Fetma som marknad för nätläkare
Interpellation 2022/23:185 av Karin Rågsjö (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-02-08
- Överlämnad
- 2023-02-08
- Anmäld
- 2023-02-09
- Svarsdatum
- 2023-02-21
- Besvarad
- 2023-02-21
- Sista svarsdatum
- 2023-02-22
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Dagens Nyheter har nyligen rapporterat om nya aptitreglerande läkemedel mot fetma som gör det lättare att gå ned i vikt. [1] Dessa nya läkemedel innebär att medicinska behandlingar i kampen mot fetma är på väg in i sjukvården. Semaglutid (som finns i diabetesläkemedlet Ozempic), Saxenda och Mysimba är alla läkemedel som dämpar hunger och ökar mättnadskänslorna, vilket gör det enklare att gå ned i vikt. Efterfrågan på Novo Nordisks läkemedel Ozempic, som bara är godkänt vid typ 2-diabetes, är så stor att det sedan i höstas är brist på apoteken.
Kort därefter kom även digitala överviktskliniker, precis som vi redan sett för högt blodtryck, lindrig psykisk ohälsa etcetera. Överallt där det går att tjäna mycket pengar inom vården dyker en nätläkare upp, utan hänsyn till hur vårdbehoven faktiskt ser ut. Det sker eftersom vi har en oreglerad marknad i Sverige där vårdföretag kan etablera sig lite varstans. Sämst kontroll finns förmodligen för digitala aktörer som tillåts tjäna pengar på sätt som står i strid med hälso- och sjukvårdslagen, HSL.
Över 1 miljon svenskar lider av fetma. Det är ett folkhälsoproblem, men det har även blivit en mycket lönsam affär för nätläkare. De nystartade digitala vårdgivarna Yazen och Medfacilis erbjuder kontakt med läkare via app eller webb och genom ett månadsabonnemang som omfattar förskrivning av läkemedel och personligt kost- och träningsprogram. Läkemedlet får patienten själv betala. Egentligen är behandlingarna avsedda för dem med diagnosen fetma samt diabetes, men det har visat sig vara relativt enkelt även för andra grupper att få recept på medicinen. På Facebook finns nu flera grupper på temat Ozempic. En av grupperna administreras av en person som driver följare direkt till Yazen. Det är en affärsidé som livnär sig på människors osäkerhet kring övervikt och som tillåts fortsätta i och med den oreglerade vårdmarknaden.
Vidare saknar nätläkarna kontakt till husläkare och andra delar av sjukvården. Dessutom görs sällan uppföljningar av patienten. Målet för nätläkarna är i stället att sälja medicin, och i bästa fall även undermåliga kostråd och råd om hur du kan leva för att gå ned i vikt. För en patient som är överviktig krävs annars en patientutredning och uppföljningar vid fysiska möten, vilket borde vara en självklarhet. Vänsterpartiet menar att nätläkare inte fortsatt kan tillåtas bedriva sin verksamhet på detta sätt. Hälso- och sjukvård måste utgå från vårdbehov och patientsäkerhet.
Den här frågan handlar alltså inte om huruvida tekniska lösningar och appar ska finnas i sjukvården. Den handlar om hur vi ska använda våra resurser och till vilka patienter. Regionerna måste själva bli bättre på att ta kommandot över digitaliseringen i sjukvården genom att förstärka 1177 och göra det obligatoriskt att erbjuda onlinebokningar, chatt och att kunna läsa sin journal, som komplement till fysiska besök.
Vänsterpartiet driver sedan tidigare förslag om att bland annat reglera nätläkarna, avskaffa den fria etableringsrätten samtidigt som patienters valfrihet värnas och delaktigheten förstärks, stoppa privat vinstutdelning i svensk hälso- och sjukvård och stärka HSL ställning så att patienter med störst behov prioriteras.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Acko Ankarberg Johansson:
- Vilka åtgärder kommer statsrådet och regeringen att vidta för att förhindra att patienter far illa på grund av nätläkares verksamhet?
- Vilka åtgärder kommer statsrådet och regeringen att vidta för att nätläkares verksamhet inte ska stå i strid med HSL?
- Hur kommer statsrådet och regeringen att följa upp nätläkarnas olika verksamheter som riktar in sig på till exempel psykisk ohälsa, högt blodtryck och fetma?
[1] https://www.dn.se/sverige/overvikt-ny-marknad-for-natlakare/
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2022/23:185
Webb-tv: Fetma som marknad för nätläkare
Dokument från debatten
- Tisdag den 21 februari 2023Kammarens föredragningslistor 2022/23:66
- Protokoll 2022/23:66 Tisdagen den 21 februariProtokoll 2022/23:66 Svar på interpellation 2022/23:185 om fetma som marknad för nätläkare
Protokoll från debatten
Anf. 31 Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Fru talman! Karin Rågsjö har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen kommer att vidta för att förhindra att patienter far illa på grund av nätläkares verksamhet. Karin Rågsjö har också frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen kommer att vidta för att nätläkares verksamhet inte ska stå i strid med HSL, hälso- och sjukvårdslagen. Slutligen har Karin Rågsjö frågat mig hur jag och regeringen kommer att följa upp nätläkarnas olika verksamheter som riktar in sig på till exempel psykisk ohälsa, högt blodtryck och fetma.
Först och främst vill jag framhålla att patientsäkerheten inom vården är en viktig fråga för regeringen. Oavsett om det gäller fysisk eller digital vård ska man kunna känna sig säker på att få hjälp när man söker hjälp i vården. Man ska kunna lita på att den vårdgivare man väljer att söka hjälp hos har adekvat utbildning och följer den lagstiftning och de riktlinjer som finns på området.
Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, utövar tillsyn över hälso- och sjukvården och dess personal. Det gäller även för digitala verksamheter. Om Ivo får kännedom om att hälso- och sjukvårdspersonal inte fullgör sina skyldigheter enligt gällande rätt för hälso- och sjukvårdsverksamhet ska myndigheten vidta åtgärder för att skyldigheterna ska fullgöras. Ivo har även befogenhet att anmäla legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd för prövning av ingripande åtgärder, till exempel återkallelse av legitimation eller begränsning av förskrivningsrätt.
Slutligen vill jag tacka ledamoten för hennes långvariga engagemang för vårdfrågorna och inte minst för att stärka patientsäkerheten i hälso- och sjukvården. Därmed ser jag fram emot en fortsatt god dialog.
Anf. 32 Karin Rågsjö (V)
Fru talman! Tack för svaret, statsrådet!
Vi upplever att det överallt inom vården dyker upp ett nätläkarbolag där det går att tjäna mycket pengar. Det sker utan hänsyn till hur vårdbehoven faktiskt ser ut. Det beror på att vi genom etableringsfriheten har en helt oreglerad marknad för vårdbolag i Sverige.
Jag upplever att det förmodligen är sämst kontroll bland de digitala aktörerna, som tillåts tjäna pengar på ett sätt som vi anser står i strid med hälso- och sjukvårdslagen. Det ska vara behoven som ska styra, inte bara att man konstant söker vård.
Fru talman! På marknaden har det kommit nya aptitreglerande läkemedel som gör det lättare att gå ned i vikt. Det måste man säga är bra. Det handlar om semaglutid som finns också i diabetesläkemedel och i Ozempic, Saxenda och Mysimba. Dessa mediciner och behandlingar dämpar hunger och ökar mättnadskänslan.
Efterfrågan på Ozempic, som bara är godkänt vid typ 2-diabetes, är så stor att det sedan i höstas är brist på apoteken, enligt Dagens Nyheter. Det har drabbat diabetespatienter.
Man kan fundera på om det kommer som ett brev på posten att nya digitala överviktskliniker ser sin chans, anser vi, att tjäna extra pengar och öppnar affär när det gäller just fetma och övervikt. Samma utveckling kan man se på andra medicinska områden, exempelvis när det gäller högt blodtryck och lättare psykisk ohälsa. På grund av att vi har en helt oreglerad marknad dyker nätläkarbolagen upp. De har inte kontakt med husläkare utan kör helt själva.
Så många som 1 miljon svenskar lider av fetma. Det är ett stort folkhälsoproblem och har, tycker vi, blivit en lönsam affär för ett antal vårdbolag. Det finns vårdgivare som heter Yazen och Medfacilis, som erbjuder kontakt med läkare via app eller webb och månadsabonnemang som omfattar både förskrivning av läkemedel och personliga kost- och träningsprogram. Det kan låta jättebra.
Läkemedlen får patienten själv betala. Egentligen är behandlingarna, läkemedlen, avsedda för personer som har fetma - de är inte bara lite överviktiga, som man själv kan känna sig ibland - eller har diabetes kopplat till övervikten. Detta har också visat sig nå ut till en ganska stor del personer. De har exempelvis gått in på Facebook och hittat grupper på temat Ozempic och har på det sättet drivits till en vårdgivare. Det är till slut en affärsidé som inte känns okej, menar vi. Den ligger lite apart när det gäller den övriga sjukvården. Det är mer en affär för ett antal personer.
Jag tycker att det här är en del av hälso- och sjukvården där det är lite vilda västern och som behöver regleras. Jag undrar igen vilka åtgärder ministern vill vidta för att förhindra att patienter far illa på grund av nätläkares verksamhet. Det gäller exempelvis att medicin som ska gå till dem som har diabetes i stället går till några som anser sig vara lite överviktiga. Och vad ska man göra i övrigt när det gäller nätläkare som arbetar med blodtryck och öppnar en digital mottagning för det men inte har kontakt med exempelvis övrig sjukvård?
Anf. 33 Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Fru talman! Tack, ledamoten, för en mycket intressant fråga! Den rör många aspekter av hälso- och sjukvården.
Det är samma ansvar oavsett om man är digital eller fysisk vårdgivare. Det finns ingen skillnad i lagstiftningen. Ansvaret är detsamma. Samtliga utövare lyder under patientlagen, patientsäkerhetslagen och hälso- och sjukvårdslagen. Det är ingen skillnad.
Det som däremot skiljer är att ingen av de exempel som ledamoten ger, såvitt jag vet, har avtal med någon region. Det är helt privat verksamhet. Läkemedlen man förskriver är inte heller en del av läkemedelsförmånen och har alltså inte bedömts av TLV. Det är inte ett politiskt beslut. Det är en myndighet som bedömer vilka läkemedel som ska subventioneras gemensamt. Dessa ligger helt utanför.
Det är verkligen en privat verksamhet vid sidan av. Men den lyder helt och fullt under de lagar som styr sjukvården. Därför har Ivo, vår tillsynsmyndighet, ansvar för att följa upp att det sker på rätt sätt. En sådan sak är att man ska förskriva för rätt indikation. Det kan i vissa situationer vara rätt att förskriva på annat sätt. Det kallas ibland off label. Vi kan exempelvis se det vid vissa tillfällen när det gäller MS-sjuka, där ett läkemedel som ofta används är off label. Andra gånger kan det bli helt fel.
Det leder dessutom till en bristsituation för de grupper som behöver läkemedlet. Det har varit aktuellt inte minst i det här fallet. Patienter som behöver ett läkemedel blir utan därför att patienter som inte är sjuka och inte behöver läkemedlet får det i stället. Det är ett exempel där våra tillsynsmyndigheter måste vara aktiva och agera på det sätt som de finner lämpligt utifrån sina instruktioner och det regleringsbrev de har fått.
Om någon av dessa vårdgivare skulle ha ett avtal med en region - någon av dem kan ha det, även i vissa delar - är det regionens ansvar att följa upp detta.
Regeringen står inte stilla. Det är nämligen en helt annan situation i dag, när vi som patienter kan få ta del av digitala utförare. Det är jättebra att vi kan ha både fysiska och digitala besök. Det tror jag att ledamoten håller med om. Under pandemin tog den utvecklingen fart ordentligt. Innan dess var det ett fåtal aktörer som fanns med, både offentligt drivna och privata. Nu har det verkligen förändrats. I dag tror jag att nästan alla regioner erbjuder möjlighet till olika varianter av digitala möten som passar för patienter i ganska många situationer.
Det vi behöver få till är att detta blir en del av hälso- och sjukvårdssystemet. Så uppfattar jag frågan från ledamoten. Initiativen är goda, men de måste vara en del av vårt sjukvårdssystem så att de bygger på behoven och inte går vid sidan av. Det har därför tillsatts en utredning till följd av ett tillkännagivande från riksdagen, som jag tror att både ledamoten och undertecknad stod bakom vid tillfället. Björn Eriksson leder denna. Man ska hitta principer för hur digitala vårdgivare ska finnas med i systemet, och det ska bygga på behovsprincipen. Utredningen kommer att lämna sitt förslag framåt sommaren. Sedan får vi återkomma till hur vi hanterar det.
Jag tror att det finns en önskan hos alla aktörer om lite ordning i systemet. Det gäller också de digitala vårdgivarna som om de finns i systemet - det gör inte de exempel som ledamoten tog upp - nästan alltid hamnar i utomlänsersättningen i dag. Den bygger bara på antal besök och inte på att göra helhetsbedömningar och ta ansvar för patienter. Det är ett system som jag uppfattar att ingendera parten tycker är gynnsam, utan man vill förändra.
Jag hoppas att utredningen som pågår också kan medverka till en bättre hållning och till att vi får ett nationellt system som kan stödja utvecklingen på rätt sätt och utifrån de lagar vi har på området.
Anf. 34 Karin Rågsjö (V)
Fru talman och statsrådet! Det låter lovvärt. Jag hoppas att utredningen blir något som vi kan ta del av.
Fortsättningsvis säljs nu de här behandlingarna, som är framtagna för personer som lider av fetma och diabetes, som ett slags mirakelmedicin genom olika digitala läkarbolag. När man börjar göra reklam för sådana saker på Facebook tycker vi att det har gått lite långt.
Problemet blir också att ett antal av de fristående nätläkarbolag som ligger utanför skalet inte har någon som helst kontakt med eller länkar till husläkare. Det finns inget sådant.
Det har också visat sig i granskningar gjorda av Dagens Nyheter - som är en utomordentlig tidning, och nu har jag gjort lite reklam för den - att det är ganska lätt att få del av den här behandlingen, även om man har en övervikt på fem kilo och då knappast behöver den. Så här kan vi inte ha det, anser Vänsterpartiet. Det krävs ordentliga utredningar, uppföljningar och fysiska möten om man har en kraftig övervikt eller en övervikt. Det är alltid bra att träffa en läkare.
Nätläkarbolagens marknadsföring är väldigt aktiv. Man kan se deras reklamskyltar i tunnelbanan här i Stockholm. Reklamen har gjort detta till en väldigt lönsam affär. Man kan verkligen fundera på om det också lett till en mer jämlik vård, eftersom nätläkarna enligt undersökningar från Vårdanalys mest frekventeras av personer som bor i innerstan och är ganska friska men vill ha snabb tillgång till vård.
Alla älskar att de digitala förutsättningarna gör det lätt att få kontakt och prata med läkare, men här handlar det också om att regionerna måste ta kommandot över digitaliseringen. Det har inte riktigt skett. Man borde exempelvis utveckla 1177 och erbjuda onlinebokningar. Vänsterpartiet är ganska oroliga för att nätläkarna fortsätter att tälja guld på ett antal områden. Det krävs varken samtal eller någonting annat, utan en patient kan ringa, få medicin utskriven och betala den utanför det system man egentligen skulle vara innanför.
Vänsterpartiet vill reglera nätläkarna - det är ganska känt - och avskaffa den fria etableringsrätten men samtidigt behålla patienternas valfrihet. Vi tycker att det här är väldigt viktiga frågor, och det är också frågor som blir mer och mer aktuella. Det handlar om hur man ska kunna värna skatterna som betalas till hälso- och sjukvård och om vilka patienter som ska få del av dem - förslagsvis de som har de största behoven.
Statsrådet har förklarat att det kommer en utredning, men jag undrar om den på något sätt kommer att få direktiv som kan leda till åtgärder för att nätläkarna på riktigt ska bli en del av sjukvården.
Anf. 35 Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Fru talman! Jag kan inte uttala mig om en utredning som inte är färdig än, men det finns behov av att få ordning i systemet och att olika aktörer ska få möjlighet att vara med. Men alla ersättningar och avgifter måste bygga på behovsprincipen, och det gör de inte i dag. Man måste väl säga att alla regioner är medskyldiga till det. Man har valt en ersättningsmodell utan krav på behovsbedömning, men det är min uppfattning att man behöver ha det eftersom det är så våra lagar är utformade.
Låt mig backa något steg. Det ledamoten lyfte fram i sin interpellation handlar om helt privat verksamhet där patienterna finansierar allt själva. Det finns ytterligare ett problem, tänker jag, utifrån frågan som handlar om att man alltid tror att man måste gå ned i vikt. Det är ju inte alltid så.
Det finns ett ideal som säger att man måste söka all hjälp man kan för att gå ned i vikt. Jag tycker att den frågan också finns med här. För mig är det självklart att den som söker för obesitas - som brukar vara den medicinska termen när det handlar om övervikt i någon form eller fetma - och vill ha hjälp absolut ska få det. Vid vissa indikationer kan vikten vara en viktig faktor som man behöver hjälpas åt med, men jag möter också många människor med hög vikt som får det som svar när de har sökt för någonting annat. Det blir alltså en diskriminerande hållning om man alltid förutsätts vilja gå ned i vikt.
I det här fallet tror jag att man behöver jobba på insikten att alla är olika. Det viktiga är att ha en god hälsa. Vikten är inte alltid den faktor som avgör om hälsan är god eller inte, men den kan göra det. Vid vissa sjukdomar är den en viktig faktor. Hälso- och sjukvården ska alltid ge ett gott bemötande. Det måste säkerställas att den som söker för den här sortens frågor får det bästa bemötande och hjälp på bästa sätt. Det finns tyvärr många berättelser om att det inte fungerar så väl i dag.
När det gäller det ledamoten lyfte fram nu om synsättet att man ska gå ned i vikt måste vi hitta en ordning där gemensamma skattepengar inte läggs på dem som inte är sjuka. Gemensamma skattepengar ska gå till att screena när man vet att det är effektivt, det vill säga när det finns en bot och när behandling kan erbjudas. Pengarna ska gå till förebyggande insatser som är evidensbaserade och självklart till en hälso- och sjukvård som ger hjälp när man mår dåligt.
Om vi riktar in för mycket insatser och resurser mot dem som är friska kommer vi att använda skattepengar fel. Därför är det viktigt med system som bygger på just behovsprincipen. Jag hoppas att den kommande utredningen hjälper oss att hitta en bättre ordning. Jag tror faktiskt att de flesta aktörer som finns inom hälso- och sjukvårdssystemen och som är digitala vill ha en bättre ordning där man ser att man är del av ett system.
I den akuta frågan som ledamoten lyfte fram är det tillsynsmyndigheterna som behöver göra sin del av arbetet på det sätt de bedömer som riktigt, och när det gäller det regeringen gör som är långsiktigt för systemet hoppas vi att utredningen kan bistå med delar. Annars får vi återkomma på annat sätt för att hitta en bättre ordning framåt. Både digitala och fysiska vårdgivare behövs, men det ska vara ordning och reda i systemet.
Anf. 36 Karin Rågsjö (V)
Fru talman! Det vore väldigt bra med ordning och reda och behovsstyrning. Det tycker jag att man har gått ifrån i alltför stor omfattning, och det drabbar ju dem som är i störst behov av vård. De kommer på något sätt sist i kön.
Det är jättebra med tekniska lösningar, appar och allt sådant som ska finnas. Det är en självklarhet i dag, tror jag. Det vore väldigt bra om man från regionernas sida stärkte till exempel 1177 och jobbade in det på ett bra sätt.
Stockholmsregionen tar nu bort sin inomlänsersättning. Det tycker jag är bra. Det kanske fler regioner borde göra. Ersättningen ligger på 300 kronor per besök och har getts till digitala vårdcentraler i regionen som tar emot dem som ringer dit men som är listade någon annanstans. Det är ett sätt att mota detta. Flera utvärderingar av nätläkare visar att de kostar ganska mycket för regionerna och att de ofta nyttjas av personer som bor i innerstäder och inte är jättesjuka utan tvärtom bara vill ha snabb hjälp. Då är det inte behoven som styr, utan det är förutsättningarna för att få tag på någon läkare snabbt - för krämpor som kanske är minimala. Det vore väldigt bra att komma bort från det.
Anf. 37 Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Fru talman! Det är viktiga frågor som lyfts fram av ledamoten Karin Rågsjö, utifrån att komma bort från att det alltid är viktigt att gå ned i vikt. Det är det ju inte. Det är ett viktigt budskap till allmänheten att det viktiga är att man har en god hälsa och får hjälp när man är sjuk. Det är där behovsstyrningen måste komma in. Människor ska inte leva efter ideal som är felaktiga och ger felaktiga bilder.
Det finns ett arbete att göra i sjukvården med att se till att styrsystemen bygger på behovsprincipen. Det har varit eftersatt. Principen har inte funnits med i avtalen och regleringarna trots att den står med i HSL, hälso och sjukvårdslagen, och återkommer på flera ställen. Min uppfattning är att den måste finnas med i varje system så att det görs någon form av triage - behovsbedömning - och patienten får rätt vårdinsats. Det kan till exempel vara att träffa en läkare, en fysioterapeut, vilket är vanligt i fallet artros, eller en arbetsterapeut.
Man ska också ha möjlighet att välja mellan fysisk och digital vård beroende på sin situation. Först behövs ofta en diagnos, och då brukar det fysiska mötet vara viktigt när det gäller många sjukdomar och tillstånd. Andra saker kan skötas digitalt. Vi måste hitta system som hänger ihop och ersätta dem på rätt sätt. Behovsbedömningen är central.
Jag hoppas få återkomma till riksdagen framöver med förslag som stärker den här delen. Jag är tacksam över att ledamoten tog upp frågan och över att vi på det sättet bidrar till en god diskussion.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.