

Lars-Ove Hagberg (vpk) Bo Hammar (vpk)

Margö Ingvardsson (vpk) Hans Petersson (vpk)

Mot. 1988/89

Ub589

Björn Samuelson (vpk)

Ylva Johansson (vpk)

7