En skola med mångfald

Motion 2004/05:Ub230 av Peter Eriksson m.fl. (mp)

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning1

Förslag till riksdagsbeslut2

Inledning4

En mångfald av undervisningsformer4

Dagens betygssystem avskaffas5

Fristående skolor ger mångfald6

Kosten i skolan6

Arbetsmiljölagen7

Elevmakt7

En skola för alla8

Kulturell och religiös mångfald9

Jämställdhet9

Homosexuella, bisexuella och transpersoner10

Funktionshinder11

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen beslutar att den nationella timplanen skall avskaffas.

2. Riksdagen beslutar att flexibel skolstart från 6-8 års ålder skall införas.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att dagens betygssystem skall avskaffas.

4. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med syfte att se över alternativ till dagens betygssystem i enlighet med vad som anförs i motionen.

5. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med syfte att se över hur man kan främja den pedagogiska mångfalden i skolan i enlighet med vad som anförs i motionen.

6. Riksdagen beslutar att möjligheten att etablera en enskild förskola skall stärkas i enlighet med Skollagskommitténs förslag.

7. Riksdagen beslutar att friskolor skall få anordna individuella program.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att elevers önskemål om specialkost skall respekteras utan krav på läkarintyg.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att elevernas inflytande över sin arbetsmiljö skall stärkas i enlighet med vad som anförs i motionen.

10. Riksdagen beslutar att rätten för elevskyddsombud att medverka i arbetsmiljöarbetet utvidgas till att gälla från skolår 1.

11. Riksdagen beslutar att elevskyddsombuden skall ha rätt att kalla in yrkesinspektionen.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att elevmakten måste stärkas i enlighet med vad som anförs i motionen.

13. Riksdagen beslutar att skollagen skall ändras så att den garanterar att det framgår av en elevs slutbetyg om denne varit engagerad i elevinflytande, skyddsombudsarbete, skoltidningsarbete eller dylikt.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att skollagen skall tydliggöra vad som är att betrakta som arbete med elevinflytande.

15. Riksdagen beslutar att skollagen skall ändras så att den föreskriver att varje skola är skyldig att upprätta jämlikhetsplaner i enlighet med vad som anförs i motionen.

16. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag på en lagstiftning om likabehandling gällande grundskolan och gymnasieskolan som omfattar alla diskrimineringsgrunder.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att lärarutbildningen bör innehålla moment om det mångkulturella samhället.

18. Riksdagen begär att regeringen ser över examensordningen för lärarutbildningen så att den befäster vikten av att studenten skall ha insikt i genusproblematik och kunna undervisa på ett sätt som främjar jämställdhet och motverkar att eleverna stängs in i könsroller.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att det finns ett behov av att skolans och förskolans pedagogiker har en tydligare koppling till genuskunskap.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Skolverket skall få i uppdrag att utvärdera läromedlen ur både ett genus- och ett HBT-perspektiv.

21. Riksdagen begär att regeringen ger Skolverket i uppdrag att undersöka möjligheter att öka andelen män som arbetar inom skolan i enlighet med vad som anförs i motionen.

22. Riksdagen begär att regeringen ger Skolverket i uppdrag att utarbeta riktlinjer för att säkerställa kompetens i HBT-frågor för anställda inom utbildningsväsendet.

23. Riksdagen begär att regeringen ger Högskoleverket i uppdrag att göra en översyn av kursplanerna för lärarstuderande i syfte att stärka kunskapen om sex- och samlevnadsfrågor.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att HBT-frågor uttryckligen skall nämnas i kursplanerna för grundskolan och gymnasiet.

25. Riksdagen begär att regeringen kontinuerligt skall göra uppföljningar av hur sex- och samlevnadsundervisningen bedrivs på landets skolor.

26. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning för att se över hur och på vilket sätt en rättighetslagstiftning som garanterar en successiv implementering av tillgänglighet bäst kan införas i Sverige.

Inledning

Grön utbildningspolitik är en politik där eleven står i centrum. Vår syn på skolan bygger på att alla människor i grunden är aktiva och kreativa, med en möjlighet att bli solidariska, ansvarstagande, kärleksfulla och empatiska vuxna. Istället för att göra lärarna, föräldrarna eller facket till den viktigaste utgångspunkten för skolpolitiken tar vi mycket tydligt ställning för att utbildningen i första hand måste utgå från barnen, ungdomarna och studenterna.

Skolans uppgift är att så långt som möjligt skapa optimala förutsättningar för varje individ att förverkliga sin strävan efter kunskap och utveckling. En av de viktigaste förutsättningarna för att förverkliga denna strävan är att den sker på den enskilda individens egna villkor.

Det finns inte bara ett rätt sätt att bedriva undervisning på. Miljöpartiet de gröna vill främja mångfalden inom skolan. Vi vill se en utveckling där man främjar skolornas möjligheter att använda sig av olika pedagogiker och att profilera sig på olika sätt. Vi vill att alla ska få plats inom skolan och att eleverna ska ges utrymme att utveckla sin egen identitet och att skolan ska fungera inspirerande i denna process.

Alla människor ska ha samma rättigheter såväl som skyldigheter. Därför anser vi att krafttag behövs för att eliminera den diskriminering som förekommer idag, oavsett var den uppkommer och vilka uttryck den tar sig. Skolan har här en särskilt viktig uppgift eftersom det är under barn- och ungdomsåren som vi i hög grad formas till framtida vuxna individer och det är då grunden till våra värderingar läggs.

En mångfald av undervisningsformer

Miljöpartiets vision om att alla elever ska ha möjlighet att utvecklas efter sina egna förutsättningar främjas av en mångfald inom utbildningsväsendet. Vi vill att skolorna ska ha möjlighet att tillämpa en mängd olika pedagogiker och att det ska finnas utrymme för egna initiativ gällande undervisningens upplägg. För att göra detta möjligt anser vi att den nationella timplanen ska avskaffas, men att det totala antalet garanterade timmar finns kvar. Det är upp till varje kommun eller annan huvudman att avgöra hur man vill arbeta och då ska man givetvis kunna arbeta efter egen timplan. Skolorna ska få större frihet samtidigt som uppföljningen skärps. En omfattande försöksverksamhet på området har pågått sedan år 2000 och Timplanedelegationens delbetänkande (SOU 2004:35) visade att erfarenheterna var mycket positiva.

Dagens skolsystem utgår ifrån att barn mognar och utvecklas i samma takt. Men barn mognar i olika takt, pojkar ofta senare än flickor. Därför måste skolstarten vara mer individanpassad och flexibel. Vissa barn är mogna att börja med skolarbetet vid sex års ålder, andra är kanske inte mogna förrän vid åtta års ålder och behöver mer tid att få leka av sig innan allvaret börjar och de kan koncentrera sig en längre stund. Det ska vara barnets utvecklingsnivå som är avgörande, inte den fysiska åldern. Därför bör det införas en möjlighet att kunna börja skolan vid olika åldrar, en mer individuellt anpassad skolstart. Redan idag finns en möjlighet att börja vid sex eller sju års ålder, men vi anser att denna valfrihet bör utsträckas till åtta års ålder, så att det blir möjligt att anpassa sig efter varje individs individuella behov. Miljöpartiet motsätter sig obligatorisk skolplikt för sexåringar, dvs. att alla sexåringar måste börja i grundskolan.

Alla har vi olika dygnsrytm, en del är morgonmänniskor och andra är kvällsmänniskor, därför borde det finnas möjlighet för eleverna att få inflytande över sin skoldag och när den ska starta. Det gäller framför allt för de äldre eleverna. I en rapport från Arbetslivsinstitutet menar man att det finns ett anmärkningsvärt samband mellan stress och morgontrötthet som kan vara en signal påöverbelastning. Dessutom finns det belagt att stress ökar under ungdomsperioden. På flera håll i landet har kommuner inlett försök med flextid. Miljöpartiet ser mycket positivt på dessa försök.

Miljöpartiet föreslår vidare att en utredning tillsätts för att se över hur man kan främja den pedagogiska mångfalden i skolan och om en möjlig väg kan vara att inrätta en utvecklingsfond till stöd för pedagogisk utveckling i skolan. Det bör vara en fond som är tillgänglig för både friskolor och kommunala skolor, med syfte att underlätta utveckling och prövning av nya pedagogiska vägar och undervisningsmetoder.

Dagens betygssystem avskaffas

Vi vill att dagens betygssystem avskaffas. Betygen fungerar mycket dåligt som kunskapsmätare och är dessutom djupt orättvisa. Riksrevisionen har nyligen konstaterat att dagens betygssystem inte är likvärdigt och att fullständig likvärdighet inte heller är möjlig med nuvarande betygssystem. Vilket betyg du får är beroende av en mängd omständigheter som har alltför lite att göra med om du uppfyller kunskapsmålen eller ej. Dagens betyg fungerar även mycket dåligt som pedagogiskt instrument, eftersom de säger alldeles för lite om vad eleverna kan och vilka utvecklingsmöjligheter de har.

Miljöpartiet de gröna anser att en utredning behöver tillsättas som ser över alternativ till dagens betygssystem. Detta nya system skulle kunna vara uppbyggt i tre steg med stegvis ökad konkretionsgrad. De första skolåren bör det vara enbart muntliga utvecklingssamtal i skolår ett till tre. Från skolår fyra tillkommer till eleven och föräldrarna en skriftlig rapport. Under dessa skolår bör den skriftliga rapporten vara övergripande och ge en samlad bild av elevens kunskaper samt mycket tydligt betona utvecklingsmöjligheter. Rapporten bör sedan utvecklas ytterligare från skolår sju med tydligare och mer konkret information uppdelat på de olika ämnena. Rapporten bör vara i tre delar. En del som talar om vad man gjort (vilka moment), en del som talar om vilken kunskap man uppnått i de olika ämnena och en del som blickar framåt och talar om utvecklingsmöjligheter.

Omdömena bör vara utformade av de enskilda lärarna efter en "mall", med relativt styrda frågor för ett rättvist system med lika behandling över landet.

Ett system enligt ovan skulle till skillnad från dagens betygssystem på ett bättre och mer seriöst sätt visa på uppnådda kunskaper. Det är ett system som också blickar framåt. Det kommer säkerligen att vara motivationshöjande i minst lika stor grad. En ytterligare fördel som kan bidra till en mindre stressig situation är att det ej bidrar till tävlan och stress i lika hög grad då det inte alls är så jämförbart mellan elever.

Det är dags att skolan skiftar fokus och får eleverna att vilja lära sig för sin egen skull, i stället för att fokusera på betygshets. Problemet med fusk blir allt större. I dag finns möjligheten för eleverna att hämta färdiga uppsatser och annat direkt från nätet. Avskaffas betygen försvinner en stor del av motivet till detta beteende.

Fristående skolor ger mångfald

Etableringen av friskolor är något mycket positivt för det svenska skolväsendet. Friskolorna har inneburit stora förändringar i den svenska skolmodellen. De bidrar till den pedagogiska mångfalden och har gett barn och föräldrar ökad valfrihet och därmed bättre förutsättningar att hitta en skolmiljö som passar den enskilde eleven. Den ökade mångfalden har även haft en positiv påverkan på de kommunala skolorna, då friskolorna har tillfört och tillför mycket i form av skolutveckling och nytänkande i Sverige. Att antalet elever som väljer att gå i en fristående skola ökar visar att dessa alternativ är efterfrågade.

Miljöpartiet anser att möjligheten att etablera en enskild förskola ska stärkas. Detta bör förändras på det sätt som Skollagskommittén föreslår (SOU 2002:121). Ärenden om godkännande av enskild förskola ska, liksom hittills, prövas av den kommun där verksamheten ska bedrivas. Huvudman för enskild förskola som uppfyller villkoren för godkännande ska få rätt till bidrag, efter prövning av att utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder för det offentliga skolväsendet.

Vi anser att fristående skolor ska få anordna individuella program. Man ska som elev ha möjlighet att välja skola även om man inte blivit godkänd i något av ämnena matematik, engelska och svenska. Vi tror inte att studiekapaciteten hos en elev blir större i och med att denna tvingas gå i en kommunal skola på gymnasiet utan tror tvärtom att möjligheten att välja skola kan fungera motiverande. Detta är viktigt inte minst ur ett rättviseperspektiv.

Kosten i skolan

Det är mycket viktigt att barn och ungdomar får tillgång till ordentlig mat under skoldagen, något få idag ifrågasätter. Miljöpartiet anser att skolan ska tillgodose alla elevers behov: det ska vara självklart att elevernas etiska ställningstaganden respekteras, ett etiskt förhållningssätt borde snarast uppmuntras. Önskemål om mat som är vegetarisk eller vegansk ska accepteras utan krav på läkarintyg. Detta gäller naturligtvis även de elever som på grund av religiös övertygelse behöver särskild kost. Detta innebär att man måste se över kompetensen i skolköken. Vi måste ställa höga krav på såväl kokonst som kunskaper om olika dieter och födoämnesallergier. Miljöpartiet vill att skolorna skall uppmuntras till att välja ekologiska och närproducerade livsmedel.

Arbetsmiljölagen

Sedan 1990 gäller arbetsmiljölagen för alla elever fr.o.m. första året i skolan. Arbetsmiljön i många skolor är dock fortfarande oacceptabel. Brister i såväl den fysiska som psykiska miljön försvårar för skolan att bedriva en god verksamhet och vittnar om en bristande respekt för de elever och den personal som arbetar där.

Arbetsmiljölagen är skriven ur ett fackligt perspektiv och är därför inte anpassad till skolans miljö med demokratiska sammanslutningar som t.ex. elevråd. En översyn av arbetsmiljölagen är nödvändig så att den även omfattar ett elevperspektiv. Regeringen har i juni 2004 tillsatt en särskild utredare med uppdrag att bland annat se över hur arbetsmiljölagen kan utvidgas till att omfatta även barn i förskola och fritidshem samt se över elevrepresentanternas befogenheter. Miljöpartiet de gröna vill understryka vikten av att utredningen kommer till resultat som stärker eleverna och deras inflytande över sin arbetsmiljö.

Arbetsmiljölagen ålägger huvudmannen att se till att elevskyddsombud ska ges möjlighet att medverka i det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Denna möjlighet är dock begränsad till elever från årskurs 7 och uppåt. Miljöpartiet anser att denna rätt ska införas även för årskurserna 1-6. Vi anser också att elevskyddsombuden ska ha rätt att kalla in yrkesinspektionen och föreslår att riksdagen för regeringen tillkännager detta som sin mening.

Elevmakt

Det är skolans uppgift att bidra till att fostra demokratiska individer med respekt för medmänniskor och deras olikheter. Ändåär det demokratiska inslaget i skolorna starkt begränsat. I Miljöpartiet brukar vi prata om elevmakt när vi talar om elevers inflytande, för att särskilt betona var makten i skolan ska ligga. Skolan är till för eleverna och självklart ska de då ha inflytande över den.

För att förbättra förutsättningarna för ökad demokrati inom skolan anser Miljöpartiet att varje skola ska ha ett fungerande representativt forum för elevinflytande.

Det borde vara självklart att elever ges möjlighet till arbete med elevinflytande. Eleverna ska därför ha rätt att få extra stöd för att ta igen undervisning som de missat när de varit frånvarande för arbete med elevinflytande, skyddsombudsarbete, skoltidningsarbete och liknande. Tyvärr är det inte så på alla skolor och vi vill därför se en ändring i skollagen som garanterar detta. Elevernas möjligheter till att arbeta med elevinflytande ska motsvara de som gäller på en arbetsplats.

Att arbeta med elevinflytande innebär för många elever att de tvingas välja bort något ämne. Därför anser Miljöpartiet att skollagen bör ändras så att det framgår av en elevs slutbetyg om denne varit engagerad i sådan aktivitet. Vad som är att betrakta som elevinflytandearbete ska tydliggöras i skollagen.

En skola för alla

Mångfald är en tillgång i samhället och diskriminering måste mötas med en kraftfull politik. Människor ska ha makt att välja livsstil samtidigt som reella möjligheter att förändra samhället och förverkliga sina livsdrömmar ska finnas. En grundbult i den gröna politiken är vikten av att alla människor i samhället är delaktiga i samhällsgemenskapen och tillsammans formar ett hållbart samhälle, såväl demokratiskt som socialt och ekologiskt.

Skolan är en nyckelaktör i försvaret och utvecklingen av demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter. I synnerhet är frågan om människors lika värde en nyckelfråga - dvs. jämlikhet oavsett kön, etnicitet, religion, funktionshinder, sexuell läggning eller könsidentitet. Dessa värden måste ständigt hållas levande och förnyas.

Allas lika värde är en grundläggande demokratisk princip som ska ingå i skolans arbete med värdegrund. Detta arbete med jämlikhet måste genomsyra skolans olika delar. Miljöpartiet vill understryka vikten av att man ser det gemensamma i dessa olika diskrimineringsgrunder. Likväl som det finns en könsmaktordning som ska synliggöras och motverkas, finns det även andra maktordningar som baseras på till exempel etnicitet som leder till brister i jämlikheten.

Jämlikhetsarbetet måste ha en tydlig struktur för att resultat ska nås och skolledarna måste ha en plan för hur arbetet ska integreras i skolan. Miljöpartiet de gröna anser att varje skola bör utarbeta jämlikhetsplaner, där bland annat strategier mot rasism, trakasserier på grund av kön, etnicitet, religion, funktionshinder, sexuell läggning eller könsidentitet ska ingå. Eleverna bör själva vara delaktiga i arbetet med att ta fram dessa jämlikhetsplaner. Dessa planer inbegriper det som ofta behandlas i separata jämställdhets- och mångfaldsplaner.

Vi anser att det bör införas en lag om likabehandling på skolväsendets område, från förskolan till vuxenutbildningen, som tillförsäkrar alla elever och studerande rätt till lika behandling. Ombudsmännen mot diskriminering bör bevaka efterlevnaden av lagen och brott mot lagen ska kunna leda till skadeståndsskyldighet för skolan.

Kulturell och religiös mångfald

Det är mycket viktigt att lärarutbildningen innehåller moment om det mångkulturella samhället och metoder för att främja ett antirasistiskt förhållningssätt. Lärosätena bör uppmuntras att genom kursplaner och val av läromedel på olika sätt bejaka pluralism.

Skolans personal möter elever med skilda bakgrunder och behov. Många av lärarna kommer att möta traumatiserade elever, något vi vill ska uppmärksammas i lärarutbildningen.

I skolan trakasseras elever dagligen på grund av etniskt ursprung eller religiös övertygelse. Miljöpartiet anser att rasistiska uttryck och rasistiskt våld är oacceptabelt var helst det förekommer. I de jämlikhetsplaner som vi vill att skolorna ska bli skyldiga att upprätta ska det tydligt framgå vilka åtgärder som ska vidtas i enskilda fall samt övergripande strategier för att motverka de attityder som ligger till grund för ett rasistiskt beteende.

Jämställdhet

Idag begränsas individers möjligheter att utveckla sig själva och sin identitet av normer för hur man förväntas bete sig som pojke eller flicka. Miljöpartiet anser det vara av vikt att man inom skolan kontinuerligt för en diskussion om medvetna och omedvetna skillnader i förhållningssätt gentemot pojkar och flickor och vilka konsekvenser dessa skillnader får. För att få en bättre uppfattning om hur det ser ut i samhället och vad vi kan göra åt missförhållanden vill vi satsa på forskning och undervisning om genus och könsroller.

Ett stort problem i jämställdhetsarbetet är sexuella trakasserier, både på arbetsplatser och i skolan. Bästa sättet att arbeta emot detta är att ifrågasätta de rådande idealen, men också se till att unga tjejer kan vända sig någonstans om de kallas hora eller utsätts för sexuella trakasserier. I de jämlikhetsplaner som vi vill att skolorna ska bli skyldiga att upprätta ska strategier för hur man ska motverka förekomsten av sexuella trakasserier och hur man ska hantera situationen i de fall som uppstår ingå.

Lärarnas kompetens, förståelse och attityder är av avgörande betydelse för vilka attityder och beteenden som eleverna utvecklar. De bör fungera som föredömen och det är av stor vikt att deras undervisning och deras handlingar speglar en genuin förståelse för genusproblematiken. Vi vill uppmuntra kommuner och andra huvudmän att erbjuda sina lärare fortbildning i genuskunskap.

Miljöpartiet anser att examensordningen för lärarutbildningen i högskoleförordningen är föråldrad och befäster den rådande ojämställdheten snarare än motarbetar den! I examensordningen står det att studenten skall "inse betydelsen av könsskillnader i undervisningssituationen och vid presentation av ämnesstoffet". Miljöpartiet vill att riksdagen skall ge regeringen i uppdrag att se över examensordningen för lärarutbildningen i högskoleförordningen så att den befäster vikten av att studenten skall ha insikt i genusproblematik och kunna undervisa på ett sätt som främjar jämställdhet och motverkar att eleverna stängs in i könsroller.

Vi anser att skolans och förskolans pedagogiker behöver ha en tydligare koppling till genuskunskap. Regeringen bör ge myndigheten för skolutveckling i uppdrag att föreslååtgärder i denna riktning. Det är också viktigt att de läromedel som används präglas av en insiktsfull förståelse av genusproblematiken. Därför anser vi att regeringen skall ge Skolverket i uppdrag att utvärdera läromedel som används i grund- och gymnasieskolorna både ur ett genus- och ett HBT-perspektiv.

Miljöpartiet anser att det är viktigt att personalen i skolan och förskolan består av både män och kvinnor, och ser det som ett stort problem att så få män söker sig till framför allt förskoleverksamhet. Därför vill vi även att Skolverket skall få i uppdrag att undersöka möjligheter att förbättra denna situation. Man bör till exempel titta närmare på om det finns kommuner eller enskilda skolor och förskolor som har en jämnare könsfördelning bland lärarna, förskollärarna och barnskötarna och se om man kan identifiera några särskilda framgångsfaktorer samt sprida dessa goda exempel.

Homosexuella, bisexuella och transpersoner

HBT-personer är mycket utsatta i vårt samhälle då de drabbas av diskriminering, trakasserier och hatbrott på grund av sin sexuella läggning. Miljöpartiet anser att detta är ett av de områden där behovet av förändring är som mest akut. Kunskapen om och toleransen inför HBT-personer är begränsad inom skolan idag. Vi kräver en rad åtgärder i syfte att förbättra situationen för HBT-personer i skolan.

Dagens skollag brister i det att den inte uttryckligen föreskriver att skolans personal aktivt ska motverka fördomar riktade mot homosexuella, bisexuella och transpersoner. Denna brist anser vi ska åtgärdas genom att skolorna blir skyldiga att upprätta jämlikhetsplaner där detta tydligt ska framgå.

Skolpersonalen står för en viktig del av skolungdomars vuxenkontakt och formar deras arbetsmiljö. Därför kan det inte accepteras att skolans personal uppträder diskriminerande eller fördomsfullt i bemötandet av eleverna. Vi gröna vill betona betydelsen av att personalen har kompetens i HBT-frågor, dvs. i frågor rörande homosexuella, bisexuella och transpersoner. Med kompetens på detta område menar vi samma typ av insikt, kunskap och förståelse som tas för självklar när det gäller heterosexuellas vardag. Miljöpartiet anser att Skolverket bör få i uppdrag att utarbeta riktlinjer för att säkerställa kompetens i HBT-frågor hos skolpersonalen. Riktlinjerna bör även innefatta hur skolorna kan arbeta för att tillförsäkra ett jämlikt klimat för unga HBT-personer på skolorna.

Det är viktigt att de som leder undervisningen i skolan har goda kunskaper i frågor rörande homo- och bisexualitet samt könsöverskridande. Högskoleverket bör göra en översyn av kursplanerna för lärarstuderande i syfte att stärka kunskapen om sex- och samlevnadsfrågor. Inom ramen för arbetet med värdegrundsfrågorna har lärarhögskolorna ett ansvar att ge lärarstuderande redskap att reflektera över sitt förhållningssätt inom dessa frågor.

Det är vanligt att frågor som rör HBT inte alls tas upp i undervisningen, inte ens i sex- och samlevnadsundervisningen. Ofta anlitar man frivilligorganisationer för att ta upp dessa frågor. Miljöpartiet anser att det är orimligt att elevens möjlighet att få saklig information om HBT-frågor ska vara beroende av om det finns frivilligorganisationer i närheten av skolan eller inte. Därför vill vi se att HBT-frågorna uttryckligen nämns i kursplanerna på grundskole- och gymnasienivå.

Miljöpartiet vill att Skolverket fortlöpande skall se över hur sex- och samlevnadsundervisningen bedrivs på landets skolor. Som ovan nämnts i avsnittet om jämställdhet vill vi att Skolverket ska ges i uppdrag att granska de läromedel som används i skolorna i dag ur både HBT- och genusperspektiv.

Funktionshinder

Alla har samma rätt till kunskap. Elever med funktionshinder löper stora risker att diskrimineras. En typ av diskriminering innebär en sämre behandling av människor vilken har samband med deras funktionshinder. Ibland är det frågan om en "tycka synd om"-mentalitet, eller fördomar om vilka begränsningar ett funktionshinder kan föra med sig. Det behövs ett tydliggörande i dessa frågor i de jämlikhetsplaner som ska arbetas fram i varje skola.

En annan typ av diskriminering bygger på att samhället har byggt sina fysiska strukturer på ett otillgängligt sätt. Vår bild är att skolans lokaler ska vara tillgängliga för alla. I synnerhet ska funktionshinder inte utgöra något hinder för elevers möjlighet till lärande eller lärares möjligheter att bedriva undervisning. Miljöpartiet vill att en utredning tillsätts för att se över hur och på vilket sätt en lagstiftning som garanterar en successiv implementering av tillgänglighet kan införas i Sverige.

För att elever med utvecklingsstörning ska garanteras anpassad undervisning och tillgänglighet, anser Miljöpartiet att rätten att välja att bli mottagen i särskola är viktig att behålla som alternativt skolval.

Stockholm den 23 september 2004
Peter Eriksson (mp)
Maria Wetterstrand (mp)	Mikaela Valtersson (mp)
Leif Björnlod (mp)	Åsa Domeij (mp)
Barbro Feltzing (mp)	Gustav Fridolin (mp)
Lotta Hedström (mp)	Helena Hillar Rosenqvist (mp)
Ulf Holm (mp)	Mikael Johansson (mp)
Mona Jönsson (mp)	Jan Lindholm (mp)
Claes Roxbergh (mp)	Yvonne Ruwaida (mp)
Ingegerd Saarinen (mp)	Lars Ångström (mp)