Ökande skulder hos Kronofogdemyndigheten
Interpellation 2023/24:257 av Ingela Nylund Watz (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-11-28
- Överlämnad
- 2023-11-28
- Anmäld
- 2023-11-29
- Svarsdatum
- 2023-12-08
- Besvarad
- 2023-12-08
- Sista svarsdatum
- 2023-12-12
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Under årets första sex månader ökade skuldberget hos Kronofogdemyndigheten med 12 procent jämfört med samma period 2022. Antalet personer som berörs under samma period var nästan 270 000, vilket innebär en ökning med 6 procent. Skuldbeloppet ökade mest i åldersspannet 35–54 år, men den största procentuella ökningen av antalet mål, 18 procent, skedde i åldersgruppen över 65 år.
Ökningen av antalet ärenden hos Kronofogden är ett av flera tydliga tecken på att många hushåll i Sverige har svårt att få ekonomin att gå ihop. Inflationen har ätit upp tio års reallöneökningar samtidigt som el- och matpriserna har skjutit i höjden. Vittnesmålen om att barnen äter mer i skolan i början och slutet av veckan och att hjälporganisationerna nu möter allt fler och nya grupper i behov av basalt stöd i form av mat och kläder ger också en tydlig bild av att många hushåll är pressade ekonomiskt. Allra mest utsatta är de hushåll som redan före den ekonomiska krisen helt saknade eller hade mycket små ekonomiska marginaler. Fattigdomen och klyftorna i Sverige ökar.
Mot denna bakgrund vill jag ställa följande frågor till finansminister Elisabeth Svantesson:
- Vilka slutsatser kring den ekonomiska politiken drar ministern och regeringen av de ökande skulderna hos Kronofogdemyndigheten, och avser ministern vidta några åtgärder utifrån sina slutsatser?
- Vilka risker ser ministern och regeringen med att fattigdomen och de ekonomiska klyftorna ökar i Sverige, och hur avser ministern att agera för att motverka ökande klyftor?
Debatt
(8 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2023/24:257
Webb-tv: Ökande skulder hos Kronofogdemyndigheten
Dokument från debatten
- Fredag den 8 december 2023Kammarens föredragningslistor 2023/24:45
- Protokoll 2023/24:45 Fredagen den 8 decemberProtokoll 2023/24:45 Svar på interpellation 2023/24:257 om ökande skulder hos Kronofogdemyndigheten
Protokoll från debatten
Anf. 29 Statsrådet Niklas Wykman (M)
Fru talman! Ingela Nylund Watz har frågat finansminister Elisabeth Svantesson dels vilka slutsatser kring den ekonomiska politiken som statsrådet och regeringen drar av de ökande skulderna hos Kronofogdemyndigheten och om statsrådet avser att vidta några åtgärder utifrån sina slutsatser, dels vilka risker som ministern och regeringen ser med att fattigdomen och de ekonomiska klyftorna ökar i Sverige och hur ministern avser att agera för att motverka ökande klyftor.
Interpellationen har överlämnats till mig.
Hushållen upplever nu en pressad ekonomisk situation till följd av flera faktorer, bland annat ökade levnadskostnader och stigande räntor. När ekonomin är sämre leder det ofta till att enskilda får svårare att betala sina skulder, och antalet personer som hamnar hos Kronofogdemyndigheten kan då öka. Det ökande antalet ärenden hos Kronofogdemyndigheten som Ingela Nylund Watz refererar till handlar om ansökningar om betalningsföreläggande för att få en skuld fastställd. Ett ökat antal sådana ansökningar är en indikation på att fler inte betalar sina skulder i tid.
När enskilda inte kan betala sina skulder innebär det ofta ett personligt lidande, men det kan också få negativa konsekvenser för samhället i stort. Regeringen tar det ekonomiska läget på största allvar och arbetar brett och långsiktigt för att dämpa inflationen och stötta de ekonomiskt mest utsatta hushållen. I budgetpropositionen för 2024 har regeringen bland annat föreslagit att den tillfälliga höjningen av bostadsbidraget förlängs i ytterligare sex månader till och med den 30 juni 2024.
Även enskildas överskuldsättning bör tas på stort allvar, och regeringen arbetar med frågorna på bred front. Överskuldsättningsutredningen har lämnat ett betänkande som innehåller förslag som syftar till att minska överskuldsättningen hos enskilda. Remitteringen av betänkandet har nyligen avslutats, och förslagen bereds nu i Justitiedepartementet. Regeringen kommer att fortsätta följa utvecklingen på konsumentkreditmarknaden och arbetar kontinuerligt för att säkerställa ett ändamålsenligt konsumentskydd. I sammanhanget kan nämnas att ett nytt konsumentkreditdirektiv nyligen antogs. Direktivet syftar bland annat till att stärka konsumenternas ställning på konsumentkreditmarknaden. Regeringen har tillsatt en utredning som ska bedöma hur direktivet bör genomföras i Sverige och som ska redovisa sitt uppdrag senast i oktober 2024.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Utöver detta kan jag nämna att regeringen även har gett Finansinspektionen det samlade näringsrättsliga tillsynsansvaret över konsumentkreditinstituten. Detta innebär en samlad tillsyn över kreditprövningar som görs av kreditgivare - kreditinstitut, bostadskreditinstitut och konsumentkreditinstitut - som står under Finansinspektionens tillsyn.
Anf. 30 Ingela Nylund Watz (S)
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! En av de tidigare interpellationsdebatterna i dag kom att handla om att tjuvtitta på julklappar.
I Sverige är det så många hushåll som befinner sig i en så pressad ekonomisk situation just nu att många föräldrar, inte minst ensamstående mammor, känner julklappsskam. De har inte råd att bjuda sina barn eller vänner på en ordentlig julmiddag eller för den delen köpa julklappar. Jag vill bara ge detta som bakgrund till den här interpellationsdebatten.
I viss mån möter svaret faktiskt den frågeställning som jag har angående vilka slutsatser regeringen drar när det gäller den ekonomiska politiken. Regeringen menar ju, och detta står också i svaret, att den höga och ökande skuldsättningen både kan leda till det personliga lidande som statsrådet nämnde och innebära negativa konsekvenser för samhället i stort. Jag är nyfiken på vilka negativa konsekvenser för samhället i stort det är som regeringen ser framför sig. Det får statsrådet gärna utveckla i sitt kommande inlägg.
Jag vill också ha sagt att jag tycker att det är bra att regeringen arbetar med frågan om överskuldsättning. Jag ser fram emot förslag till riksdagen i närtid när det gäller detta. Det är också bra att regeringen arbetar med att stärka konsumentskyddet. Här kan vi nog bli väldigt eniga.
Men dessvärre tvingas jag konstatera att statsrådet inte alls ger något svar på min andra fråga om vilka risker regeringen ser med att fattigdomen och de ekonomiska klyftorna ökar i Sverige, vilket ju den ökade skuldsättningen hos Kronofogden är ett tecken på. Jag undrar därför: Ser regeringen inga problem med detta, eller saknar regeringen vilja och förmåga att minska klyftorna?
Fru talman! Kronofogdemyndigheten bedömer att skulderna kommer att fortsätta öka också under 2024. Det är viktigt att se att detta är ytterligare ett symtom på att många hushåll i Sverige lever under väldigt hård press. När någon hamnar hos Kronofogden har personens ekonomiska bekymmer dessutom gått väldigt långt. Det skapar en stor oro och ett stort lidande.
Den 28 oktober uttalade sig Davor Vuleta, som är privatekonomisk talesperson på Kronofogdemyndigheten, i Aftonbladet. Han sa: Vi får in samtal från folk som aldrig haft med Kronofogdemyndigheten att göra tidigare.
Det är ett uttalande som pekar i samma riktning som det faktum att hjälporganisationerna vittnar om att de möter helt nya grupper människor i behov av basalt stöd i form av mat och kläder och att skolorna vittnar om att det går åt mer mat på måndagar och fredagar.
Tio års reallöneökningar har ätits upp av inflationen samtidigt som el och matpriser har skjutit i höjden. Det finns hushåll i Sverige som inte klarar av att sätta näringsriktig mat på bordet till sina barn. Många bävar inför jul.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När dessa signaler blir så pass tydliga undrar jag: Ser regeringen att det behöver göras något åt den relativa fattigdomen och de ökade klyftorna, och vad vill regeringen i så fall göra?
Anf. 31 Mathias Tegnér (S)
Fru talman! Jag vill tacka Ingela Nylund Watz för att hon har skrivit denna viktiga interpellation, som handlar om överskuldsättningen i Sverige. Om jag blev glad över Ingela Nylund Watz interpellation blev jag snarare bekymrad över svaret. Statsrådet Wykmans svar är kort sagt oroande.
Enligt min uppfattning har vi en regering som inte agerar mot kostnadskrisen i samhället och som inte hjälper hushållen när det är som tuffast. Man agerar inte utan står i stället på hälarna.
Socialdemokratiska regeringar i Danmark och Spanien har visat att det går att bekämpa inflationen med en aktiv politik. Sätt press på bankerna och energibolagen! Var en nagel i ögat på livsmedelsjättarna! Det har fungerat i andra länder, men SD-regeringen avvaktar. Jag tror till och med att vice statsminister Ebba Busch här i riksdagens talarstol, i en interpellationsdebatt, förklarade att de inte agerade för att de inte var kommunister.
Antalet svenskar med skulder hos Kronofogdemyndigheten räknas i hundratusental. Runt en halv miljon svenskar har skulder hos Kronofogden, och antalet svenskar som har sådana skulder ökar. Överskuldsättningen innebär ett stort lidande och negativa konsekvenser för den enskilde men också för den enskildes närstående. Jag tror att det var Lunds universitet som konstaterade att runt 20 procent av de överskuldsatta har försökt ta sitt liv.
Överskuldsättningsutredningen kom med ett betänkande och ett antal förslag redan i slutet av sommaren, men just nu uppfattar jag att vi har en regering som drar fötterna efter sig. Då blir frågan: När kommer konkreta förslag? Jag undrar, precis som Ingela Nylund Watz: Avser regeringen att vidta åtgärder mot de ökande klyftorna i samhället i ljuset av den ökande skuldsättningen?
Anf. 32 Statsrådet Niklas Wykman (M)
Fru talman! Interpellanten Ingela Nylund Watz försöker med viss framgång - det får ändå sägas - diskutera två frågor samtidigt. Båda är mycket viktiga. Den ena gäller problematisk skuldsättning. Det handlar inte om bolån och annat utan om den typ av skulder som kanske härrör från konsumtion och annat, där man i grunden saknar förmåga att betala. Låt mig vara tydlig med att vi inte ska ha den typen av kreditgivning i Sverige.
Jag tycker att det är bra att Ingela Nylund Watz stämmer in i riktningen i fråga om de åtgärder som vidtas. Vi har pratat om några av dem här, och man kan förtydliga dem. Det handlar till exempel om att samla mer av tillsynen och kompetensen hos Finansinspektionen. Det har legat utspritt på olika myndigheter under den socialdemokratiska regeringen och tidigare. Det kan ha lett till att detta inte har skötts tillräckligt väl. Jag uppskattar att Ingela Nylund välkomnar denna riktning, som handlar om att samla ihop mer av kompetensen och tillsynen på ett ställe.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi ska inte ha en osund kreditgivning i Sverige. Jag kan diskutera hur ett antal olika åtgärder som tidigare har vidtagits har drivit på olika typer av skuldsättningsbeteenden. Vissa saker som den förra regeringen gjorde var mycket bra när det gäller att undvika detta, till exempel detta med att man som förstahandsalternativ inte ska erbjudas att betala på kredit. Här kan det finnas mer saker som behöver göras. Det handlar om att se över hur denna struktur ser ut.
Det är givetvis väldigt viktigt att vi har en effektiv tillsyn och att vi motverkar överskuldsättning i samhället brett. Det finns mycket att ta tag i när det gäller de trender som finns kring handel på nätet och konsumtion, till exempel detta med att man kan köpa nu och betala sedan. Detta driver ju in en hel del människor i mycket besvärliga situationer som de fastnar i under lång tid.
Jag uppfattar det som att Ingela Nylund Watz ställer sig bakom regeringens val av riktning på detta område. Det är bra. Vi kommer att återkomma framöver. Vi gör mycket. Vi kommer att återkomma med mer viktigt, så att säga, när det gäller att ta ned denna typ av skuldsättning.
Samtidigt, fru talman, kan man säga att det kan få mycket besvärande konsekvenser om man helt stänger möjligheten att få krediter. Det kan det få inte minst för de människor som har de minsta marginalerna och som någon gång emellanåt på helt legitima grunder kan behöva en kredit för att överbrygga ett problem som uppstått. Det är, återigen, en avvägning. Men vi ska vara mycket tuffa mot överskuldsättningen, och vi ska vara mycket tuffa mot och slå ned en osund kreditgivning i Sverige. Man ska inte kunna bevilja lån till den som inte kan betala tillbaka. Det är bra att vi arbetar gemensamt i den riktningen.
När det kommer till den ekonomiska utvecklingen generellt är vi i en mycket besvärlig situation. Det är hög inflation. Vi har en mycket orolig omvärld. Det är krig i vår närhet. Det är tufft för många av de länder som betyder mycket för svensk ekonomi, som Tyskland och Kina. Vi är mer skuldsatta i Sverige på hushållsnivå än vad man är i många andra länder. Vi har också hög skuldsättning i vår företagssektor, i vissa sektorer mer än i andra. Sammantaget sätter detta en stor press på svensk ekonomi.
Här vill det givetvis till att man agerar beslutsamt men också på ett varaktigt sätt. Att få ned inflationen är prioriterat, men det är självklart viktigt att vi nu också alltmer tar oss an arbetsmarknaden. I grunden är ju det bästa för att man ska ha en god, trygg och stabil hushållsekonomi att man har en egenförsörjning, ett jobb. Här vidtogs det under lång tid alldeles för få åtgärder. Det är viktigt att vi arbetar med detta. Många har hamnat permanent utanför arbetsmarknaden. Så ska vi inte ha det i Sverige.
Jag återkommer gärna mer till detta.
Anf. 33 Ingela Nylund Watz (S)
Fru talman! Hela poängen, statsrådet, med att jag lyfter upp de ökande skulderna hos Kronofogden är att det är ett symtom på att något är trasigt i Sverige. Med det som utgångspunkt har jag ställt två frågor.
Den första frågan tycker jag att jag delvis har fått svar på, så den ska jag lämna därhän. Men sedan handlar det om den andra frågan. Som en följd av att vi ser att allt fler familjer och hushåll har det väldigt knapert och får svårt att klara räkningar och mat undrar jag: Ser regeringen några problem med att den relativa fattigdomen ökar i Sverige och att klyftorna ökar i Sverige?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag använder de ökande skulderna hos Kronofogdemyndigheten som ett exempel på att det är något som håller på att gå sönder i Sverige. Med regeringens prioriteringar i budgeten för innevarande år och för nästa år är det faktiskt så att det är hushållen som får ta den största smällen av kostnadskrisen. Och allra värst drabbas de som inte hade några marginaler, eller väldigt små marginaler, redan före krisen.
De flesta som arbetar med denna typ av frågeställningar menar att den relativa fattigdomen i Sverige kommer att fortsätta att öka de närmaste åren. Vad är då relativ fattigdom, som vi har i Sverige? Det betyder att andelen hushåll i Sverige med en inkomst som är lägre än 60 procent av snittet i Sverige och som lever med mycket låg ekonomisk standard har ökat i många kommuner. Klyftorna mellan människor ökar.
Mina frågor till statsrådet om vilka risker regeringen ser med de ökade skulderna hos Kronofogden, fattigdomen och de ökade klyftorna är ställda för att regeringen ska få en möjlighet att förklara hur man ser på den här situationen.
Så här ser jag på det: Ett samhälle med stora klyftor mellan människor skapar motsättningar och instabilitet. Därför borde de signaler som säger till oss att många hushåll i Sverige pressas väldigt hårt av kostnadskrisen få alla att tänka ett varv extra. Vad är det för samhälle som växer fram när klyftorna ökar?
Om man då lägger till att arbetslösheten nu ökar och att kommunerna tvingas till nedskärningar i skolan tycker jag att det är ganska enkelt att förstå att det kommer att göra någonting med Sverige. Sverige kommer att bli kallare och hårdare. Misstro och motsättningar kommer att öka i takt med att Sverige och många svenskar blir allt fattigare.
Som jag sa är de ökade skulderna hos Kronofogden ett symtom på att Sverige håller på att slitas isär. Jag tycker att det är viktigt att framhålla att de prioriteringar som regeringen gör innebär att hushållen får bära kostnadskrisen. Regeringen prioriterar nämligen höginkomsttagarna, lyxrenoveringar av bostäder och att avskaffa plastpåseskatten.
Det tycker jag är fel. Jag tycker att barnen, barnfamiljerna och lärarna är viktigare.
Anf. 34 Statsrådet Niklas Wykman (M)
Fru talman! Låt mig återigen understryka att jag tycker att det är bra ju bredare samsyn det finns kring olika typer av åtgärder för att förhindra överskuldsättning. Det ska inte gå att låna ut pengar till människor som i grunden inte kan betala tillbaka dem. Även om behovet här och nu kan vara stort hos ett enskilt hushåll är det att göra dem en björntjänst. De hamnar i varaktiga och ibland livslånga problem, precis som också beskrivs, med den egna hälsan och nära och käras hälsa som insats.
Ett viktigt exempel är att ökad skuldsättning hänger samman med ett överdrivet spelande. Spel är en sådan riskfaktor. Tidigare fanns det ett undantag som innebar att man fick sälja lotter per telefon utan skriftligt samtycke från den som köper. Kring alla andra varor behövde man ett skriftligt samtycke, men här undantog Socialdemokraterna just lotter. Man skulle alltså kunna bli pådyvlad någonting på telefon som man sedan inte kunde hantera på samma sätt som andra varor.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag utgår från att Ingela Nylund Watz välkomnar den typen av förslag och åtgärder också. Det är klart att man inte ska kunna sälja på människor lotter på andra villkor än man säljer andra varor. Skriftlighetskrav är viktigt även där.
Här görs alltså en lång rad olika åtgärder inte minst på spelmarknaden för att minska risken för att hamna i olika typer av problemspelande.
Hushållen har det tyvärr tufft. Inflationen är en bidragande faktor till det. Att Sverige under lång tid har haft en låg bnp-tillväxt per capita är en annan. Problemet med våra exportmarknader, som Tyskland och Kina, är en tredje, och kriget som pågår liksom geopolitiska spänningar överlag är en fjärde.
Det här slår hårt mot ett land som Sverige, som så mycket lever av sin öppenhet och sin handel. Detta behöver hanteras kraftfullt.
När Ingela Nylund Watz och Socialdemokraterna bestämde valde de till exempel att avskaffa värnskatten, den skatt som betalades av dem med de högsta inkomsterna. Den här regeringen har valt en annan profil för sin politik. Vi sänker skatten på pensioner, och vi sänker skatten för människor med låga och medelhöga inkomster som går till jobbet.
I grunden är det så vi måste hålla ihop samhället: att alla människor som kan arbeta också går till jobbet. Här är det viktigt med förändringar i bidragssystemen. Här är det viktigt att fortsätta att göra det mer lönsamt att arbeta och att erbjuda fler verktyg och möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden för dem som står utanför.
Bidrag behövs, och bidrag kan hjälpa i olika svåra livssituationer. Men den permanenta, varaktiga sammanhållningen i ett samhälle byggs av väckarklockor som ringer och människor som går upp och arbetar, somnar trötta och sedan gör likadant nästa dag.
Alla dessa människor har en alldeles för svag röst i politiken, skulle jag säga. Jag och regeringen är gärna deras röst och vill att de människorna ska bli fler. Det är så vi håller ihop samhället varaktigt.
Jag förstår Ingela Nylund Watz bekymmer kring detta. År 2021, efter många år av socialdemokratiskt regerande, var Ginikoefficienten, alltså de ekonomiska skillnaderna, rekordstora i Sverige. Antalet människor som levde med varaktigt låg ekonomisk standard hade ökat med ungefär 17 procent.
Trots högkonjunktur efterlämnade man på grund av en reformlöshet stora problem i samhället. En del av dem har inte med ekonomin i sig själv att göra utan handlar om till exempel brottsligheten. De här stora hålen i olika typer av statlig verksamhet, till exempel brottsbekämpning, arbetar vi nu på att fylla igen, samtidigt som vi stärker arbetslinjen.
Anf. 35 Ingela Nylund Watz (S)
Fru talman! Till slut fick vi ändå några ord från statsrådet om hur regeringen ser på vad som håller på att hända i Sverige med utvecklingen av den relativa fattigdomen och de ökade klyftorna. Jag delar naturligtvis statsrådets uppfattning att arbete är grunden till välstånd, så där är vi helt eniga.
Jag kan ändå inte låta bli att reflektera över på vilket sätt statsrådet och regeringen tar sig an frågeställningen att vi har en ökande relativ fattigdom och ökande klyftor i Sverige. Det blir liksom ett slags instrumentellt pratande om vilka faktorer som påverkar samhällsutvecklingen och väldigt lite om vilket eget ansvar man har som regering. Men som regering kan man faktiskt prioritera.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag är väl medveten om att utvecklingen av ojämlikheten i Sverige har pågått sedan 80-talet. Vi vill göra någonting åt det. Vi vill föra en helt annan politik. Därför lägger vi helt andra förslag än vad regeringen presenterar.
Vi vill inte att hushållen ska bära kostnadskrisen ensamma, med höga matpriser och höga elpriser. Vi tycker inte att det är rimligt att prioritera lyxrenoveringar av bostäder för redan rika människor. Vi tycker inte heller att det är rimligt att prioritera att sänka plastpåseskatten när skolorna tvingas att skära ned och redan fattiga barn drabbas av en sämre skola.
Vi gör en helt annan prioritering och tar oss an problematiken med ökad fattigdom och ökade klyftor på ett helt annat sätt än regeringen. Regeringen verkar dessvärre blunda mer än se.
Anf. 36 Statsrådet Niklas Wykman (M)
Fru talman! Ingela Nylund Watz underskattar de problem som finns i Sverige. Ingela Nylund Watz underskattar de stora brister som den föregående regeringen lämnade efter sig.
Det går inte att förstå det på något annat sätt när Ingela Nylund Watz ställer våra allvarliga samhällsproblem mot en plastpåseskatt. Det är brister i skolan, brister i polisen, människors mycket tuffa situation vad gäller den egna försörjningen, integrationsproblematiken, problemet med att vi inte klarar av att integrera invandrarna på vår arbetsmarknad och resursbrister i kärnan av de av våra verksamheter som är centrala för att välfärden ska fungera. Detta ställer Ingela Nylund Watz mot en plastpåseskatt.
När man gör det har man förlorat proportionerna gällande de utmaningar Sverige möter. Det handlar om hot från omvärlden och om problem med våra grundläggande samhällsfunktioner. Det handlar om oordning i folkbokföringen och om brister när det gäller samordningsnumren. Det står inte i proportion till att avskaffa eller för den delen införa en åtgärd som inte är effektiv i miljöhänseende. Det är inte ett ärligt sätt att kommunicera med svenska folket.
Man kan vara för eller emot en plastpåseskatt. Man kan tycka att vi ska vidta ineffektiva symbolåtgärder, eller också kan man vara emot dem. Personligen är jag emot dem. Men man kan inte ställa en sådan sak mot de problem Sverige möter. Vi har krig i vår närhet, och vi har många människor som står varaktigt utanför arbetsmarknaden. Vi har en kostnadsutveckling som tär på pensionärer och barnfamiljer så fort de går in i en matvarubutik. Vi har hög skuldsättning bland våra hushåll, vilket gör oss exponerade för räntehöjningar.
Det behövs proportioner i en diskussion om vilka åtgärder som står mot varandra. Den här regeringen avser att stärka arbetslinjen och sammanhållningen i Sverige.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.