Statliga jobb på mindre orter
Interpellation 2015/16:650 av Edward Riedl (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-05-17
- Överlämnad
- 2016-05-17
- Anmäld
- 2016-05-18
- Svarsdatum
- 2016-06-07
- Besvarad
- 2016-06-07
- Sista svarsdatum
- 2016-06-08
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Flera regeringsföreträdare har understrukit vikten av att staten har en närvaro i hela landet. Statsrådet Ardalan Shekarabi har sagt sig vilja utlokalisera statliga jobb till mindre orter. Enligt statsrådet ska regeringen vända på den rådande logiken om att statliga jobb har centraliserats till större städer.
I dag har de statliga myndigheterna ungefär en kvarts miljon anställda varav 75 000 är lokaliserade till Stockholms län. Regeringen har inte preciserat hur många av dessa som ska flyttas från Stockholm till andra orter ute i landet.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:
Ämnar statsrådet verka för att regeringen lämnar förslag om att utlokalisera statliga jobb från Stockholms län till andra delar av landet?
Debatt
(14 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:650
Webb-tv: Statliga jobb på mindre orter
Dokument från debatten
- Tisdag den 7 juni 2016Kammarens föredragningslistor 2015/16:114
Protokoll från debatten
Anf. 10 Utrikesminister Margot Wallström (S)
Herr talman! Ärade ledamöter! Kerstin Lundgren har frågat mig om mina prioriteringar och min strategi för att skydda den marina miljön i Arktis, om jag delar Centerpartiets uppfattning vad gäller behovet av ett bindande internationellt avtal för säkra fartygsvägar samt om jag avser att ta fram en handlingsplan för Arktis.
Sveriges arbete med Arktis styrs alltjämt av den svenska strategi som togs fram 2011 för den arktiska regionen.
Jag delar frågeställarens oro för hur ökad mänsklig närvaro och aktivitet kan påverka denna känsliga region. All framtida utveckling i Arktis bör ske på ett hållbart sätt. Sverige, med sin rika forskningstradition och djupa kunskap om Arktis, bör bidra till att skydda regionens unika värden från kortsiktig exploatering och negativ mänsklig påverkan.
Regeringen för en aktiv politik för Arktis, i synnerhet rörande skyddet av den känsliga miljön och den unika biologiska mångfalden. Inom ramen för Arktiska rådet driver Sverige en målmedveten och långsiktig linje där klimat- och miljöfrågor tydligt står i centrum.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
På ministermötet i Iqaluit i april i år nåddes en överenskommelse för att minska sot- och metannivåerna samt ett avtal för samarbete kring förebyggande av oljeutsläpp. Under Glacierkonferensen, som hölls i Alaska i slutet av augusti och som sammanföll med president Obamas Alaskabesök, visade USA en ambitionshöjning vad gäller Arktis och klimatfrågan. Regeringen ser också för närvarande över arbetet med miljö och klimat i Arktis.
Arktis är ett område som måste skyddas, och vi fördjupar forskningssamarbetet tillsammans med andra länder. Detta manifesteras bland annat i det bilaterala avtal som nyligen undertecknades mellan Sverige och USA avseende forskningsisbrytaren Oden.
Arktiska rådets arbetsgrupp för havsfrågor, Pame, har tagit fram en strategisk plan för perioden 2015-2025 för att bland annat skydda den marina miljön från negativ påverkan från fartygstrafik samt arbetar med ett ramverk för skydd av marina områden. Sverige, tillsammans med bland andra Finland, har arbetat för att såväl den strategiska planen som ramverket även ska tillämpas i områden utanför nationell jurisdiktion.
USA har, som en del av sitt ordförandeskap i Arktiska rådet, tagit initiativ till en förstudie om möjligheten till ett förstärkt regionalt samarbete för de arktiska haven. Sverige kommer att delta aktivt i förstudien för att säkra en inriktning mot skydd och hållbart nyttjande.
Inom ramen för Arktiska rådets arbetsgrupp för biologisk mångfald har en omfattande rapport, Arctic Biodiversity Assessment, tagits fram under svensk ledning. Implementeringen av de 17 rekommendationer som rapporten resulterat i pågår, bland annat ett projekt om kartläggning av havsisbaserad biologisk mångfald.
Vad gäller behovet av ett bindande internationellt avtal för sjöfart i Arktis har nyligen den internationella sjöfartsorganisationen, IMO, antagit den så kallade Polarkoden. Sverige har deltagit aktivt i dessa förhandlingar, som har lett till nya säkerhetsregler och miljökrav specifika för fartyg som opererar i polarområden, inklusive Arktis. Polarkoden träder i kraft den 1 januari 2017.
Rätten till internationell sjöfart regleras bland annat av FN:s havsrättskonvention, Unclos, som kodifierar sedvanerättsliga principer. Kuststater har en möjlighet och ett ansvar att föreslå ruttsystem som avser sjötrafikreglerade åtgärder som syftar till att minska olycksrisker. IMO är det internationella organ som får inrätta och anta bestämmelser om ruttsystem för den internationella sjöfarten. Sverige deltar aktivt i arbetet inom IMO gällande internationella sjötrafikåtgärder.
Därutöver har Utrikesdepartementet inrättat ett arktiskt forum för dialog om Arktisfrågor. Detta forum samlar berörda departement, länsstyrelserna och landstingen från Norr- och Västerbotten, Polarforskningssekretariatet samt Sametinget. Arktiskt forum leds av Sveriges Arktisambassadör, och gruppen avser bland annat att diskutera om det på sikt kan vara motiverat att ta fram en reviderad arktisk strategi. Arktiskt forum höll sitt första möte i maj.
Anf. 11 Kerstin Lundgren (C)
Herr talman! Jag tackar utrikesministern för svaret på min interpellation, som har fått några månader på nacken av olika skäl som både jag och utrikesministern har bidragit till.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Skälet till att jag väckte interpellationen den 27 maj var en bild av att regeringen inte riktigt var tydlig med vad man vill med sin Arktispolitik. Det fanns inte med i utrikesdeklarationen från februari i år. Det fanns heller inte någon markör om vad utrikesministern avsåg att göra vid mötet i Alaska i mars, som ministern skulle delta i men som sedan inte prioriterades. Det fanns alltså en osäkerhet om vad regeringen egentligen avsåg med sin Arktispolitik.
Arktis och hur vi klarar att skydda och värna Arktis känsliga miljö är viktigt för oss och för resten av världen. Som utrikesministern sa är det tydligt att klimatförändringarna syns snabbast och tydligast i Arktis. Det öppnar nya utmaningar men också möjligheter. Det är viktigt att vi tar ett rejält omtag i denna känsliga marina miljö. Arktiska rådet har en central roll i arbetet med att jobba fram förslag.
Det handlar om exploatering och hur man kan säkerställa att sådan inte sker i marint känsliga miljöer, det handlar om turism, det handlar om fiske och det handlar om infrastruktur och vilka fartygsvägar som dras genom Arktis. Dessa regleras inte av IMO, som snarare reglerar fartygens konstruktion och hur man ska minimera risker i denna miljö, men fartygsvägarna och vilka rutter man ska välja påverkar naturligtvis också den känsliga miljön i Arktis.
När vi pratar om Arktis har vi självklart också frågan om säkerhetspolitiska perspektiv, men det var inte huvuddelen i min fråga.
Det var bra att man i april kunde nå ett avtal om kortlivade klimatpåverkande gaser. Det har vi jobbat hårt med under tidigare år, inte minst från Centerpartiets sida. Men frågan var vilka prioriteringar utrikesministern och därmed regeringen har.
Jag har inte, herr talman, kunnat se någon aviserad skrivelse till riksdagen. Jag vet att den dåvarande oppositionen var tydligt kritisk mot att det inte kom någon skrivelse till riksdagen. Det talades om årliga skrivelser. Nu har propositionslistan kommit, och där förekommer ingen skrivelse. Arktis nämndes bara en passant i regeringsförklaringen. Den innehöll ju rätt mycket, men någon tydlighet fanns inte i den delen.
Mot denna bakgrund, herr talman, kvarstår frågan: Vad vill regeringen med sin Arktispolitik? Det är bra att man håller fast vid vår strategi, men det har tillkommit nya verkligheter. Vad vill regeringen? Avser man att presentera någon egen politik på det här området, eller ska man bara hänvisa till USA:s höjda ambitioner?
Anf. 12 Utrikesminister Margot Wallström (S)
Herr talman! Tack för det, Kerstin Lundgren!
Jag säger gärna några ord om Sveriges arbete i Arktiska rådet, som fortfarande tar sin utgångspunkt i den existerande strategin. Men vi har som sagt också inrättat ett forum som ska se över om det behövs en revidering av strategin. Vi kan lägga till nödvändiga frågor, men våra prioriteringar handlar först och främst om klimat och miljö.
Det var ett intressant möte som ägde rum, och jag deltog där tillsammans med Johan Rockström, som vi hade bjudit med. Han gjorde ett bejublat framträdande med den vetenskapliga grund som vi har för att iaktta försiktighet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi vill främja en hållbar utveckling av den arktiska regionen, inklusive skydd och hållbar förvaltning av havet. Vi tycker att vi måste minska de globala utsläppen av långlivade klimatgaser, som förstås är den viktigaste åtgärden för att begränsa klimatförändringarna och skydda Arktis.
Sedan har vi ekonomisk utveckling. Vi behöver främja en ekonomisk, social och miljömässig utveckling i Arktis, och vi behöver stärka svenskt näringsliv där detta är möjligt liksom den mänskliga dimensionen, det vill säga förbättra livsvillkoren för de människor som lever i det arktiska området.
Dessvärre tyckte jag mig höra att senatorerna från Alaska tyckte att det passade väldigt bra med olje- och gasutvinning som en övergångslösning tills man förhoppningsvis hittar något annat och mer miljövänligt.
Vi vill verka för att Arktis förblir ett säkerhetspolitiskt lågspänningsområde, och vi vill stärka svensk Arktisforskning. Det är de spår som vi jobbar utifrån just nu.
Jag har inget emot att - så fort vi får något från forumet - presentera en skrivelse med våra prioriteringar och vår syn på hur vi i så fall ska revidera strategin. Men det tycker jag att vi ska göra sedan vi har använt oss av detta forum, som ordentligt får gå igenom och se vilka nya frågor som bör tillföras. Jag tar med glädje också emot synpunkter från Centerpartiet och Kerstin Lundgren.
Anf. 13 Kerstin Lundgren (C)
Herr talman! En sådan synpunkt är naturligtvis att regeringen måste vara mer tydlig med vad man vill. Det är bra när utrikesministern hänvisar till att det finns en polarkod som ska träda i kraft den 1 januari 2017. Man kunde ha önskat att vi hade nått fram tidigare, men så ser inte världen ut. Det finns dock skäl att gå vidare även där.
Frågan om tungolja i fartyg i arktisk miljö är en sådan sak, när man pratar om att skydda och minska utsläppen av långlivade, klimatpåverkande gaser. Men vi har också frågan om fartygsvägar och rutter. Det är inte bara fråga om att regeringen - vilket är bra - vill vidga tillämpningsområdet när det gäller den strategiska planen från Arktiska rådets arbetsgrupp för havsfrågor, så att den ska gälla bredare.
Här skulle man kunna jobba tydligt för att säkerställa att det inte är trafik i de mest känsliga miljöerna, för den marina och biologiska mångfalden i de mest känsliga miljöerna i Arktis är hårt utsatt om man får en kraftig ökning av fartygstrafiken i dessa områden.
Därför är det, som vi ser det, viktigt att försöka jobba vidare för att nå ett bindande avtal. Det är ovanligt i de här sammanhangen, och det diskuteras i vad mån de verkligen håller. Men att ändå nå fram med ett bindande avtal för säkra fartygsvägar vore ett sätt att skydda de mest känsliga marina miljöerna i Arktis. Det löser man inte med vare sig avtalet om polarkoden eller den utvidgade användningen av arbetsgruppens strategi.
Anf. 14 Utrikesminister Margot Wallström (S)
Herr talman! Kerstin Lundgren har förstås alldeles rätt och har många viktiga poänger. Det som har skett är att det med klimatförändringarna har följt omfattande issmältning, och det öppnar upp nya farvägar och farleder i området. Nya transportvägar och det strategiska läge som hela regionen har innebär att det blir en ny säkerhetspolitisk bedömning. Det är viktigt, för att se över en ny strategi eller göra tillägg till den strategi som vi redan tillämpar. Det blir dessutom stora risker för miljön om vi inte ser upp.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är inte så att sjötrafiken är helt oreglerad. Det är i själva verket havsrättskonventionen, Unclos, som reglerar trafiken. Den gäller för alla stater. Där finns till exempel principen om oskadlig genomfart. Det finns en rad lagliga instrument att använda. Men det är otroligt viktigt - framför allt utifrån säkerhetspolitiska bedömningar - att fundera över var vi ska lägga ribban och hur vi ska jobba med de här frågorna framöver.
Polarkoden, som träder i kraft 2017, kommer att reglera framför allt säkerhets- och miljöbestämmelser: konstruktion, utrustning, drift, utbildning, sjöräddning, miljöskydd och alla de punkter som finns i polarkoden. Det är klart att det är viktigt att låta den få träda i kraft och se hur den ska tillämpas. Men för mig är det säkerhetspolitiska argumentet mycket viktigt, och jag tycker att vi ska diskutera det med hjälp av vårt forum om Arktis.
Det vi har jobbat mest med - det känner säkert Kerstin Lundgren till väl - är överenskommelsen om sot- och metanemissioner, samarbetet kring prevention av oljeutsläpp, som vi också har gett prioritet till, och ett tvärvetenskapligt projekt som heter Arctic Resilience Report. Det handlar om faktorer som påverkar människans och naturens förmåga att hantera förändringar i ekosystemen. Det ska komma en slutrapport vid nästa ministermöte under 2017.
Arbetet pågår efter de prioriteringar och huvudlinjer som jag har angett. Men jag tycker att det som har kommit till på sistone i hög grad handlar om den säkerhetspolitiska bedömningen, och dit hör också sjöfarten.
Jag hoppas att vi kan fortsätta dialogen och se till att vi kan åstadkomma ett svenskt bidrag som förhoppningsvis får stor förankring politiskt här i riksdagen.
Anf. 15 Kerstin Lundgren (C)
Herr talman! Säkerhetspolitiska perspektiv på Arktis är naturligtvis alldeles uppenbara i dagsläget, med den nya säkerhetspolitiska verklighet som vi befinner oss i. Men här är det viktigt att hela Arktiska rådet förmår samla sig i en gemensam hållning.
Det jag söker betona i min interpellation är vikten av att man från svensk sida driver på för att inte utifrån ett säkerhetspolitiskt perspektiv utan ett miljömässigt perspektiv söka skydda de mest känsliga marina miljöerna. På samma sätt som vi har jobbat med att försöka minska fisket i känsliga miljöer och minska påverkan på de mest utsatta havsmiljöerna måste man, när Arktis öppnas upp, säkerställa att vi inte hamnar i en situation där man utifrån exploateringsintressen, turism eller infrastrukturella eller andra skäl ger sig in och får en kraftig ökning av godkända fartyg men ändå fartyg i miljöer som blir hårt ansatta och riskeras för framtida generationer om man inte skyddar dem.
Därför behövs det ett globalt bindande avtal - det handlar ju om hela världens intresse - om säkra fartygsvägar i Arktis. Det tycker vi är en viktig prioritering och borde stå på regeringens lista, vid sidan om de andra frågor som vi har diskuterat.
Anf. 16 Utrikesminister Margot Wallström (S)
Herr talman! Jag tror inte att det har gått någon i Arktiska rådet förbi att Sverige driver miljöfrågorna och naturligtvis vill värna de mest känsliga områdena. Det var också huvudinriktningen på våra inlägg under det senaste mötet i Alaska. De argumenten har vi definitivt framfört med kraft. Vi har också jobbat väldigt praktiskt på ett antal spår.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Som jag ser det måste man i så fall ändra på Unclos, havsrättskonventionen, och titta på om det är den viktigaste vägen framåt. Jag tycker att man måste hålla det öppet, utifrån vad som händer i hela den arktiska regionen, och driva de frågorna och se till att vara realistiska, så att vi kan få med oss de andra länderna och så att det motsvarar de utmaningar som vi ser i hela området säkerhetspolitiskt men framför allt miljömässigt.
Jag tycker att vi ska fortsätta den dialogen. Vi får återkomma till de här frågorna. Vi kommer att driva dem och engagera oss i dem, och vi har också en arktisk ambassadör som vi ska använda fullt ut, och vi ska använda detta forum till att diskutera precis de här frågorna. Vad är en framkomlig väg? Vilka frågor ska vi driva och på vilket sätt, för att åstadkomma bästa möjliga skydd för det arktiska området?
Överläggningen var härmed avslutad.
Anf. 127 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Fru talman! Edward Riedl har frågat mig om jag ämnar verka för att regeringen lämnar förslag om att utlokalisera statliga jobb från Stockholms län till andra delar av landet samt vilka åtgärder jag ämnar vidta för att fler statliga jobb ska lokaliseras till Västerbottens län.
Regeringen uttalar i budgetpropositionen för 2016 att det är viktigt att de statliga myndigheternas lokalisering kan få en större spridning över landet (prop. 2015/16:1 utg.omr. 2 avsnitt 4.4).
Som framgår av den debattartikel som statsministern och jag publicerade i Dagens Nyheter den 3 mars 2016 finns det ett flertal sätt att säkerställa och öka spridningen av statliga myndigheter och statliga jobb. Det kan till exempel vara att utveckla regeringens styrning av myndigheternas egna beslut med bäring på lokalisering eller att bedriva vissa myndighetsfunktioner samordnat i staten men utanför storstadsområdena. Utgångspunkten är också att nya myndigheter inte bör lokaliseras till Stockholm om inte särskilda skäl talar för det. Ett ytterligare medel är omlokalisering av myndigheter.
Jag avser att fortsätta att arbeta för att de statliga myndigheterna kan få en större spridning över landet. Här kommer Statskontorets rapport om statliga myndigheters lokalisering (Statskontoret 2016:8) att utgöra ett viktigt underlag i hur lokaliseringsfrågor kan utvecklas i styrningen av myndigheterna.
I regeringens fortsatta arbete kan också omlokalisering av statlig verksamhet från Stockholms län till andra län bli aktuellt. Förutsättningarna skiljer sig från fall till fall, bland annat vad avser vilka orter som i så fall kan vara aktuella för att flytta en verksamhet till. Att omlokalisera en myndighet är ett ingripande beslut som påverkar både verksamheten och de anställda. Därför ska arbetet bedrivas med största omsorg och seriositet. Jag kan inte i nuläget uttala mig särskilt om enskilda län.
Anf. 128 Edward Riedl (M)
Fru talman! Tack, ministern, för svaret! I början av året deklarerade statsrådet Ardalan Shekarabi att statliga jobb skulle komma att utlokaliseras från landets större städer till mindre orter ute i vårt land. Ministern sa att han var orolig över den pågående centraliseringsprocess som han såg. Även andra representanter, däribland statsministern, har också uttryckt samma ambitioner för detta. Det är bra så långt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag vill gratulera statsrådet till mycket och bra lokal medieuppmärksamhet i Västerbotten, mitt hemlän, kring just utlokalisering av statliga jobb. Mediebilden var så bra att jag var helt övertygad om att regeringen faktiskt hade utlokaliserat en hel del jobb till just Västerbotten. Jag tänkte: Äntligen har regeringen gjort något bra! Det måste ju firas på ett eller annat sätt.
Men jag har letat efter hur många jobb som regeringen har utlokaliserat till Västerbotten, och jag har så här långt funnit noll. Därmed inte sagt att jag har rätt - regeringen kan ha utlokaliserat något jobb som jag helt enkelt har missat. Det kan vara på det sättet, och då får ministern gärna ta upp det i sitt svar.
Fru talman! Jag har egentligen bara två frågor till ministern; jag tänker inte förlänga kvällen alldeles för mycket för någon av er.
Hur många statliga jobb har ministern så här långt utlokaliserat till Västerbotten? Det är min första fråga.
Min andra fråga är: Hur tänker ministern fortsätta utlokaliseringen av statliga jobb till just Västerbottens län?
Anf. 129 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Fru talman! Vi har tio år av en aktiv centraliseringsvåg bakom oss. Statliga myndigheter har centraliserat sina verksamheter till de större orterna, till Stockholm. Den förra regeringen sa så sent som i mars 2014 att utvecklingen av myndigheternas lokala service var i huvudsak positiv.
Jag delar inte den uppfattningen. Denna regering delar inte den uppfattningen. Centraliseringsvågen måste få ett slut. Den har fått ett slut, och den här regeringen har satt igång viktiga processer.
För det första har vi skickat signaler om nedläggning av statliga myndigheter på mindre orter. Det tydligaste exemplet: Skatteverkets planer på att lägga ned nio kontor på mindre orter i Sverige var inte något som tjänade den svenska staten. Regeringen skickade därför tydliga signaler, och Skatteverket satte punkt för planerna. Jag var väldigt glad, fru talman, när jag besökte Skatteverkets personal i Lycksele. De gör fantastiska insatser varje dag i statens tjänst. De jobben ska finnas kvar, för staten tjänar på spridning av jobben.
För det andra, fru talman, har denna regering gett i uppdrag till Statens servicecenter att identifiera vilka myndighetsfunktioner som kan samordnas och effektiviseras genom omlokalisering från Stockholm till andra orter. Förra veckan kom delbetänkandet. Statens servicecenter har identifierat att bland annat it-tjänster kan samordnas, moderniseras, effektiviseras och samtidigt omlokaliseras från Stockholm.
Vi vänder på logiken, fru talman. Vi behöver inte samla statens verksamheter i Stockholm för att det ska bli effektivt. Tvärtom kan vi flytta verksamheter från Stockholm till mindre orter i andra delar av landet och på så sätt effektivisera och utveckla staten. Det är nödvändigt också för att förstärka statens legitimitet.
Vi har tagit emot en utredning som vi beställde av Statskontoret, som har tittat på hur den statliga lokaliseringen ser ut. Vilka myndigheter finns i olika delar av vårt land? Hur ser fördelningen ut mellan de olika länen? Och hur kan vi ta fram styrande principer, vägledande principer, så att vi får ordning och reda vad gäller lokaliseringsbesluten i staten? Det arbetet intensifieras nu.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Dessutom har vi aviserat att vi under detta år kommer att omlokalisera hela myndigheter från Stockholm till andra delar av landet. De besluten kommer under detta år.
Vi menar allvar med detta, fru talman, för det handlar inte bara om att sprida jobb. Det handlar inte bara om att bidra till god regional utveckling i olika delar av vårt land. Det handlar om att förstärka och bevara legitimiteten hos den svenska staten.
Hade man lämnat orter som Lycksele, hade man i ännu större utsträckning koncentrerat verksamheten till Stockholm, hade man fortsatt de åtta årens politik då centraliseringsvågen tilläts fortsätta i den svenska staten, då hade man försvagat staten. Och försvagar man staten försvagar man tilliten i vårt samhälle, inte bara mellan medborgare och stat utan också mellan medborgare.
Vi kommer alltså att fatta beslut. De besluten kommer inte att vara populära överallt. Det kommer inledningsvis att sägas att vi gör saker som minskar effektiviteten. Men jag är övertygad om att vi kommer att kunna vända på logiken. Jag är övertygad om att vi kommer att visa att de åtgärder som Statens servicecenter nu vidtar gör staten mer effektiv och förstärker statens legitimitet.
Det kommer att finnas ett stort behov av att besluten är genomarbetade, genomtänkta och väl förberedda i dialog med alla parter. Därför kommer jag inte att kunna redovisa besluten i dag. Men arbetet fortgår.
Anf. 130 Edward Riedl (M)
Fru talman! Ministern pratar väldigt mycket men lyckas ändå med att inte besvara de två frågor jag ställde till honom. Jag kommer att upprepa dem på slutet, bara för säkerhets skull, så att ministern inte glömmer dem av misstag nästa gång.
Ministern pratar om slut på centralisering. Då frågar jag: Hur många statliga jobb har hamnat i Västerbotten under ministerns tid i regeringen? Han pratar om viktiga processer som pågår. Jag frågar återigen: Hur många statliga jobb har kommit till Västerbotten i detta?
När det gäller den statliga utredningen om de lokala skattekontoren är det jättebra att man inte lade ned dem. Jag tror att vi är helt överens i sak om detta.
Just när det gäller Lycksele finns det ett annat spännande sätt som socialdemokrater har använt sig av genom åren. Lycksele lasarett finns i Lycksele, och det har Socialdemokraterna i Västerbottens läns landsting använt lite på samma sätt. De har den lokala regeringsmakten och kommer med ett hot om nedläggning av sjukhuset, där man får kämpa ett tag. Så får man behålla det, och då är det total eufori. Ungefär detsamma utspelade sig när ministern var i Lycksele. Man fick behålla de statliga jobb man haft under åtta år av alliansregering - men nu var det fantastiskt, för nu hade regeringen sagt att de fick vara kvar. Man skapar hot och undanröjer hot, men hur många nya statliga jobb har hamnat i Västerbotten under ministerns tid vid makten?
Jag tycker att det är bra om ministern har goda ambitioner och vill utlokalisera jobb till Västerbotten. Det är jag den förste att välkomna. Men återigen: Hur många statliga jobb har kommit till Västerbotten, och hur många statliga jobb avser ministern att utlokalisera till Västerbotten under den här mandatperioden?
Anf. 131 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag tror att jag var väldigt tydlig med att jag inte kommer att ge några besked om vilka myndigheter som flyttas under denna mandatperiod förrän vi har genomfört ett gediget utredningsarbete. Det är precis det vi jobbar med just nu.
Omlokalisering av myndigheter ska ske genomtänkt. Vi ska identifiera vilka myndigheter som har förutsättningar att omlokaliseras och vilka orter som har förutsättningar att ta emot dessa myndigheter.
Men det viktiga är att vi har vänt trenden. Det viktiga är att den centraliseringsvåg som tilläts fortgå inte fortgår längre. Processen som hade som mål att lägga ned verksamheten i Lycksele sattes igång under den förra regeringens tid. Vi satte stopp för detta. Vi satte punkt för detta, och jag är stolt över det. Jag är stolt över att ingå i den regering som sa nej till den typen av centralisering, för människorna i Lycksele gör ett fantastiskt jobb. De har inget att skämmas för. Den svenska staten behöver dem, och de behöver inte sitta i Umeå eller Stockholm för att göra ett effektivt jobb. De har visat att de kan sitta i Lycksele och göra ett fantastiskt jobb.
Ska vi vända trenden, ska vi verkligen få till en förändring, krävs det att vi är självkritiska. Jag tror att Edward Riedl har tagit del av den moderata självkritiken här i riksdagen om hur man tillät centraliseringsvågen, hur man förvaltningspolitiskt stödde myndigheternas centralisering och var nöjd med centraliseringen. Att försöka svartmåla regeringens ambitioner och skönmåla det som hände under de åtta borgerliga åren, som var katastrofala för statens legitimitet, är inte en väg framåt.
Låt oss i stället föra en självkritisk diskussion och steg för steg fatta beslut som innebär att vi förstärker statens närvaro. Låt oss också förena arbetet med effektiviseringar i staten och arbetet med att omlokalisera verksamheter.
Den utredning som vi tog emot förra veckan är en bra start. Den är en mycket bra start. Statens servicecenter har gjort ett gediget jobb och identifierat vilka myndighetsfunktioner som i dag är utspridda på olika myndigheter där jobben i dag finns i Stockholm och hur dessa jobb skulle kunna samordnas och omlokaliseras till andra orter.
Vi behöver titta på hur vi kan ha vägledande principer i övriga lokaliseringsbeslut. Där har vi underlaget från Statskontoret. Vi går vidare med det underlaget.
Sedan har vi som sagt omlokaliseringar av hela myndigheter, och det kommer vi att ta tag i under detta år.
Jag tror att vi när den här mandatperioden är över kommer att kunna se att vi lyckades vända den här trenden. Det kommer att vara bra för Sverige som land, och det kommer att vara bra för sammanhållningen. Men ska vi kunna få goda resultat måste vi också genomföra arbetet faktabaserat och i dialog med berörda parter, och då kan vi inte göra ogenomtänkta omlokaliseringar. Det tjänar inte saken.
Anf. 132 Edward Riedl (M)
Fru talman! Låt mig först säga att jag har full respekt för att ministern inte alltid här och nu kan berätta vad som är på gång. Jag har full respekt för att det alltid har varit så och att det nog alltid kommer att vara så. Men ministern säger ändå att man har vänt trenden, och då ställer jag frågan till ministern: Hur många nya statliga jobb har utlokaliserats till Västerbotten?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag kanske är väldigt otydlig när jag ställer frågan eftersom ministern har valt att inte besvara den. Kan ministern berätta hur många statliga jobb som så här långt har utlokaliserats till Västerbotten? Jag har full respekt för att ministern inte vill sia om framtiden, men han kan väl åtminstone i kammaren berätta vad han har åstadkommit så här långt?
Fru talman! Jag har letat efter uppgifter om detta. Jag har följt lokalmedierna hemma, och jag var helt övertygad om att mängder av jobb hade hamnat i mitt hemlän Västerbotten mot bakgrund av hur regeringen beskrev detta, men jag hittade inte ett enda jobb. Då måste jag kunna ställa frågan till ministern i kammaren: Hur många statliga jobb har man så här långt utlokaliserat till Västerbotten?
Vid ett uteblivet svar får jag väl ta på mig att jag är otydlig i mitt frågeställande och på något sätt försöka förbättra mitt sätt att ställa frågor till ministern, så att han känner att han kan svara.
I övrigt får jag tacka ministern för en trevlig debatt och önska ministern, fru talmannen och hennes medarbetare i kammaren en fortsatt trevlig kväll.
Anf. 133 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Fru talman! Jag vill också tacka Edward Riedl för att han tar upp denna viktiga fråga i riksdagen. Jag blir glad när jag hör moderata riksdagsledamöter verka för omlokalisering av statliga jobb. Det är inte för sent, utan det är bra att självkritiken också har lett till policyförändringar. Det är glädjande.
Jag har varit väldigt tydlig med att vi har jobbat med de här frågorna från dag ett. Vi kommer att återkomma med detaljer om vilka myndigheter som omlokaliseras och huruvida Västerbottens län också omfattas av dessa omlokaliseringar.
Vi kommer att ha ett gediget underlag med statistik på länsnivå utifrån den rapport vi fick av Statskontoret, vilket innebär att vi kommer att se hur utvecklingen har sett ut vad gäller lokaliseringen av de statliga jobben också i Västerbottens län. Det gör att vi också kan följa upp effekterna av regeringens arbete. Det ska vi inte vara rädda för. Det är bara bra om vi har förutsättningar att göra en ordentlig uppföljning av lokaliseringspolitiken.
Detta kommer inte att vara en enkel resa. Det handlar om att förändra en kultur, men vi är fast beslutna att genomdriva förändringar under denna mandatperiod. Det var bra att detta trendbrott började med Skatteverkets besked om att kontoret i Lycksele blir kvar efter regeringens signaler. Det är ett bra beslut för Västerbotten, för Lycksele och för Sverige.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.